Medicin vid ADD/ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicin vid ADD/ADHD"

Transkript

1 Medicin vid ADD/ADHD

2 Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 900 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet

3 Kvällens föreläsning Vad händer i hjärnan? Medicin eller inte? Mål & strategier Sömn PAUS Syftet med allt Säkerhet Skattningsformulär SLUT & FRÅGESTUND Övrig information (läsmaterial)

4 1 hjärna nervceller Elektriska signaler inuti varje nervcell Kemiska signaler mellan nervceller 4

5 Signalsubstansen DOPAMIN Försvagad signal i vissa synapser Medicinerna återställer signalstyrkan Nätverk Synaps 5

6 Dopamin-synaps Dopamintransportör Dopamin Dopaminreceptor 6

7 Centralstimulantia blockerar återupptag av dopamin Concerta Ritalin Medikinet Equasym Verkar inom 30 minuter. Varar 4-12 timmar CENTRALSTIMULANTIA Dopamintransportör Dopamin Dopaminreceptor 7

8 Strattera bygger upp mängden dopamin Full effekt efter 6 veckor. Verkar dygnet runt. Dopamintransportör Dopamin Dopaminreceptor 8

9 Medicin eller inte?

10 ADHD / ADD finns - eller? Primära koncentrationssvårigheter Det egentliga problemet Inte samma sak som diagnos

11 Sekundära koncentrationssvårigheter Beror på något YTTRE Sömnbrist, depression, mobbning, missförhållanden hemma, dyslexi, tvångssyndrom, blodbrist, struma eller annan sjukdom, eller en massa andra saker som kan störa koncentrationen. ADHD-medicin HJÄLPER INTE.

12 Primära koncentrationssvårigheter Medfött, oftast genetiskt (>80%) 95-97:e percentilen av normalfördelning? Orsakas inte av psykologisk miljö Bristande automatisk reglering av VILJESTYRD uppmärksamhet VAKENHET i hjärnan - över/underaktivitet IMPULSKONTROLL kräver koncentration

13 Funktionsnedsättning Diagnos RÄTT att få pröva medicin

14 Funktionsnedsättning? Når ej målen i skolan - ja Ständiga bråk - ja MEN OCKSÅ: Underpresterar Stressad Missuppfattad Ledsen Arg Trött efter skolan

15 Det svåra med jobbet Överdiagnostik Funktionsnedsättning beror på miljön Skolans och samhällets förändring När 80:e percentilen får problem Underdiagnostik Enorm behandlingsvinst bakom diskreta symptom Begär utredning själv allt vanligare Tonåring=testresultat föräldrar=lärare Nackdelen med Diagnos / Inte diagnos

16 Varför pröva medicin? Stor chans till förbättring Viss risk för obehag Minimal * risk för skada Om barnets kontra föräldrars beslut * 0,1 0,01%

17 Förbättring av vad? Alla diagnoskriterier Först: Sen: Hyperaktivitet/impulsivitet (ADHD) Allmänt piggare/uttrycker sig mer (ADD) Uppmärksamhet Uthållighet Planering/organisation

18 Mål & strategier

19 Mat och sömn 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 06:30 Vakna 07:00 Frukost 15:00 Mellis 11:30 Lunch

20 Morgon 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Morgon *vakna *klä på *äta *få med sig *komma iväg

21 Skoldag 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 06:30 Vakna 07:00 Frukost 15:00 Mellis 11:30 Lunch Skoldag Skoldag *ta in instruktioner *jobba själv *grupparbeta *raster *övergångar *fritids *ta hem läxor

22 Fritid Fritid *kompisar *aktiviteter *syskon *dator/spel *läxor *städa F r i t i d 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost

23 Kväll *duscha *varva ner *prata *läsa Kväll 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål Kväll 17:30 Middag 06:30 Vakna 07:00 Frukost 15:00 Mellis 11:30 Lunch

24 Kväll *duscha *varva ner *prata *läsa Kväll Alla krav 21:00 Sova Fritid *kompisar *aktiviteter *syskon *dator/spel *läxor *städa F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Morgon *vakna *klä på *äta *få med sig *komma iväg Skoldag Skoldag *ta in instruktioner *jobba själv *grupparbeta *raster *övergångar *fritids *ta hem läxor

25 Val av medicin Centralstimulantia 4 timmar 8 timmar 12 timmar Strattera 24 timmar 6 (ibland 8) veckor till full effekt

26 Välja utifrån biverkningsrisk Centralstimulantia Mer än hälften får sämre aptit Bara under verkningstiden ( timmar) Oftast övergående Strattera Mindre biverkningsrisk totalt Övergående trötthet eller illamående Tas lämpligen till natten

27 3 sätt att starta Concerta Kapsel Ritalin/Medikinet Strattera

28 Concertaâ m etylfenidat 23/77 snabb/långverkande Fördelar * Verkar inom minuter Kväll 21:00 Sova Sömn * Räcker 12 timmar * Ofta bra effekt * Ofta en bra kompromiss * Särskilt från mellanstadiet F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Aptitnedsättning (2-3 måltider) * För jämn effekt * Ibland insomningsproblem * Kan ta slut vid olämplig tid Skoldag *Kan förstärka ångest och tics Concerta

29 Kapsel Ritalinâ Kapsel Medikinetâ m etylfenidat 50/50 snabb/fördröjd Fördelar * Bra effekt på 30 minuter F r i t i d Kväll 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch Sömn 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon * Verkar när det behövs som mest * Stor chans att snabbt vända situationen * Påverkar bara aptiten på lunchen * Ej insomningsproblem * Räcker för vissa * Särskilt i lågstadiet Nackdelar * Aptitnedsättning på lunchen * För kort effekt * Kan ta slut abrupt - Rebound * Kan förstärka ångest och tics Skoldag Ritalinkapsel

30 Stratteraâ Fördelar * Jämn effekt dygnet runt F r i t i d Kväll 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch Sömn 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon * Sällan hindrande biverkningar * Liten risk för aptitpåverkan * Kan förbättra sömnen * Förvärrar inte ångest eller tics * Tas en gång per dygn. * Kan glömmas/hoppas över Nackdelar * Gradvis insättande effekt Skoldag * Tar 6 veckor att utvärdera * Något färre får effekt? * Lägre snitt-/maximal effekt? Strattera

31 3 sätt att fortsätta

32 Kapsel Ritalinâ Kapsel Medikinetâ + Tablett Ritalinâ + Tablett Medikinetâ Fördelar * Flexibel kvällsdos vid behov Kväll 21:00 Sova Sömn * Halvt steg mot Concerta * Hinner äta ordentlig mellis & kvällsmål * Kolla att sömnen inte försämras innan övergång till Concerta F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Krångligt att komma ihåg * Ojämn effekt (på/av) * Bör bytas till Concerta om behovet är varje dag Skoldag Förlänga K. Ritalin/Medikinet

33 Concertaâ m etylfenidat 23/77 snabb/långverkande F r i t i d Kväll Kapsel Ritalinâ Kapsel Medikinetâ 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch Sömn 06:30 Vakna 07:00 Frukost m etylfenidat 50/50 snabb/fördröjd Morgon Fördelar * Tas bara på morgonen * Slimmat för maximal aptit * Minimal totaldos * Både höjer och förlänger när Concerta adderas - sparar tid. * Flexibel väg vidare: - öka Concerta - öka Ritalin Nackdelar * Två sorter att hålla reda på * Onödigt krångligt om aptiten ändå förbättras över tid *Concerta slutar ändå för tidigt Skoldag Gradvis mot/från Concerta

34 Stratteraâ Kapsel Ritalinâ Kapsel Medikinetâ Sömn m etylfenidat 50/50 snabb/fördröjd Fördelar * Tillräcklig effekt dygnet runt * Kan fås helt biverkningsfritt * Tillräcklig effekt även i skolan Kväll 21:00 Sova F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Skoldag Morgon Förstärka Strattera Nackdelar * 2 sorter att hålla reda på * Saknas vetenskapligt stöd

35 Sömn

36 3 olika orsaker Stress och oro Primära symptom Biverkning

37 3 olika lösningar Stress och oro Minska krav. Vänta. Ev. melatonin (tugga Circadin ) Primära symptom Behandla med kvälls-ritalin eller Strattera Biverkning Korta ner eller byt medicin.

38 P A U S

39 Syftet med allt

40 Förskolebarn utan ADD/ADHD

41 Förskolebarn med ADD/ADHD

42 Barnet börjar i skolan

43 Kraven ökar i skolan

44 Barnet börjar må dåligt

45 Stressen blir kronisk

46 Medicinen påverkar bara primära symptom

47 1. MINSKA 2. ANPASSA krav

48 Tillräcklig Sammantagen effekt

49 Ökad balans trots Minskad ansträngning

50 Med tiden avklingar oro. Ersätts av hopp

51 Klarar ökade krav i skolan. Frigör sig från fldr.

52 Klarar vuxenlivet utan medicin. Eller bara lite

53 Säkerhet

54 Inte farligt att pröva medicin Identifiera riskgrupp

55

56 Överkänslighet mot ADHD-medicin av något slag? Allvarlig psykisk sjukdom: Svår depression, anorexi, självmordstendenser, psykotiska symtom, svåra humörstörningar, mani, bipolär sjukdom, schizofreni Epilepsi: Krampanfall/frånvaroattacker. Hjärtsjukdomar: Medfödd hjärtmissbildning, hjärtmuskelsjukdom, rytmrubbningar/arytmier. Kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt innan 35 års ålder. Plötslig svimning. Svimning mitt under pågående fysisk ansträngning. Kärlsjukdomar: Högt blodtryck, stroke, cerebral aneurysm, arteriell förträngning eller vaskulit. Hypertyreoidism: Giftstruma, sköldkörtelsjukdom Glaukom: (ögonsjukdom) Feokromocytom: (hormonproducerande tumör)

57 Psykiska biverkningar av centralstimulantia Allvarlig psykisk biverkan: Maniska och/eller psykotiska symtom 0,25% risk I början eller efter flera månader (vid t.ex. infektion) Försvinner på timmar (enstaka fall ->7 dygn) Lindrig psykisk biverkan: Irritabilitet, aggressivitet, nedstämdhet, oro Betydligt mindre ovanligt. För långsam/snabb uppdosering Skilja från försämring pga. effektbrist

58 Munntorrhet All centralstimulantia Dosberoende Även lindriga besvär kan ge hål i tänderna Gå till tandläkaren 2 gånger per år

59 Skattningsformulär

60 SNAP-IV Aktuell medicin (ifylls av läkaren): Barnets namn : Skattare: förälder lärare Datum: Försök att svara på alla frågor. Formuläret lämnas vid nästa läkarbesök. Alternativt kan du spara och därefter maila det till FETMARKERA den siffra som bäst beskriver barnets beteende under den senaste veckan: Inte alls Bara lite En hel del Väldigt mycket 1. Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet eller andra aktiviteter Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete eller arbetsuppgifter Har ofta svårt att organisera uppgifter och aktiviteter Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t ex. leksaker, läxmaterial, pennor eller böcker) 8. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli Summa fråga Är ofta glömsk i det dagliga livet Har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller kan inte sitta still Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där man förväntas sitta kvar Springer ofta omkring eller klättrar mer än vad som är lämpligt för situationen Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla Verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" Pratar ofta överdrivet mycket Kastar ofta ur sig svar innan frågan är färdigställd 18. Har ofta svårt att vänta på sin tur Summa fråga Avbryter eller stör ofta andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) Tappar ofta humöret Argumenterar ofta mot vuxna Trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav eller regler Förargar ofta andra med avsikt Skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande Är ofta lättretad och stingslig 27. Är ofta arg och stött Summa fråga Är ofta hämndlysten eller elak Grälar ofta Är ofta negativ, trotsig, olydig, eller fientlig mot vuxna Har ofta svårt att hålla sig alert och följa uppmaningar eller anvisningar Har ofta svårt att sitta still, vara tyst, eller hålla tillbaka impulser i klassrummet eller hemma Summa fråga 29, 30, 10 och 20

61

62

63

64 opubl, Nowak H 2011

65 SLUT & FRÅGESTUND

66 Övrig information (läsmaterial)

67 Byte till Strattera Behåll gärna centralstimulantia i oförändrad dos i hela 6 veckor när Strattera adderas i normaldos (minst 1,2 mg/kg). Ingen ökad biverkningsrisk finns visad av detta. Efter 6 veckor bör man våga pröva helt utan centralstimulantia. Vid effektförlust bör Strattera prövas upp i maxdos 1,8 mg/kg. I sista hand adderas minimalt med centralstimulantia igen.

68 Tablett Ritalinâ Tablett Medikinetâ m etylfenidat 100% snabbverkande Fördelar * Snabb och bra effekt Kväll 21:00 Sova Sömn * Mycket sällan biverkningar * Aptiten återställd till lunch * Försiktigast möjliga sättet att pröva * Förskolebarn F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * För kort effekt * Kontrast med/utan Skoldag

69 Tablett Ritalinâ Tablett Medikinetâ 2-dosförfarande Fördelar * Snabb och bra effekt Kväll 21:00 Sova Sömn * Aptit-lucka vid lunchen * Maximal doskontroll * Pröva ut dosnivåer på fm/em * Hos småbarn med stora svårigheter F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Svårstyrt, kräver pusslande * Effektförlust vid lunch * Kräver nästan specialskola Skoldag

70 Kapsel Ritalinâ Kapsel Medikinetâ + Tablett Ritalinâ + Tablett Medikinetâ Fördelar * Underlättar insomningen för vissa Kväll 21:00 Sova Sömn * Kravlös eftermiddag * Hinner äta ordentlig middag * Läxor efter maten * Diagnostiskt innan Strattera F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Ojämn effekt (på/av) * Kan försämra insomningen * Andra sömnstrategier först Skoldag

71 Kapsel Equasymâ m etylfenidat 30/70 snabb/fördröjd Sömn Fördelar * Bättre effekt efter lunch * Förstärka effekten på fritids Kväll 21:00 Sova F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Mindre snabb starteffekt * Svagare effekt på förmiddagen Skoldag

72 Kapsel Elvanseâ Lisdex am fetam in Sömn Fördelar * Troligen störst chans att det hjälper * Troligen störst maximal effekt * 3:e-handsalternativ Kväll 21:00 Sova F r i t i d 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon Nackdelar * Risk för toleransutveckling * Nedsatt aptit * Fördröjd insomning * Liten erfarenhet i Europa Skoldag

73 Stratteraâ Concertaâ Kapsel Ritalinâ Exempel på maxalternativ vid * stora problem dygnet runt och * långdragna aptitproblem av CS Fördelar * Tillräcklig effekt i alla situationer F r i t i d Kväll 21:00 Sova 20:00 Kvällsmål 17:30 Middag 15:00 Mellis 11:30 Lunch Sömn 06:30 Vakna 07:00 Frukost Morgon * Maxdos Strattera minskar behovet av CS * OK uppvaknande och insomning * Minimal total CS-dos * Optimerad CS-profil * Räcker till i skolan * Acceptabel kvällseffekt * Acceptabel kvällsaptit * OK längdtillväxt över tid Nackdelar * Inget vetenskapligt stöd Skoldag * Många piller * Dålig lunch * Döljer behov av annat stöd?

74 Tips: Krossa Ritalin- eller Medikinet-tabletter 4 timmar Öppna Ritalin-/Medikinet-/Equasym-kapslar 8 timmar Strös i lite, kall dryck/föda Ät/drick upp allt Inte krossa eller tugga Öppna Strattera-kapslar 24 timmar Svårt att svälja Viss ökad risk för illamående - ta sent.

75 Alkohol Aldrig innan 18 i vilket fall Inte livsfarligt Men inte bra: Sämre medicineffekt Större biverkningsrisk Känsligare för alkohol

76 Tillsammans med annan medicin Narkosmedel Klonidin Fluoxetin (Sertralin?) ökar nivån av Strattera Ovanliga epilepsimediciner Blodförtunnande

77 Graviditet P-piller / P-stav Metylfenidat = B3 Bör helst undvikas Strattera = B1 Bara om viktigt

78 Regionalt vårdprogram adhd stockholm Bakgrundsdokumentation läkemedelsbehandling av adhd Vetenskapligt korrekt information. Mer pessimistisk bild - men kom ihåg skillnaden mellan saker som fungerar i praktiken och sånt som har BEVISATS fungera. google Ingen ökad hjärtrisk av adhd-medicin

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Medicin vid ADHD & ASD

Medicin vid ADHD & ASD Medicin vid ADHD & ASD Vad är ADHD + ASD? ADHD- medicin vid ADHD + ASD Miljö och pedagogik PAUS Vad kan medicineras? Välja medicin Byta medicin Säkerhet och uppföljning mer info: www.apsy.se 2015-10- 07

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut VAD ÄR R ADHD? UPPMÄRKSAMHETSST RKSAMHETSSTÖRNING/ RNING/ KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER RIGHETER HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

# 4 BETEENDESTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer

# 4 BETEENDESTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer # 4 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 BETEENDESTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Leila Lönnroth

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

God livskvalitet med epilepsi. Brought to you by

God livskvalitet med epilepsi. Brought to you by God livskvalitet med epilepsi Brought to you by Andra broschyrer som tillhandahålls av: Brought to you by Vad är epilepsi? Kvinnor och epilepsi Äldre och epilepsi Barn, ungdomar och epilepsi Epilepsidagbok

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Svårt att få tag på adhd-mediciner

Svårt att få tag på adhd-mediciner Stockholm 3 september 2014 Sammanfattning av apoteksenkäten Svårt att få tag på adhd-mediciner För fem år sedan avreglerades apoteken. Det har skapat många nya apotek, men servicen och tillgången på mediciner

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Kvinnor och epilepsi. Information för kvinnor om epilepsi. Brought to you by

Kvinnor och epilepsi. Information för kvinnor om epilepsi. Brought to you by Kvinnor och epilepsi Information för kvinnor om epilepsi Brought to you by Andra broschyrer och övrig information Brought to you by som tillhandahålls av: Vad är epilepsi? God livskvalitet med epilepsi

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Genetiska faktorer orsakar upp till 80 procent av all adhd. Andra orsaker är relaterade till rökning, alkohol- eller narkotikaintag under graviditeten, för tidig förlossning och komplikationer

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Närvaroteamet. Bilaga 1

Närvaroteamet. Bilaga 1 Närvaroteamet Bilaga 1 Kön 1. Tjej 29 (48%) 2. Kille 31 (52%) Friskola eller kommunal? 1. Friskola 10 (17%) 2. Kommunal 48 (83%) Skolområde 1. Haga 6 (10%) 2. Njurunda 9 (15%) 3. Matfors/Stöde 4 (7%) 4.

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer