Handbok om Statspapper

Transkript

1 Handbok om Statspapper

2 Innehåll 1. Det här är statspapper sid 4 Olika sorters statspapper likheter och skillnader 2. Varför finns statspapper? sid 5 Den svenska statsskulden Utestående obligationslån 3. Det här är en nominell statsobligation sid 8 Årlig utbetalning av ränta 4. Det här är en realobligation sid 10 Fast real ränta oberoende av inflation Reala kupongobligationer Reala nollkupongobligationer Hur beräknas inflationsskyddet? 5. Detta är en statsskuldväxel sid Att spara i statspapper sid 15 Att sprida sina risker Fundera över placeringshorisont Ränteutbetalning Att äga direkt eller via räntefonder 7. Så gör proffsen sid 19 Penning- och obligationsmarknaden Elektronisk handel 8. Auktioner öppna för alla sid 21 På samma villkor som proffsen 9. Köpa och sälja statspapper sid 22 Att köpa direkt från Riksgälden Så ofta hålls auktioner Att öppna ett vp-konto Om du vill sälja i förtid Här kan du följa räntan 10. Beskattning av statspapper sid 25 Preliminärskatt Årsbesked från VPC 11. Statspapper och risker sid 26 Kreditrisk Likviditetsrisk Ränterisk/kursrisk Inflationsrisk 12. Ränteskola sid 29 Sambandet mellan pris och ränta Över- och underkurs Inflationen och räntan 13. Vad styr marknadsräntan? sid 31 Riksbanken och reporäntan Att bilda sig en egen uppfattning Ordlista sid 32

3 Du som är privatperson eller företräder ett mindre företag eller en organisation kan köpa statspapper helt utan avgifter. Du köper dem på vår webbplats och får samma ränta som stora placerare som pensionsfonder och försäkringsbolag. Genom att köpa statspapper kan du göra en helt riskfri placering. Du kan köpa enstaka statspapper eller bygga din egen räntefond genom att placera i statspapper med olika löptider. Vi säljer nominella statsobligationer, realobligationer och statsskuldväxlar till mindre placerare på vår webbplats. Att äga statspapper direkt har en rad fördelar. Att redan på förhand känna till exakt vilken avkastning som gäller under hela sparperioden skapar trygghet. Att staten står som låntagare och därmed garanterar att pengarna betalas tillbaka gör statspapper till den säkraste sparformen som finns. Lägg därtill att du slipper alla avgifter och samtidigt får en avkastning som ofta överträffar banksparande. Den här handboken är till för dig som vill veta mer om statspapper. Här går vi igenom vad som kännetecknar olika typer av statspapper, vilka statspapper som lämpar sig bäst för olika typer av sparande, hur du går tillväga när du vill köpa statspapper och en hel del annat som kan vara bra att känna till om räntepapper. Om du blir osäker på ord och termer som används i den löpande texten, kan du använda ordlistan längst bak i boken. Johan Palm Avdelningschef Privatmarknad

4 1. Det här är statspapper Riksgälden har lånat pengar för statens räkning i över 200 år genom att ge ut statspapper. Du som mindre placerare har också möjlighet att köpa statspapper direkt från oss. När den svenska staten behöver låna pengar ger den via Riksgälden bland annat ut olika former av statspapper. Att placera i statspapper är alltså detsamma som att låna ut pengar till staten. För det betalar Riksgälden ränta. Tidigare var det främst riktigt stora placerare, som banker, försäkringsbolag och stora företag, som placerade pengar i statspapper. Dessa kunder köper normalt för mycket stora belopp. Sedan hösten 2002 kan även mindre placerare köpa statspapper och få samma förmånliga ränta som de stora placerarna. 1.1 Olika sorters statspapper likheter och skillnader Statspapper finns som statsobligationer och statsskuldväxlar. De förstnämnda kan vara antingen nominella statsobligationer eller realobligationer och de skiljer sig åt genom att realobligationer har ett inbyggt skydd mot inflation. Gemensamt för alla typer av statspapper är att de har en på förhand bestämd förfallodag, ett specifikt datum då Riksgälden återbetalar det insatta beloppet. Löptiden varierar mellan olika statspapper. Statsskuldväxlar har normalt en löptid mellan en och tolv månader, medan statsobligationer kan ha en löptid på upp till 30 år. Statspapper finns med eller utan årlig ränteutbetalning. Obligationer med årlig utbetalning av räntan kallas för kupongobligationer. Alla nominella statsobligationer och merparten av realobligationerna är kupongobligationer. Realobligationer finns också som nollkupongare. Det innebär att hela avkastningen betalas ut när obligationen löper ut, i stället för en årlig ränteutbetalning. Samma princip gäller för statsskuldväxlar.

5 2. Varför finns statspapper? Eftersom Sverige har en statsskuld har staten ett behov av att låna pengar. För att finansiera lånen ger staten via Riksgälden ut statspapper. Riksgälden är en statlig myndighet som har i uppdrag att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med hänsyn till risken. För att finansiera statsskulden tar Riksgälden löpande upp lån på den svenska och internationella räntemarknaden. Den största delen av upplåningen sker genom att Riksgälden ger ut statspapper. En mindre del, ungefär fem procent av statsskulden, finansieras genom produkter på sparmarknaden som är speciellt riktade till privatpersoner och mindre placerare, främst premieobligationer och Riksgäldsspar. 2.1 Den svenska statsskulden Sveriges statsskuld uppgår till cirka miljarder kronor. Det är pengar som den svenska staten lånat över åren för att finansiera sin verksamhet.

6 Statsskulden som andel av bruttonationalprodukten (BNP) % År Skuld som andel av BNP 2.2 Utestående obligationslån Även om statsskulden krymper har Riksgälden ett konstant behov av att ge ut nya statspapper. Det beror bland annat på att äldre lån förfaller. Här kan du se vilka statspapper Riksgälden har utestående: Nominella obligationer Utelöpande per 31 december 2006 Nominellt Lån nr Kupong % Förfallodatum belopp, Mkr , , , , , , Summa Övriga nominella statsobligationer Summa nominella obligationer

7 Realobligationer Utelöpande per 31 december 2006 Nominellt Lån nr Kupong % Förfallodatum belopp, Mkr , , , Summa realobligationer Statsskuldväxlar Utelöpande per 31 december 2006 Förfallodatum Nominellt belopp, Mkr Summa statsskuldväxlar Kostnaden för statsskulden bestäms av skuldens storlek och hur höga räntor staten betalar för sina lån. Ungefär tjugo procent av skulden är upplånad i utländsk valuta. Därför påverkas kostnaderna också av den svenska kronans växelkurs. Stiger kronans värde blir kostnaden för valutaskulden lägre. Om kronans värde faller stiger kostnaderna på motsvarande sätt.

8 3. Det här är en nominell statsobligation Våra nominella statsobligationer har en löptid från ett upp till cirka femton år. Det är en trygg placering som samtidigt ger en bra avkastning och lämpar sig väl för långsiktigt sparande. Oftast ger Riksgälden ut nominella statsobligationer med löptider på cirka två, fem eller tio år. Men löptiderna kan vara både kortare och längre. För närvarande finns tio nominella obligationslån. Räntan på obligationen är fast. Det innebär att du redan på förhand känner till den avkastning som gäller för hela perioden, under förutsättning att du behåller obligationen till det datum då den förfaller. Obligationsräntan bestäms den dag du köper obligationen och den är styrd av det rådande ränteläget. 3.1 Årlig utbetalning av ränta Alla nominella statsobligationer som Riksgälden ger ut är så kallade kupongobligationer. Det innebär att räntan betalas ut en gång per år på liknande sätt som på ett bankkonto. Men en viktig skillnad är att kupongobligationen ger samma garanterade ränta under hela löptiden. Dessutom är avkastningen på statsobligationer oftast högre än på ett bankkonto.

9 Betalningsflöden för en kupongobligation Kr År Likvidbelopp Ränteutbetalning Nominellt belopp Exempel Du väljer att spara det nominella beloppet kronor i Riksgäldens obligationslån 1051, som löper fram till 2017 och har en kupongränta på 3,75 procent. Nominellt belopp är det värde utöver räntan som återbetalas när obligationen löper ut. Förutom återbetalningen av kronor den 12 augusti 2017 då lånet förfaller, ger placeringen i det här exemplet en årlig ränteutbetalning på kronor. Priset på obligationen är styrt av marknadsräntan. Likvidbeloppet, det belopp du betalar vid köpet, kan vara något högre eller något lägre än det nominella beloppet. Om marknadsräntan till exempel är 3,50 procent, medan kupongräntan är 3,75 procent kommer den totala inköpskostnaden att hamna strax över kronor. Du kan läsa mer om sambandet mellan ränta och pris i kapitel 12.

10 4. Det här är en realobligation Realobligationer har ett inbyggt skydd mot inflation. Det är en bra placering för dig som vill garantera köpkraften i dina sparpengar. Realobligationer skiljer sig från nominella statsobligationer genom att ha ett inbyggt skydd mot inflation. Att placera pengar i realobligationer innebär att du redan från början vet att den framtida inflationen inte kan gröpa ur värdet på dina sparpengar. 4.1 Fast real ränta oberoende av inflation Avkastningen på realobligationer består av två delar: dels en fast real ränta och dels en ersättning för inflationen. Hur stort belopp du får vid löptidens slut beror alltså på hur hög inflationen har varit under sparperioden. Ju högre inflation, desto större belopp återbetalas. Om priserna till exempel skulle fördubblas på tio år så kommer dina sparpengar, inklusive ränta, att fördubblas under samma period. Skulle vi få sjunkande priser i Sverige, deflation, så behålls fortfarande köpkraften i dina sparpengar. Att kunna bortse från inflationsrisken är särskilt värdefullt för obligationer med lång löptid, eftersom inflationen är svårare att förutse under exempelvis en tioårsperiod än på ett års sikt. 10

11 Värdetillväxt vid olika inflationstal, återinvesterade kuponger Kr År Inflation 1 % Inflation 3 % Inflation 7 % Exempel: Real kupongobligation Vi utgår från en realobligation med en realränta på 3,5 procent och en löptid på tio år. Du köper obligationer för kronor. Ränta betalas ut årligen, efter att ha räknats upp med inflationen. På förfallodagen har även det nominella beloppet räknats upp med inflationen under sparperioden. För att illustrera hur inflationen påverkar uppräkningen av dina sparpengar räknar vi på tre olika alternativ; inflationen blir antingen 1, 3 eller 7 procent per år. En inflation på 1 procent gör att din placering har växt till kronor, där kompensationen för inflationen är kronor. En inflation på 3 procent gör att placeringen har växt till kronor. Kompensationen för inflationen är då kronor. Skulle inflationen bli så hög som 7 procent får du en inflationskompensation på kronor. Placeringen har växt till kronor. Kom ihåg att alla tre beloppen (38 954, och kronor) är lika mycket värda, de representerar samma köpkraft. Bibehållen köpkraft gäller även i händelse av fallande priser, deflation, trots att deflationen minskar det återbetalda beloppet. 11

12 4.2 Reala kupongobligationer På samma sätt som för nominella kupongobligationer (se kapitel 3) ger reala kupongobligationer årliga ränteutbetalningar. Skillnaden mot nominella kupongobligationer är att kupongutdelningen och insatta beloppet räknas upp med inflationen. Riksgälden har för närvarande fem reala kupongobligationer som förfaller mellan 2008 och Reala nollkupongobligationer Till skillnad från kupongobligationer ger en nollkupongare ingen årlig ränteutdelning. En nollkupongare är vad man kallar för ett diskonteringsinstrument. Ordet diskontering kommer närmast från engelskans discount som i detta fall betyder avdrag. Eftersom nollkupongaren inte ger någon årlig ränteutbetalning säljs lånet till en betydande underkurs. Det innebär att det likvidbelopp du betalar när du köper en nollkupongare är betydligt lägre än det nominella belopp som Riksgälden betalar tillbaka på förfallodagen. Mellanskillnaden motsvarar räntan på placeringen. Betalningsflöden för real nollkupongobligation, 2 % inflation Kr År Likvidbelopp Kapitaltillväxt/värde i fasta priser Kapitalbelopp Inflationskompensation Kapitaltillväxt/värde i löpande priser Det finns bara en real nollkupongare utestående, som förfaller 2014, men vi säljer inte av den för närvarande. 12

13 4.4 Hur beräknas inflationsskyddet? Inflationsskyddet beräknas utifrån konsumentprisindex (KPI). Det är det index som bäst speglar prisutvecklingen för den privata konsumtionen. Beräkningar görs en gång i månaden av Statistiska Centralbyrån och KPI publiceras i mitten av följande månad. Av beräkningstekniska skäl sker en viss eftersläpning (ungefär tre månader) mellan mätning av KPI och uppräkningen av värdet på obligationen. Detta innebär att din kompensation för inflationen inte alltid stämmer exakt med den faktiska inflationen. Men avvikelsen blir normalt sett liten. 13

14 5. Detta är en statsskuldväxel Statspapperet med de kortaste löptiderna kallas för statsskuldväxlar. För dig med en kort placeringshorisont är statsskuldväxlar en bra sparform. Normalt sett sträcker sig löptiden på statsskuldväxlar upp till ett år. Beloppet du betalar när du köper en statsskuldväxel är lägre än det nominella beloppet som Riksgälden betalar tillbaka när löptiden är slut. Mellanskillnaden motsvarar räntan på placeringen. Ju högre räntan är desto lägre blir likvidbeloppet som du ska betala. Räntan styrs av det rådande ränteläget och bestäms när du köper statsskuldväxeln. Den räntan gäller sedan under hela perioden, till dess att statsskuldväxeln förfaller. Exempel Du köper statsskuldväxlar med 12 månaders löptid för det nominella beloppet kronor. Den aktuella marknadsräntan är 3,25 procent. Det innebär att du betalar underkursen, kronor för statsskuldväxlarna. På förfallodagen får du tillbaka det nominella beloppet kronor. De 957 kronor som utgör mellanskillnaden mellan slutbeloppet och det betalade beloppet är detsamma som avkastningen på placeringen. 14

15 6. Att spara i statspapper Vilken sorts statspapper ska man välja och varför? Vad är skillnaden mellan att placera pengarna i räntefonder och att äga statspapper direkt? I det här kapitlet jämför vi olika placeringsformer med varandra. När du har bestämt dig för att placera pengar i statspapper finns det flera alternativ att välja mellan. Gemensamt för alla former av statspapper är att de ger ett tryggt sparande med en bra avkastning, fritt från avgifter. Du vet dessutom exakt vilken ränta som gäller för hela perioden, under förutsättning att du behåller statspapperet till förfall. 6.1 Att sprida sina risker Studier har visat att under var femte tioårsperiod under 1900-talet har exempelvis realobligationer haft en bättre utveckling än aktier. Även avkastningen på nominella statsobligationer har överträffat aktiemarknaden under vissa perioder. Det senaste exemplet på det är perioden från 1990-talets början fram till hösten 2001, då statsobligationer gav en betydligt bättre avkastning än en placering på börsen. Det är alltid bra att sprida sina risker genom att dela upp sparkapitalet i olika sparformer. Människor har olika riskbenägenhet och det är viktigt att placera pengarna efter sina egna förutsättningar. Statspapper fungerar bra både som enda placeringsform för den som vill ha ett tryggt sparande och som ett komplement till andra sparformer. 15

16 Värdeutveckling för aktier och obligationer Kr Obligationsindex för nominella statsobligationer Aktieindex inklusive utdelningar 50 % aktier, 50 % obligationer 6.2 Fundera över placeringshorisont Om du har en längre placeringshorisont än ett år är statsobligationer ett bra alternativ. Räntan är vanligtvis högre på placeringar med längre löptider. Ju längre du avstår från att använda pengarna desto högre blir kompensationen. Vill du inflationsskydda ditt sparande är realobligationer den bästa sparformen. Då behöver du aldrig riskera att stigande priser gröper ur köpkraften på dina sparpengar. Tror du däremot på en låg inflation kan du välja bort inflationsskyddet och köpa nominella statsobligationer i stället. Om inflationen är låg ger nominella statsobligationer normalt sett en något högre avkastning än reala statsobligationer. Om du har ett målsparande med en kort placeringshorisont är statsskuldväxlar en bra placering, eftersom de normalt löper på upp till ett år. Du kanske behöver pengarna inom en snar framtid för att köpa en bil eller göra en semesterresa. Då kan du matcha din betalning genom att välja statsskuldväxlar med passande löptid. 16

17 6.3 Ränteutbetalning Alla nominella statsobligationer är kupongobligationer och har årliga ränteutbetalningar. Realobligationer finns både med årlig ränteutbetalning och i form av nollkupongare, där räntan betalas ut vid löptidens slut. För närvarande säljer vi dock endast realobligationer med årlig ränteutbetalning. Årliga ränteutbetalningar är en fördel om du vill använda avkastningen under tiden pengarna är placerade. Det kan till exempel vara bra om du har regelbundna fasta utgifter. Fördelen med engångsutbetalning är att pengarna växer med ränta på ränta under sparperioden, eftersom avkastningen fortsätter att förräntas i stället för att betalas ut. 6.4 Att äga direkt eller via räntefonder Tidigare var det svårt för de flesta privatpersoner att äga statspapper direkt. Alternativet var att äga statspapper indirekt, via räntefonder eller Riksgäldsspar. Nu när marknaden för statspapper är öppen för alla kan du placera dina pengar direkt i statspapper. Värdeutveckling, 3,5 % årlig nominell avkastning Kr År Utan förvaltningsavgift Med 0,5 % förvaltningsavgift 17

18 En fördel med att köpa statspapper direkt från oss är att det är helt fritt från avgifter. Räntefonderna tar i genomsnitt cirka 0,5 procent i förvaltningsavgift varje år och det innebär att en betydande del av avkastningen försvinner. Räntefondens utveckling måste därför överträffa avkastningen på statspapperna för att ge en bättre förräntning på pengarna. Att spara i en räntefond innebär att du överlämnar investeringsbesluten åt en fondförvaltares experter, vilket kan vara bekvämt. Du sprider samtidigt dina risker på flera löptider. Framgången avgörs dock av fondförvaltarens förmåga att förutse räntans utveckling. Att placera pengar i en räntefond innebär att du tar en kursrisk. (Läs mer om kursrisker i kapitel 10.) Om ränteläget trendmässigt stiger kommer värdet på räntefonden att minska. Det omvända gäller om räntorna faller. Eftersom räntefonder inte har någon given förfallotidpunkt kan räntan aldrig garanteras. Att köpa andelar i en räntefond är därför ingen helt riskfri placering på kort och medellång sikt. Men trots detta är placeringar i räntefonder väsentligt mindre riskfyllda än aktieplaceringar. Avkastningen på statspapper är däremot garanterad, så länge du behåller dina statspapper till förfall. Att äga ett nominellt statspapper direkt innebär att du vet exakt vilken ränta som gäller och vilket belopp som betalas ut vid inlösen. För ett realt statspapper vet du till och med vilken köpkraft pengarna har. 18

19 Institutioner Återförsäljare Riksgälden 7. Så gör proffsen Institutionen meddelar återförsäljaren vilken volym och räntesats de vill placera till i det aktuella statspappret. Återförsäljaren skickar in institutionernas bud till Riksgälden. Riksgälden Riksgälden meddelar sammanställer alla resultatet av auktionen inkomna bud. och de som erbjudit När den önskade tillräckligt låg ränta får upplåningsvolymen tilldelning. uppnåtts räknas genomsnittsräntan ut. När du köper statspapper deltar du i handeln på den svenska räntemarknaden. Den är uppbyggd av professionella aktörer som dagligen handlar med statspapper och andra ränteinstrument. Institutioner Återförsäljare Riksgälden Institutionen meddelar återförsäljaren vilken volym och räntesats de vill placera till i det aktuella statspappret. Återförsäljaren skickar in institutionernas bud till Riksgälden. Riksgälden sammanställer alla inkomna bud. När den önskade upplåningsvolymen uppnåtts räknas genomsnittsräntan ut. Riksgälden meddelar resultatet av auktionen och de som erbjudit tillräckligt låg ränta får tilldelning. Riksgälden ger regelbundet ut statspapper. Återförsäljarna, banker och fondkommissionärer, deltar direkt i statspappersauktionerna. (En mer detaljerad beskrivning av auktionerna finns i kommande två kapitel.) Återförsäljarna säljer sedan vidare merparten av statspapperna till sina kunder, exempelvis försäkringsbolag, kapitalförvaltningar och stora företag. Många tjänar pengar på att löpande köpa och sälja statspapper, vilket innebär att statspapperen ofta byter ägare ett antal gånger innan löptiden går ut. Genom att aktivt handla med statspapper kan företagen och bankerna hela tiden flytta runt sina och kundernas pengar till de statspapper som ger den bästa avkastningen, enligt deras bedömning, med hänsyn tagen till räntor och risk. 19

20 På det här sättet skapas en andrahandsmarknad för obligationer, statsskuldväxlar och andra typer av värdepapper. På andrahandsmarknaden omsätts dagligen statsobligationer för mellan 20 och 30 miljarder kronor och statsskuldväxlar för 10 till 15 miljarder. Marknaden för statspapper är alltså, sett till omsättningen, större än till exempel aktiemarknaden, där den dagliga omsättningen brukar uppgå till cirka 20 miljarder kronor. 7.1 Penning- och obligationsmarknaden Handeln på räntemarknaden innefattar mer än bara statspapper. När det uppstår ett lånebehov hos företag, bostadsinstitut och kommuner kan de ge ut olika typer av skuldebrev, på samma sätt som staten. De vanligaste formerna av skuldebrev (bortsett från statspapper) är certifikat, bostads- och företagsobligationer. Certifikat är korta skuldebrev, vanligtvis med en löptid upp till ett år, som ges ut av banker, kommuner och företag. Bostads- och företagsobligationer har längre löptider och ges ut av bostadsinstitut och företag. Den marknad där man handlar med räntepapper med löptider upp till ett år kallas för penningmarknad. Obligationsmarknaden är marknaden för värdepapper som har löptider som sträcker sig längre än ett år. 7.2 Elektronisk handel Handeln på penning- och obligationsmarknaden bygger på kontakter via telefon och datorer. Riksgäldens återförsäljare garanterar att det alltid finns priser på statspapper. Det innebär att det alltid går att köpa och sälja statspapper när den svenska räntemarknaden är öppen. Riksgäldens återförsäljare har tillgång till ett elektroniskt räntehandelssystem, Saxess, som sköts av Stockholmsbörsen. Här handlas de tre vanligaste nominella statsobligationslånen, med två-, fem- och tioårig löptid. Handelsposterna i Saxess ligger mellan 25 och 100 miljoner kronor. Hur mindre placerare kan gå till väga för att köpa och sälja statspapper beskrivs i kapitel 9. 20

21 8. Auktioner öppna för alla Tidigare hade bara Riksgäldens återförsäljare, banker och fondkommissionärer, möjlighet att köpa statspapper direkt från oss. Nu är marknaden för statspapper öppen för alla. Fram till hösten 2002 var auktionerna i statspapper bara öppna för våra återförsäljare. Internet har gjort det möjligt för oss att öppna den här marknadsplatsen också för mindre placerare. Det innebär att du kan vara med och placera dina pengar på proffsens villkor. För de stora placerarna fungerar auktionerna precis som tidigare. De bjuder en ränta för en önskad volym, normalt sett rör det sig om hundratals miljoner kronor. Räntan som bjuds baseras på den rådande marknadsräntan. Eftersom Riksgälden vill låna pengar till så låg ränta som möjligt får den som har bjudit den lägsta räntan tilldelning först. Därefter får den som har bjudit den näst lägsta räntan tilldelning och så vidare. Så fortsätter det till dess att hela lånet är fulltecknat. Alla som får tilldelning får köpa statspapper till den ränta som de bjudit. 8.1 På samma villkor som proffsen För mindre placerare reserveras ett belopp i auktionen och räntan på detta sätts mycket förmånligt du som är med och bjuder får den genomsnittliga räntan för hela auktionen. Eftersom den styrs av proffsens bud kan du vara säker på att få samma villkor som de riktigt stora investerarna. Du kan tidigast en vecka och senast en timme före auktionen gå in på vår webbplats och ange hur stort nominellt belopp du vill köpa för. I nästa kapitel finns en mer detaljerad beskrivning. 21

22 9. Köpa och sälja statspapper Det är enkelt att handla med statspapper. Här får du en genomgång av hur du kan gå tillväga. Riksgälden säljer alla former av statspapper till mindre placerare; statsobligationer, realobligationer och statsskuldväxlar. 9.1 Att köpa direkt från Riksgälden Du kan registrera dig för att bli statspapperskund på vår webbplats. Efter cirka en vecka kan du sedan logga in för att köpa statspapper. Statspapper säljs i auktioner. Normalt sett säljer vi mellan ett och tre statspapper per tillfälle. För internetkunder är auktionerna öppna under en vecka och du behöver endast ange hur stort nominellt belopp du vill köpa för. På vår webbplats får du information om: Vilken typ av statspapper som säljs, det vill säga om det är nominella statsobligationer, realobligationer eller statsskuldväxlar. Hur lång löptid papperet har, alltså en specificerad förfallodag. Om papperet som emitteras är en kupongobligation får du veta vilken ränta kupongen har. Auktionsdag och tidpunkten då auktionen stänger. Om du är intresserad av att köpa statspapper loggar du in på vår webbplats med hjälp av ett lösenord som du väljer när du registrerar dig. Där kan du markera det eller de statspapper du vill köpa. Du kan placera mellan kronor kronor. Kom ihåg att det nominella beloppet inte är detsamma som likvidbeloppet, det vill säga det belopp du får betala. Normalt sett får du betala en över- eller underkurs. (Läs mer om över- och underkurser i kapitel 12.) Mellan klockan och på auktionsdagen lägger återförsäljarna sina bud. Senast klockan publiceras genomsnittsräntan för hela auktionen på vår webbplats, alltså den ränta du kommer att få på dina statspapper. Inom en timme efter auktionen får du en bekräftelse per e-post på det genomförda köpet. Då kan du logga in på vår webbplats och få alla detaljer kring ditt köp och hur mycket du ska betala. 22

23 Om buden från mindre placerare i auktionen är större än det belopp som reserverats i auktionen, får alla tilldelning i proportion till budens storlek. Tre bankdagar efter auktionen ska betalningen för statspapperna vara inne på Riksgäldens konto. Har du autogiro så dras summan direkt från ditt konto på betalningsdagen. När du har betalat förs statspapperen över till ditt vp-konto och VPC skickar en bekräftelse om ditt innehav per post. 9.2 Så ofta hålls auktioner Riksgälden ger vanligtvis ut nominella statsobligationer varannan vecka och statsskuldväxlar varannan. Auktionerna hålls normalt på onsdagar. Realobligationer säljs inte lika ofta, men auktionerna brukar vara på torsdagar. 9.3 Att öppna ett vp-konto För att köpa statspapper behöver du ha ett så kallat värdepapperskonto, ett vp-konto. Det kan liknas vid ett bankkonto med skillnaden att på vp-kontot bokförs värdepapper i stället för pengar. Du kanske har köpt aktier, premieobligationer eller andra typer av värdepapper tidigare och då har du redan ett vp-konto, alternativt en depå hos en bank eller fondkommissionär som fungerar på liknande sätt. Depå fungerar dock inte vid köp av statspapper. Varje vp-konto har ett specifikt kontonummer. Om du vill öppna ett vp-konto kan du vända dig till din bank eller fondkommissionär. Vp-kontot är kostnadsfritt. 9.4 Om du vill sälja i förtid Du kan sälja statspapper i förtid. Andrahandsmarknaden för statspapper finns på SOX, som är en börs för mindre placerare inom den Nordiska Börsen. Riksgälden har slutit avtal med SEB som garanterar att det alltid finns köp- och säljpriser på statspapper i SOX. Att sälja statspapper via SOX går till på samma sätt som vid försäljning av aktier. Om du vill sälja vänder du dig till din bank eller fondkommissionär som i sin tur säljer statspapperna via SOX. Statspapper handlas i poster om kronor och du kan välja att sälja hela eller delar av ditt innehav i förtid. Priset på innehavet styrs av det rådande ränteläget. Sjunker räntan så stiger värdet på statspapperna och de kan då säljas med vinst, om de säljs i förtid. Är marknadsräntan högre är förhållandet det omvända. (Läs mer om sambandet mellan ränta och pris i kapitel 12). 23

24 9.5 Här kan du följa räntan Du kan på ett enkelt sätt följa ränteutvecklingen på statspapper. På den Nordiska Börsens webbplats hittar du aktuella marknadsräntor för samtliga statspapper, med femton minuters fördröjning. Räntor för mindre investerare visas i tabellen SOX obligationslån. Aktuella statspappersräntor finns också på Riksgäldens hemsida, under Privat- & företagssparare. I de flesta dagstidningar publiceras räntorna för statspapper på speciella tabellsidor. I vissa tidningar är informationen begränsad till ett urval av de mest omsatta statspapperna. Tabellerna visar de räntor som gäller på interbankmarknaden, där handeln sker mellan banker till poster på minst 25 miljoner kronor. Ofta skiljer det två till tre räntepunkter (hundradels procentenheter) mellan köp- och säljkurs. För mindre belopp som säljs på SOX får man räkna med en större skillnad mellan köp- och säljkurs. Det kan vara bra att komma ihåg statspapperets nummer, eftersom tidningarna ofta refererar till det. Köpräntan är den ränta banken betalar för ett statspapper och säljräntan är den ränta banken säljer statspapperet vidare för. Exempel från Dagens Industri, 13 mars