UMEÅ KOMMUN Granskning av arbetet för likvärdiga förutsättningar i kommunens skolor

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av arbetet för likvärdiga förutsättningar i kommunens skolor 1

2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd Avgränsning Revisionskriterier Metod Styrning på nationella och lokal nivå Skollagen och andra föreskrifter Direktiv i Umeå kommun Resursfördelning till nämnden Resursfördelningen till skolorna Reursfördelningsmodellen föremål för översyn Basresurs Tilläggsresurs Ytterligare bidrag till elever i behov av särskilt stöd Anslag Resursfördelning vid de granskade skolorna Omfördelning av resurser inom skolområdet Resurser till de elever som behöver stöd Kompetensutveckling Uppföljning av resursfördelningen till skolorna Svar på revisionsfrågorna och slutsatser Sammanfattande bedömning Rekommendationer...21 Källförteckning

3 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Umeå kommun har EY granskat arbetet för likvärdiga förutsättningar i kommunens skolor. Syftet är att granska om grundskoleansvariga nämnder genom sin styrning och ledning säkerställer likvärdiga förutsättningar för måluppfyllelse inom de kommunala grundskolorna. Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas behov och förutsättningar. I Umeå kommun tilldelas för- och grundskolenämnden en ram som baseras på föregående års tilldelning med vissa justeringar. Nämnden fattar beslut om hur resurserna ska fördelas till nämndens verksamheter. I resursfördelningen tar nämnden hänsyn till socioekonomiska faktorer. Faktorerna är väl etablerade och används i många andra kommuner och grundas på statistik och statistiska sannolikheter avseende elevernas stödbehov. Tilldelningen av resurser till nämnden och i nästa steg till skolorna baseras således inte på faktiska och dokumenterade pedagogiska behov hos befintliga elever. Även om de faktorer som nämnden beaktar har stöd i forskningen är det grova mått som tillämpas i fördelningen. För att anpassa resursfördelningen till de faktiska elevernas behov och förutsättningar ställs stora krav på den resursfördelningen som sker på skolområdesnivå och på enskilda skolor. Grundskolans organisation med skolområden ger förutsättningar att utifrån en större volym göra omfördelningar och anpassningar än om prioriteringar ska ske inom en enskild skolenhet. Den bild som framkommer i granskningen är dock att prioriteringar och omfördelningar på skolområdesnivå sker i begränsad omfattning. Det sker främst när en elev med behov av särskilt stöd byter till annan skola inom området. Den absoluta merparten av resurserna för elever med omfattande stödbehov ingår i de resurser som tilldelas lika till alla skolor. Det ger skolorna incitament att skapa förutsättningar för att en elev med omfattande behov ska kunna vara kvar på sin skola. Det är också i överensstämmelse med skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp som endast ska ges för extraordinära stödbehov. För extraordinära stödbehov utgår ersättning efter ansökan och prövning för enskilda elever. I anslaget till kommunala skolor utgår ersättning för modersmålsundervisning. Friskolorna nyttjar modersmålsundervisning på samma villkor som kommunala skolor. Rektorernas resursstyrning sker i nära samarbete med elevhälsoteamen. Insatserna för elever som har stödbehov varierar. Det handlar om personalförstärkningar i elevgrupper, stöd till enskilda elever och handledning av pedagoger. Elevhälsoteamen på skolorna arbetar tillsammans med lärarna och arbetslagen för att stödja elever och lärarna i arbetslagen stöttar varandra. De kompetenser som finns inom elevhälsan och de i de lokala elevhälsoteamen på skolorna används dock på olika sätt vilket delvis styrs av tradition på skolan. Elevhälsan har en viktig uppgift att följa upp hur skolorna arbetar och visa goda arbetssätt som bygger på inkludering. Härigenom kan de bidra till lärande mellan skolor och skolområden. Lärarnas kompetens är den enskilt viktigasta faktorn för elevernas skolresultat. Vikten av lärarnas kompetens för att eleverna ska bli framgångsrika i skolan uppmärksammas i kommunen. Det finns en långsiktighet i de kommungemensamma satsningarna som baseras på en analys av kompetensbehov. En kompetensinventering har gjorts med anledning av kravet på lärarlegitimation. Flera insatser genomförs inom områden som är kommungemensamma och prioriterade men även individuellt anpassade utbildningar. De senare är dock mindre i omfattning. 3

4 Rektorerna säkerställer att lärarna har rätt kompetens genom medarbetarsamtal. När kvalitetsredovisningen tas fram diskuteras kompetens, likaså när verksamhetsåret planeras. Det har inte gjorts någon systematisk uppföljning av resursfördelningsmodellens effekter. Kunskapen om vad de socioekonomiska ersättningarna får för praktiskt genomslag är begränsad men de intervjuade anser att det har stor betydelse. Idag finns ingen tydlig koppling mellan skolornas resultat och resursfördelningen. Vår sammanfattande bedömning är att för- och grundskolenämnden genom sin styrning av resurser bidrar till att eleverna har likartade förutsättningar för måluppfyllelse. Resursfördelningsmodellen, som är under översyn, har en tydlig utgångspunkt i skolans kompensatoriska uppdrag. För att säkerställa att styrmodellen har den effekt som avses är det viktigt att, såsom planeras, följa upp hur resurserna används och vilka resultat tilläggsresurserna till vissa skolor ger. Vi ger följande rekommendationer för det fortsatta arbetet med att genom resursfördelning bidra till skolornas likvärdighet: Säkerställ att de underlag som nämnden bidrar med i den tidiga fasen i kommunens budgetprocess i så hög grad som möjligt beskriver elevernas förutsättningar och behov samt vad det innebär i ett resursperspektiv. Utveckla resursstyrningen på skolområdesnivå för att fördela resurser till aktuella elevers behov och förutsättningar. Följ systematiskt upp hur resurserna används och vilka resultat de ger. Sprid aktivt goda exempel på framgångsrika arbetssätt för att stödja elever i behov av särskilt stöd och stimulera härigenom lärande och erfarenhetsutbyte i organisationen. Överväg att öka graden av individualisering i lärarnas kompetensutveckling. 4

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Att skolan inte är likvärdig har uppmärksammats av bl.a. Skolverket och Statskontoret. Forskningen visar att resurstilldelningen har stor betydelse för grundskolans likvärdighet och elevernas resultat. Betydelsen är allra störst för yngre elever samt för elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Såväl Statskontoret som Skolverket har i studier visat att kommunerna i högre grad beaktar socioekonomiska förhållanden när de fördelar resurser men anpassningen är otillräcklig varför skolan inte är likvärdig. Mot bakgrund av detta skärptes skollagen 1 juli i år för att än tydligare markera att resurser ska styras utifrån elevernas behov och förutsättningar. Enligt Skolverket finns ingen generell resursfördelningsmodell som kommunerna kan använda utan resursfördelningen måste formas av varje kommun för att anpassas till lokala förutsättningar. Skolans likvärdighet påverkas inte bara av resursernas omfattning utan även av hur de används på varje enskild skola. Forskning och erfarenhet visar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. En viktig uppgift för rektor är därför att säkerställa att lärarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Kommunens revisorer har beslutat att genomföra en samgranskning med Luleå kommun för att granska nämndernas arbete med att skapa likvärdiga förutsättningar för måluppfyllelse mellan grundskolorna. Granskningarna har något olika inriktningar och presenteras i två separata rapporter Syfte och revisionsfrågor Syftet är att granska om kommunens grundskoleansvariga nämnder genom sin styrning och ledning säkerställer likvärdiga förutsättningar för måluppfyllelse inom de kommunala grundskolorna. Följande revisionsfrågor besvaras i granskningen: Vad har legat till grund för utformningen av resursfördelningsmodellen? Beaktar resursfördelningsmodellen behoven på olika skolor och hos enskilda elever? Hur styr nämnden resurser till de elever som verkligen behöver stöd på respektive skola? Hur styr rektor resurser till de elever som verkligen behöver stöd? Vilket stöd ges till elever som behöver särskilt stöd? Vilka stödresurser finns inom förvaltningen respektive på skolan? Är någon del av resurserna öronmärkta för lärarnas kompetensutveckling? Har resursfördelningsmodellen genomslag i respektive skola och för respektive elev? 5

6 Hur följs resursfördelningen upp? Hur säkerställer rektor att lärarna har rätt kompetens? Vilken kompetensutveckling ges till lärarna? 1.3. Ansvarig nämnd Granskningen omfattar för-och grundskolenämnden Avgränsning Granskningen avgränsas till för- och grundskolenämnden och dess grundskoleverksamhet. En fördjupad granskning har skett vid Ersängsskolan som ingår i Ersboda skolområde och Ålidhemsskolan som ingår i Ålidhems skolområde. Dessa två grundskolor får högst socioekonomisk ersättning Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer beslutade av fullmäktige. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Skollagen (2010:800) Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Budget Uppdaterad uppdragsplan Metod Granskingen baseras på dokumentstudier och intervjuer. I källförteckning framgår vilken dokumentation som granskats. Följande har intervjuats: Ordförande i för- och grundskolenämnden Företrädare för oppositionen i för- och grundskolenämnden Skoldirektör Biträdande verksamhetschef för grundskolan Ekonomichef vid skolkontoret Tre enhetschefer vid Elevhälsan Rektorer vid de granskade skolorna Medlemmar i elevhälsoteamen vid de granskade skolorna En grupp med lärare vid vardera granskad skola. Intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 6

7 2. Styrning på nationell och lokal nivå 2.1. Skollagen och andra föreskrifter Likvärdighetsprincipen betonar ansvaret för frågor om likvärdighet i skolan. I skollagen (2010:800) anges att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var den anordnas. Utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Huvudmannen ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas om det befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om utredningen visar att en elev har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Första juli 2014 gjordes ett förtydligande i skollagen avseende kommunens resursfördelning till skolor. Resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov samt att rektorn ansvarar för att fördela resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov. Enligt skollagen (10 kap 39 ) ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I skolförordningen (14 kap8 ) framgår att med tilläggsbelopp avses bland annat ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. I förarbetena till skollagen framgår att tilläggsbeloppet endast är avsett att ge möjlighet till ersättning för elever som har omfattande behov av särskilt stöd och där det krävs extraordinära stödåtgärder, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Likabehandlingsprincipen avser lika villkor för att bedriva skolverksamheter oavsett huvudmannaskap. Kommuner ska beakta likabehandling vid fördelning av resurser till olika verksamheter. I förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, framkommer att skolpengen ska fördelas på samma grunder till kommunala och fristående skolor utifrån kommunens budget. Vidare ska friskolor ersättas med samtliga kostnader som kommunen har för sin egen verksamhet. Ersättning för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet Direktiv i Umeå kommun Budget Uppdaterad uppdragsplan Här sammanfattas i korthet direktiven i uppdragsplanen som har relevans för denna granskning. I uppdragsplanen påpekas att skolan, förskolan och fritidshemmet har en mycket viktig uppgift för att alla elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det framgår att studieresultat skiljer sig mycket mellan olika skolor i kommunen, inom skolor och mellan pojkar och flickor. Varje elev ska ha möjlighet att uppnå kunskapsmålen i alla 7

8 ämnen, oberoende av föräldrarnas utbildning eller förutsättningar i övrigt. Eleverna ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att utvecklas och att nå goda resultat i skolan. Undervisning och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det systematiska kvalitetsarbetet ska tydligare införliva arbetet med särskilt stöd exempelvis genom att utveckla ett gemensamt digitalt dokumentationssystem för bättre uppföljning och möjliggöra insatser för ökad måluppfyllelse. Samarbetet mellan elevhälsan i grundskolan och gymnasiet ska förbättras under Det ska ske genom samarbete inom kvalitetssäkring, kompetensutveckling, samnyttjande av resurser, kompetenser, lokaler m.m. Ett gemensamt resursfördelningssystem för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola ska utarbetas för Umeå kommun för att bidra till likvärdiga förutsättningar mellan skolområden. I uppdragsplanens avsnitt om kommundelarna framgår att i syfte att nå en likvärdig för- och grundskola inom kommunen arbetas det för en gemensam resursfördelningsmodell samt att resurser avseende spetskompetenser och utvecklingsmedel ska vara gemensamma för förskole- och grundskoleverksamheten i kommundelsnämndernas ansvarsområde och för- och grundskolenämndens ansvarsområde Genomförandeplan I genomförandeplanen beskrivs att det systematiska kvalitetsarbetet ska ge underlag för att löpande analysera likvärdigheten i förutsättningar, arbetsprocesser och verksamheterna i kommunen som helhet. Förbättringsarbetet ska koncentreras till att utveckla de förutsättningar och arbetsprocesser som leder till ökad måluppfyllelse. Ett gemensamt resursfördelningssystem ska utarbetas som ska ta sin utgångspunkt i att bidra till likvärdiga förutsättningar mellan skolområden. Synsättet på elever som behöver särskilt stöd är inkluderande. Skolor och skolbarnsomsorg ska erbjuda inkluderande verksamheter som bygger på strävan att inkludera elever med särskilda rättigheter i reguljär undervisning och lärandeprocesser. Undervisning i särskilda skolor, i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis, bör vara en undantagslösning. Kompetensstöd ska erbjudas till verksamheter som behöver det för att utveckla inkluderande verksamheter för barn och elever Resursfördelning till nämnden Som framgår ovan ska det enligt lagstiftning tilldelas resurser utifrån elevernas behov. När nämnden tilldelas resurser för grundskolans verksamhet baseras det, enligt intervjuade, i hög grad på: volymförändringar i förhållande till föregående år, eventuell förändrad lagstiftning som leder till förändrat resursbehov, vilka investeringar som ska göras samt om särskilda satsningar ska göras på exempelvis kompetenutveckling. Enligt ordförande i för- och grundskolenämnden fick nämnden inte kompensation i budget 2014 för volymökningar kommande år. Företrädare för nämnden anser att det finns behov av en utökad diskussion i budgetberedningsarbetet i kommunen som helhet. Hänsyn bör inte bara tas till volymer utan verksamheters behov bör analyseras och bedömas mot t.ex. större investeringsprojekt inom andra nämnder. Tilldelningen till nämnden baseras inte på en kartläggning av elevernas faktiska behov av stöd. Att beskriva elevernas behov är svårt vilket kan vara en anledning till att kommuner generellt inte har detta som ett underlag vid resurstilldelning till nämnd. 8

9 I de kommuner som tillämpar skolpeng är det ofta kommunfullmäktige, i egenskap av skolhuvudman, som fastställer denna och därmed den ersättning som skolorna får. I Umeå kommun är det nämnderna som beslutar om resurstilldelning till skolorna inom tilldelad ram från kommunfullmäktige. 3. Resursfördelningen till skolorna 3.1. Resursfördelningsmodellen föremål för översyn Den resursfördelningsmodell som tillämpas idag fastställdes av för- och grundskolenämnden Den avser såväl kommunala verksamheter som externt driven verksamhet. När nuvarande modell togs fram ersatte den något som skoldirektören för för- och grundskolan beskriver som ett lapptäcke. Det fanns behov av en mer enhetlig och överblickbar resursfördelningsmodell. Skolans kompensatoriska, roll d.v.s. att fördela mer resurser till de elever som behöver mer stöd för att klara kunskapsmålen, uppges ha varit vägledande vid utformningen. Dagens modell är väl förankrad och likaså de bärande fundamenten utifrån vilka extra resurser fördelas där socioekonomiska parametrar beaktas (se nedan). Dessa har stöd i forskning och används därför i flera kommuner. Arbetet med det uppdrag som givits till nämnden att se över resursfördelningsmodellen har påbörjats och kommer att fortgå under Kommundelarna har inte fullt ut tillämpat den resursfördelningsmodell som beskrivs nedan. De har haft samma principer att tilldela resurser utifrån behov men inte på ett lika formaliserat sätt som för de skolor som för- och grundskolenämnden ansvarar för. Kommundelarna kommer att omfattas av för- och grundskolenämndens nuvarande resursfördelningsmodell från Ett annat motiv, utöver att ha en gemensam modell, till att se över modellen är att den tillämpats i tio år. Under denna period har det skett en hel del förändringar i den svenska skolan. Enligt skoldirektören för för- och grundskolan kommer sannolikt inga större förändringar att göras av dagens resursfördelningsmodell utan det handlar mer om vissa anpassningar Basresurs Basresursen är lika för alla verksamheter inom samma verksamhetsområde. Basresursen för undervisning i grundskolan ska omfatta 94 procent och 6 procent ska avsättas till viktad tilläggsresurs som beskrivs nedan. Fördelningen av basresurs mellan årskurserna görs till stor del utifrån den undervisningstid som timplanen förespråkar. Förutom lärarresurser ingår bl.a. läromedel, städ, kompetensutveckling och studie- och yrkesvägledning i basresursen. Undervisningsresurs (kronor per elev och år) Läromedel (kronor per elev och år) Totalt (kronor per elev och år) År 1-3 År 4-6 År

10 3.3. Tilläggsresurs Tilläggsresursen tilldelas utifrån ett index baserat på en viktning med tre socioekonomiska bakgrundsfaktorer där varje faktor har lika stor vikt: andel barn i familjer med flykting/invandrarbakgrund andel barn i familjer som ej har eftergymnasial utbildning andel barn i familjer som uppbär försörjningsstöd Index baseras på statistik som kommunen köper från SCB och den tar sin utgångspunkt i barn/elevplaceringar den 15 september. Dessa uppgifter styr uträkningen av index för kommande budgetår. De enheter som har ett index högre än 0,55 får tilläggsresurs. För grundskolan är spannet mellan högsta och lägsta tilläggsresurs kr per elev och år för åk 1-6. För åk 7-9 är spannet kr per elev och år. Sju kommunala skolor och två fristående skolor får tilläggsresurser. De skolor som får högst tilldelning av tilläggsresurs får följande ersättning innevarande år: Skola Ersättning (kronor) Ersängsskolan Ålidhemsskolan Östra Ersbodaskolan Av de totala resurserna för skolan är målvärdet att 6 procent ska avsättas för viktad tilläggsresurs. Enligt ekonomichefen är det idag ca 3,5 procent. De vi intervjuat inom förvaltningsledningen hade inte dessa roller när målvärdet togs fram och känner inte till varför nivån sedan flera år är 3,5 procent. När pengarna når skolan är de inte öronmärkta utan rektorerna inom skolområdet får prioritera hur pengarna ska användas i verksamheten utifrån elevernas behov. Centralt finns medel som kallas skoldirektörens fria resurs på kr som är ett utrymme skoldirektören kan använda för särskilda satsningar eller behov som uppstår under året. Det finns även ca kr för ledarkonferenser för rektorer och förskolechefer inom för- och grundskolan Ytterligare bidrag till elever i behov av särskilt stöd Kommunen har en fördelningsmodell för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (BUIBASS). Den består av en del som fördelas till alla skolor så att de har resurser att stödja barn i behov av särskilt stöd. Medlen fördelas utifrån elevantal med viss hänsyn till elevernas åldrar där något mer resursers utgår till elever i årskurs 7-9. Den andra delen i modellen fördelas till barn med stora och bestående fysiska och/eller psykiska funktionshinder. Dessa medel kallas Resurs följer barnet /tilläggsbelopp och ska vara garanterad så länge behov kvarstår. Medel kan ges efter ansökan och prövning vid Elevhälsan, vilket närmare beskrivs i avsnitt 4.1. Härutöver finns resurser för kommunövergripande specialverksamheter samt skolskjutsar för BUIBASS-elever. 10

11 3.5. Anslag Här följer en beskrivning av det som finansieras via anslag till de kommunala skolorna och som inte ingår i resursfördelningsmodellen. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål Modersmålsundervisningen är anslagsfinansierad. Friskolorna nyttjar modersmålsundervisning på samma villkor som kommunala skolor och ingår inte i ersättningen till fristående skolor. Elever som hemma, dagligen talar ett annat språk än svenska har rätt till modermålsundervisning. De elever som har ett annat modersmål än svenska och därför riskerar att inte nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen har också rätt till studiehandledning på modersmålet. Skolorna har möjlighet att avropa tid för modersmålsundervisning. Härutöver kan rektor köpa ytterligare undervisningstid. Skolorna får resurser för studiehandledning, utöver modersmålsundervisningen, som täcker kostnaden för två år. Behövs studiehandledning en längre period än två år eller mer än 40 minuter i veckan betalas detta av skolområdet. Ersättning till nyanlända Enligt uppdragsplanen för 2014 ska särskilt ekonomiskt stöd riktas till undervisningsinsatser till nyanlända elever med svag utbildningsbakgrund. Nyanlända elever har en hemskola som vårdnadshavare väljer. Kartläggning av nyanländas kunskaper sker vid två skolor som även har förberedelseklasser. När eleverna efter att ha deltagit i förberedelseklass börjar på sin hemskola utgår ett engångsbelopp på till hemskolan för förstärkt studiehandledning och svenska som andraspråk. Lokalersättningen till grundskolan Lokalhyror ligger i För- och grundskolenämndens centrala pott. Om lokalkostnaden för en enhet ökar påverkar det inte direkt resurstilldelningen till den enskilda skolenheten. Ökade hyror påverkar dock enheten indirekt då den ökade kostnaden måste hanteras genom andra kostnadsminskningar inom grundskolan för att klara den ekonomiska ramen. Måltidsersättning Kostnader för skolmåltider hanteras centralt. Nämnden har beslutat om en sammanhållen kostorganisation med en egen chef, dvs rektor och förskolechef är inte ansvarig för måltidspersonalen. Detta för att få en effektivare kostorganisation och stordriftsfördelar för en bättre kvalitet i skolmåltiderna. För att undvika internfakturor och ökad administration beslutades att lyfta bort budget från skolorna och förskolorna och lägga den direkt på måltidsverksamheten. Resurser för ledning och administration Motivet till att ledarresurser och administratörer inte ingår i basresursen är för att säkerställa att det finns en viss omfattning av ledningsresurser på skolan. Om medlen läggs ut är det möjligt att göra prioriteringar som innebär att mer eller mindre resurser läggs på ledning av skolan. Enligt forskning har rektor stor betydelse för en skolas kvalitet. Genom att säkerställa en viss nivå på ledningsresursen för skolan vill kommunen säkerställa en viss nivå på led- 11

12 ningsresursen för skolan. Detta för att ge skolan förutsättningar för rektor att leda den pedagogiska verksamheten i enlighet med skollagens intentioner. IT Resursen för IT-kostnader ligger centralt på förvaltningen för att följa kommunens IT-strategi och ge en likartad nivå på IT-stödet vid skolorna. Varje elev i årskurs 6-9 ska ha en dator och lärardatorer ska bytas ut rullande efter en fyraårsperiod. Tidigare kunde det i kommunen skilja mellan en skolområdeschefs och en rektors prioriteringar, samt IT-resurser till en nybyggd skola, vilket innebar olika tillgång till IT på enhetsnivå. Fristående skolor För fristående skolor tilldelas resurser för motsvarande kostnader genom schabloner baserade på kommunens genomsnittliga kostnader för ovanstående områden. Följande ersättning utgår till de fristående skolorna per elev innevarande år: Årskurs Grundbelopp, basresurs och generell BUIBASS Belopp som utgår via anslag för de kommunala skolorna 4. Resursfördelning vid de granskade skolorna 4.1. Omfördelning av resurser inom skolområdet Resurserna tilldelas respektive skola. Enligt skoldirektören för för- och grundskolan och biträdande verksamhetschefen krävs att omfördelningar sker inom skolområdena för att anpassas till elevernas behov. Det måste exempelvis ske när elever som får extra stöd byter skola. Behovet av att omfördela resurser är en fråga som återkommande diskuteras i skoldirektörens ledningsgrupp och inom skolområdena, enligt intervjuade. Enligt skoldirektören och biträdande verksamhetschefen måste frågan om resursfördelning vara levande. Oaktat resursfördelningsmodellens utformning krävs att fördelning görs utifrån pedagogiska bedömningar på skolan, enligt dem. Av intervjuer framgår att när elever med behov av extra resurser byter skola görs ingen omfördelningar av resurser inom det skolområde där Ersängsskolan ingår. Undantaget är Resurs följer barnet. För elever i behov av extra resurser används basresurser och tilläggsresurser och när det inte räcker avspeglas det i en överskriden budget för någon av enheterna. Detta ska kompenseras av budgetutrymme på en annan enhet. Inom skolområdet där Ålidhemsskolan ingår förs en diskussion om omfördelning av resurser men hittills har omfördelningen varit begränsad. På motsvarande sätt som vid Ersängsskolan överskrids budgeten om en elev behöver enskild utökad undervisning som inte ryms inom ramen för de resurser som tilldelats. 12

13 4.2. Resurser till de elever som behöver stöd När det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd är det rektorns ansvar att genomföra en utredning av elevens skolsituation och behov av särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas enligt skollagen. Skolorna ska anpassa sin organisation och undervisning så att hänsyn tas till elevers behov och förutsättningar. Stödinsatser kan exempelvis ges i form av särskild anpassningar i undervisningen, specialpedagog, speciallärare, intensivundervisning, särskild undervisningsgrupp, handledning till personal samt anpassning av undervisning och lärmiljö. I grundbeloppet till alla skolor ingår därför resurser för elever i behov av särskilt stöd. För elever med ett omfattande behov av stöd kan, som framkommit ovan, skolan ansöka om Resurs följer barnet. Vid Elevhälsan bereds beslut om Resurs följer barnet. Ansökan lämnas av rektor eller förskolechef till Elevhälsan. En bedömningsgrupp med olika kompetenser bedömer behovet av stöd och lämnar förslag på beslut som överlämnas till biträdande verksamhetschef för grundskolan och ekonomichef som fattar beslut. Som framkommit ska stödbehovet vara extraordinärt. Idag är det cirka 160 elever som för stöd i grundskolan. Staplarna i nedanstående bild visar hur många som ansökt och fått medel inom hela nämndens ansvarsområde, d.v.s. även förskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. De blå staplarna visar hur många som ansökt och de röda hur många som fått medel. De två första stapelparen är för kalenderåren 2012 respektive 2013 medan det sista stapelparet är för första halvåret Bilden visar att det skett en ökning av ansökningar och beviljat stöd de senaste åren och den är som störst inom förskolan. Av intervjuer framgår att det skett en ökning alltsedan modellen infördes. Det kan framförallt förklaras med att kommunen växer. Med fler elever är det fler barn och ungdomar som svarar mot kriterierna för att få Resurs följer barnet. Hanteringen av resurser för barn och elever med extraordinära stödbehov ses för närvarande över för att anpassas till skollagens definition av det som i lagen kallas tilläggsbelopp samt rättspraxis. Det innebär att handläggningsrutinerna kommer att förändras, tydligare 13

14 anvisningar om ansökan tas fram och att principerna för beviljande av ansökan ses över. Beslut om resurser föreslås fattas vid två tillfällen per år, idag sker det löpande. Ny ansökan kommer att behöva göras årligen, idag beviljas stödet för en längre tidsperiod. Detta kommer att innebära en mer aktiv utvärdering av stödinsatserna än idag, vilket intervjuade enhetschefer vid Elevhälsan är positiva till. I intervjuer med rektorer framkommer att det inte är helt lätt att som ny rektor veta vilka medel som går att söka för elever i behov av särskilt stöd. Rektorerna upplever en viss problematik med att yngre elever med exempelvis autism eller adhd inte får extra resurser men däremot elever med medicinska funktionsnedsättningar såsom hörselnedsättning och diabetes. De upplever att Elevhälsan har förståelse för denna problematik även om de inte kan tilldela extra resurser. I planeringsstadiet styr rektorerna resurserna till de som behöver extra stöd främst genom ökad personaltäthet och riktade undervisningsgrupper/stödundervisning. Resursfördelningen genomförs utifrån den totala resursen skolan får, dvs. det görs ingen fördelning av basresursen i ett första steg och tilläggsresursen i ett andra steg. Rektorerna vid de granskade skolorna upplever att skolenheten får extra resurser för att stödja elever som behöver förstärkt stöd, men att det inte är tillräckligt. Den riktade styrningen av resurserna inom skolan handlar primärt om att omfördela personalresurser, t.ex. utifrån de veckovisa samtalen med elevhälsan. Den kompetens som finns inom Elevhälsan är en viktig resurs i arbetet med att stödja elever som behöver särskilt stöd på skolorna, enligt intervjuade rektorer. Här finns skolläkare, skolsköterskor, psykologer, specialpedagoger samt kuratorer. Enligt intervjuade enhetschefer vid Elevhälsan har Umeå kommun en bra dimensionering av psykologer i en nationell jämförelse, dock inte för kuratorer. Elevhälsans uppdrag, enligt skollagen, är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande som stöd i skolor på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vid Elevhälsan finns pedagogiskt stödcentrum med särskilda undervisningsgrupper. Det finns nio elevhälsoteam som är underställda enhetschefer vid Elevhälsan och det finns lokala elevhälsoteam på varje skola. Enligt enhetscheferna för Elevhälsan arbetar de lokala elevhälsoteamen olika beroende på vilket skolområde enheten tillhör. Skolor i vissa skolområden söker oftare resurser än skolor av liknande storlek och med likartat elevunderlag i andra skolområden. Enhetscheferna vid Elevhälsan ser även att det finns en skillnad i hur rektorer ser på Elevhälsan. På en del skolor är elevhälsoteamen en del av skolans samlade resurser och deltar löpande i det pedagogiska arbetet. På andra skolor används elevhälsoteamen mer för att lösa uppkomna problem. I de senare finns en tendens till någon annan mentalitet, d.v.s. att problem ska lösas utanför den ordinarie lärsituationen av någon annan. Hur elevhälsoarbetet sköts är enligt enhetscheferna en fråga om vilken kultur och tradition som råder på skolan. Förhållningssätt och arbetssätt ändras inte alltid även om det kommer en ny rektor med andra idéer, enligt dem. Elevhälsans enhetschefer arbetar för att lyfta fram vad de anser är goda exempel men ser att erfarenhetsutbyte och lärande mellan skolor är ett utvecklingsområde. Resursklasser I Umeå kommun finns också några resursklasser för elever i åk 7-9 med extraordinära stödbehov, framför allt neuropsykiatriska funktionshinder. Eleven har tidigare haft omfattande åtgärder på sin hemskola som vårdnadshavare inte bedömt som tillräckligt för att eleven skall kunna klara en fortsatt utbildning på högstadiet. Vårdnadshavare ansöker om plats i resursklass. Finansiering sker via tilläggsbelopp. 14

15 Ersängsskolan För att styra resurser till elever i behov av stöd har rektorerna valt att arbeta kontinuerligt med pedagogerna i nära samverkan med det lokala elevhälsoteamet. Rektorerna träffar de lokala elevhälsoteamen veckovis. Där ingår skolsköterska, skolkurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, resurslärare och elevcoach. Månatligen hålls en större träff då även specialpedagog och talpedagog, som tillhör skolområdet, deltar. Vid mötena finns möjlighet för pedagoger och arbetsgrupper att lyfta upp problemområden och diskutera hur förstärkningar ska kunna ges genom att nyttja skolans kompetens på bästa sätt. Även om föreslagna åtgärder inte alltid genomförs finns, enligt elevhälsoteamet, ett fungerande samarbete och teamet jobbar aktivt i den dagliga verksamheten. Elevhälsoteamet stämmer även av hur det ser ut i lärarlag och ibland i enstaka ämnen. Det lokala elevhälsoteamet handleder lärare i hantering av olika klassituationer. Inom förvaltningen finns en likabehandlingssamordnare. Denne ger pedagoger stöd med insatser i en krävande elevgrupper som ett komplement till stödet från det lokala elevhälsoteamet. Resurser används för att öka personaltätheten i de grupper som i samverkan med lärare och elevhälsoteamet bedömts vara i behov av det. Andra exempel är att elever med svårigheter i det svenska språket får träffa ämneslärare en stund innan lektionen för en genomgång på ett enklare språk. På skolan erbjuds studieverkstad och läxstuga efter skoltid. Rektorerna genomför ingen specifik uppföljning eller utvärdering av den fördelning av resurser som görs på skolenheterna. Enligt rektorerna visar statistiska underlag, framtagna av skolområdeschefen, att eleverna som gick ut högstadiet på Ersängsskolan förra läsåret i genomsnitt hade ett av de högsta meritvärdena i kommunen. Det kan ses som ett resultat av att resurserna använts för att ge de elever som behöver särskilt stöd. Ålidhemsskolan För att styra resurser till elever i behov av stöd sker främst ökad personalförstärkning i de elevgrupper som behöver det, samt stöd till enskilda elever. Rektorerna träffar det lokala elevhälsoteamet veckovis. Då deltar specialpedagog, skolsköterska, kurator och varannan vecka studie- och yrkesvägledare. En gång i månaden deltar psykolog. Vid mötena får elevhälsoteamet uppdrag från rektorn, men det är även en möjlighet för elevhälsoteamet och lärare att lyfta problemområden till rektorerna. Flera i det lokala elevhälsoteamet har kontor på skolenheten. Det lokala elevhälsoteamet ska finnas med i ett tidigt skede när elever behöver stöd för att underlätta eventuella utredningar, där eleven redan känner psykologen. Företrädare för elevhälsoteamet upplever att rektorerna använder elevhälsoteamet på ett bra sätt. De anser även att rektorerna relativt ofta sätter in resurser där det föreslås, exempelvis genom att förstärka med personalresurser till vissa elevgrupper. Rektorerna går tillsammans med specialpedagogerna igenom vilka behov som finns och gör omfördelningar så att lärare stärker upp i klasser vid behov. Anpassat studiematerial används som möjliggör att elever vid behov exempelvis kan studera tidigare årskurs. Anpassade individuella timplaner tillämpas vid behov, likaså elevassistenter och utökad studietid och studiehandledning. Skolan erbjuder i alla årskurser utökad undervisningstid efter skoltid där elever i mindre grupper får möjlighet till extra stöd i ämnen där de har behov. Det lokala elevhälsoteamet har drop-in tider där både elever och lärare kan söka handledning och stöd. Detta för att kunna arbeta nära elever och personal och i ett tidigt skede fånga upp problemområden på skolenheten. Likt Ersängsskolan genomförs ingen specifik uppföljning eller utvärdering av resursfördelningen på skolenheterna. 15

16 Modersmål och stöd till nyanlända Intervjuade rektorer anser att resurserna inte räcker för att täcka behovet av svenska som andraspråk. De beskriver också att det är svårt att på förhand beräkna hur mycket resurser och stöd nyanlända elever behöver. Det kan medföra kostnader för förstärkningar såsom tolkar etc. som inte kan täckas med tilldelade resurser. 5. Kompetensutveckling I skollagen 34 stipuleras att huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheter ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheter har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Forskning och erfarenhet visar att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. En viktig uppgift för rektor är därför att säkerställa att lärarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. I lärarnas avtal finns ett riktmärke för hur mycket kompetensutveckling läraren ska få, vilket är 104 timmar av lärarnas reglerade arbetstid. Lärarnas kompetensutveckling ska i Umeå kommun finansieras såväl inom ramen för basresursen samt genom gemensamma satsningar för kommunens skolor. De senare är ofta fleråriga satsningar på områden där det finns behov av att höja kunskapsnivån. Ledningen för grundskolan har analyserat skolområdenas behov av kompetens för att stärka elevernas måluppfyllelse. De senaste åren har det handlat om satsningar på läs- och skrivinlärning samt matematik. Satsningarna har omfattat samtliga av kommunens skolor. För närvarande prioriteras kompetensutveckling matematik, tidiga insatser, praktisk estetiskoch teoretisk utbildning inom förskolan samt lärande för hållbar utveckling för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Av intervjuer framgår att för- och grundskolenämnden har avsatt resurser för att genomföra projekt med syftet att få en värdeförändring på skolorna och pedagogernas förväntningar på eleverna. Nämnden har även avsatt resurser för att höja kompetensen avseende läsinlärning samt kontaktat lärarutbildningen för att informera om att nyutexaminerade lärare har bristande kompetens inom detta område. Tillsättandet av förstelärare är en viktig del i arbetet med att höja lärarnas kompetens och ytterst för att eleverna ska nå framgång i skolan. Uppdraget till kommunens förstelärare är delvis gemensamt men anpassas till de enskilda skolornas behov. En kartläggning har gjorts för att se vilken kompletterande kompetensutveckling som lärare kan behöva för att få legitimation. Det har resulterat i kompetenshöjande insatser men i relativt liten omfattning då flertalet lärare uppfyller kraven för legitimation. De gemensamma satsningarna på kompetensutveckling är mer generella medan de som finansieras av skolorna inom ramen för basresursen är mer individuella, enligt intervjuade. De senare uppges ge möjlighet att lyfta lärare som behöver riktad kompetensutveckling. Med den uppföljning som sker idag av elevernas resultat finns bra förutsättningar att följa upp och bedöma vilken kompetensutveckling enskilda lärare behöver. Flera intervjuade påpekar dock att individualiseringen av kompetensutvecklingen är ett utvecklingsområde. Det finns nätverk där lärare som undervisar i samma ämnen träffas både på skolområdesnivå och kommunövergripande nivå. Enligt skoldirektören finns det behov av att klargöra vad som ingår i barsresursen avseende lärarnas kompetensutveckling. Eventuella justeringar kan behöva göras när resursfördel- 16

17 ningsmodellen ses över för att det ska uppfattas som skolorna har likvärdiga förutsättningar att kompetensutveckla pedagogerna. Ersängsskolan Inom skolområdet avsätts en summa för kompetensutveckling. Rektorerna ansvarar för planeringen av kompetensutveckling där de beaktar behov, både ur individ- och arbetslagsynvinkel. Inför den kvalitetsredovisning som rektorerna avlämnar görs en kompetensinventering. Senaste åren har kraven på kompetens inom flerspråkighet, hedersrelaterad problematik, läs- och skrivutveckling ökat och fordrat riktade kompetensinsatser. På skolenheten har gemensam kompetensutveckling skett inom t.ex. hedersrelaterad problematik, elever med neuropsykiatriska hinder m.m. Vid de individuella utvecklingssamtalen diskuteras vad den enskilde läraren behöver förbättra i arbetet och dennes behov av kompetensutveckling. Samtalen tar ofta sin utgångspunkt i de elevgrupper som läraren och arbetslaget arbetar med och vad de kan kräva för kompetensutveckling. Lärarna har möjlighet att framföra önskemål om vilka kompetenser de behöver utveckla. Intervjuade pedagoger anser att kompetensutveckling delvis sker utifrån lokala utmaningar men en del insatser är toppstyrda. Lärarna har påtalat att värdegrundsarbetet är viktigt och det upplevs både vara en utmaning och ett roligt arbete. När lärarna deltagit i kompetenutveckling delar de med sig av erhållen kunskap i arbetslaget. Skolenheten har en låg personalomsättning och har därigenom haft möjlighet att behålla kompetenser inom skolan. Ålidhemsskolan I det årliga utvecklingssamtalet följer rektorn tillsammans med läraren upp vilket stöd läraren behöver i sitt arbete och i sitt ämne samt nuvarande arbetsbelastning. Lärarna har möjlighet att önska vilken kompetensutveckling de behöver, utöver gemensamma aktiviter för skolan. Deltagande i kompetensutveckling återkopplas och delges inom arbetslaget. I kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen diskuterar lärarna och utvärderar året och vad som bör fokuseras på under kommande läsår. Då behandlas även behov av kompetensutveckling. Många lärare deltar i mattelyftet och även med att utveckla svenskundervisningen via metoden En läsande klass. Inom skolområdet där Ålidhemsskolan ingår finns elva förstelärare. Under hösten har de haft en utbildningsdag för lärarna på skolan med ett antal olika workshops för att stimulera kollegialt lärande. Under dagen hölls även föreläsningar från Umeå universitet. Ålidhemsskolan har samarbetat med Ersängsskolan och haft föreläsningar om att jobba med barn från andra kulturer. Vid behov finns möjlighet för lärare att få handledning av andra lärare. Intervjuade lärare upplever att det finns tid för kompetensutveckling, men att den inte alltid handlar om de områden där behovet är som störst. Några lärare och specialpedagoger upplever att de behöver mer kompetensutveckling. 17

18 6. Uppföljning av resursfördelningen till skolorna Ekonomin i de kommunala skolorna följs upp genom månads, delårs- och årsbokslut. Undervisningens resultat och kvalitet följs upp genom det systematiska kvalitetsarbetet genomfördes en övergripande översyn av resursfördelningsmodellen av en arbetsgrupp bestående av skolområdeschefer, rektorer och samordnare. För grundskolan föranledde översynen inga större förändringar. Det har inte gjorts någon uppföljning av resursfördelningsmodellens påverkan på elevernas resultat samt hur den därmed bidrar till likvärdiga förutsättningar. Vissa uppföljningar har skett av tilläggsbeloppen. De har inte resulterat i skriftiga rapporter utan muntliga föredragningar för nämnd. Vilken effekt tilläggsbeloppet har på varje skola och för varje elev har således inte följts upp och bedömts på något systematiskt sätt. Flera intervjuade betonar att de extra resurser som följer med tilläggsbeloppet har stor betydelse för elevernas skolresultat. Enligt ekonomichefen är det svårt att se något mönster i hur skolorna arbetar med att stödja lärandet utifrån tilldelningen av den socioekonomiska ersättningen. Ersättningen betalas ut och rektorerna förutsätts hantera medlen på bästa sätt. Det framkommer att det kan vara svårt att följa upp genomslaget av resurser per elev. Rektorerna behöver kunna göra prioriteringar inom ramen för tilldelade medel. Gemensamma lösningar kan i regel vara mer effektiva budgetmässigt men försvårar en uppföljning av resurser per elev i organisationen. Det har gjorts uppföljningar av vissa resurser, exempelvis sociala investeringar avseende nyanlända elever. Här har skolorna redovisat vilka insatser som genomförts och vilket resultat som uppnåtts. Uppföljning har även genomförts avseende extra studiehandledning och svenska. En kvalitativ studie håller på att genomföras läsåret i avseende på olika rektorers strategier och modeller för resurshantering på skolan i avseende på åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Studien genomförs genom intervjuer med rektorer och skall bidra till att synliggöra olika tankemodeller och ligga som grund för fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan rektorer. I uppdragsplanen framgår att verksamheterna under 2014 ska återkoppla hur resurserna används. Enligt För- och grundskolenämndens ordförande har verksamhetsledningen vid skolkontoret i uppdrag att genomföra detta och analysera hur resurserna används. Detta uppges vara svårt och vid tidpunkten för granskningen håller en modell för detta på att arbetas fram. Några rektorer uttrycker en önskan om att nämnden och skolledningen ska visa större intresse för var resurserna hamnar, hur de används och hur verksamheten de används i ser ut. De är därför positiva till uppdraget i uppdragsplanen. Elevhälsan har inget uppdrag att göra någon uppföljning av resursfördelningen. Enligt enhetscheferna för elevhälsan är avsaknaden av en tydlig uppföljning och en beskrivning/redovisning av hur resurser använts en stor brist. Samtliga intervjuade vid skolorna anser att den nuvarande resursfördelningsmodellen får genomslag, resurser utgår till elever som behöver mer stöd. Skoldirektören bekräftar att det i huvudsak finns en uppslutning i organisationen kring dagens modell. Av intervjuerna på skolorna framgår att resurserna upplevs otillräckliga för att stötta vissa elevgrupper. Antalet nyanlända elever beskrivs som en komplex och resurskrävande utmaning och att resurserna för att stödja dessa elever inte är tillräckliga. Många av dessa elever kommer från oroliga situationer i hemlandet och behöver ofta stöd en längre tid vilket inte 18

19 täcks fullt ut med dagens resursfördelning. Ett annat exempel är de elever för vilka skolan samarbetar med Socialtjänsten. De behöver ofta mycket stöd och mer resurser än vad som finns i den generella BIUBASS fördelning som skolorna får. Rektorerna efterlyser en diskussion angående extra resurser till elever med neuropsykiatriska funktionshinder, alternativt att de har möjlighet till Resurs följer barnet. Dessa elever behöver ofta en extra personalresurs. Enligt nuvarande modell ska kostnaden oftast täckas av basresursen. 7. Svar på revisionsfrågorna och slutsatser Revisionsfråga 1 Vad har legat till grund för utformningen av resursfördelningsmodellen? 2 Beaktar resursfördelningsmodellen behoven på olika skolor och hos enskilda elever? Svar Att modellen ska kompensera för de socioekonomiska skillnader som finns i elevgruppen. Ja, den del av modellen som reglerar tilläggsersättning utifrån socioekonomiska faktorer baseras på uppgift om elevernas hemförhållanden och därmed faktorer som visat sig ha betydelse för elevernas skolresultat. 3 Hur styr nämnden resurser till de elever som verkligen behöver stöd på respektive skola? 4 Hur styr rektor resurser till de elever som verkligen behöver stöd? 5 Vilket stöd ges till elever som behöver särskilt stöd? 6 Vilka stödresurser finns inom förvaltningen respektive på skolan? I den basresurs som utgår till varje skola baserat på elevantal ingår en summa, för elever i behov av särskilt stöd, som rektor har att disponera och anpassa till elevernas behov. För extraordinära stödbehov till enskilda elever utgår ersättning efter ansökan och prövning. I anslaget till kommunala skolor utgår ersättning för modersmålsundervisning. Friskolorna nyttjar modersmålsundervisning på samma villkor som kommunala skolor. Som framgått utgår tilläggsbelopp utifrån socioekonomiska faktorer. Genom nära samarbete med elevhälsoteamen och deras arbete med handledning av pedagoger och stöd till enskilda elever, styrs resurser till elever som har behov. Härutöver gör rektorerna personalförstärkningar i grupper där det finns elever som har behov av stöd. Elevhälsoteamen på skolan arbetar tillsammans med lärarna och arbetslagen för att stödja elever som behöver särskilt stöd. Lärarna samarbetar också sinsemellan för att stötta eleverna. Elevhälsa/lokala elevhälsoteam och särskilda undervisningsgrupper. 19

20 7 Är någon del av resurserna öronmärkta för lärarnas kompetensutveckling? 8 Hur säkerställer rektor att lärarna har rätt kompetens? 9 Vilken kompetensutveckling ges till lärarna? 10 Hur följs resursfördelningen upp? Det finns inga öronmärkta pengar i de resurser som tilldelas varje skola men på förvaltningsnivå avsätts medel årligen som skoldirektören kan använda för särskilda satsningar inom prioriterade områden. Genom medarbetarsamtal. När kvalitetsredovisningen tas fram diskuteras kompetens, likaså när verksamhetsåret planeras. En kompetensinventering har gjorts med anledning av kravet på lärarlegitimation. Flera insatser genomförs inom områden som är kommungemensamma och prioriterade, men även individuellt anpassade utbildningar. De senare är dock mindre i omfattning. Det har inte gjorts någon systematisk uppföljning av resursfördelningsmodellens effekter. Kunskapen om vad det socioekonomiska ersättningarna får för praktiskt genomslag är begränsad men de intervjuade anser att de har stor betydelse. Idag finns ingen tydlig koppling mellan skolornas resultat och resursfördelningen Sammanfattande bedömning Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas behov och förutsättningar. I Umeå kommun tilldelas för- och grundskolenämnden en ram som baseras på föregående års tilldelning med vissa justeringar. Kommunfullmäktige beaktar primärt volymförändringar i förhållande till föregående år när resurser anslås till nämnden. I resursfördelningen till grundskolorna tar nämnden hänsyn till socioekonomiska faktorer. Faktorerna är väl etablerade och används i många andra kommuner och grundas på statistik och statistiska sannolikheter avseende elevernas stödbehov. Tilldelningen av resurser till nämnden och i nästa steg till skolorna baseras således inte på faktiska och dokumenterade pedagogiska behov hos befintliga elever. Även om de faktorer som nämnden beaktar har stöd i forskningen är det grova mått som tillämpas i fördelningen. För att anpassa resursfördelningen till de faktiska elevernas behov och förutsättningar ställs stora krav på den resursfördelningen som sker på skolområdesnivå och på enskilda skolor. Grundskolan organisation med skolområden ger förutsättningar att utifrån en större volym göra omfördelningar och anpassningar än om prioriteringar ska ske inom en enskild skolenhet. Den bild som framkommer i granskningen är dock att prioriteringar och omfördelningar på skolområdesnivå sker i begränsad omfattning. Det sker främst när en elev med behov av särskilt stöd byter till annan skola inom området. Vikten av att det sker en resursstyrning på skolområdesnivå är uppmärksammad av förvaltningsledningen och det diskuteras med skoldirektören för för- och grundskolans ledningsgrupp. Den absoluta merparten av resurserna för elever med omfattande stödbehov läggs ut på skolorna och fördelas lika dem emellan, vilket bedöms positivt. Det ger skolorna incitament att skapa förutsättningar för att en elev med omfattande behov ska kunna vara kvar på sin skola. Det är också i överensstämmelse med skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp som endast ska ges för extraordinära stödbehov. 20