Förstudie till programarbete, alkohol och drogpreventivt arbete

Transkript

1 Förstudie 1 (52) Förstudie till programarbete, alkohol och drogpreventivt arbete Hälsoplanerare Jan Larsson Kompetenscenter för Hälsa

2 Förstudie 2 (52) Innehållsförteckning sid 1 Uppdrag 4 2 Bakgrund 4 3 Syfte 6 4 Mål 6 5 Uppdragsgivare Uppdragsansvarig Tidsplan 6 6 Nationella målområden Prioriterade områden Narkotiskpolitiska mål och insatser Målområde Målområde Ansvar 9 7 Landstingsplan 10 8 Alkoholkonsumtion Riskbrukskonsumtion Västmanland Berusningskonsumtion Gravida kvinnor Vuxna Västmanland Kriminalvården Rikspolisstyrelsen och BRÅ Bättre stöd och vård för individen 14 9 Effekter av alkoholkonsumtion Samhällskostnader Trender i Sverige Alkohol Narkotika Läkemedel Dopingpreparat Alkoholrelaterad brottslighet Rattfylleri Införsel av alkohol inom EU Pågående preventiva insatser Utvecklingsarbete inom Lt Västmanland Don t drink and drive SMADIT Mini Maria Från kunskap till praktik Skolan förebygger Alkoholpreventiva program i andra landsting Koppling till psykiskt välbefinnande KASAM Motiverande samtal (MI) Lösningsfokuserat arbetssätt KBT Kognitiv bteendeterapi 26

3 Förstudie 3 (52) 15 Narkotika/doping/receptfria läkemedel Narkotikabruk i Europa Narkotikabruk inom EU Narkotikastrategi i europeisk politik Narkotikabrukets omfattning Utvecklingen i Sverige Västmanland Ungdomsrelaterat narkotikabruk Barn och riskfylld uppväxt Definitioner Missbruk Tungt missbruk Narkotika Klassificering av narkotiska preparat Klassificering av hälsofarlig vara Folkhälsoinstitutets uppdrag inom narkotikaområdet FHI:s åtgärder Medel till genomförande av arbete med narkotika Brott Narkotikabrott Narkotikamissbruk Behandling Behandling av opioidmissbruk Samsjuklighet Tablettmissbruk Sprutbytesprogram Narkotikaanvändandet i Västmanland Konkret från Västerås stads undersökning Psykiatrin i Västmanland Doping Definition av doping Kulturella skillnader Metoder för prevention Skadeeffekter bland män på grund av doping Skadeeffekter bland kvinnor på grund av doping Referenser 49

4 Förstudie 4 (52) 1 Uppdrag Att ta fram ett program mot alkohol och andra drogproblem i enlighet med beslut i Landstingsfullmäktige har i uppdrag att ta fram program för ett arbete mot alkohol och andra drogproblem enligt beslut i landstingsstyrelsen En förstudie genomförs som involverar och sammanställer olika verksamheters arbete med Jan Larsson som sekreterare. Arbetet leds av en politisk styrgrupp bestående av Thomas Wihman (mp), Barbro Norström (sju) och Juha Rundgren (v). 2 Bakgrund Alkohol Mellan och svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent. (Källa:CAN) Alkoholen har betydelse för folkhälsan på fler sätt eftersom alkohol inte enbart drabbar brukaren utan även ligger bakom en stor andel av olyckor, skador och våld. I Sverige dör c:a personer årligen av skador. En tredjedel av dessa uppskattas ha samband med alkohol % av alla som dödas i trafiken har alkohol i blodet. (C:a 125 personer) Även om den alkoholrelaterade dödligheten bland både män och kvinnor minskar sedan början av 2000-talet avlider drygt personer årligen i de alkoholrelaterade diagnoserna levercirrhos, alkoholism, alkoholförgiftning och alkoholpsykos. Det förebyggande arbetet inom alkoholpreventionen har hittills framför allt varit inriktat på ungdomars och kvinnors drickande, trots att män dricker betydligt mer. Insikter om orsaker till de stora könsskillnaderna är viktigt för såväl kvinnor som mäns hälsa. (Källa: Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009) Andra droger När man talar om droger menar man ofta två olika saker. Det ena är det mer slentrianmässiga ordet för narkotika medan det andra sättet har ett vidare begrepp. Det vidare begreppet härrör sig från WHO:s definition av en drog. För att ett ämne skall klassas som drog krävs att den uppfyller följande krav: Den skall vara giftig Den skall vara beroendeframkallande Den skall påverka centrala nervsystemet och en eller flera sinnesfunktioner

5 Förstudie 5 (52) Tobak Tobak behandlas i särskild ordning och exkluderas i detta arbete. Narkotika och andra droger I Sverige är det olagligt för privatpersoner att inneha, bruka eller sälja narkotika. Därför är det mycket svårt att få tillförlitlig information om omfattningen av narkotikaanvändning. Tillgänglig svensk statistik visar dock ett brukarmönster som överensstämmer med Europeiska data över narkotikaanvändning. I en undersökning av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 2006 framkom att den vanligaste drogen bland mönstrande värnpliktiga var cannabis som 12 % hade provat. Övriga droger, som t ex heroin, GHB, ectacy och kokain hade använts av 0,2-1,8 %. Blandmissbruket, där även alkoholen ingår, komplicerar ytterligare bilden av hur konsumtionsmönstret ser ut. I den vuxna befolkningen är det dubbelt så vanligt att män använder narkotika som att kvinnor gör det. Narkotikamissbrukare har en rad hälsoproblem som beror på de olika preparatens effekter, men även på den allmänna livsföringen. (Källa: Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009) I det lokala perspektivet ser bruket av narkotiska preparat i Västmanland ut som den allmänna bilden i Sverige. Något som särskiljer Västmanland från den allmänna bilden har enligt polismyndigheten i Västmanland inte visat sig. Samtliga typer av narkotiska preparat finns representerade i brukarleden och den övervägande delen utgörs av amfetaminkonsumtion. Inkörsporten till narkotikamissbruk bedöms av polisen vara cannabis. (Källa: P-E Lundberg, Polismyndigheten Västmanland) Västerås stad genomför regelbundet sedan 1993 en s k case finding - undersökning av narkotikaanvändningens omfattning och karaktär i kommunen. (metodbeskrivning se vidare P 24.1) Senast tillgängliga uppgifter insamlades En kartläggning baserad på uppgifter från 2009 kommer att presenteras under Antalet beslag av Cannabis har ökat från till mellan åren 2004 och 2007 medan antalet beslag av heroin och amfetamin legat på samma nivå under samma period, resp Beslagen av ecstacy har minskat från 400 tilldrygt 200, kokain ökat från 500 till 700 och LSD ligger kvar på en nivå av c:a 20 beslag per år. Antal narkotikabrott i Västerås motsvarar c:a 2/3 av länet rapporterade polisen 1408 narkotikabrott i Västerås.

6 Förstudie 6 (52) Antalet inrapporterade användare av narkotika 2007 var 1372 individer varav 225 var under 20 år. 18% kvinnor och 82 % män. 3 Syfte att klargöra rollen och ansvaret för varje enhet inom Landstinget Västmanland i det alkohol- och drogpreventiva arbetet. Att klargöra Landstinget Västmanlands roll i det alkohol- och drogpreventiva arbetet i ett samverkansperspektiv med övriga samhället Att ge riktlinjer för målinriktade och systematiska insatser i ett vårdkedjeperspektiv i det alkohol- och drogpreventiva arbetet. 4 Mål Ett program som bidrar till att ett alkohol- och drog- preventivt perspektiv genomsyrar alla verksamheter inom Landstinget Västmanland. 5 Uppdragsgivare Landstingsdirektör Monica Berglund 5.1 Uppdragsansvarig Hälso- och sjukvårdsdirektör Michael Gårdebäck. 5.2 Tidsplan Uppdraget utförs av Jan Larsson,. Researcharbete utfört av Cecilia Tegelberg. (Student vid Uppsala Universitet) Programmet skall utarbetas under Nationella målområden I Sverige utgår folkhälsoarbetet från de elva folkhälsomålen som beslutades av Sveriges Riskdag Dessa målområden anger bestämningsfaktorer för hälsan och innefattar många samhällsområden. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa

7 Förstudie 7 (52) 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 6.1 Prioriterade områden De alkoholpolitiska målen skall främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Dessa mål skall nås genom att minska den totala alkoholkonsumtionen samt det dryckesbeteendet. I den s k totalkonsumtionsmodellen har sex prioriterade områden presenterats åstadkomma en alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, minska berusningsdrickandet, åstadkomma fler alkoholfria miljöer, bekämpa den illegala alkoholhanteringen, ingen alkohol skall förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten. Skäl till propositionen är att den ökande alkoholkonsumtionen är ett folkhälsoproblem som leder till sociala och medicinska problem. Alkoholen är ofta orsaken till våld och övergrepp. Överkonsumtionen av alkohol drabbar inte enbart den enskilda individen utan även deras närstående. Detta medför en samhällsekonomisk kostnad i form av sjukfrånvaro, arbetslöshet, förtidspensionering, försämrad produktion och förtidig död Narkotiskapolitiska mål och insatser Regeringen har gett som förslag att det övergripande målet för narkotikapolitiken skall vara ett fritt samhälle från narkotika. Insatserna för att nå detta mål skall rikta sig mot tillgång och efterfrågan i syfte att minska nyrekrytering till missbruk, fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta, minska tillgången på narkotika. För att detta skall bli möjligt behövs olika insatser för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheterna och organisationer. Det förebyggande arbetet behöver: metod- och kompetensutvecklas utveckla behandlingsperspektivet inom kriminalvården effektivisera insatser på kontrollområdet förbättra metoder för att följa upp narkotikautvecklingen för att öka samhällets insatser samt det internationella samarbetet 2 1 Regeringen Regeringen 2009 (Prop 2005/06:30)

8 Förstudie 8 (52) 6.2 Målområde 6 I förslaget föreslås även en ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. med syfte att underlätta för häktade personer med missbruksproblem att få placering på en behandlingsavdelning inom kriminalvården eller dömas till kontraktsvård. 3 Målområde 6 handlar om hälso- sjukvårdens roll i utvecklingen av en god hälsa. Det innefattar inte enbart att behandla sjukdom utan att arbeta för att förebygga genom att främja hälsa. Förutom det generella ansvaret för god hälsa i befolkningen, ansvarar även sjukvården för att förebygga ohälsa. All verksamhet utgår från en hälsoorienterad hälso- och sjukvård vilket innebär att arbetet skall vara inriktat på att förbättra hälsotillståndet hos befolkningen. Detta sker genom att prioritera aktiviteter som kan ge det största samhällsvinsterna och då inte enbart patienterna utan även för personalen. Arbete med personalen görs för att de skall kunna agera som en förebild för andra arbetsgivare i samhället. Arbetet fokuseras runt de grupper som har störst hälsobehov. Detta görs för att medföra en mer jämlik hälsa för hela befolkningen samt att öka samhällsvinster Målområde 11 Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak. Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. I propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan följer man folkhälsokommitténs rekommendation om bättre samordning mellan olika aktörer och större uppmärksamhet på sambandet mellan olika beroenden. 5 Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för till exempel alkohol, narkotika och spel. Man talar här om s k samsjuklighet vilket innebär samtidig förekomst av två sjukdomar som påverkar individens sätt 3 Ibid 4 FHI SOU 2009

9 Förstudie 9 (52) Alkoholberoende Drogberoende 6.4 Ansvar att fungera och att överleva. En ofta förekommande kombination i samsjuklighet är psykisk ohälsa och eller psykisk sjukdom tillsammans med alkohol och/eller narkotikamissbruk. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. I propositionen 2007/08:110 poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet för politikområde folkhälsa är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har sämst hälsa idag. 6 Enligt folkhälsovetenskapligt lexikon kan alkoholberoende definieras på olika sätt beroende på vilket diagnostiskt system som används. Men med den generella diagnosen alkoholberoende brukar menas att man utvecklar tolerans och merbegär. Kronisk alkoholism används när beroendet varit manifest i flera år och att det dessutom uppstått komplikationer eller alkoholrelaterade sjukdomar. (Källa Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000) Ett drogberoende är, då en person på ett avgörande sätt är i behov av droger för att kunna fungera i en vardagssituation. Drogberoende brukar karaktäriseras av toleransökning vilket leder till dosökning och abstinens. Ytterligare tecken på drogberoende är effekter på hälsa och social anpassning. (Källa Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000) Landstingen och kommunerna har gemensamt ansvar för att främja ett samhälle fritt från droger samt att minimera alkoholanvändandet. Det preventiva arbetet innefattar samverkan mellan de olika samhällssektorerna. Politikerna, missbrukarvården, myndigheterna, föreningslivet, familjerna och individen har alla ett ansvar och finns en uttalad önskan från regeringens sida med ett ökat samarbete med de ideella organisationerna. Regeringen anser att det är viktigt att prioritera barn och ungdomar som växer upp i missbrukarhem. Dessa barn skall få stöd från kommunen men idag saknas stödgrupper för barn till missbrukare i 40 procent av Sveriges kommuner. Regeringens ambition är att samtliga barn som lever i familjer där någon av föräldrar missbrukar skall ha tillgång till en stödgrupp och få hjälp till en bra uppväxtsituation. 6 FHI 2009

10 Förstudie 10 (52) Idag finns goda kunskaper om metoder och lokala projekt om behandling av narkotikamissbrukare. Kunskapen om vilka arbetssätt som har effekt behövs förmedlas och diskuteras. Regeringen har till uppgift att inleda samtal och öppna upp för diskussion om vilka metoder som skall användas inom socialtjänsten. 7 Landstingsplan Programarbetet utgår från Landstinget Västmanlands folkhälsopolitiska arbete där förbättrad folkhälsa är ett strategiskt inslag för att landstinget ska klara av målet av att vara ett av de främsta landstingen i landet. Långsiktiga mål är att västmanlänningar ska ha goda levnadsvanor i linje med landstingets program mot psykisk ohälsa, sexuell ohälsa, övervikt och rökning samt alkohol- och andra drogproblem. Västmanlänningarna ska ha god hälsa oavsett sexuell läggning, etisk bakgrund, funktionsnedsättning och kön och geografiskt område. 8 Alkoholkonsumtion Världshälsoorganisationen (WHO) har beräknat att ungefär 2 miljarder individer globalt sett brukar alkohol och 76,3 miljoner individer dricker på ett riskfyllt sätt. Minst 15,3 miljoner människor är drogberoende. Enligt med WHO dör 1.8 millioner människor på grund av alkoholskador i världen och detta kostar cirka 58.3 millioner (Disability-Adjusted Life Years DALY). DALY är en metod för att på befolkningsnivå beräkna tyngden av olika folkhälsoproblem. Metoden är utvecklad av Världsbanken, WHO och Harvard School of Public Health och används av WHO för att beräkna den globala sjukdomsbördan. 7 En DALY kan ses som ett förlorat år av "friska" liv. Summan av dessa DALYs hela befolkningen, eller bördan av sjukdomen, kan ses som ett mått på skillnaden mellan de nuvarande hälsotillstånd och en perfekt hälsa situation där hela befolkningen lever i hög ålder, fria från sjukdomar och funktionshinder. 8 Bördan skiljer sig mellan länderna runtom i världen. Alkoholkonsumtionen är den ledande riskfaktorn för dödlighet i utvecklingsländer och den tredje största riskfaktorn i Europa, där människor dör på grund av alkoholskador i åldrarna år. 7 Folkvetenskapligt Lexikon, Janlert

11 Förstudie 11 (52) Omkring 6000 svenskar dör varje år på grund av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador. Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna. Cirka en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Inom den psykiatriska sjukvården är andelen individer med alkoholproblematik omkring 40 procent. 9 Hög alkoholkonsumtion, riskbruk, är en etablerad riskfaktor för ohälsa och ökar såväl sjuklighet som skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar. 8.1 Riskbrukskonsumtion Hög alkoholkonsumtion (riskbruk) är en etablerad riskfaktor för ohälsa och ökar såväl sjuklighet som skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar. Med riskbruk menas i Sverige en alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas alkohol per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Med standardglas avses 12 gram alkohol, vilket motsvarar cirka 12 cl vin, 3,5 cl starksprit, 30 cl starköl eller 50 cl folköl. Med riskbruk avses också allt berusningsdrickande. Riskbruk bidrar i hög utsträckning till sociala problem, fysiska och psykiska sjukdomar, skador och för tidig död. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och suicid. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion. 10 Vi kan även utifrån Liv och Hälsa 2008 utläsa att det är dubbelt så vanligt att riskbrukskonsumenter söker akutsjukvård fler gånger under en tremånadersperiod än andra Västmanland I Västmanland dricker 6 procent av kvinnorna och 18 procent av männen alkohol på ett skadligt sätt. I förhållande till andra län hör de västmanländska kvinnorna till de måttligaste i landet medan männen befinner sig över riskgenomsnittet. 11 Polisen lyfter fram behovet av att ökat samarbete mellan länen för att stävja drogproblemen. Det finns problem kring skolavslutningar där polisen kommer att intensifiera sina insatser fr. o m Berusningskonsumtion Med berusningsdrickande avses 5 eller fler standardglas för män respektive 4 eller fler standardglas för kvinnor, vid ett och samma tillfälle. Riskbruk 9 CAN Källa 10 SBU Västmanlands läns landsting 2009

12 Förstudie 12 (52) 8.3 Gravida kvinnor bidrar i hög utsträckning till sociala problem, fysiska och psykiska sjukdomar, skador och för tidig död. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. I Sverige rekommenderas gravida kvinnor att inte dricka alkohol under graviditeten, eftersom det sedan länge finns belägg för att fostret kan ta skada. Trots detta visar en studie att 30 procent av alla svenska mödrar någon gång konsumerat alkohol under graviditeten. Det har även framkommit i en ytterligare studie att 17 procent av de undersökta kvinnorna har druckit minst 70 gram alkohol under två olika veckor och/eller berusningsdruckit vid minst två tillfällen under sin graviditet Vuxna I Sverige återfinns en tydligt åldersrelaterad alkoholkonsumtion genom att yngre dricker mer än äldre. Männen dricker mer än kvinnor. Män dricker stora mängder när de dricker och dricker oftare och dessutom är berusningsdrickandet tre till sex gånger vanligare bland män än kvinnor. Individer som är samboende med barn dricker mindre än sammanboende utan barn. Ensamstående individer drack lika mycket oavsett om de hade barn eller inte. Individernas arbete har betydelse har även en betydelse för mängden alkohol. Typen av arbete har också orsak till att fler män förtär mer alkohol än kvinnor. Var fjärde ung kvinna och nästan var tredje ung man konsumerar alkohol på ett sätt som kan medföra ohälsa och sociala problem. Detta riskbeteende kan i många fall förebyggas om hälso- och sjukvården uppmärksammar frågan. Allt fler unga kvinnor och män dricker riskfyllt. Arbetslöshet och ekonomisk utsatthet tycks öka riskfyllt drickandet och speciellt bland unga män. Var tredje arbetslös man i landet ägnar sig åt riskfyllt drickande. 13 Det förebyggande arbetet har hittills främst fokuserats på ungdomars och kvinnors alkoholkonsumtion trots att det är männen som dricker allra mest. Därför krävs att de preventiva åtgärderna utgår från ett genusperspektiv för att få bukt med männens alkoholkonsumtion. 14 Alkoholkonsumtionen är ojämnt fördelad bland den svenska befolkningen. Av de svenskar som dricker alkohol är det en tiondel som förtär mest och denna grupp individer svarar för cirka hälften av den totala alkoholkonsumtionen. Under senare tid har riskkonsumenterna och 12 FHI FHI Ibid

13 Förstudie 13 (52) Västmanland berusningsdrickandet bland unga människor ökat. 38 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i åldersgruppen år har skadliga eller riskfyllda alkoholvanor. Effekten av alkoholens skadeverkningar tar en viss tid innan den når sitt fulla genomslag. 15 Landstinget Västmanland har genomfört befolkningsundersökningen Liv och Hälsa åren 2000, 2004 och Från dess undersökningar kan noteras att trenden sedan mitten av 1990-talet med ökad alkoholkonsumtion som dragit över hela Sverige även gäller för Västmanland. Konsumtionen är tydligt åldersrelaterad. Yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen år berusar sig minst två gånger i månaden. Landstinget Västmanland genomför även regelbundet s k befolkningsundersökningar där målgruppen är elever i Åk 6, 9 och Åk 2 på gymnasiet. Undersökningarna har genomförts 2000, 2002,2004,2006 och 2008 och heter Liv och Hälsa Ung. Undersökningen år 2008 besvarades av c:a elever som bl. a berörde frågor om deras alkohol- och drogvanor. Undersökningen visar att cirka 6 procent av flickorna och pojkarna i årskurs 7, berusar sig minst en gång per månad. I slutet av högstadietiden (årskurs 9) hade andelen stigit till cirka 22 procent bland flickorna och 26 procent bland pojkarna. Under andra året på gymnasiet svarade 42 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna att de berusar sig minst en gång i månaden. 16 Vid frågan om ungdomar i årskurs 7 har använt narkotika minst en gång, svarar 5 procent av flickorna och pojkar ja. I årskurs 9 svarar 8 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna ja på samma fråga och årskurs 2 i gymnasiet svarar 16 procent ja av flickorna och 22 procent av pojkarna Kriminalvården Kriminalvården i Västmanlands noterar att av de 1567 individer som varit i kontakt med frivårdskontoret p g a verkställande av skyddstillsyn under 2009 hade 69% s k missbruksprofil. Dessutom påpekas att Västmanland ligger över riksgenomsnittet för rattfylleri och grovt rattfylleri 227 per i länet mot 204 i landet. 8.6 Rikspolisstyrelsen och BRÅ På uppdrag av Rikspolischefen har professor Leif GW Persson utrett problemet att brottsligheten i Södermanland och Västmanland, med 15 Leifman Liv och hälsa Ibid

14 Förstudie 14 (52) undantag av Stockholms län, har den högsta rapporterade brottsligheten i landet. I sin sammanfattning skriver Prof. Persson att Vålds, stöld och skadegörelsebrottens omfattning kopplas i hög grad till förekomsten av alkohol och narkotika, dels hos ungdomar, dels hos personer, ofta missbrukare, som är kända sedan tidigare av polisen och kan betecknas som livsstilskriminella. Vidare konstaterar Prof. Persson att Västmanland skiljer från de övriga studerade länen i skolundersökningen om brott och när det gäller alkoholförsäljning. Niondeklassarna har begått fler brott och deltagit i fler problembeteenden än i övriga län. 8.7 Bättre stöd och vård för individen Den 18 januari 2010 presenterade Gerhard Larsson en delrapport till dens k Missbruksutredningen. Utredningen beställdes av regeringen 2008 för att belysa en samlad översyn av den Svenska missbruks och beroendevården och i korthet ge svar på tre frågor: Vilka omfattas? Vad ska ges? samt Vem ansvarar? Två centrala utvecklingsområden har utkristalliserats från problemanalysen. Det första gäller kommunernas och landstingens framtida ansvar för missbruks och beroendevården samt ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen. Efter sedvanligt remissförfarande skall slutbetänkande lämnas till regeringen i november Effekter av alkoholkonsumtion Ett alkoholberoende är en konsekvens av en längre tids intag av en riskfylld mängd alkohol. Beroendet medför ofta sociala och ekonomiska följder. Dess följder drabbar inte enbart den enskilda individen utan ofta även närstående människor. Alkoholen medför även kriminella handlingar, självmord, familjevåld och rattfylleri. Dessutom leder beroendet ofta till allvarliga sjukdomar i hjärnan, hjärtat, lever och blodkärl som i sin tur, förutom det personliga lidandet även drabbar familj, närmiljö och samhälle med stora samhällskostnader som följd. Alkoholanvändning medför stora folkhälsoproblem. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår till mellan och årligen. Omkring hälften av dessa är våldsamma dödsfall som drabbar relativt unga människor Samhällskostnader År 1998 var den samhällsekonomiska kostnaden för alkohol i Sverige cirka 120 miljarder kronor omräknat i 2000 års penningvärde. Med dagens konsumtionsökning skulle kostnaderna stiga till över 150 miljarder kronor. 18 Prop 2007/08:110

15 Förstudie 15 (52) 10 Trender i Sverige Effekten av alkoholens skadeverkningar tar en viss tid innan den når sitt fulla genomslag. 19 Under åren har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med nära 30 procent. Under 2004 låg alkoholkonsumtionen på 10 liter ren alkohol per år och minskade till 9,8 liter två år senare. År 2007 planade konsumtionen ut och befann sig på konstant mängd. Orsaken till ökningen under år 2004 hänger samman med minskad reseinförsel. Alkoholkonsumtionen är ojämnt fördelad bland svenskarna. Av de svenskar som dricker alkohol, är det en tiondel som förtär mest och denna grupp individer svarar för cirka hälften av den totala alkoholkonsumtionen. Under senare tid har riskkonsumenterna och berusningsdrickandet bland unga människor ökat. 38 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i åldersgruppen år har ett skadliga eller riskfylld alkoholvanor. Den registrerade försäljningen av alkohol genom Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker stod för 68 procent av den totala alkoholkonsumtionen mätt i ren alkohol år Införsel av alkohol från andra länder svarade för 22 procent och insmugglad alkohol stod för 6 procent och hemtillverkad alkohol för 4 procent. Detta förhållande mellan registrerad och icke registrerad försäljning har bedömts stämma även med 2010 års förhållanden. Från Systembolagets statistik hämtas att antal försålda alkoholdrycker i liter i Västmanland uppgick till liter Alkohol Under 1990-talet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige från drygt 8 liter (1996) till cirka 10,5 liter (2004) ren alkohol per invånare (15 år och äldre). Konsumtionsökningen bland män handlade främst om ökad konsumtion av starköl och vin medan kvinnorna hade en ökad konsumtion av vin. Under denna period ökade intensivdrickandet med 40 % och den snabbaste ökningen skedde i södra Sverige. När motboken avskaffades ökade alkoholkonsumtionen främst bland kvinnor. Det berodde till stor del på att de gifta kvinnorna inte hade en egen motbok eftersom den skrevs i mannens namn. År 1977 förbjöds mellanölen i och med detta sjönk konsumtionen och då främst bland unga individer som inte hade nått upp till åldern för att kunna köpa alkohol från Systembolaget. 19 Johnson 2000

16 Förstudie 16 (52) Sedan Sverige ingick i medlemskap i EU (1995) har totalkonsumtionen av alkohol ökat markant och de starkaste socioekonomiska sambanden bland svenskarna var kön och ålder. Under talet har tillgänglighet ökat till den beskattade alkoholen genom utökning av antalet systembolag, längre öppettider, lördagsöppet, självbetjänings- och fler serveringstillstånd. Systembolagets introduktion av nya alkoholvarorna som till exempel cidersorter (med minst en alkoholprocent på 3,5) har även påverkat konsumtionen. År 1996 påbörjades försäljningen av bag-in- box vilket medförde ökade försäljningssiffror. Lådvinet står idag för cirka 40 % av systembolagets totala vinförsäljning. Året innan avskaffades det nationella monopolet på produktion det vill säga för import och export. Införselskatterna höjdes då även på vin, öl vid inresor från andra länder än EU- medlemsländerna. Redan året därefter sänktes starkölsskatten och år 2001 sänktes skatten på vin. Från att ta in 5 liter sprit (2003) höjdes införselkvoten till det dubbla (2004). Under året 2002 stod systembolaget för 72 % av den totala registrerade alkoholkonsumtionen. Året därpå sänktes alkoholskatten i Danmark och året därefter Finland vilket satte tryck på att den svenska regeringen att ta efter 20. Anledningen till att de sänkte skatten på sprit var att minska behovet att handla utomlands. Finländarna for till Baltikum och handlade billigare alkohol och danskarna togs sig till Tyskland. Det förekommer även konsumtionsskillnader mellan de Nordiska länderna. Danmark toppar alkoholstatistiken med 17, 7 liter ren alkohol/ person och Norge har den lägsta konsumtionen med 7,8 liter ren alkohol. Sverige 10 liter per person. (2002). De nordiska länderna har en omfattande reseinförsel av alkohol eftersom det går att köpa lägre beskattad alkohol från närliggande länder. Av de nordiska länderna sker mest omfattande reseinförsel av alkohol till Norge och Sverige. 21 I Sverige återfinns tydliga säsongsmönster i alkoholintaget. Högst konsumtion äger rum under sommarmånaderna och då framförallt under juli månad (gäller både män och kvinnor i åldrarna 21-64). Intaget bland förvärvsarbetande bestäms av arbetsveckans och säsongens rytm. Svenskar förtär mest alkohol under ledighet det vill säga under helger, storhelger, julnyår, påsk och midsommar. 20 Leifman Ibid

17 Förstudie 17 (52) De ungdomar som ofta har sommarjobb under juli månad dricker därmed mer i samband med skolavslutningarna i maj månad och under augusti månad. Det är tidigare känt att svenskarna i allmänhet tillåter en högre konsumtion vid speciella tillfällen såsom till exempel examensfester och kräftskivor. Däremot ökar antalet dryckestillfällen men inte alltid konsumtionsmängden under sommarmånaderna. En möjlig orsak skulle kunna vara att vardagsdrickandet ökar under denna tid. 22 Man kan även konstatera att det traditionella helgsupandet i Sverige har komplettrats med ett mer internationellt mönster av vardagskonsumtion. Ett eller ett par glas vin till maten i veckorna och en ordentlig starkspritskonsumtion till helgen. (förf. kommentar) När det gäller alkohol har det skett en snabb konsumtionsökning sedan slutet av 1990-talet. År 2002 uppskattades den genomsnittliga alkoholkonsumtionen uppgå till 10 liter ren alkohol per vuxen svensk, vilket är den högsta konsumtionsnivån under ett sekel. När det gäller vissa typer av alkoholskador, som alkoholförgiftningar bland yngre och en del alkoholrelaterade akuta dödsfall, ser man en ökning. 23 Såväl när det gäller tobak och alkohol spelar tillgängligheten en viktig roll. När det gäller alkoholdrycker har tillgängligheten ökat kraftigt genom att Sverige tvingats anpassa sig till EU:s införselregler som innebär att man får ta in lägre beskattad alkohol från andra EU-länder. Systembolaget har utökat antalet försäljningsställen och öppettider, samtidigt som skatten sänkts på vin. För att motverka effekterna av den ökade tillgängligheten av alkoholdrycker har regeringen tillsatt särskilda resurser som har till uppgift att begränsa den skadliga alkoholkonsumtionen. Statens folkhälsoinstitut (FHI) har bl. a till uppgift att följa upp tidigare alkoholkommitténs arbete Narkotika I Västmanland har polismyndigheten noterat att det i första hand handlar om cannabis och amfetamin när man gör ingripanden och/eller tillslag. Detta är bilden sedan ett antal år tillbaka. Man har även noterat en svagt ökad omsättning på heroin. Den stora ökningen och orosmolnet i dag är den tilltagande delen av s k nätdroger, främst bland unga men även bland vuxna. Syntetiska droger som specialfabriceras med små molekylförändringar i strukturen av den kemiska sammansättningen för att ligga före lagstiftningen vad som är narkotikaklassat eller inte. 22 Leifman FHI 2009

18 Förstudie 18 (52) 10.3 Läkemedel 10.4 Dopingpreparat Vid samtal med centrala läkemedelskommittén (C Westberg) framkommer att frågor om överkonsumtion av bensodiazepiner och överkonsumtion av smärtstillande läkemedel är frågor som ofta uppkommer men att det är ett svårt område att hitta någon konkret inriktning på ett sådant arbete. Centrala läkemedelskommittén i Västmanland har inte studerat denna fråga specifikt. Psykiatrin i Västmanland upplever att en överkonsumtion av smärtstillande mediciner samt en hög konsumtion av s k bensodiazepiner är ett av de största problemen. Tillgängligheten till dessa preparat genom internet är stor och går inte att få någon överblick över hur stor den är. Västmanlands Idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna är den verksamhet som bedömts ha bäst insyn i dopingfrågan. Efter samtal med Alf Brändt, som är internationell dopingkontrollant framkommer att det i dag finns c:a personer i Sverige som håller på med dopingpreparat. Statistiskt borde det innebär c:a Västmanlänningar. Riksidrottsförbundet för officiell statistik över antalet kontroller, tillslag, resultat etc. men denna rapport beräknas vara klart först i sommar. Bland dem som arbetar med dopingkontroller på gym, i idrottsföreningar o s v har man den absoluta känslan att i gruppen ungdomar och s k ej tävlande ökar dopingen. Det sker en ständig ökning i gruppen kroppsbyggare, slagskämpar och badstrandsesteter. 11 Alkoholrelaterad brottslighet Under 2007 var cirka 70 % gärningsmännen berusade vid de s k nöjesrelaterade brotten såsom misshandel och ännu fler av offren var alkoholpåverkade. Med nöjesrelaterade brott avser polisen de brott som sker i anslutning till helger, restauranger och olika typer av nöjestillställningar. Det finns ett samband mellan ökad alkoholkonsumtion och antalet rattfylleriingripanden. Den ökade olycksrisken i trafiken ökar alltmer med ökad alkoholkonsumtion i blodet. Enligt Vägverket orsakades närmare hälften av singelolyckorna på grund av alkoholen. Under var 20 % av bilisterna som avled i trafiken påverkade av alkohol med en alkoholhalt på över 0,2 promille. 24 Polisen utför cirka utandningsprov per år och det återfinns en överpresentation av rattfylleri under nattetid. Att utföra många utandningsprov är en brottsförebyggande åtgärd från polisens sida. I Västmanland anmäldes brott under 2008 varav 2 procent var riktat mot enskild person (såsom misshandel och mord). Det finns ett 24 Ibid

19 Förstudie 19 (52) mörkertal när det gäller dessa brott. Sammantaget av länets brott sker cirka 35 procent i offentlig miljö. Västmanlands län tillhör de län som har högst brottsstatistik i landet. Högst brottslighet sker i länets mindre städer. Dessutom är statistiken hög kring yttre skador per hundratusen invånare i länet. Ofta handlar detta om alkoholmissbruk. Gärningsmannen är ofta en återkommande yngre man. Professor Leif GW Persson redovisar i sin rapport På egna meriter ett antal analyser och förslag baserat bl. a på ett statistiskt underlag från BRÅ. Ur detta underlag hämtas att utvecklingen alkoholrelaterade brott har ökat från 191 till 245 per invånare under perioden Rattfylleri Sverige var ett av det första landet som införde straff mot rattfylleri. Det finns en påvisade preventiv effekt genom lagstiftning mot rattfylleri. 25 Förändringen i lagstiftningen under åren har medfört med stor sannolikhet att den faktiska rattfyllan har minskat. Promillegränsen för rattfylleri och grovt rattfylleri har förändrats över tid. Nu är gränsen för rattfylla 0,2 promille alkohol i blodet eller 0,1 mg per liter utandningsluft. Straffet är böter eller fängelse i högst 6 månader och återkallat körkort. Om promillehalten i blodet är 1,0 eller mer rubriceras detta som grov rattfylla. Strafftiden är högst 2 års fängelse medan om man har varit vållande till någon annans död kan detta ge upp till 8 års fängelse. 26 År 2007 utförde polisen i Sverige utandningsprov i trafiken. Av de misstänkta var 11 % kvinnor. Året därpå polisanmäldes individer för rattfylleri. Av dessa åtalades 420 personer för rattfylleri under påverkan av narkotika. 27 År 2008 åtalades stycken för grovt rattfylleri och drygt för rattfylleri. Majoriteten av de misstänkta var män. Det finns två kategorier av dem som kör onyktra: alkoholberoende eller alkoholmissbrukare de som vid enstaka tillfällen kör rattfulla År 2009 anmäldes rattfylleribrott och narkotikabrott. Andelen kvinnor har ökat stadigt sedan En förklaring till detta kan vara att allt fler kvinnor kör bil och det har skett en förändring i kvinnornas alkoholvanor Nordström et al BRÅ Vägverket BRÅ 2009

20 Förstudie 20 (52) Antalet trafikbrott påverkas av olika kontroll och spaningsinsatser polisen utför. Den ökade statistiken kan hänga samman med att dubbelt så många slumpmässigt utförda tester. Yngre och medelålders män toppar statistiken för rattfylleri. 29 Det finns ett samband mellan ökad alkoholkonsumtion och antalet rattfylleri. Den ökade olycksrisken i trafiken ökar alltmer med ökad alkoholkonsumtion i blodet. Enligt Vägverket orsakades närmare hälften av singelolyckorna på grund av alkoholen. Under var 20 procent av bilisterna som avled i trafiken påverkade av alkohol med en alkoholhalt på över 0,2 promille. 30 Under 2007 var cirka 70 procent av gärningsmännen berusade vid s k nöjesrelaterade brott såsom misshandel och ännu fler av offren var alkoholpåverkade. Denna statistik påverkas även av polisens spaningsresurser och antalet upptäckta brott. 12 Införsel av alkohol inom EU Det finns ingen övre gräns för hur mycket alkohol du får föra in i Sverige. Däremot skall alkoholen endast vara till för eget bruk eller för familjen. Det är även tillåtet att alkoholen är köpt för att bjudas på till exempel fester, bröllop och födelsedagsfester. Emellertid är det inte tillåtet att sälja alkoholen på festen även om det endast skulle täcka omkostnaderna. Vid vistelse utanför EU (då resan varat i mer än 20 h) kan 1 liter spritdryck eller 2 liter starkvin inkluderat mousserande vin, 4 liter vin och 16 liter öl införas till Sverige. 31 Med spritdryck menas: alkoholhalten överstiger 22 volymprocent. Starkvin innebär alkoholhalt dryck som överstiger 15, men inte 22 volymprocent. Vin definieras som annat vin än starkvin, samt annan alkoholdryck som överstiger 3,5, men inte 15 volymprocent och som inte är starköl. Med starköl menas öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent Vägverket Ibid 31 Tullverket Ibid

21 Förstudie 21 (52) 13 Pågående preventiva åtgärder 13.1 Utvecklingsarbete inom landstinget Västmanland Fem frågor Hälsocenter Sedan 2009 arbetar landstinget Västmanland med att implementera metoden Fem frågor. Erfarenheter från arbete med denna metod finns från Landstingen i Uppsala och Sörmland samt från pilotprojekt i Västmanland.. Med stöd av ett livsstilsformulär uppmärksammas levnadsvanefrågor på ett mer systematiskt än tidigare. Vårdcentralerna utformar sitt eget arbetssätt i fråga om patientgrupper och situationer. Livsstilsformuläret, som tar upp frågor om tobak, alkohol, matvanor, motion samt stress erbjuds patienterna. som en möjlighet. Fem frågor om din hälsa skall vara var ett stöd i samtalet om levnadsvanor med patienten och att det är ett redskap som kan vara till hjälp i det dagliga arbetet. Landstinget Västmanland driver i samverkan med Västerås stad i Västerås och i samverkan med Norra Västmanlands samordningsförbund i Fagersta två hälsocenter. Hälsocentrets uppdrag är att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande insatserna i resp länsområde, utöver de förebyggandeuppdrag som idag åvilar hälso- och sjukvården, kommunerna, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Hälsocentrets uppdrag är att ta vid där Familjeläkarmottagningarnas och s uppdrag slutar, och därmed bistå patienter/motsvarande med aktiva stödinsatser och beprövade metoder till mer hälsofrämjande levnadsvanor KBT, Lösningsfokuserat arbetssätt, MI Så kallade motiverande samtal (motivational intervieing = MI) har påvisats kunna reducera drickande hos kvinnor med hög alkoholkonsumtion. Lovande resultat av denna behandlingsform har även påvisats hos gravida kvinnor på mödravårdscentral. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara lika effektiv som mer omfattande behandlingar. Generellt kan man säga att motiverande samtal höjer effekten av annan behandling och att även kortare former av KBT har samma effekt som mer omfattande interventioner. Det finns ingen påvisbar skillnad i effekt utifrån om den kognitiva beteendeterapin varit individuell eller utförts i grupp. Patienten förbättras markant i båda fallen och risken för återfall minskar. Dessa insatser är lika effektiva som ett traditionellt 12-stegsprogram. För personer med begränsade alkoholproblem är självkontrollsträning en fungerande metod, som också är baserad på KBT. För personer med mer grava missbruksproblem är det lämpligt att kombinera beteendeterapeutiska tekniker med case management. Denna kombination har visat sig få fler missbrukare att fullfölja behandlingen.

22 Förstudie 22 (52) Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag till Statens Folkhälsoinstitutet som finansieras av särskilt anslag. Projektets övergripande syfte är att primärvården, företagshälsovården och övrig hälso- och sjukvård skall arbeta mer aktivt för att minska den alkholkomsumtion som riskerar att ge medicinska och sociala skadeverkningar. Projektet har bedrivits med stöd av externa medel från Statens Folkhälsoinstitut sedan 2006 och har beviljats medel t o m I Västmanland är fokus i projektet att utbilda personal i MI samt utveckla samarbetsformer med stödjande verksamhet mot enskilda vårdcentraler med önskemål om ökat fokus på alkoholförebyggande arbete. Särskild stor insats riktad till distriktssköterskorna samt mödra- och barn-hälsovården. Dessutom fortsatt implementering av riskbruksarbetet i ordinarie familjeläkarverksamhet samt konsultationskurs med riskbrukstema för STläkare som ännu inte genomgått utbildningen Psykiatrins missbruksenhet Avgiftning av alkohol och narkotikaberoende personer sker på avd 91, Centrallasarettet i Västerås. Det stora flertalet patienter som kommer för att få hjälp har på eget initiativ sökt hjälp, även om polisen många gånger transporterar in patienterna till avdelningen. Avd 91 har åtta vårdplatser till förfogande och genomsnittstiden för vård per patient är c:a 4-5 dagar Don t drink and drive Vägverket arbetar med projektet: Don't drink & drive-projektet. Syftet med detta projekt är att påverka och förändra attityder till alkohol, droger och trafik. Dessutom arbetar de utifrån den s k Skelleftemodellen. Denna modell som utvecklades i Skellefteå på 1990-talet, bygger på att polis, sjukvård och socialtjänst samarbetar för att rattfyllerister snabbt ska komma under behandling och rehabilitering SMADIT Västmanlands har valt att arbeta efter samma Skellefteåmodell som i Stockholms län. Denna kallas SMADIT och är en utveckling av Skellefteåmodellen och som redan används bl. a i Stockholms län. SMADIT står för Samverkan mot alkohol och droger i trafiken är ett samarbetsprojekt i Västmanlands län mellan Vägverket, Polismyndigheten, Landstinget och Länsstyrelsen, VKL och Kriminalvården. Syftet med SMADIT är att minska antalet som kör rattfulla och ge personer med missbruksproblem en chans att ta itu med sina problem. Projektet ska utveckla effektivare rutiner så att alkohol- eller drogpåverkade förare bosatta i länet (s.k. SMADIT-kunder) inom 24 timmar erbjuds samtal om möjligheten att bearbeta alkohol- eller drogberoende, det vill säga får ett 33 Vägverket 2009

23 Förstudie 23 (52) SMADIT-erbjudande Mini Maria Verksamheten har pågått sedan 2juni I en första uppföljning efter 15 månader har måluppfyllnaden varit god. 156 personer har erbjudits delta i verksamheten. Av dessa har 77 personer (49%) tackat ja och av dessa pågår behandling för 38 personer (51%) Maria Ungdom Motiverande Interventioner, är ett samarbete mellan Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Vid polisgripandet körs ungdomen till Maria Ungdoms lokaler där samtal och behandlingskontrakt erbjuds direkt i anslutning till gripandet. Arbetet strävar efter att urskilja en ny grupp kriminella ungdomar med tungt missbruk och att få dessa individer att acceptera vård. Fr. o m 2008 finns även en missbruksmottagning för ungdomar i Västerås kallad Mini-Maria. Verksamheten drivs i projektform i samverkan mellan Landstingets Närsjukvård/Psykiatri och Individ och familjenämnden i Västerås stad. Syftet med Mini-Maria är att erbjuda ungdomar, primärt i åldersgruppen år, med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning. Verksamheten som är öppen under dagtid har till mål att bryta ungdomars drogproblematik och tidigt upptäcka ungdomar med en kombination av psykisk- och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar adekvata sociala och psykiatriska insatser Från kunskap till praktik Efter en överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har särskilda medel avsatts för strategiska insatser som stimulerar kunskapsutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Detta har lett till att Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) och Landstinget Västmanland överenskommit att utveckla ett kvalificerat stöd till olika verksamheter inom kommunerna och Landstinget inom missbruks och beroendevården. Från landstinget deltar representanter från psykiatrin, närsjukvården och kompetenscenter för hälsa i arbetet. Uppdragets huvudsakliga uppgift är Implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård Att stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet så att riktlinjerna används i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt som överensstämmer med de nationella riktlinjerna. Ett regionalt styrdokument med förslag till åtgärder är beräknad att presenteras under våren 2010.

24 Förstudie 24 (52) 13.6 Skolan förebygger Statens Folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att under 2009 och 2010 aktivt sprida kunskap om insatser i grund och gymnasieskolan som kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak. Uppdraget fokuserar på: Lärarnas sätt att möta eleverna Skolans sätt att möta föräldrarna Att stärka elevernas sociala och emotionella kompetens Att reducera förekomst av mobbning Att utveckla arbetet med elevhälsan I ett samarbete, som leds av Länsstyrelsen i Västmanland, deltar samtliga länets kommuner. Som en del av samarbetet deltar Landstinget genom i detta länsarbete Alkoholpreventiva program i andra Landsting 14 Koppling till psykiskt välbefinnande En genomgång av hemsidorna vid samtliga landsting i Sverige har genomförts i syfte att undersöka om landstingen själva hade utvecklat någon form av eget projekt/program utöver Riskbruksprojektet såsom en övergripande plan för arbetet inom alkoholprevention eller motsvarande. Denna undersökning har gjorts genom att besöka landstingens hemsidor och därifrån söka information om eventuella arbeten/program inom alkoholprevention. Genomgången har inte kunnat påvisa att något enskilt landsting har något sådant arbete eller program. Däremot pågår med stor säkerhet ett antal projekt och/eller verksamheter som ännu inte redovisats via hemsidorna KASAM Alkohol och drogkonsumtion är i många fall direkt kopplade till psykiskt ohälsa. Vad som är hönan eller ägget i dessa förhållanden är många gånger mycket svårt att sätta fingret på. Vad som dock kan konstateras är att de personer som har en s k hög KASAM har ett avsevärt mindre riskfyllt alkoholintag än de med ett lågt KASAM. KASAM är ett begrepp som skapades av sociologen Aaron Antonowski och står för Känsla Av SAMmanhang. Detta uppstår genom att individen har olika grad av känsla av begriplighet, hanterbarhet och mening i tillvaron. Begreppet kan mätas genom ett särskilt frågeformulär Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000

25 Förstudie 25 (52) Som framgår av nedanstående grafiska bild kan alkoholkonsumtionen klart kopplas till KASAM-begrepppet. Uppgifterna i grafen härrör från Liv och Hälsa Ung 2008 där doc. K Nilsson vid landstinget Västmanland analyserat materialet till illustrationen. Alkoholrelaterat problembeteende och coping Alkohol-KASAM-Modellen 100% 93% 75% 50% 25% 0% 82% Låg KASAM 22% Hög KASAM 32% Dricker ofta/mycket Dricker sällan/lite 14.2 Motiverade samtal (MI) MI är en metod som utvecklades under 1980-talet.Grunden i metoden ligger i att patientens motivation kan påverkas av interaktionen med rådgivaren. Metoden är evidensbaserad och har som syfte att hjälpa människor till livsstilsförändring gällande tillexempel dåliga vanor. Experten får inte styra klienten till förändring mot dess vilja men kan väcka ett intresse genom att tillexempel ge information. Informationen hoppas väcka en process som får individen att överväga sina vanor (Joffer 2008) Metoden kräver ett kontinuerligt praktiserande för att riktig framgång skall nås. Vid samtal med doc. Asgeir Helagsson vid Karolinska Institutet framkommer att fullt utvecklad är metoden en kraftig framgångsfaktor, men redan efter grundutbildning och försök till vardagligt praktiserande av metoden kan goda resultat skönjas. Med stöd av extern finansiering från FHI har MI-utbildningar hållits i länet de senaste tre åren.