Program för bättre hälsa

Transkript

1 Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder

2 Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige och anger riktlinjer för arbetet med hälsosam vikt, psykisk hälsa, tobak, alkohol och andra droger. Programmen ska styra arbetet på ledningsnivå tillika på strategisk, taktisk och operativ nivå under perioden Handlingsplaner för respektive verksamhet ska arbetas fram utifrån varje program och följas upp i årsredovisningarna fr.o.m och med en folkhälsorapport Programmen syftar till att alla medborgare i länet ska erbjudas en bra förebyggande och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Livsstilsförändringar tar tid. Varje individ har sin egen process - att få insikt, förståelse om den egna situationen och motivation och vilja att förändra sin livsstil. Därför har landstinget som långsiktigt mål att västmanlänningarna ska ha goda levnadsvanor i linje med landstingets program för psykisk hälsa, sexuell hälsa (antaget av LF ), hälsosam vikt, tobak samt alkohol- och andra droger. Programmen i sin helhet, med tillhörande förstudier, finns att hämta på landstinget Västmanlands hemsida och på Kompetenscentrum för hälsas puls-sida. Vid behov kan Kompetenscentrum för hälsa utgöra ett stöd i framtagandet av klinikspecifika handlingsplaner.

3 Landstingsplanen har som ett av sina mål: En god och jämlikhälsa där ett långsiktigt mål är - västmanlänningarna ska generellt ha förbättrat sina levnadsvanor i linje med program för psykisk hälsa, sexuell hälsa, hälsosam vikt samt programmen mot tobak, alkohol och andra beroendeframkallande droger. Övergripande mål Att västmanlänningarna har adekvat tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser, information, vård och behandling enligt bästa tillgängliga kunskap, oberoende av kön, sexuell läggning, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsättning och geografiskt område. Övergripande strategier Personalens synsätt och förhållningssätt vilar på god kunskap och ett professionellt bemötande, fritt från skuldbeläggande. Livsstilsfrågor tas upp och kommuniceras med vårdtagare för att främja goda vanor. Att skapa förutsättningar för en god hälsa utifrån vars och ens livsvillkor, arv och miljö genom att lyfta fram levnadsvanornas betydelse. Samverkan med kommuner och andra organisationer ska utvecklas så att det förebyggande arbetet på de hälsofrämjande arenorna kan stärkas. 3

4 PROGRAM FÖR BÄTTRE HÄLSA Hälsosam vikt avser i detta dokument en vikt som optimerar möjligheterna för välbefinnande och minimerar riskerna för följdsjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) betraktar idag övervikt och fetma som en global epidemi. Många olika faktorer ligger bakom den utvecklingen - ärftlighet, sociala, beteendemässiga och kulturella förhållanden, som på olika sätt samverkar med varandra. Föräldrar har en central roll när det gäller att ge barnen såväl goda matvanor som en positiv inställning till mat, måltider och fysisk aktivitet. Rekommendationer måste alltid individanpassas och kräver lyhördhet och ett patientcentrerat förhållningssätt. En måttlig övervikt hos personer över 65 år och kanske till och med lätt fetma bör inte föranleda bantning, stora vinster kan däremot uppnås genom mer fysisk aktivitet. Mål att andelen barn med hälsosam vikt från 4 års ålder ska öka med 15 % fram till 2014 jämfört med att andelen vuxna med hälsosam vikt ska öka med 10 % fram till 2014 jämfört med att ett vårdprogram för vuxna med tillhörande vårdkedja ska arbetas fram senast 2012 för att vård ska kunna erbjudas på lika villkor över hela länet och ta tillvara landstingets samlade resurser. att 20 % i åldersgruppen >65 år har ökat sin fysiska aktivitet 2014 jämfört med att andelen i befolkning med BMI >25 ska till år 2020 ha minskat till 1996 års nivå. SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER syftar till att: stödja personen som ska äta mer hälsosamt och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdom. SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER syftar till att: stödja personer som ska öka sin fysiska aktivitet och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdom. 4

5 Strategier Livsstilsfrågor tas upp och kommuniceras med vårdtagare för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Ökad förskrivning av Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). Vårdsökande med riskfylld övervikt eller fetma ges möjlighet att få remiss till specialistvård för utredning om fetmakirurgi eller andra åtgärder enligt bästa tillgängliga kunskap. Det vårdprogram som finns sedan 1 oktober 2008 avseende barn och ungdom ska aktualiseras och göras känt inom landstinget och skolhälsovården Landstinget ska verka för tidig upptäckt av ohälsosam vikt bl.a. genom barn- och mödrahälsovården. Samverkan med kommuner och andra organisationer ska utvecklas så att det förebyggande arbetet på de hälsofrämjande arenorna kan stärkas. Landstinget har en viktig roll i att föra ut kunskap om hur och varför övervikt uppstår. Åtgärder 5

6 PROGRAM FÖR BÄTTRE HÄLSA Psykisk hälsa Ett flertal faktorer samverkar och påverkar den psykiska hälsan hos individen, bl.a. individens livssituation, faktorer i omgivningen och i samhället. Psykisk hälsa är inte något statiskt tillstånd, utan skiftar i olika grad och över tid. Unga kvinnor är en extra utsatt grupp. Subjektivt välbefinnande är ett centralt begrepp i WHO:s definition av hälsa och enligt ett flertal internationella studier anser människor att deras behov av lycka och välbefinnande är högprioriterat. Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa handlar om att stärka skyddsfaktorerna (motståndskraften) och minska riskfaktorerna. Mål att 2014 ska upplevd hälsa (att "må bra" eller "mycket bra") i årskurs 9 vara minst densamma som från Liv & Hälsa ung att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande hos kvinnor i åldersgruppen år ska minska med 2 % till 2014 jämfört med 2008 att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i Västmanland ska minska med 2 % till 2014 jämfört med att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande hos äldre kvinnor ska minska med minst 2 % till 2014 jämfört med Tidiga insatser i riskgrupper (selektiv prevention), d.v.s. i grupper som löper risk att utveckla psykisk ohälsa, eller insatser i ett tidigt skede av problemutvecklingen kan motverka ohälsa. SOCIALSTYRELSEN har ej utarbetat riktlinjer 6

7 Strategier Förbättrad samverkan med barnavårdscentraler, skolor mfl. aktörer utifrån barns behov. Särskilt uppmärksamma barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller missbruk. Utveckla metoder samt sprida kunskap om bestämningsfaktorer för psykisk hälsa i syfte att förbättra hälsoläget. Unga kvinnors allt sämre psykiska hälsa är en av utmaningarna. Samverkansinsatser vidareutvecklas enligt beprövad metodik (Landstingsplan ). Ungdomsmottagningar ska ta ett ökat ansvar för att ta emot alla tonåringar/ unga vuxna, oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Följa upp hälsoläget genom Liv & Hälsa-undersökningar, Öppna jämförelser folkhälsa och genom andra nationella undersökningar avseende utsatta gruppers psykiska hälsa. Öka samverkan inom landstingets verksamheter för att främja psykisk hälsa. Genom utbildningsinsatser till hälso- och sjukvårdspersonal i "det kvalificerade samtalet", stärka individers/patienters egna resurser för att hantera psykisk ohälsa. Åtgärder 7

8 PROGRAM FÖR BÄTTRE HÄLSA Tobak Tobakens medicinska skadeverkningar är väldokumenterade. Tobakspreventiva insatser är också en viktig del i det nationella övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det sammanhållande nationella tobakspreventiva arbetet bygger på fyra hörnstenar: Lagstiftning/prispolitik Opinionsbildning/kunskapsspridning Information/utbildning Avvänjning Mål andelen rökande spädbarnsföräldrar ska minska med minst 4 % fram till 2014 jämfört med andelen barn och ungdomar som börjar röka eller snusa halveras till 2014 jämfört jämfört med andelen dagligrökare i länet halveras till 2014 jämfört med SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER syftar till att: Stödja personer som ska sluta röka och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdom 8

9 Strategier Varje vårdcentral, oavsett driftsform eller huvudmannaskap, ska erbjuda tobaksavvänjningsstöd. Tobaksbrukare ska erbjudas tobaksavvänjning och tobaksvanorna noteras i journal. Tobaksavvänjning ska erbjudas patienter som skall genomgå operation. Rökande patient som fyllt 40 år bör erbjudas spirometriundersökning. Verka för att såväl gravida som nyblivna föräldrar ska vara tobaksfria. Tobaksavvänjning ska erbjudas som del i behandling för barnlöshet. Öka förståelse för vikten av tobaksfri uppväxt. Utveckla samverkan med kommuner och andra organisationer. Utveckla rollen som kunskapsförmedlare i samverkan med skolor, fritidsgårdar, föreningsliv etc. Stödja nätverksarbete med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer. Livsstilsfrågor kommuniceras med vårdtagare för att främja tobaksfria livsval. Snus ska inte erbjudas som rökavvänjningsmedel. Landstinget Västmanlands samtliga verksamheter ska ha genomfört tobaksfri verksamhet omfattande såväl patienter, förtroendevalda som personal till utgången av Tobaksfri verksamhet skall följas upp regelbundet och redovisas till Landstingsstyrelsen. Åtgärder 9

10 PROGRAM FÖR BÄTTRE HÄLSA Alkohol och andra droger Beroendeframkallande medel är en sammanfattande beteckning på både alkohol, narkotika, lösningsmedel (för sniffning), sömnmedel och lugnande medel och tobak. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem. Det finns även en samsjuklighet mellan psykisk diagnos och alkoholmissbruk. Denna samsjuklighet är ofta extra vårdkrävande och svårbehandlad och bör särskilt uppmärksammas. Mål att alkoholbruket bland barn och ungdom ska ha minskat med minst 25 % i årskurs 7 och 9 samt med minst 10 % i årskurs 2 på gymnasiet till år 2014 jämfört med att andelen barn och ungdomar (<18 år) som prövat eller använder narkotika eller andra droger ska ha minskat med minst 25 % till år 2014 jämfört med att andelen riskbrukskonsumenter av alkohol ska minskas med 2 % per år fr.o.m jämfört med 2008 utan att andelen missbrukskonsumenter ökar. att andelen personer med missbruk av narkotika ska ha minskat med 25 % till 2014 jämfört med SOCIALSTYRELSENS RIKTLINJER syftar till att: Stödja personer som ska minska konsumtionen av alkohol och därigenom förbättra sin hälsa och minska risken för sjukdom. SOCIALSTYRELSEN har ej utarbetat riktlinjer för andra droger 10

11 Strategier Verka för att debutåldern för alkohol bland barn och ungdomar skall höjas till minst 18 år. Skapa rutiner för tidig upptäckt och adekvata åtgärder mot bruk av alkohol. Ökat samarbete med organisationer, kommuner och myndigheter genom att skapa nya samarbetsformer. Landstingets ansvar för och uppmärksamhet på att minimera tillgången på narkotikaklassade läkemedel och beroendeframkallande mediciner i samhället ska öka. Säkerställa landstingets medverkan och roll i ett brottsförebyggande arbete. Arenor för samarbete skapas där beslutsfattare från olika organisationer möts för att enas om gemensamma inriktningar och mål för ett länsgemensamt alkohol- och drogpreventivt arbete. Det är viktigt att berusade ungdomar som omhändertas på allmän plats får ett snabbt medicinskt och psykosocialt omhändertagande tillsammans med föräldrarna. Genomföra gemensamma utbildningar mellan olika aktörer i vårdkedjan om förebyggande insatser, ett gemensamt arbete mellan landstinget, kommunerna, polismyndigheten, SIS m fl. Skapa rutiner inom hälso- och sjukvården för att uppmärksamma varje enskild patient som har riskbrukskonsumtion av alkohol. Tidig upptäckt och adekvat åtgärd genom att läkare/sjuksköterska i primärvården identifierar riskfylld konsumtion av alkohol, informerar om riskerna, ger råd och stöd i syfte att minska alkoholkonsumtionen. Verka för en alkoholfri graviditet och uppväxt. Öka informations- och opinionsbildande insatser för att motverka att vardagskonsumtion av alkohol blir ett riskbruk. Åtgärder 11

12 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I arbetet har Socialstyrelsen valt fyra levnadsvanor som berör människors hälsa. Det är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Riktlinjerna tar upp metoder som vårdgivare kan använda i sitt möte med patienter. Målet med riktlinjerna är att definiera effektiva metoder för att påverka dessa levnadsvanor. Vårdgivare får här stöd i att välja ut och erbjuda evidensbaserad och kostnadseffektiv rådgivning och rekommendationer och HUR insatserna ska bedrivas. Rådgivningen grupperas i 3 nivåer: kort rådgivning, mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer, oftast utan uppföljning. rådgivning, patientcentrerat samtal/dialog med patienten som anpassas till den enskilde personen utifrån ålder, hälsa, risknivåer med mera (10-30 min). kvalificerad rådgivning, tidsmässigt mer omfattande samtal, dvs patientcentrerade och teoribaserade, som utgår från specifika teoretiska modeller, eller följer viss struktur och innehåller vissa bestämda komponenter. Exempel är Motiverade Samtal (MI) och beteendeterapi med eller utan kognitiv inriktning. Rådgivning och kvalificerad rådgivning kan i vissa fall ha tillägg av ytterligare insats dvs. uppföljning som förstärkning, läkemedel t ex nikotinläkemedel samt skriftlig ordination OFA eller stegräknare som tillägg. 12

13 Socialstyrelsens definitioner FÖREBYGGANDE INSATS Inom vård och omsorg: åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. HÄLSOFRÄMJANDE INSATS Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande åtgärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. LÄS MER PÅ 13

14 Från ord till handling En förnyad folkhälsopolitik HSL 1982: /08:110 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer Landstingsplanen En god och jämlik hälsa Program för bättre hälsa Lokala handlingsplaner Insatser till individer och befolkning Folkhälsopolitiken omfattar hela samhället och har därför åskådliggjorts som en övergripande båge. De olika nivåerna därunder är styrdokument för landstingets verksamhet och visar hur hälsoarbetet sprids ut till respektive enhet. 14

15 Anteckningar 15

16 Kompetenscentrum för hälsa Västmanlands sjukhus Västerås Västerås JUNI M.A.O MARKNADSFÖRING/BILD O FORM