Remiss Får ej åberopas. Övergripande ändringsförteckning för kapitel 6

Transkript

1 Övergripande ändringsförteckning för kapitel 6 Många standarder har bytts ut och kraven har i möjligaste mån inarbetats i texten. Inte minst gäller detta den nya elinstallationsstandarden SS Motsvarande förändringar gäller för många av de åberopade dokumenten. Kapitlet innehåller ett 30-tal förändringar av koder och rubriker. 6 - EL- OCH TELESYSTEM Råd om vite borttaget för bristande eleffektivitet borttaget. Avsnittet om explosionsfarlig miljö är helt omarbetat, texten komprimerad och förtydligad. Det är nu mycket enklare att bland annat se vilka standarder som gäller för en specifik installation. Text om brandfarlig miljö har omarbetats. Snabbkopplade installationssystem är nytt i AMA EL och redovisas som byggdelar med en ny okodad underrubrik och tillhörande text. Texten om kanalisationssystem är flyttad och redovisas under ELKRAFTSYSTEM Omarbetade och tydligare texter om ställverk. 63.C Transformator- och fördelningssystem Ställverk har fått en tydligare uppdelning i lågspännings- och högspänningsställverk genom okodade underrubriker som bland annat innehåller nya rådstexter om styrning och övervakning. Tydligare rådstexter om jordningsmetoder. 63.E - Kontaktlednings- och strömskenesystem för spåranläggning Ny kod och rubrik gällande förreglingssystem för kontaktledningar. 63.F - Belysnings- och ljussystem Texter om fasfördelning har lyfts högre upp i pyramiden. Nya råd om IK-klassning av armaturer. Nya brandkrav för kabel i centralmatade nödljussystem. Omarbetad och utökad kodstruktur för belysning på flygplatser. Nya och borttagna koder och rubriker. 63.H - Elvärmesystem Ny kod och rubrik om elvärmesystem i spåranläggning. 63.J - Motordriftsystem Begreppet VAS-klasser borttaget. Nytt råd om strömförsörjning av broms. Nya koder och rubriker. 63.M Strömförsörjningssystem för elkraftsystem Förändrad kodrubrik samt tydligare text om batterier. Borttagen kod och rubrik för torrbatterier.

2 63.P System för elenergioproduktion Nya koder och rubriker om olika system för energiproduktion TELESYSTEM Sammansatta system kan nu redovisas under egna koder och rubriker. Nya råd om styrning av rulltrappor och hissar. Omarbetad text om strömförsörjning av entré- och passerkontrollsystem. Många nya krav- och rådstexter. Nya koder och rubriker och några borttagna.

3 6 EL- OCH TELESYSTEM Svensk standard Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad Särskilda samordningskrav Vid utförande och nedläggning av jordelektrod ska entreprenören kontrollera att markförhållandena överensstämmer med de i handlingarna angivna. Avvikelse ska anmälas till beställaren. Medieförsörjning Elservis Mätaranordning Före varje mätaranordning ska finnas mätarsäkring och huvudströmställare. Mätarsäkringen ska placeras omedelbart före mätaranordningen och vara lätt åtkomlig. Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. Driftlarm- och driftpresentationssystem Driftlarm- och driftpresentationssystemet ska kunna presentera och överföra larm och indikeringar från installationer. Beakta projektörens ansvar att inom ramen för sitt uppdrag se till att en god arbetsmiljö kan uppnås inom byggnadsverket. Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i svensk standard, bland annat i SS Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges. Svensk standard i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner och metoder under aktuell kod och rubrik för såväl byggdelar som produktionsresultat. I standarder kan förekomma alternativ. i så fall det alternativ som ska gälla. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad. Samråd med berörd projektör. i de Administrativa föreskrifterna vid utförandeentreprenad under AFC.1 och vid totalentreprenad under AFD.1 i generella ordalag en kortfattad, översiktlig omfattning av el- och telesystemen. Uppgifter om till exempel öppningar, infästningsgods, ytbehandling och målningsarbeten lämnas till berörd projektör. Uppgifterna ska omfatta placering, storlek och antal samt funktion. Uppgifter om ventilationsbehov, värmeavgivning samt önskad omgivningstemperatur och luftfuktighet lämnas till berörd projektör. 1

4 infästningsgods som ska levereras av entreprenören, men som enligt AFG.523 i de Administrativa föreskrifterna ska monteras av annan. Gränsdragningslista Redovisa gränsdragningar mot annat installationssystem eller annan entreprenad i en särskild gränsdragningslista eller i en gemensam förteckning. Av gränsdragningslistan eller förteckningen ska framgå i vilket installationssystem eller vilken entreprenad exempelvis följande ingår leverans (L) montage (M) elanslutning (E) annan anslutning (A) märkning/skyltning (S) funktionsansvar (F). Beakta även gränsdragningar avseende vem som ska tillhandahålla scheman, monteringsföreskrifter och dylikt vem som ansvarar för sammanställning av CE-dokumentation och som utför riskanalys vem som utför elkanalisation i respektive utanför apparatrum kablar till och från apparatskåp vem som utför potentialutjämningssystem vem som utför flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad men som ska nyttjas i entreprenaden infästningsgods vem som utför byggnadsarbeten för el- och telesystem, till exempel håltagningar, ursparningar, ljudtätningar, brandtätningar, klimattätningar, infästningar, installationsgolv, igensättning vem som utför förstärkningar i väggar och dylikt, till exempel kortlingar fundament vem som utför schaktnings- och återfyllningsarbeten för kabelgravar, jordelektroder och dylikt transport av skrymmande och tungt gods inom arbetsområdet vem som utför flyttning, demontering och rivning. Krav på märkning och skyltning anges i avsnitt YTB. Krav på flyttning, demontering och rivning anges i avsnitt BE. Vid större markarbeten är det lämpligt att låta schaktning och återfyllning ingå i en särskild entreprenad som baseras på AMA Anläggning. Samråd med beställaren och berörd projektör. om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda entreprenader. Särskilda samordningskrav om entreprenören ska på arbetsplatsen tillsammans med beställaren eller den som utsetts som samordningsansvarig som ett led i samordningen detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och beskrivning som grund bevaka att kablar och apparater inte kolliderar med övriga installationer eller inredning kontrollera att placering inte blir olämplig med hänsyn till åtkomlighet för drift och underhåll. hur samordning ska ske med övriga entreprenörer för att undvika kollisioner mellan olika installationer. Kritiska passager och utrymmen bör redovisas på ritningar som är samgranskade med handlingar för övriga entreprenader. 2

5 hur entreprenaden har samordnats med berörda entreprenader. Se i de Administrativa föreskrifterna beträffande samordning av ursparning och håltagning under AFG.611 igensättning och tätning under AFG.621. Personals kvalifikationer om utförande av visst arbete kräver särskild teknisk kompetens hos entreprenörens personal om personal ska vara certifierad inom visst teknikområde. under AFC.342 respektive AFD.342 i de Administrativa föreskrifterna om krav ställs på särskild kompetens hos entreprenörens arbetsledning. Miljöaspekter vilka miljöutredningar som utförts, till exempel miljökonsekvensbeskrivningar och energiutredningar. Miljöaspekter att beakta i projekteringsarbetet Yttre miljö Beakta vid utformning av installationssystem samt vid val av material och produkter i systemen att energianvändningen minimeras råvaruanvändningen minimeras utsläpp av farliga och miljöskadliga ämnen minimeras mängden restprodukter minimeras. Minimera energianvändningen genom att till exempel systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla systemets totala elenergibehov på en låg nivå fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal fast belysning, elvärme och motordrifter dimensioneras för lågt effekt- och energibehov dimensionera grövre kraftkablar med hänsyn till ekonomisk area och krafttransformatorer med hänsyn till förlustvärdering ställa krav på lämpliga verkningsgrader för apparater och motorer anpassade till aktuella driftförhållanden faskompensera system och utrustningar utformas så att de kan styras med hänsyn till de variationer i behovet som förekommer. Beakta att en åtgärd kan förta effekten av en annan. Exempelvis kan installation av en värmepump minska värmeenergiåtgången, men öka elenergiåtgången och abonnerad effekt. Minimera råvaruanvändningen genom att till exempel välja material och systemutformningar med god beständighet mot korrosion och förslitning liksom mot fukt- och vattenskador separera installationsdelar med kort och lång brukbarhetstid placera installationsdelar så att de är lätt åtkomliga för funktionskontroll, underhåll, reparation och utbyte välja material, produkter och komponenter som kan återanvändas placera elrum, ställverk, centraler och schakt så att kabeldragningar minimeras. Minimera utsläpp till luft, mark och vatten genom att till exempel vid val av material och produkter använda Prioriteringsguiden PRIO, utgiven av Kemikalieinspektionen 3

6 vid rivning beakta problem med ämnen som kan orsaka farliga utsläpp, till exempel PCB-oljor i ljusarmaturer och transformatorer, kvicksilver i äldre brytare och reläer. Minimera restprodukter genom att till exempel underlätta för entreprenörerna att välja måttanpassade leveranser ställa krav på att spill ska minimeras och återtas ställa krav på emballage identifiera eventuell förekomst av farligt avfall ange lämpliga rivnings- och omhändertagandemetoder ställa krav på selektiv rivning med uppdelning av rivningsmaterialet i fraktioner anpassade till lokala förutsättningar för återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering. Inre miljö och hälsa Beakta följande miljöaspekter vid utformning av installationssystem samt vid val av material och produkter luftkvalitet, till exempel tekniska produkters emission termiskt klimat, till exempel installationers värmealstring ljud belysning elmiljö. Eleffektivitet Beakta att installationer ska utformas så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning, se avsnitt 9 i BBR. eventuella krav på totalverkningsgrad hur krav på eleffektivitet ska verifieras. Miljöbetingelser Beakta faktorer som kan påverka materiel- och materialval, till exempel termiskt klimat, hygien och kemiskt aggressiv atmosfär i olika utrymmen. om frysrisk föreligger korrosivitetsklasser för olika utrymmen utrymmen som är fuktiga, våta, brandfarliga eller explosionsfarliga utrymme mellan bjälklag och undertak som används för från- eller tilluft gränsvärden för omgivningstemperatur, till exempel om temperaturen kan antas bli lägre än 5 C eller högre än +40 C elektriska störningar mot vilka utrustningen ska skyddas, till exempel spänningstransienter och övertoner i en förteckning den kapslingsklass som ska gälla för respektive utrymme. Beteckningar på kapslingsklasser finns angivna i SS-EN vem som utarbetar klassningsplan för brand- respektive explosionsfarliga miljöer risker för annan yttre påverkan, se SS Beakta EMC-direktivets 2004/108/EG krav på att tillfredsställande skydd ska finnas för system, utrustning och apparater vilkas funktion kan försämras av elektromagnetiska störningar som orsakas av elektriska och elektroniska apparater. Beakta krav på högsta ljudnivåer från installationer, se BBR. Samråd med berörd projektör. 4

7 Beträffande system för begränsning av elektriska eller magnetiska fält, se avsnitt 66.H. Explosionsfarlig miljö Beakta att explosionsfarlig miljö kan uppkomma vid hantering av brännbar vätska, gas, ånga, dimma, damm samt explosivämne. Beträffande föreskrifter för elektriska utrustningar och elektriska skyddssystem avsedda för användning i explosionsfarlig miljö samt för komponenter som är avsedda att installeras i sådana utrustningar eller skyddssystem se ELSÄK- FS 1995:6. Se även SEK Handbok 427 för elinstallationer i explosionsfarliga områden. Beakta SEK Handbok 426 för klassning av områden med explosiv gasatmosfär SS-EN för klassning av områden med explosiv dammatmosfär SS för klassning av områden med explosivämne. I standarden finns även uppgifter om antändningstemperatur och temperaturklass för ett antal ämnen. I SS ges anvisningar om den elektriska materielens utförande, installation, användning, underhåll med mera i rum, utrymme eller område, där explosiv vara hanteras på sådant sätt och i sådan mängd att särskilda krav måste ställas på bland annat den elektriska installationen att särskilda regler gäller för utrymmen avsedda för sprutmålning med och torkning av brandfarliga vätskor, se SEK Handbok 426. För automatisk sprutmålning finns kompletterande krav i SS-EN För brännbart pulver finns motsvarande krav i SS-EN för val av elmateriel den zon som materielen ska placeras i den explosionsgrupp som ska tillämpas den temperaturklass som ska tillämpas. Brandfarlig miljö kapslingsklass för materiel som ska installeras inom brandfarliga utrymmen. Markera på ritning eller på annat sätt de utrymmen som anses vara brandfarliga utrymmen i anslutning till transportsystem. Beakta utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas, se avsnitt i SS Beträffande skydd mot brand i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur, se avsnitt i SS Material i och metod för uppförande av byggnad om särskilt byggnadssätt, till exempel överkantsarmering, gjutning av väggar i stålform eller andra prispåverkande byggmetoder, kommer att användas monteringsunderlag, se även kommentarer i kapitel S. Utrymmen storlek, placering och planering av elutrymmen samt hur utrustning ska ställas upp och anordnas så att framtida utbyggnad underlättas utrymmen som ska hållas låsta, dörrar som ska förses med nödöppnare i utrymningsväg och dörrar från elektriska driftrum om utrymmen ska skärmas för att begränsa elektromagnetiska fält om elutrymme ska förses med nödbelysning tillgängligt utrymme 5

8 om entreprenören ska lämna uppgift om utrymmesbehov för vara som han väljer under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna särskilda krav beträffande uppvärmning och uttorkning i utrymmen under byggtiden om det finns utrustning som entreprenören ska installera i samråd med beställaren. Elutrymmen bör inte placeras under grundvattennivån eller så att vatten eller annan vätska kan tränga in i utrymmet. Exempelvis är placering under våtutrymme olämpligt. Beträffande utrymmen för el- och multimediacentraler, se SS Samråd med elnätägare och telenätägare om erforderliga utrymmen. Beträffande krav på elanläggningar i arkivlokaler, se Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om planering, utförande och drift av arkivlokaler, RA-FS 2013:4. Beakta krav på driftutrymmen för installationer i SS Samråd med berörd projektör beträffande utrymmen med särskilt krav på utförande, till exempel klimatkammare och skärmade rum. under aktuell kod och rubrik temperatur och fuktighetsvärden för angiven utrustning som ska placeras i respektive utrymme. Batteriutrymmen Beakta ventilationen i lokal där batterier ställs upp. Rådgör med berörd projektör. Beakta sambandet mellan temperatur och batterilivslängd. Beakta att batterier via battericellernas ventiler kan avge en brännbar och explosiv gasblandning som är lättare än luft. Om utrymmet där batterierna är placerade är otillräckligt ventilerat kan gaskoncentrationen öka till explosionsfarlig nivå. Undvik att placera elapparater och ljusarmaturer där gasfickor kan bildas, till exempel vid tak. Beakta att nödöppnare ska finnas på dörrar till batteriutrymme. Dörrstängare får inte finnas. Samråd med berörd projektör beträffande bärande byggnadsdelar för batteriutrymme samt nödöppnare på dörr. Beträffande uppställning av laddningsbara batterier i samt ventilation av utrymme för elkraft-, belysnings-, telesignal-, larm-, styr- och övervakningsanläggningar, se SS-EN Standarden ger anvisningar om hur man beräknar den laddningsström som ger upphov till vätgasutveckling samt metod för beräkning av erforderligt ventilationsluftflöde. Beakta att batterianläggningar för traktionsbatterier behandlas i SS-EN Basturum Beakta krav på installationer i basturum, se SS avsnitt 703. Transportvägar Transportvägar bör finnas för intransport och utbyte av utrustningar utan byggnadstekniska ingrepp. Härvid ska beaktas golvens bärförmåga dörröppningar och takhöjder korridorbredder och svängradie. Samråd med berörd projektör beträffande erforderligt utrymme för transporter. Samråd med berörd projektör om hissar kan användas för transport av tung utrustning. Entreprenören ska dock lämna uppgift om transportöppningar enligt AFG.431. Kontrollera att AFG.431 är åberopad i Administrativa föreskrifter. 6

9 Medieförsörjning Samråd med elnätägaren och telenätägaren om el- och teleförsörjningarnas utförande serviskablarnas sträckning överspänningsskydd vid inledningsstället. Beträffande system för inledningsskydd, se avsnitt 66.DB. Kontakta och sänd ritningsunderlag samt uppgift om färdigställande till berörd elnätägare och telenätägare i ett tidigt projekteringsskede. Beakta SS vid anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet. Elservis nätägare anslutnings- och leveranspunkt spänningssystem och strömart kortslutningseffekt. Beakta följande vid projektering av serviskabelväg inomhus elservisrummets läge och utformning bör fastställas i samråd med nätägaren kabelväg inom byggnad bör vara så kort som möjligt kabelväg förses med anordning för kabelförläggning i form av kabelstege eller kabelränna, rör, lina eller annan metod med hänsyn till krav på skyddsutjämning att elektriskt ledande servisledningar, till exempel vatten- och teleserviser, bör om möjligt ha samma införingsställe som elservisen. vem som förlägger och ansluter inkommande serviskabel i det fall nätägaren inte gör det typ och area på serviskabel vem som utför tätning av rörändar. Beträffande dimensionering av serviskabel, se SEK Handbok 421. Välj serviskabel med hänsyn till uppvärmning, ekonomisk area och utlösningsvillkoret. Mätaranordning Samråd med nätägaren om utförande och placering av mätaranordning. Beträffande mätarsäkring och huvudelkopplare, se SS Beakta selektiviteten mot serviskabelns kortslutningsskydd vid användning av dvärgbrytare som mätarsäkring. om nätägaren tillhandahåller erforderliga strömtransformatorer, kortslutningsplint och eventuella spänningstransformatorer för debiteringsmätning. om mätsystem för högst 63 A mätarsäkring ska utföras för direktmätning enligt SS mätsystem för större mätarsäkring ska utföras för mätning med strömtransformatorer enligt SS Teleservis nätägare för respektive telesystem överlämningspunkternas placering. 7

10 Telenätägarens överlämningspunkts placering och servisinföring bör vara samordnad med elnätägarens servisinföring. Samförläggning Samråd med nätägare och berörd projektör i de fall det är aktuellt med samförläggning av serviskablar för el och tele i mark. under rubriken Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad fördelning av arbete och tillhandahållande av materiel. Beskriv under aktuell kod och rubrik systemens uppbyggnad, funktion och omfattning i den utsträckning detta fordras utöver vad som framgår av ritningar och scheman och övriga handlingar. kontroll av system under aktuell kod och rubrik under YTC.16. för respektive system styrningar och manövreringar förreglingar inställningar och drifttider indikeringar och larm larmklasser skyddsfunktioner. Beakta behov av redundans. Snabbkopplade installationssystem under aktuell kod och rubrik typ av snabbkopplat installationssystem omfattning om komponenter ska uppfylla kraven i SS-EN att systemets ingående komponenter ska vara konstruerade så att oavsiktlig eller felaktig anslutning förhindras. Sektionering av installation Enligt SS ska varje installation i erforderlig utsträckning sektioneras för att undvika fara och minimera olägenheter i händelse av fel underlätta besiktning, provning och säkert underhåll ta hänsyn till den fara som kan uppstå vid ett fel i en enskild strömkrets, till exempel en strömkrets för belysning. Särskilda åtgärder kan fordras för att förebygga fel eller minska konsekvenserna av fel i kretsar vars funktion har stor betydelse för den allmänna säkerheten inom anläggningen. Sådana kretsar kan avse belysning i trappor, utrymningsvägar och skyddsrum samt hissar och larmanordningar. Generellt bör ljuspunkterna i rum där fara kan uppstå vid elavbrott fördelas på två eller flera gruppledningar. Beträffande särskilda krav på sektionering av installationer för skyddsrum, se Skyddsrumsregler SR 15. Vid användning av jordfelsbrytare bör sektionering ske så att utlösning av en jordfelsbrytare inte medför att hela anläggningen blir spänningslös. Apparater och utrustningar som är väsentliga för byggnadens funktion, till exempel i värmesystemet, bör inte heller bli spänningslösa på grund av utlöst jordfelsbrytare. Sådana apparater och utrustningar kan dock skyddas med separata jordfelsbrytare med exempelvis 300 ma märkutlösningsström. Jordfelsbrytaren kan förses med signalkontakt. Beakta krav på samt möjligheter till sektionering. på ritning eller på annat lämpligt sätt hur elinstallationerna har sektionerats. 8

11 Strömförsörjning Beträffande strömförsörjningssystem för elkraftsystem, se avsnitt 63.M. Beträffande system för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft, se avsnitt 63.N. Datakommunikationssystem vilka protokoll som får användas i respektive nivå enligt figur RA 6/1. Standardserier BACnet, SS-EN ISO LON, SS-EN KNX, SS-EN De facto-standard Mod Bus Profibus DALI. Figur RA 6/1. OSI-modellen (Open System Intercommunication) enligt ISO/IEC Exempel på protokoll i nivå 1, BACnet TCP/IP, SS-EN ISO :2012. Exempel på protokoll i nivå 3, LON Twisted Pair, SS-EN :2014. Programmerbara styrsystem Redovisa systemtopologi och systemfunktioner. Redovisning bör kompletteras med översiktsschema eller dylikt. Omfattning och krav på programvara anges i avsnitt SF respektive UF. Manöversystem m m övergripande funktionskrav och principer för fjärrstyrning, automatisk start och sekvenssteg för styrning. Hänvisa till kompletterande scheman och ritningar. under aktuell kod och rubrik principer för centrala och lokala manöverfunktioner eventuella, med övriga installationsdelar samordnade, manöverfunktioner. Mätningssystem under aktuell kod och rubrik omfattning av mätstorheter samt antal mätpunkter och deras placering mätvärdesöverföring, till exempel via fibernät, elnät, radiokommunikation, internet krav på utbyggnadsmöjligheter. Driftlarm- och driftpresentationssystem under aktuell kod och rubrik övergripande funktionskrav för driftpresentation, larm, indikering med mera 9

12 uppdelning av larmklasser, summalarm samt förreglingar av följdlarm antal larmpunkter som systemet ska kunna byggas ut till om systemet ska ha manöverfunktioner om testnings- och kvitteringsmöjligheter ska finnas om lagrade larm ska anges i klartext eller med kod som anger typ av larm om driftlarm ska utföras som differentierat larm eller som summalarm om driftlarm ska föras vidare till driftdator, larmmottagare eller dylikt typ av gränssnitt om driftlarmsystemet ska strömförsörjas från skyddstransformator eller från batteri och likriktare krav på samordning med övriga entreprenaders larmutrustningar om driftlarmsystemet ska integreras med bussystem behov av indikeringar vid spänningsbortfall fel och driftstörningar som ska indikeras om indikering ska vara såväl optisk som akustisk om larmindikeringar ska skrivas ut på skrivare omfattning av visande och registrerande utrustning. Samråd med berörd projektör. CENTRALUTRUSTNINGAR under aktuell kod och rubrik omfattning och huvuddata för ställverk, centraler, apparatskåp, strömförsörjningsutrustning och dylikt genom hänvisning till enlinjeschema, centralspecifikationer eller till aktuella koder och rubriker i kapitel S. för vilket fördelningssystem centralutrustningar ska utföras, till exempel TN- S-, TN-C-S- eller IT-system placering krav på utbyggnadsmöjlighet om och i så fall hur centralutrustning ska anslutas till system för reservkraft eller system för avbrottsfri kraft om utrustning eller del av utrustning ska placeras på stativ eller monteras på vägg. Redovisa elcentraler, apparatskåp och dylikt som ingår i annan entreprenad och som har betydelse för entreprenaden. under aktuell kod och rubrik särskilda krav på kylning eller uppvärmning av centralutrustning. LEDNINGSSYSTEM Beträffande lågspänningsnät för växelström, högst V, se avsnitt 63.BCB. hur kabelförläggning för skilda system, till exempel elkraft-, tele-, data-, styr- och övervakningssystem är samordnade. Beakta även förläggning av eventuella pneumatikledningar och fiberoptiska kablar om flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad ska nyttjas. Projektera ledningssystem så att det kan dokumenteras enligt svensk standard eller beställarens önskemål. Beakta övertoner, bland annat från ljusarmaturer med HF-don och frekvensomriktare magnetiska fält, bland annat från vagabonderande strömmar och övertonsströmmar. 10

13 PLATSUTRUSTNINGAR monteringssätt i olika utrymmen placering av platsutrustningar, till exempel batterier, likriktare, felsignalcentraler om utrustning ska anslutas fast eller med stickpropp plats för uppsättning av verktyg. Det kan vara lämpligt att sammanföra verktyg, reservsmältpatroner och annan materiel för installationens drift och underhåll till en gemensam plats. Beakta att i de fall elinstallationen även är avsedd för användning av flyttbar materiel utomhus bör ett eller flera uttag vara på lämpligt sätt placerade utomhus. Uttag och anslutningspunkter Beträffande placering av uttag och andra anslutningspunkter för el och tele inom bostadshus, byggnader för särskilda boendeformer, skolor, förskolor, fritidshem och kontor, se SS För elinstallationer i byggnader rekommenderar standarden att både uteplats och balkong förses med uttag. Beträffande elinstallationer i medicinska utrymmen, se SS Beträffande placering av vägguttag och elkopplare i hissmaskinrum och hisschakt, samråd med berörd projektör. Beakta krav på jordfelsbrytare i SS ÖVRIGT Tekniska uppgifter i anbud Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i Råd och anvisningar i AMA AF. under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna om det är särskilt motiverat att anbud ska innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, katalognummer och typbeteckning för offererad materiel i den utsträckning som fordras för en fackmässig bedömning av anbudet, bland annat med avseende på driftsäkerhet, personsäkerhet, underhåll, miljöpåverkan, livscykelkostnader och utrymmesbehov i anbud ange om offererad utrustning inte får plats inom angivna utrymmen och om angivna vägar för intransport är otillräckliga i anbud ange om redovisat ledningsnät är otillräckligt med hänsyn till den utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden i anbud ange om ett utförande eller en produkt inte följer angiven standard tekniska uppgifter i anbud ska vara skrivna på svenska anbudsgivare efter anmodan ska överlämna måttskisser, uppställningsritningar och dylikt för utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden. 61 KANALISATIONSSYSTEM även övriga detaljuppgifter som anbudsgivare ska kunna redovisa efter uppmaning. Kanalisationssystem ska vid normal användning utgöra ett skydd för förlagda kablar. Kanalisationssystem ska vara utfört så att inga vassa kanter, grader eller skruvar kan skada kablar. Då enkelisolerad (grundisolerad) kabel används ska skruvskallar isoleras. Kanalisationssystem ska installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. 11

14 PLATSUTRUSTNINGAR Förinstallerade produkter som stavar, pollare, boxar, paneler etc Förinstallerade produkter som tillhandahålls av beställaren ska packas upp, monteras, anslutas och rengöras. Vid uppackning ska entreprenören kontrollera att produkten är hel och överensstämmer med beställarens specifikation. Beakta att kanalisationssystemet ska klara mekanisk påverkan och miljöpåverkan vid normal användning. Vid krav på skyddsjordning av kanalisationssystemet ska följande beaktas strömledningsförmåga mellan ingående delar dimensionering av elektrisk förbindning att borttagbar del inte får påverka strömledningsförmågan. Vid utformning av el- och telekanalisation, beakta erforderligt utrymme för montering behov av tillsyn, kontroll och rengöring att det bör vara lätt att genomföra om- och nyförläggning av kablar. Kanalisation för skilda installationsdelar bör samordnas. Hänvisa till ritningar. Samråd med berörd projektör beträffande håltagningar, ursparningar, genomföringar samt förläggning av tomrör, flexrör, kabelstegar och kabelrännor. Beträffande förläggning av kablar, se avsnitt SC. omfattning och principiellt utförande av horisontala och vertikala kanalisationsvägar, till exempel schakt, kulvertar, golvkanaler, kabelstegar, kabelrännor, fasadkanalisation, kanaler och rör. Beakta SS hur kanalisation för kraft, tele, säkerhet, data och styrning och övervakning är samordnade vilka entreprenörer som ska nyttja kanalisationssystemet vilka utrymmen som har installationsgolv om och var skärmad kanal fordras om kanalisationssystemet ska förbindas med spänningsutjämningssystemet och i så fall var och hur detta ska ske krav på ljudavskiljning var mekaniska skydd ska finnas och krav på dessa. Beakta SS för införing av el- och telekablar i byggnader. Kontrollera kanalisationssystemets dimensionering efter det att ledningssystemen projekterats. Skyddsåtgärder mot brand Beakta att vid anhopning av kablar ska åtgärder vidtas som förhindrar att brand sprider sig mellan och längs kabelstråk. Åtgärderna får inte förhindra nödvändig kylning av kablarna. En bra brandskyddsåtgärd kan exempelvis vara att separera olika kabelstråk. Viktiga kabelstråk bör vara avskärmade från varandra och från omgivningen. Undvik vertikala kabelschakt utan brandspärrar. Kulvertar med stora kabelstråk bör förses med vattensprinkler och brandgasventilation. Samråd med berörd projektör. Utforma kanalisationssystem och kabelvägar så att det är möjligt att separera och avskärma olika kabelkategorier, där så är befogat utforma brandspärrar i längsriktningen täta genomföringar i brandcellsskiljande bjälklag och väggar 12

15 täta genomföringar i golv i ställverksfack. Samla inte för många kraftkablar på varje kabelstege. För att rökutvecklingen vid eventuell brand inte ska bli alltför kraftig bör förläggning av kablar med brännbart plastmaterial begränsas till 12 kg/m kabelstege. Beakta SS punkt beträffande tätning av genomgångar i brandavskiljande byggnadsdelar. Ett ledningssystem som passerar genom byggnadsdel, till exempel golv, vägg, tak eller avbalkning, tätas så att genomgången håller minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. Del av ledningssystem, till exempel rör, kabelkanal eller kanalskena, som dras genom byggnadsdel i viss brandteknisk klass ska i tillägg till den utvändiga tätningen även vara tätad invändigt till samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. krav på brandavskiljning tekniska uppgifter för brandtätning av genomföringar, till exempel typ av tätningsmaterial, typ av genomföring, högsta tillåtna temperatur på den skyddade sidan. Kanalisation för telesystem Kanalisation för allmänt telenät Beträffande gränsdragning mellan telenätägarens allmänna nät och fastighetens nät kan telenätägaren lämna upplysningar. Utöver det utrymme som telenätägaren behöver för första kopplingspunkt kan det fordras ett eller flera utrymmen för kopplingsställ med mera för fastighetsnät i byggnaden. Den vertikala kanalisationen bör utformas så att flera olika fastighetsnät kan installeras. På varje plan bör förberedas utrymmen för uppsättning av ett eller flera kopplingsställ för den horisontala spridningen på planet. Kanalisationen på planet bör utformas så att stjärnnät (radialnät), kaskadnät (parallellnät), slingnät eller kombinationer av dessa kan installeras. Kanalisation för kabel-tv Undvik att använda gemensamt rör för inkommande och utgående kablar. Gemensamt rör kan användas för flera inkommande kablar eller flera utgående kablar. Kanalisation för datanät Vid utformning av kanalisationssystemet ska hänsyn tas till att datakablar vid parallellförläggning med starkströmskablar ska förläggas åtskilda med minst det mått som anges av tillverkaren eller enligt SS-EN och SS-EN fiberoptiska kablars gränsvärden och böjningsradie överensstämmer med vad som anges under SCJ. Särskild telekanalisation omfattning av kanalisation som ingår i teleentreprenaden, om denna upphandlas separat om monteringsstativ ska sättas upp inom telerum om ledningsstege ska anpassas till monteringsstativ som sätts upp inom telerum om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstege ovanför monteringsstativ inom telerum. 13

16 61/1 Kanalisationssystem - kanaler Särskild kanalisation för styr- och övervakningssystem omfattning av kanalisation som ingår i entreprenaden för styr- och övervakningssystem, om denna upphandlas separat. Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel mellanväggar eller kabelhyllor. Kablar i installationskanalsystem ska vid varje uttag och kopplingspunkt vara dragavlastade. Kanalsystem kan utgöras av till exempel ellistsystem, golvkanalsystem, installationskanalsystem, elkanalsystem. hur kanalsystemen ska samordnas med det övriga el- och telekanalisationssystemet starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom kabelhylla. 61/2 Kanalisationssystem - kabelstegar, kabelrännor och trådstegar Vid horisontal förläggning av flera kabelstråk med olika funktion, till exempel inom en större industri, bör stråken placeras enligt figur RA 61/2/1. Figur RA 61/2/1. Exempel på horisontal förläggning av flera kabelkategorier på kabelstegar. Beakta 14

17 att fritt utrymme för vertikal kabelförläggning ska finnas mellan vägg och stege eller ränna, se avsnitt SBD.2 utrymmen för korsningszoner. Undvik att placera belysningsarmatur på kabelstege, eftersom detta leder till temperaturstegring i kablarna. hur starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom avskiljningsplåt om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstråk för att förhindra brandspridning om kabelränna utgör del av undertak vem som monterar kabelränna i undertak kulör eller färgkod för lackerade stegar och rännor krav på märkning av kabelstegar och kabelrännor under YTB /3 Kanalisationssystem - elinstallationsrör och flexrör Med elinstallationsrör (rör) avses både flexibla och styva rör. Ledningar i rörsystem ska vara omdragningsbara. I bostadshus där mätare placeras infälld i fasadskåp bör elinstallationsrör med minst 20 mm diameter förläggas från fasadmätarskåpet till första telejack första antennuttag objekt som är avsett att styras från nätägaren, till exempel vattenvärmare, elcentral för elvärme objekt som är avsett för mätvärdesöverföring, till exempel vattenmätare och värmemätare. 61/4 Kanalisationssystem - kabelkulvertar typ av kabelkulvert, till exempel gångbar kabelkulvert krypbar kabelkulvert icke gång- eller krypbar kabelkulvert. Samråd med den lokala räddningstjänsten och beställaren om hur kabelkulvertsystemets brandskydd ska utföras. Beakta utrymmen för korsningszoner. Redovisa omfattning av övriga installationer, till exempel värme, kyla. 61/5 Kanalisationssystem - platsbyggt kanalsystem integrerat i byggnadsdel Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel mellanväggar, kabelhyllor etc. 63 ELKRAFTSYSTEM hur starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom avskiljningsplåt. Redovisa gränsdragning mot annan entreprenad i gränsdragningslista. som komplement till AFC.1 respektive AFD.1 i de Administrativa föreskrifterna omfattning genom att ange huvuddata och hänvisa till översiktsschema eller dylikt. om IBH 04 ska gälla för högspänningsinstallationer inomhus. Samråd med nätägaren. Beträffande system för begränsning av elektriska eller magnetiska fält, se avsnitt 66.H. 15

18 Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad arbeten som utförs eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad, till exempel byggnadsarbeten för ställverk, transformator- och fördelningssystem samt system för reservkraft, till exempel håltagningar, golvkanaler, brandtätningar, dörrar med nödöppnare och lås hjälp med transport och uppställning av transformator, reservkraftaggregat och dylikt markarbeten vem som lägger in och ansluter serviskablar och övriga inkommande och utgående kablar mättransformatorer för ström och spänning, mätarplint, märksskyltar, mätare och mätarskåp. om elkraftsystemet i ett senare skede ska kunna utökas med fler enheter. under aktuell kod och rubrik funktionskrav kommunikationssystem hur insamlade data ska bearbetas och användas. Styr- och övervakningssystem för lokal eldistribution anges under 63.B. Kontroll och analys av elenergiproduktion krav för kontroll och analys av elenergiproduktion hur resultatet av kontroll och analys ska användas för styrning av processen. Kontroll och analys av elenergiförbrukning 63.B Eldistributionsnät krav för kontroll och analys av elenergiförbrukning hur resultatet av kontroll och analys ska användas för styrning av elenergiförbrukningen. Beakta SS och IBH 04 tillsammans med nätägarens tillämpningsbestämmelser. Styrning och övervakning system för reläskydd, överspänningsskydd, driftpresentation, larm med mera om eldistributionsnätet eller del av nätet ska nyttjas som överföringsmedium för signaler i till exempel telesystem eller bussystem. Driftövervakningssystem för eldistribution I systemet kan ingå system för driftvakt driftledningssystem 16

19 hjälpfunktioner, till exempel presentation, kommunikation och systemövervakning. Övervakningssystemet bör omfatta gränsvärdes-, trend- samt jordfelsövervakning. övervakade storheter, till exempel aktiv och reaktiv effekt, spänning, frekvens, temperatur och fukt. vilka funktioner och objekt som ska kunna övervakas och styras genom fjärrkontroll, till exempel manöver och lägesindikering av brytare och frånskiljare lägesindikering av brytartruckar registrering av totallaster och effektflöden övervakning av spänning på olika skenor och spänningsnivåer övervakning av transformatorbelastning övervakning av kabelbelastning manöver och indikering av lindningskopplare manöver och indikering av neutralpunktsutrustning indikering av fjärromkopplare/lokalomkopplare spetsvaktsfunktioner laststyrningsfunktioner felindikeringar överföring av mätvärden till andra styr- och övervakningssystem. om statistikvärden, till exempel ledningslaster, produktionsvärden samt meteorologiska storheter, ska kunna samlas in och redigeras automatiskt i systemet. Driftledningssystem Driftledningssystem bör omfatta system för planering och uppföljning av driften. I systemet kan exempelvis ingå belastningsfördelningsberäkning nätstabilitetsberäkning normaldriftläggningskontroll reservdriftläggningskontroll. krav och funktioner på driftledningssystem. Fjärrövervakning av eldistributionssystem m m systemets omfattning, till exempel datorsystem i driftcentral, var terminaler är placerade, kommunikationssystem mellan terminaler, placering av givare och ställdon utrustning i driftcentral, terminaler med mera kommunikationssystem för fjärrövervakning, till exempel telefonlinjer, egna kablar, radiolänk koppling till lokalt styr- och övervakningssystem vilka indata för mätvärden, händelser, indikeringar och andra variabler som ska bearbetas vilka utdata mot övervakade system för manöver och reglering som ska kunna sändas ut undanlagring av aktuella variabler, till exempel tidskurvor, statistikrapporter möjligheter till larm grundade på mätvärden, händelser, indikeringar presentation av insamlade mätvärden, händelser, indikeringar med mera hur presentationen ska ske, till exempel i form av enlinjescheman, tabeller, kurvor och händelselistor önskade beräkningsprogram. Krav på datorprogram anges i avsnitt SFE 17

20 63.BB 63.BBB 63.BBB/1 63.BBB/2 63.BBC 63.BC Högspänningsnät om redundans ska finnas för att ge möjlighet att höja fjärrkontrollsystemets tillgänglighet. Högspänningsnät ska uppfylla kraven i SS-EN och SS-EN nominell spänning och konstruktionsspänning isolationsnivå. Beakta krav på luftledningar i ELSÄK-FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2010:1. Högspänningsnät för växelström nätägarens uppgifter om kortslutningseffekt förimpedans högsta 3-polig kortslutningsström lägsta 2-polig kortslutningsström högsta 1-polig jordfelsström lägsta 1-polig jordfelsström krav på inställningar av reläskydd. Högspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus Högspänningsnät för växelström - luftledningsnät ledningsklass linarea stolptyper spannvidd fritt avstånd till mark stagningsutförande om lina ska förses med svängningsdämpare om topplina ska tjäna som bärare av fiberoptisk kabel avstånd mellan skruvningspunkter. Beträffande dimensionering av friledning för högspänning, se SS-EN Beakta is- och vindlaster samt saltrisker. Högspänningsnät för likström Lågspänningsnät Styrning och övervakning Bussnät för öppen kommunikation med lågspänningsapparater Redogör för hur bussnätet ska vara uppbyggt med erforderliga systemkomponenter, in- och utgångar med mera. omfattningen av de apparater som bussnätet ska betjäna krav på visualisering, till exempel visning av driftstatus, inställningar, felindikeringar vilka apparater som ska kunna fjärrmanövreras extern strömförsörjning av nätet. 18

21 63.BCB 63.BCB/1 Systemkomponenter, centralenheter, givare, ställdon med mera anges i avsnitt SG. Lågspänningsnät för växelström, högst V de dimensionerande faktorer som använts vid projekteringen av ledningsnäten, till exempel tider och selektivitet förläggningssätt utlösningsförhållanden vid jordfel, överlast och kortslutning belastningsförhållanden spänningsfall kortslutningsimpedans kortslutningshållfasthet. Dokumentation av dimensionerande faktorer bör finnas i förfrågningsunderlaget, till exempel i form av en särskild bilaga. Projektera ledningsnät så att de kan dokumenteras enligt svensk standard. Lågspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus Den sammanhängande parallellföringssträckan för tele- och starkströmskablar i gemensamt kabelstråk får på grund av risk för induktionsstörningar vara högst 100 m, om inte annat framgår av handlingarna i övrigt. Parallellföringssträckan ska dock begränsas till högst 25 m om starkströmskabeln är inkopplad till tyristorreglerdon. Skyddsledare Vid skyddsjordning av utsatt del ska om möjligt skyddsledare dras i samma rör eller dylikt eller ingå i samma kabel som tillhörande strömförande ledare. Separat framdragen skyddsledare ska vara utförd med dubbel eller förstärkt isolering. Huvudledning för hiss Huvudelkopplare i huvudledning för hiss får inte koppla från kretsarna för belysning, ventilation i hisskorg, vägguttag på korgtaket, belysning i maskin- och brytskiverum, vägguttag i maskinrum och i schaktgrop, belysning i hisschakt samt alarmanordning för nödsignalsystem. Huvudledning för rulltrappor och rullramper Huvudelkopplare i huvudledning för rulltrappa och rullramp får inte koppla från kretsarna för belysning och vägguttag i maskinutrymmen som fordras för inspektion och skötsel, utrustning för uppvärmning, belysning i balustrad och kambelysning. Beakta induktionsstörningar vid parallellförläggning av starkströmskabel och telekabel. I regel bör strömbelastade kablar skiljas från kablar för styrning, övervakning, data och tele. Beakta behov av skärmad kabel där risk kan finnas för störningar, till exempel radiostörningar från frekvensomriktare. I de fall risk finns för störningar genom kapacitiv eller induktiv påverkan mellan kablar bör kablarna inte förläggas parallellt med mindre inbördes avstånd än 50 mm. under aktuell kod och rubrik för respektive anläggning kabeltyper, kabeldimensioner och principiellt förläggningssätt i olika utrymmen. var kabel kan utsättas för hög omgivningstemperatur var och hur kabel som ska vara skyddad mot direkt påverkan av brand ska förläggas om strömbelastade kablar, till exempel huvud- och gruppledningar, ska skiljas från kablar för styrning, övervakning och tele i det fall ett flertal kablar förläggs parallellt om ledningsnätet ska utföras som TN-S-system; kontrollera med nätägaren 19

22 om TN-S-system ska förses med övervakning och möjlighet till felsökning; kontrollera med nätägaren. Vid parallellkoppling av kablar måste åtgärder avsedda att säkerställa riktig strömfördelning beaktas, se SS Standarden anger hur kablar med märkspänningen högst 0,6/1 kv kan dimensioneras med hänsyn till belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd mot kortslutning. I standarden har skillnaden mellan dimensionering med hänsyn till skydd mot överlast och dimensionering med hänsyn till skydd mot kortslutning markerats tydligt, liksom nödvändigheten av att även kontrollera att utlösningsvillkoret är uppfyllt. Beträffande dimensionering av ledningsnät och skydd med hänsyn till belastning och utlösningsvillkor, se SS SS SS SS SS SS SS val av fördelningssystem med beaktande av spänningsförande ledare och slag av systemjordning, till exempel TN-S-system eller TN-C-S-system. Ledningssystem för 230/400 V inom byggnader bör, med hänsyn till exempelvis högfrekvensdrift av belysning, utföras som TN-S-system från och med leveranspunkten (serviscentralen). Kablar ska vara så dimensionerade och förlagda att de vid normal drift inte antar skadlig temperatur och så att de motstår de termiska och mekaniska påkänningar som de kan utsättas för vid förväntade överströmmar vid överlast och kortslutning. Grundläggande dimensioneringsregler för el- och teleinstallationer i hus finns i SS Uppgift om tillgänglig jordslutningsimpedans i anslutningspunkt kan erhållas från elnätägaren. Kontrollera och beakta såväl högsta som lägsta dimensionerande kortslutningseffekt. Vid kabelareor större än 4 mm 2 är det lämpligt att i tabellform redovisa hur beräkning och dimensionering av kablar och säkringar har utförts. Beakta att detaljkrav för elinstallationer enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i svensk standard, bland annat i SS Beträffande beräkning av strömvärde, se SS eller SS Spänningsfall i abonnentanläggning Beakta rådet i SS avsnitt 525 att spänningsfallet i installationen normalt inte bör överstiga 4 procent av den nominella spänningen. Större spänningsfall kan accepteras för motorer under start och för utrustning med hög inkopplingsström. Spänningsfallet i en abonnentanläggning bör inte överstiga följande procentuella andel av den nominella spänningen 2 procent i huvudledning från servissäkring 3 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och småapparater 4 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål. Skyddsåtgärder mot brand Kabelvägar bör väljas så att kablar inte utsätts för risken att skadas av omgivningen i form av till exempel hög omgivningstemperatur eller över- och intäckning av kablar med brännbart eller värmeisolerande material. I de fall brännbart material kan samlas ovanpå kablar kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder för att skydda kablarna. 20

23 Beakta att i utrymningsvägar och i utrymmen där bearbetning eller lagring av brännbart material förekommer i sådan omfattning att brandfara kan föreligga bör endast förläggas kabel som behövs för utrymmets elutrustning. Välj kabelväg med hänsyn till brandrisker i omgivningen. om och i så fall hur viktiga kabelförband eller ansamling av kablar på flera kabelstegar över varandra ska skyddas mot brand i någon kabel eller från brännbart material under kabelstegarna vid behov särskilda skyddsåtgärder mot brand, till exempel vattensprinkler och brandsektionering i kabelkulvertar. Samråd med berörd projektör. Skyddsledare Skyddsledares area ska antingen beräknas enligt punkt eller väljas enligt tabell 54.3 i SS Utförande enligt punkt är avsedd att tillämpas vid separat framdragen skyddsledare som inte ingår i kabeln tillsammans med tillhörande strömförande ledare. Gemensam skyddsledar- och neutralledarfunktion I SS punkt , föreskrivs att i TN-system ska i den fasta installationen en kabel med arean minst 10 mm 2 för kopparledare eller minst 16 mm 2 för aluminiumledare användas som PEN-ledare. För aluminiumledare gäller enligt standardens punkt att arean ska vara minst 16 mm 2 för alla slags ledare. SELV- och PELV-kretsar Beträffande utförande av SELV- och PELV-kretsar, se SS avsnitt 414. En PELV-krets kan vara förbunden med jord, till exempel genom förbindning inom den matande strömkällan. under aktuell kod och rubrik om strömkällan ska kunna anslutas till jord. Huvudledning för hiss Beakta att gruppledning för belysning och vägguttag i maskinrum, brytskiverum och hisschakt ska matas från annan huvudledning än den som matar hissmaskin och korgbelysning. vid gemensam huvudledning för flera hissar med gemensamt maskinrum att huvudelkopplare samt överströmsskydd ska levereras och monteras på den inkommande huvudledningen att kablar med för varje hiss beräknad kabelarea ska dras från fördelningslåda och inkopplas i huvudelkopplare för varje hiss hur huvudledning ska uppfylla brandskyddskrav och hur den ska förläggas. vid separat huvudledning för varje hiss att sidoentreprenör ska leverera och montera huvudelkopplare och överströmsskydd huvudledning ska inkopplas i huvudelkopplare för varje hiss. Samråd med berörd projektör och redovisa på ritning huvudledningars antal, förläggning och dimensioner. Se även kommentarer under rubriken Huvudledning för hiss i avsnitt 71. Huvudledning för rulltrappor och rullramper Beakta elektrisk installation och utrustning för rulltrappor och rullramper i SS- EN 115-1:2008+A1:2010 avsnitt vid gemensam huvudledning för flera rulltrappor eller rullramper med gemensamt maskinrum 21