Remiss - Får ej åberopas 6 EL- OCH TELESYSTEM. Svensk standard. Medieförsörjning. System och funktioner. Svensk standard

Transkript

1 6 EL- OCH TELESYSTEM Svensk standard Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt. Medieförsörjning Elservis Mätaranordning Före varje mätaranordning ska finnas mätarsäkring och huvudströmställare. Mätarsäkringen ska placeras omedelbart före mätaranordningen och vara lätt åtkomlig. Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. Driftlarm- och driftpresentationssystem Driftlarm- och driftpresentationssystemet ska kunna presentera och överföra larm och indikeringar från installationer. Beakta projektörens ansvar att inom ramen för sitt uppdrag se till att en god arbetsmiljö kan uppnås inom byggnadsverket. Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i svensk standard, bland annat i SS Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges. Svensk standard i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner och metoder under aktuell kod och rubrik för såväl byggdelar som produktionsresultat. I standarder kan förekomma alternativ. i så fall det alternativ som ska gälla. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad. Samråd med berörd projektör. i de Administrativa föreskrifterna vid utförandeentreprenad under AFC.1 och vid totalentreprenad under AFD.1 i generella ordalag en kortfattad, översiktlig omfattning av el- och telesystemen. Uppgifter om till exempel öppningar, infästningsgods, ytbehandling och målningsarbeten lämnas till berörd projektör. Uppgifterna ska omfatta placering, storlek och antal samt funktion. Uppgifter om ventilationsbehov, värmeavgivning samt önskad omgivningstemperatur och luftfuktighet lämnas till berörd projektör. infästningsgods som ska levereras av entreprenören, men som enligt AFG.523 i de Administrativa föreskrifterna ska monteras av annan. Gränsdragningslista Redovisa gränsdragningar mot annat installationssystem eller annan entreprenad i en särskild gränsdragningslista eller i en gemensam förteckning. Av gränsdragningslistan eller förteckningen ska framgå i vilket installationssystem eller vilken entreprenad exempelvis följande ingår 1

2 leverans (L) montage (M) elanslutning (E) annan anslutning (A) märkning/skyltning (S) funktionsansvar (F). Beakta även gränsdragningar avseende vem som ska tillhandahålla scheman, monteringsföreskrifter och dylikt vem som ansvarar för sammanställning av CE-dokumentation och utför riskanalys vem som utför elkanalisation i respektive utanför apparatrum kablar till och från apparatskåp potentialutjämning för andras installationer vem som utför flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad men som ska nyttjas i entreprenaden transport av skrymmande och tungt gods inom arbetsområdet vem som utför flyttning, demontering och rivning. Beakta även gränsdragningar för byggnadsarbeten avseende infästningsgods och infästningar håltagningar, ursparningar igensättningar, ljudtätningar, brandtätningar, klimattätningar installationsgolv förstärkningar i väggar och dylikt, till exempel kortlingar installationsrör, apparatdosor och kopplingsdosor i prefabricerade byggnadsdelar potentialutjämning av armering i prefabricerade byggnadsdelar. Beakta även gränsdragningar för anläggningsarbeten avseende vem som ska tillhandahålla, sätta och rikta fundament utföra schaktnings- och återfyllningsarbeten utföra inmätning och utsättning. Vid större markarbeten är det lämpligt att låta schaktning och återfyllning ingå i en särskild entreprenad som baseras på AMA Anläggning. Samråd med beställaren och berörd projektör. om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda installationssystem och entreprenader. Särskilda samordningskrav om entreprenören ska på arbetsplatsen tillsammans med beställaren eller den som utsetts som samordningsansvarig som ett led i samordningen detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och beskrivning som grund bevaka att kablar och apparater inte kolliderar med övriga installationer eller inredning kontrollera att placering inte blir olämplig med hänsyn till åtkomlighet för drift och underhåll. hur samordning ska ske med övriga entreprenörer för att undvika kollisioner mellan olika installationer. Kritiska passager och utrymmen bör redovisas på ritningar som är samgranskade med handlingar för övriga entreprenader. hur entreprenaden har samordnats med andra installationssystem och entreprenader. Se i de Administrativa föreskrifterna beträffande samordning av ursparning och håltagning under AFG.611 2

3 igensättning och tätning under AFG.621. Personals kvalifikationer om utförande av visst arbete kräver särskild teknisk kompetens hos entreprenörens personal om personal ska vara certifierad inom visst teknikområde. under AFC.342 respektive AFD.342 i de Administrativa föreskrifterna om krav ställs på särskild kompetens hos entreprenörens arbetsledning. Miljöaspekter vilka miljöutredningar som utförts, till exempel miljökonsekvensbeskrivningar och energiutredningar. Miljöaspekter att beakta i projekteringsarbetet Yttre miljö Beakta vid utformning av installationssystem samt vid val av material och produkter i systemen behovet av att minimera energianvändningen råvaruanvändningen utsläpp av farliga och miljöskadliga ämnen mängden restprodukter. Minimera energianvändningen genom att till exempel systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla systemets totala elenergibehov på en låg nivå fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal fast belysning, elvärme och motordrifter dimensioneras för lågt effekt- och energibehov dimensionera grövre kraftkablar med hänsyn till ekonomisk area dimensionera krafttransformatorer med hänsyn till förlustvärdering ställa krav på lämpliga verkningsgrader för apparater och motorer anpassade till aktuella driftförhållanden faskompensera system och utrustningar utformas så att de kan styras med hänsyn till de variationer i behovet som förekommer. Beakta att en åtgärd kan förta effekten av en annan. Exempelvis kan installation av en värmepump minska värmeenergiåtgången, men öka elenergiåtgången och abonnerad effekt. Minimera råvaruanvändningen genom att till exempel välja material och systemutformningar med god beständighet mot korrosion och förslitning liksom mot fukt- och vattenskador separera installationsdelar med kort och lång brukbarhetstid placera installationsdelar så att de är lätt åtkomliga för funktionskontroll, underhåll, reparation och utbyte välja material, produkter och komponenter som kan återanvändas placera elrum, ställverk, centraler och schakt så att kabeldragningar minimeras. Minimera utsläpp till luft, mark och vatten genom att till exempel vid val av material och produkter använda Prioriteringsguiden PRIO, utgiven av Kemikalieinspektionen vid rivning beakta problem med ämnen som kan orsaka farliga utsläpp, till exempel PCB-oljor i ljusarmaturer och transformatorer, kvicksilver i äldre brytare och reläer. 3

4 Minimera restprodukter genom att till exempel underlätta för entreprenörerna att välja måttanpassade leveranser ställa krav på att spill ska minimeras och återtas ställa krav på emballage identifiera eventuell förekomst av farligt avfall ange lämpliga rivnings- och omhändertagandemetoder ställa krav på selektiv rivning med uppdelning av rivningsmaterialet i fraktioner anpassade till lokala förutsättningar för återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering. Inre miljö och hälsa Beakta följande miljöaspekter vid utformning av installationssystem samt vid val av material och produkter luftkvalitet, till exempel tekniska produkters emission termiskt klimat, till exempel installationers värmealstring ljud belysning elmiljö. Eleffektivitet Beakta att installationer ska utformas så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning, se avsnitt 9 i BBR. eventuella krav på totalverkningsgrad hur krav på eleffektivitet ska verifieras. Miljöbetingelser Beakta faktorer som kan påverka materiel- och materialval, till exempel termiskt klimat, hygien och kemiskt aggressiv atmosfär i olika utrymmen. om frysrisk föreligger korrosivitetsklasser för olika utrymmen utrymmen som är fuktiga, våta, brandfarliga eller explosionsfarliga utrymme mellan bjälklag och undertak som används för från- eller tilluft gränsvärden för omgivningstemperatur, till exempel om temperaturen kan antas bli lägre än 5 C eller högre än +40 C elektriska störningar mot vilka utrustningen ska skyddas, till exempel spänningstransienter och övertoner i en förteckning den kapslingsklass som ska gälla för respektive utrymme. Beteckningar på kapslingsklasser finns angivna i SS-EN vem som utarbetar klassningsplan för explosionsfarliga miljöer risker för annan yttre påverkan, se SS Beakta EMC-direktivets (2014/30/EU) krav på att tillfredsställande skydd ska finnas för system, utrustning och apparater vilkas funktion kan försämras av elektromagnetiska störningar som orsakas av elektriska och elektroniska apparater. Beakta krav på högsta ljudnivåer från installationer, se BBR. Samråd med berörd projektör. Beträffande system för begränsning av elektriska eller magnetiska fält, se avsnitt 66.H. 4

5 Explosionsfarlig miljö Beakta att explosionsfarlig miljö kan uppkomma vid hantering av brännbar vätska, gas, ånga, dimma, damm samt explosivämne. Beträffande föreskrifter för elektriska utrustningar och elektriska skyddssystem avsedda för användning i explosionsfarlig miljö samt för komponenter som är avsedda att installeras i sådana utrustningar eller skyddssystem se ELSÄK- FS 2016:2. Se även SEK Handbok 427 för elinstallationer i explosionsfarliga områden. Beakta SEK Handbok 426 för klassning av områden med explosiv gasatmosfär SS-EN för klassning av områden med explosiv dammatmosfär SS för klassning av områden med explosivämne. I standarden finns även uppgifter om antändningstemperatur och temperaturklass för ett antal ämnen. I SS ges anvisningar om den elektriska materielens utförande, installation, användning, underhåll med mera i rum, utrymme eller område, där explosiv vara hanteras på sådant sätt och i sådan mängd att särskilda krav måste ställas på bland annat den elektriska installationen att särskilda regler gäller för utrymmen avsedda för sprutmålning med och torkning av brandfarliga vätskor, se SEK Handbok 426. För automatisk sprutmålning finns kompletterande krav i SS-EN För brännbart pulver finns motsvarande krav i SS-EN för val av elmateriel den zon som materielen ska placeras i den explosionsgrupp som ska tillämpas den temperaturklass som ska tillämpas. Brandfarlig miljö kapslingsklass för materiel som ska installeras inom brandfarliga utrymmen. Markera på ritning eller på annat sätt de utrymmen som anses vara brandfarliga utrymmen i anslutning till transportsystem. Beakta utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas, se avsnitt i SS Beträffande skydd mot brand i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur, se avsnitt i SS Material i och metod för uppförande av byggnad om särskilt byggnadssätt, till exempel överkantsarmering, gjutning av väggar i stålform eller andra prispåverkande byggmetoder, kommer att användas monteringsunderlag, se exempel i tabell RA S/1. Utrymmen storlek, placering och planering av elutrymmen samt hur utrustning ska ställas upp och anordnas så att framtida utbyggnad underlättas utrymmen som ska hållas låsta, dörrar som ska förses med nödöppnare i utrymningsväg och dörrar från elektriska driftrum om utrymmen ska skärmas för att begränsa elektromagnetiska fält om elutrymme ska förses med nödbelysning om entreprenören ska lämna uppgift om utrymmesbehov för vara som entreprenören väljer under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna särskilda krav beträffande uppvärmning och uttorkning i utrymmen under byggtiden 5

6 om det finns utrustning som entreprenören ska installera i samråd med beställaren. Elutrymmen bör inte placeras under grundvattennivån eller så att vatten eller annan vätska kan tränga in i utrymmet. Exempelvis är placering under våtutrymme olämpligt. Beträffande utrymmen för el- och multimediacentraler, se SS Samråd med elnätägare och telenätägare om erforderliga utrymmen. Beträffande krav på elanläggningar i arkivlokaler, se Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om planering, utförande och drift av arkivlokaler, RA-FS 2013:4. Beakta krav på driftutrymmen för installationer i SS Samråd med berörd projektör beträffande utrymmen med särskilt krav på utförande, till exempel klimatkammare och skärmade rum. under aktuell kod och rubrik temperatur och fuktighetsvärden för angiven utrustning som ska placeras i respektive utrymme. Batteriutrymmen Beakta ventilationen i lokal där batterier ställs upp. Rådgör med berörd projektör. Beakta sambandet mellan temperatur och batterilivslängd. Beakta att batterier via battericellernas ventiler kan avge en brännbar och explosiv gasblandning som är lättare än luft. Om utrymmet där batterierna är placerade är otillräckligt ventilerat kan gaskoncentrationen öka till explosionsfarlig nivå. Undvik att placera elapparater och ljusarmaturer där gasfickor kan bildas, till exempel vid tak. Beakta att nödöppnare ska finnas på dörrar till batteriutrymme. Dörrstängare får inte finnas. Samråd med berörd projektör beträffande bärande byggnadsdelar för batteriutrymme samt nödöppnare på dörr. Beträffande uppställning av laddningsbara batterier i samt ventilation av utrymme för elkraft-, belysnings-, telesignal-, larm-, styr- och övervakningsanläggningar, se SS-EN Standarden ger anvisningar om hur man beräknar den laddningsström som ger upphov till vätgasutveckling samt metod för beräkning av erforderligt ventilationsluftflöde. Beakta att batterianläggningar för traktionsbatterier behandlas i SS-EN Transportvägar Transportvägar bör finnas för intransport och utbyte av utrustningar utan byggnadstekniska ingrepp. Härvid ska beaktas golvens bärförmåga dörröppningar och takhöjder korridorbredder och svängradie. Samråd med berörd projektör beträffande erforderligt utrymme för transporter. Samråd med berörd projektör om hissar kan användas för transport av tung utrustning. Entreprenören ska dock lämna uppgift om transportöppningar enligt AFG.431. Kontrollera att AFG.431 är åberopad i Administrativa föreskrifter. Medieförsörjning Samråd med elnätägaren och telenätägaren om el- och teleförsörjningarnas utförande serviskablarnas sträckning överspänningsskydd vid inledningsstället. Beträffande system för inledningsskydd, se avsnitt 66.DB. 6

7 Kontakta och sänd ritningsunderlag samt uppgift om färdigställande till berörd elnätägare och telenätägare i ett tidigt projekteringsskede. Beakta SS vid anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet. Elservis nätägare anslutnings- och leveranspunkt spänningssystem och strömart kortslutningseffekt. Beakta följande vid projektering av serviskabelväg inomhus att elservisrummets läge och utformning bör fastställas i samråd med nätägaren kabelväg inom byggnad bör vara så kort som möjligt kabelväg förses med anordning för kabelförläggning i form av kabelstege eller kabelränna, rör, lina eller annan metod med hänsyn till krav på skyddsutjämning att elektriskt ledande servisledningar, till exempel vatten- och teleserviser, bör om möjligt ha samma införingsställe som elservisen. vem som förlägger och ansluter inkommande serviskabel i det fall nätägaren inte gör det typ och area på serviskabel vem som utför tätning av rörändar. Beträffande dimensionering av serviskabel, se SEK Handbok 421. Välj serviskabel med hänsyn till uppvärmning, ekonomisk area och utlösningsvillkoret. Mätanordning Samråd med nätägaren om utförande och placering av mätanordning. Beträffande mätarsäkring och huvudelkopplare, se SS Beakta selektiviteten mot serviskabelns kortslutningsskydd vid användning av dvärgbrytare som mätarsäkring. om nätägaren tillhandahåller erforderliga strömtransformatorer, kortslutningsplint och eventuella spänningstransformatorer för debiteringsmätning. om mätsystem för högst 63 A mätarsäkring ska utföras för direktmätning enligt avsnitt 6.1 i SS mätsystem för större mätarsäkring ska utföras för mätning med strömtransformatorer enligt avsnitt 6.1 i SS Beakta nätägarens behov av kanalisation mellan fjärravläst mätanordning och extern utvändig antenn. Teleservis nätägare för respektive telesystem överlämningspunkternas placering. Telenätägarens överlämningspunkts placering och servisinföring bör vara samordnad med elnätägarens servisinföring. Samförläggning Samråd med nätägare och berörd projektör i de fall det är aktuellt med samförläggning av serviskablar för el och tele i mark. 7

8 under rubriken Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad fördelning av arbete och tillhandahållande av materiel. Beskriv under aktuell kod och rubrik systemens uppbyggnad, funktion och omfattning i den utsträckning detta fordras utöver vad som framgår av ritningar och scheman och övriga handlingar. för respektive system styrningar och manövreringar förreglingar inställningar och drifttider indikeringar och larm larmklasser skyddsfunktioner. Beakta behov av redundans. Snabbkopplade installationssystem under aktuell kod och rubrik typ av snabbkopplat installationssystem omfattning om komponenter ska uppfylla kraven i SS-EN att systemets ingående komponenter ska vara konstruerade så att oavsiktlig eller felaktig anslutning förhindras. Sektionering av installation Enligt SS ska varje installation i erforderlig utsträckning sektioneras för att undvika fara och minimera olägenheter i händelse av fel underlätta besiktning, provning och säkert underhåll ta hänsyn till den fara som kan uppstå vid ett fel i en enskild strömkrets, till exempel en strömkrets för belysning. Särskilda åtgärder kan fordras för att förebygga fel eller minska konsekvenserna av fel i kretsar vars funktion har stor betydelse för den allmänna säkerheten inom anläggningen. Sådana kretsar kan avse belysning i trappor, utrymningsvägar och skyddsrum samt hissar och larmanordningar. Generellt bör ljuspunkterna i rum där fara kan uppstå vid elavbrott fördelas på två eller flera gruppledningar. Beträffande särskilda krav på sektionering av installationer för skyddsrum, se Skyddsrumsregler SR 15. Vid användning av jordfelsbrytare bör sektionering ske så att utlösning av en jordfelsbrytare inte medför att hela anläggningen blir spänningslös. Apparater och utrustningar som är väsentliga för byggnadens funktion, till exempel i värmesystemet, bör inte heller bli spänningslösa på grund av utlöst jordfelsbrytare. Sådana apparater och utrustningar kan dock skyddas med separata jordfelsbrytare med exempelvis 300 ma märkutlösningsström. Jordfelsbrytaren kan förses med signalkontakt. Beakta krav på samt möjligheter till sektionering. på ritning eller på annat lämpligt sätt hur elinstallationerna har sektionerats. Datakommunikationssystem vilka protokoll som får användas i respektive nivå enligt figur RA 6/1. Standardserier BACnet, SS-EN ISO LON, SS-EN KNX, SS-EN

9 De facto-standard Mod Bus Profibus DALI. Figur RA 6/1. OSI-modellen (Open System Intercommunication) enligt ISO/IEC Exempel på protokoll i nivå 1, BACnet TCP/IP, SS-EN ISO Exempel på protokoll i nivå 3, LON Twisted Pair, SS-EN Programmerbara styrsystem Redovisa systemtopologi och systemfunktioner. Redovisning bör kompletteras med översiktsschema eller dylikt. Omfattning och krav på programvara anges i avsnitt SF respektive UF. Manöversystem m m övergripande funktionskrav och principer för fjärrstyrning, automatisk start och sekvenssteg för styrning. Hänvisa till kompletterande scheman och ritningar. under aktuell kod och rubrik principer för centrala och lokala manöverfunktioner eventuella, med övriga installationsdelar samordnade, manöverfunktioner. Mätningssystem under aktuell kod och rubrik omfattning av mätstorheter samt antal mätpunkter och deras placering mätvärdesöverföring, till exempel via fibernät, elnät, radiokommunikation, internet krav på utbyggnadsmöjligheter. Driftlarm- och driftpresentationssystem under aktuell kod och rubrik övergripande funktionskrav för driftpresentation, larm, indikering med mera uppdelning av larmklasser, summalarm samt förreglingar av följdlarm antal larmpunkter som systemet ska kunna byggas ut till om systemet ska ha manöverfunktioner om testnings- och kvitteringsmöjligheter ska finnas om lagrade larm ska anges i klartext eller med kod som anger typ av larm om driftlarm ska utföras som differentierat larm eller som summalarm om driftlarm ska föras vidare till driftdator, larmmottagare eller dylikt typ av gränssnitt om driftlarmsystemet ska strömförsörjas från skyddstransformator eller från batteri och likriktare krav på samordning med övriga entreprenaders larmutrustningar 9

10 om driftlarmsystemet ska integreras med bussystem behov av indikeringar vid spänningsbortfall fel och driftstörningar som ska indikeras om indikering ska vara såväl optisk som akustisk omfattning av visande och registrerande utrustning. Samråd med berörd projektör. CENTRALUTRUSTNINGAR under aktuell kod och rubrik omfattning och huvuddata för ställverk, centraler, apparatskåp, strömförsörjningsutrustning och dylikt genom hänvisning till enlinjeschema, centralspecifikationer eller till aktuella koder och rubriker i kapitel S. för vilket fördelningssystem centralutrustningar ska utföras, till exempel TN- S-, TN-C-S- eller IT-system placering krav på utbyggnadsmöjlighet om och i så fall hur centralutrustning ska anslutas till system för reservkraft eller system för avbrottsfri kraft om utrustning eller del av utrustning ska placeras på stativ eller monteras på vägg. Redovisa elcentraler, apparatskåp och dylikt som ingår i annat installationssystem och som har betydelse för entreprenaden. under aktuell kod och rubrik särskilda krav på kylning eller uppvärmning av centralutrustning. LEDNINGSSYSTEM hur kabelförläggning för skilda system, till exempel elkraft-, tele-, data-, styr- och övervakningssystem är samordnade. Beakta även förläggning av eventuella pneumatikledningar och fiberoptiska kablar om flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad ska nyttjas. Projektera ledningssystem så att det kan dokumenteras enligt svensk standard eller beställarens önskemål. Beakta övertoner, bland annat från ljusarmaturer med HF-don och frekvensomriktare magnetiska fält, bland annat från vagabonderande strömmar och övertonsströmmar. PLATSUTRUSTNINGAR monteringssätt i olika utrymmen placering av platsutrustningar, till exempel batterier, likriktare, felsignalcentraler om utrustning ska anslutas fast eller med stickpropp plats för uppsättning av verktyg. Det kan vara lämpligt att sammanföra verktyg, reservsmältpatroner och annan materiel för installationens drift och underhåll till en gemensam plats. Beakta att i de fall elinstallationen även är avsedd för användning av flyttbar materiel utomhus bör ett eller flera uttag vara på lämpligt sätt placerade utomhus. 10

11 Uttag och anslutningspunkter Beträffande placering av uttag och andra anslutningspunkter för el och tele inom bostadshus, byggnader för särskilda boendeformer, skolor, förskolor, fritidshem och kontor, se avsnitt 7 i SS Beträffande placering av vägguttag och elkopplare i hissmaskinrum och hisschakt, samråd med berörd projektör. ÖVRIGT Tekniska uppgifter i anbud 61 KANALISATIONSSYSTEM Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i Råd och anvisningar i AMA AF. under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna om det är särskilt motiverat att anbud ska innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, katalognummer och typbeteckning för offererad materiel i den utsträckning som fordras för en fackmässig bedömning av anbudet, bland annat med avseende på driftsäkerhet, personsäkerhet, underhåll, miljöpåverkan, livscykelkostnader och utrymmesbehov i anbud ange om offererad utrustning inte får plats inom angivna utrymmen och om angivna vägar för intransport är otillräckliga i anbud ange om redovisat ledningsnät är otillräckligt med hänsyn till den utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden i anbud ange om ett utförande eller en produkt inte följer angiven standard tekniska uppgifter i anbud ska vara skrivna på svenska anbudsgivare efter uppmaning ska överlämna måttskisser, uppställningsritningar och dylikt för utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden. även övriga detaljuppgifter som anbudsgivare ska kunna redovisa efter uppmaning. Kanalisationssystem ska vid normal användning utgöra ett skydd för förlagda kablar. Kanalisationssystem ska vara utfört så att inga vassa kanter, grader eller skruvar kan skada kablar. Då enkelisolerad (grundisolerad) kabel används ska skruvskallar isoleras. Kanalsystem ska omsorgsfullt fästas mot underlag, konsoler eller dylikt. Kanalisationssystem ska installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. PLATSUTRUSTNINGAR Förinstallerade produkter Förinstallerade produkter, till exempel stavar, pollare, poster, boxar, paneler, som tillhandahålls av beställaren ska packas upp, monteras, anslutas och rengöras. Vid uppackning ska entreprenören kontrollera att produkten är hel och överensstämmer med beställarens specifikation. Beakta att kanalisationssystemet ska klara mekanisk påverkan och miljöpåverkan vid normal användning. Vid krav på skyddsjordning av kanalisationssystemet ska följande beaktas strömledningsförmåga mellan ingående delar dimensionering och utförande av elektrisk förbindning att borttagbar del inte får påverka strömledningsförmågan. 11

12 Vid utformning av el- och telekanalisation, beakta erforderligt utrymme för montering behov av tillsyn, kontroll och rengöring att det bör vara lätt att genomföra om- och nyförläggning av kablar. Kanalisation för skilda installationsdelar bör samordnas. Hänvisa till ritningar. Samråd med berörd projektör beträffande håltagningar, ursparningar, genomföringar samt förläggning av elinstallationsrör, kabelstegar och kabelrännor. Beträffande förläggning av kablar, se avsnitt SC. omfattning och principiellt utförande av horisontala och vertikala kanalisationsvägar, till exempel schakt, kulvertar, golvkanaler, kabelstegar, kabelrännor, fasadkanalisation, kanaler och rör. Beakta SS hur kanalisation för kraft, tele, säkerhet, data och styrning och övervakning är samordnade vilka entreprenörer som ska nyttja kanalisationssystemet vilka utrymmen som har installationsgolv om och var skärmad kanal fordras om kanalisationssystemet ska förbindas med spänningsutjämningssystemet och i så fall var och hur detta ska ske krav på ljudavskiljning, ljudtätning ska ske enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar var mekaniska skydd ska finnas och krav på dessa. Kontrollera kanalisationssystemets dimensionering efter det att ledningssystemen projekterats. Skyddsåtgärder mot brand Beakta att vid anhopning av kablar ska åtgärder vidtas som förhindrar att brand sprider sig mellan och längs kabelstråk. Åtgärderna får inte förhindra nödvändig kylning av kablarna. En bra brandskyddsåtgärd kan exempelvis vara att separera olika kabelstråk. Viktiga kabelstråk bör vara avskärmade från varandra och från omgivningen. Undvik vertikala kabelschakt utan brandspärrar. Kulvertar med stora kabelstråk bör förses med vattensprinkler och brandgasventilation. Samråd med berörd projektör. Utforma kanalisationssystem och kabelvägar så att det är möjligt att separera och avskärma olika kabelkategorier, där så är befogat utforma brandspärrar i längsriktningen täta genomföringar i brandcellsskiljande bjälklag och väggar täta genomföringar i golv i ställverksfack. Samla inte för många kraftkablar på varje kabelstege. För att rökutvecklingen vid eventuell brand inte ska bli alltför kraftig bör förläggning av kablar med brännbart plastmaterial begränsas till 12 kg/m kabelstege. Beakta SS punkt beträffande tätning av genomgångar i brandavskiljande byggnadsdelar. Ett ledningssystem som passerar genom byggnadsdel, till exempel golv, vägg, tak eller avbalkning, tätas så att genomgången håller minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. Del av ledningssystem, till exempel rör, kabelkanal eller kanalskena, som dras genom byggnadsdel i viss brandteknisk klass ska i tillägg till den utvändiga tätningen även vara tätad invändigt till samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. krav på brandavskiljning tekniska uppgifter för brandtätning av genomföringar, till exempel typ av tätningsmaterial, typ av genomföring, högsta tillåtna temperatur på den skyddade sidan. 12

13 Kanalisation för telesystem Kanalisation för kabel-tv Undvik att använda gemensamt rör för inkommande och utgående kablar. Gemensamt rör kan användas för flera inkommande kablar eller flera utgående kablar. Kanalisation för datanät Vid utformning av kanalisationssystemet ska hänsyn tas till att datakablar vid parallellförläggning med kraft- och installationskablar ska förläggas åtskilda med minst det mått som anges av tillverkaren eller enligt SS-EN och SS-EN fiberoptiska kablars gränsvärden och böjningsradie överensstämmer med vad som anges under SCJ. Särskild telekanalisation 61/1 Kanalisationssystem - kanaler omfattning av kanalisation som ingår i teleentreprenaden, om denna upphandlas separat om monteringsstativ ska sättas upp inom telerum om ledningsstege ska anpassas till monteringsstativ som sätts upp inom telerum om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstege ovanför monteringsstativ inom telerum. Särskild kanalisation för annat installationssystem omfattning av kanalisation som ingår i annan entreprenad om denna upphandlas separat. Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel mellanväggar eller kabelhyllor. Kablar i installationskanalsystem ska vid varje uttag och kopplingspunkt vara dragavlastade. Kanalsystem kan utgöras av till exempel ellistsystem, golvkanalsystem, installationskanalsystem, elkanalsystem. hur kanalsystemen ska samordnas med det övriga el- och telekanalisationssystemet kraft- och installationskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom kabelhylla. 61/2 Kanalisationssystem - kabelstegar, kabelrännor och trådstegar Beakta att fritt utrymme för vertikal kabelförläggning ska finnas mellan vägg och stege eller ränna, se avsnitt SBD.2 utrymmen för korsningszoner. Undvik att placera belysningsarmatur på kabelstege eftersom detta kan leda till förhöjd omgivningstemperatur och temperaturstegring i kablarna. hur kraft- och installationskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom avskiljningsplåt om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstråk för att förhindra brandspridning 13

14 om kabelränna utgör del av undertak vem som monterar kabelränna i undertak kulör eller färgkod för lackerade stegar och rännor krav på märkning av kabelstegar och kabelrännor under YGB.61. Gemensamma infästningar I större anläggningar kan anordningar för infästning och upphängning av kabelstegar utföras gemensamt med andra system, till exempel rör eller sprinkler. vart infästning ska utföras gemensamt vilka system som ska infästas gemensamt typ av infästning, till exempel ankarjärn vem som monterar infästningarna krav på konsoler, till exempel längd för att ge fritt utrymme mot vägg åt andra installationer. 61/3 Kanalisationssystem - elinstallationsrör Med elinstallationsrör (rör) avses både flexibla och styva rör. Ledningar förlagda i elinstallationsrör ska vara omdragningsbara. I bostadshus där mätare placeras infälld i fasadskåp bör elinstallationsrör med minst 20 mm diameter förläggas från fasadmätarskåpet till överlämningspunkter för media, till exempel för fiber objekt som är avsett att styras från nätägaren, till exempel vattenvärmare, elcentral för elvärme objekt som är avsett för mätvärdesöverföring, till exempel vattenmätare och värmemätare. 61/4 Kanalisationssystem - kabelkulvertar typ av kabelkulvert, till exempel gångbar kabelkulvert krypbar kabelkulvert icke gång- eller krypbar kabelkulvert. Samråd med den lokala räddningstjänsten och beställaren om hur kabelkulvertsystemets brandskydd ska utföras. Beakta utrymmen för korsningszoner. Redovisa omfattning av övriga installationer, till exempel värme, kyla. 61/5 Kanalisationssystem - platsbyggt kanalsystem integrerat i byggnadsdel Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel mellanväggar, kabelhyllor etc. hur kraft- och installationskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom avskiljningsplåt. Redovisa gränsdragning mot annan entreprenad i gränsdragningslista. 63 ELKRAFTSYSTEM som komplement till AFC.1 respektive AFD.1 i de Administrativa föreskrifterna omfattning genom att ange huvuddata och hänvisa till översiktsschema eller dylikt. om IBH 14 ska gälla för högspänningsinstallationer inomhus. Samråd med nätägaren. 14

15 63.B Eldistributionsnät Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad arbeten som utförs eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad, till exempel byggnadsarbeten för ställverk, transformator- och fördelningssystem samt system för reservkraft, till exempel håltagningar, golvkanaler, brandtätningar, dörrar med nödöppnare och lås hjälp med transport och uppställning av transformator, reservkraftaggregat och dylikt anläggningsarbeten vem som lägger in och ansluter serviskablar och övriga inkommande och utgående kablar mättransformatorer för ström och spänning, mätarplint, märksskyltar, mätare och mätarskåp. om elkraftsystemet i ett senare skede ska kunna utökas med fler enheter. under aktuell kod och rubrik funktionskrav kommunikationssystem hur insamlade data ska bearbetas och användas. Styr- och övervakningssystem för lokal eldistribution anges under 63.B. Kontroll och analys av elenergiförbrukning krav för kontroll och analys av elenergiförbrukning hur resultatet av kontroll och analys ska användas för styrning av elenergiförbrukningen. Beakta SS och IBH 14 tillsammans med nätägarens tillämpningsbestämmelser. Styrning och övervakning system för reläskydd, överspänningsskydd, driftpresentation, larm med mera om eldistributionsnätet eller del av nätet ska nyttjas som överföringsmedium för signaler i till exempel telesystem eller bussystem. Driftövervakningssystem för eldistribution I systemet kan ingå driftledningssystem hjälpfunktioner, till exempel presentation, kommunikation och systemövervakning. Övervakningssystemet bör omfatta gränsvärdes-, trend- samt jordfelsövervakning. övervakade storheter, till exempel aktiv och reaktiv effekt, spänning, frekvens, temperatur och fukt. vilka funktioner och objekt som ska kunna övervakas och styras genom fjärrkontroll, till exempel manöver och lägesindikering av brytare och frånskiljare lägesindikering av brytartruckar 15

16 registrering av totallaster och effektflöden övervakning av spänning på olika skenor och spänningsnivåer övervakning av transformatorbelastning övervakning av kabelbelastning manöver och indikering av lindningskopplare manöver och indikering av neutralpunktsutrustning indikering av fjärromkopplare/lokalomkopplare laststyrningsfunktioner felindikeringar överföring av mätvärden till andra styr- och övervakningssystem. om statistikvärden, till exempel ledningslaster, produktionsvärden samt meteorologiska storheter, ska kunna samlas in och redigeras automatiskt i systemet. Driftledningssystem Driftledningssystem bör omfatta system för planering och uppföljning av driften. I systemet kan exempelvis ingå belastningsfördelningsberäkning nätstabilitetsberäkning normaldriftläggningskontroll reservdriftläggningskontroll. krav och funktioner på driftledningssystem. Fjärrövervakning av eldistributionssystem m m systemets omfattning, till exempel datorsystem i driftcentral, var terminaler är placerade, kommunikationssystem mellan terminaler, placering av givare och ställdon utrustning i driftcentral, terminaler med mera kommunikationssystem för fjärrövervakning, till exempel telefonlinjer, egna kablar, radiolänk koppling till lokalt styr- och övervakningssystem vilka indata för mätvärden, händelser, indikeringar och andra variabler som ska bearbetas vilka utdata mot övervakade system för manöver och reglering som ska kunna sändas ut lagring av aktuella variabler, till exempel tidskurvor, statistikrapporter möjligheter till larm grundade på mätvärden, händelser, indikeringar presentation av insamlade mätvärden, händelser, indikeringar med mera hur presentationen ska ske, till exempel i form av enlinjescheman, tabeller, kurvor och händelselistor önskade beräkningsprogram. Krav på datorprogram anges i avsnitt SFE om redundans ska finnas för att ge möjlighet att höja fjärrkontrollsystemets tillgänglighet. 63.BB Högspänningsnät Högspänningsnät ska uppfylla kraven i SS-EN och SS-EN nominell spänning och konstruktionsspänning isolationsnivå om krav ska vara enligt med EIFS 2013:1 eller högre. Beakta krav på luftledningar i ELSÄK-FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2010:1. 16

17 63.BBB 63.BBB/1 63.BBB/2 63.BBC 63.BC Högspänningsnät för växelström nätägarens uppgifter om kortslutningseffekt förimpedans högsta 3-polig kortslutningsström lägsta 2-polig kortslutningsström högsta 1-polig jordfelsström lägsta 1-polig jordfelsström krav på inställningar av reläskydd. Högspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus Högspänningsnät för växelström - luftledningsnät ledningsklass linarea stolptyper spännvidd fritt avstånd till mark stagningsutförande om lina ska förses med svängningsdämpare om topplina ska tjäna som bärare av fiberoptisk kabel avstånd mellan skruvningspunkter. Beakta is- och vindlaster samt saltrisker. Högspänningsnät för likström Lågspänningsnät Styrning och övervakning Bussnät för öppen kommunikation med lågspänningsapparater Redogör för hur bussnätet ska vara uppbyggt med erforderliga systemkomponenter, in- och utgångar med mera. omfattningen av de apparater som bussnätet ska betjäna krav på visualisering, till exempel visning av driftstatus, inställningar, felindikeringar vilka apparater som ska kunna fjärrmanövreras extern strömförsörjning av nätet om krav ska vara enligt med EIFS 2013:1 eller högre. Systemkomponenter, centralenheter, givare, ställdon med mera anges i avsnitt SG. 63.BCB Lågspänningsnät för växelström, högst V de dimensionerande faktorer som använts vid projekteringen av ledningsnäten, till exempel tider och selektivitet förläggningssätt utlösningsförhållanden vid jordfel, överlast och kortslutning 17

18 63.BCB/1 belastningsförhållanden spänningsfall kortslutningsimpedans kortslutningshållfasthet. Dokumentation av dimensionerande faktorer bör finnas i förfrågningsunderlaget, till exempel i form av en särskild bilaga. Lågspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus Den sammanhängande parallellföringssträckan för tele- och installationskablar i gemensamt kabelstråk får på grund av risk för induktionsstörningar vara högst 100 m, om inte annat framgår av handlingarna i övrigt. Parallellföringssträckan ska dock begränsas till högst 25 m om installationskabeln är inkopplad till tyristorreglerdon. Skyddsledare Vid skyddsjordning av utsatt del ska om möjligt skyddsledare dras i samma rör eller dylikt eller ingå i samma kabel som tillhörande strömförande ledare. Separat framdragen skyddsledare ska vara utförd med dubbel eller förstärkt isolering. Huvudledning för hiss Huvudelkopplare i huvudledning för hiss får inte koppla från kretsarna för belysning ventilation i hisskorg vägguttag på korgtaket belysning i maskin- och brytskiverum vägguttag i maskinrum och i schaktgrop belysning i hisschakt alarmanordning för nödsignalsystem. Huvudledning för rulltrappor och rullramper Huvudelkopplare i huvudledning för rulltrappa och rullramp får inte koppla från kretsarna för belysning och vägguttag i maskinutrymmen som fordras för inspektion och skötsel utrustning för uppvärmning belysning i balustrad kambelysning. Beakta induktionsstörningar vid parallellförläggning av installationskabel och telekabel. I regel bör strömbelastade kablar skiljas från kablar för styrning, övervakning, data och tele. Beakta behov av skärmad kabel där risk kan finnas för störningar, till exempel radiostörningar från frekvensomriktare. I de fall risk finns för störningar genom kapacitiv eller induktiv påverkan mellan kablar bör kablarna inte förläggas parallellt med mindre inbördes avstånd än 50 mm. under aktuell kod och rubrik för respektive anläggning kabeltyper, kabeldimensioner och principiellt förläggningssätt i olika utrymmen. val av fördelningssystem med beaktande av spänningsförande ledare och slag av systemjordning, till exempel TN-S-system eller TN-C-S-system om TN-S-system ska förses med övervakning och möjlighet till felsökning, kontrollera med nätägaren om strömbelastade kablar, till exempel huvud- och gruppledningar, ska skiljas från kablar för styrning, övervakning och tele i det fall ett flertal kablar förläggs parallellt. Beträffande dimensionering av ledningsnät och skydd med hänsyn till belastning och utlösningsvillkor, se 18

19 SS SS SS SS SS SS SS Ledningssystem för 230/400 V inom byggnader bör, med hänsyn till exempelvis högfrekvensdrift av belysning, utföras som TN-S-system från och med leveranspunkten (serviscentralen). Kablar ska vara dimensionerade och förlagda så att de vid normal drift inte antar skadlig temperatur och så att de motstår de termiska och mekaniska påkänningar som de kan utsättas för vid förväntade överströmmar vid överlast och kortslutning. Grundläggande dimensioneringsregler för el- och teleinstallationer i hus finns i SS Uppgift om tillgänglig jordslutningsimpedans i anslutningspunkt kan erhållas från elnätägaren. Kontrollera och beakta såväl högsta som lägsta dimensionerande kortslutningseffekt. Vid kabelareor större än 4 mm 2 är det lämpligt att i tabellform redovisa hur beräkning och dimensionering av kablar och säkringar har utförts. Spänningsfall i abonnentanläggning Beakta rådet i SS avsnitt 525 att spänningsfallet i installationen normalt inte bör överstiga 4 procent av den nominella spänningen. Större spänningsfall kan accepteras för motorer under start och för utrustning med hög inkopplingsström. Spänningsfallet i en abonnentanläggning bör inte överstiga följande procentuella andel av den nominella spänningen 2 procent i huvudledning från servissäkring 3 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och småapparater 4 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål. Skyddsåtgärder mot brand Kabelvägar bör väljas så att kablar inte utsätts för risken att skadas av omgivningen i form av till exempel hög omgivningstemperatur eller över- och intäckning av kablar med brännbart eller värmeisolerande material. I de fall brännbart material kan samlas ovanpå kablar kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder för att skydda kablarna. Beakta att i utrymningsvägar och i utrymmen där bearbetning eller lagring av brännbart material förekommer i sådan omfattning att brandfara kan föreligga bör endast förläggas kabel som behövs för utrymmets elutrustning. Välj kabelväg med hänsyn till brandrisker i omgivningen. om och i så fall hur viktiga kabelförband eller ansamling av kablar på flera kabelstegar över varandra ska skyddas mot brand i någon kabel eller från brännbart material under kabelstegarna vid behov särskilda skyddsåtgärder mot brand, till exempel vattensprinkler och brandsektionering i kabelkulvertar. Samråd med berörd projektör. Skyddsledare Skyddsledares area ska antingen beräknas enligt punkt eller väljas enligt tabell 54.2 i SS Utförande enligt punkt är avsedd att tillämpas vid separat framdragen skyddsledare som inte ingår i kabeln tillsammans med tillhörande strömförande ledare. 19

20 63.BCB/2 Gemensam skyddsledar- och neutralledarfunktion I SS punkt , föreskrivs att i TN-system ska i den fasta installationen en kabel med arean minst 10 mm 2 för kopparledare eller minst 16 mm 2 för aluminiumledare användas som PEN-ledare. För aluminiumledare gäller enligt standardens punkt att arean ska vara minst 16 mm 2 för alla slags ledare. SELV- och PELV-kretsar Beträffande utförande av SELV- och PELV-kretsar, se SS avsnitt 414. under aktuell kod och rubrik om strömkällan ska kunna anslutas till jord. Huvudledning för hiss Beakta att gruppledning för belysning och vägguttag i maskinrum, brytskiverum och hisschakt ska matas från annan huvudledning än den som matar hissmaskin och korgbelysning. Samråd med berörd projektör och redovisa på ritning huvudledningars antal, förläggning och dimensioner. Se även kommentarer under rubriken Huvudledning för hiss i avsnitt 71. Huvudledning för rulltrappor och rullramper Beakta elektrisk installation och utrustning för rulltrappor och rullramper i SS- EN avsnitt vid gemensam huvudledning för flera rulltrappor eller rullramper med gemensamt maskinrum att huvudelkopplare samt överströmsskydd ska levereras och monteras på den inkommande huvudledningen att kablar med för varje rulltrappa eller rullramp beräknad kabelarea ska dras från fördelningslåda och inkopplas i huvudelkopplare för varje rulltrappa eller rullramp hur huvudledning ska uppfylla brandskyddskrav och hur den ska förläggas. vid separat huvudledning för varje rulltrappa eller rullramp att huvudelkopplare och överströmsskydd ska levereras och monteras på inkomna huvudledningar huvudledning ska inkopplas i huvudelkopplare för varje rulltrappa eller rullramp. Samråd med berörd projektör och redovisa på ritning huvudledningars antal, förläggning och dimensioner. Se även kommentarer under rubriken Huvudledning för rulltrappa och rullramp i avsnitt 73. Kablar och ledare i hjälpströmkretsar under aktuell kod och rubrik minsta area på ström- respektive spänningskrets kabeltyp anslutning av kabel, till exempel kopplingsplint. Lågspänningsnät för växelström - luftledningsnät 63.BCB/21 Lågspänningsnät för växelström - friledningsnät 63.BCB/22 Lågspänningsnät för växelström - hängkabelnät Hängkabelledning ska vara dimensionerad enligt SS BCB/23 Lågspänningsnät för växelström - hängspiralkabelnät 20

21 Hängspiralkabelledning ska vara dimensionerad enligt SS BCC 63.BD Lågspänningsnät för likström, högst V Klenspänningsnät Beträffande kontaktledningar och strömskenor till spåranläggningar, se avsnitt SSD. Beakta krav på luftledningar i ELSÄK-FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2010:1. 63.BDB 63.BDC Klenspänningsnät för växelström, högst 50 V Klenspänningsnät för likström, högst 120 V 63.C Transformator- och fördelningssystem Jordningsmetoder Inom varje elrums- och driftrumsutrymme ska jordningsskena sättas upp. Den ska monteras väl synlig och åtkomlig. Utrymmen Utrymmen för högspänningsutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN Utrymmen för lågspänningsutrustning ska uppfylla kraven i SS och SS avsnitt 729. I elrum- och driftrumsutrymmen samt transformatorutrymmen ska finnas beröringsskydd som placeras så att spänningsförande delar inte blir åtkomliga. PLATSUTRUSTNINGAR Ställverksanläggning Facken ska riktas och fästas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Krafttransformator Transformator ska ställas upp och anslutas på sådant sätt att inspektion av transformatorn kan ske utan risk för att person kommer i farlig närhet av spänningsförande delar. Kabelförband ska anslutas från sidorna av transformatorn. Lågspänningskablar och högspänningskablar ska vara separerade från varandra. Jordningsmetoder Rådgör med nätägaren vid val av jordningsmetod och jordelektrodtyp. system för jordning alternativt hänvisa till och beskriv under 66.BB. Miljöbetingelser Beakta magnetiska fält från elrum, driftrum och transformatorer. Det är olämpligt att nära elrum, driftrum eller transformatorstationer förlägga lokaler där det kan förekomma stadigvarande arbete med bildskärmar, barnaktiviteter eller annat som kan vara känsligt för förhöjda magnetfält. Utrymmen Beakta att utrymme för kraftförsörjningsanläggning i industribyggnad lämpligen bör utgöra särskild brandcell. Samråd med berörd projektör. 21

22 om och hur åtgärder ska vidtas för att reducera det magnetiska fältet. Krav på högsta tillåtna magnetiska flödestäthet anges under 66.HC. Samråd med berörd projektör om eventuell avskärmning av magnetiska fält från elrums- och driftrumsutrymmen samt transformatorutrymmen. Beakta att plats ska finnas för hjälputrustning, till exempel jordnings- och kortslutningsdon, manöverstänger, reservdelar, nödbelysningsaggregat, avskärmningsmateriel. läge för elrums- och driftrumsutrymmen, transformatorutrymmen samt transportvägar och öppningar öppningar för tryckavlastning. Det är väsentligt att det tryckavlastningssystem som ska användas är ett med elrum och driftrum samprovat system och dimensionerat med hänsyn till systemets kortslutningseffekt om brandsläckningsmateriel, till exempel koldioxidsläckare ska ingå i entreprenaden. Samråd med berörd projektör om krav på balkar, stöd med mera för utrustning, till exempel planhet, avvägning och bärighet. Samråd med berörda projektörer om ventilation och brandskydd i lokal där krafttransformatorer eller kondensatorbatterier installeras. El- och driftrum Beakta att elrum och driftrum bör utföras som egen brandcell. Riktlinjer för planering och utformning av elrum och driftrum ges i SS-EN SS SS Beakta att utrymningsdörrar från driftrum inte får vara försedda med automatiska dörrstängare. Utförande med installationsgolv bör övervägas. Installationsgolv i ställverksutrymme redovisas i avsnitt NSE.21, se AMA Hus. Beakta att dörrar till driftrum ska kunna öppnas inifrån utan nyckel med hjälp av nödöppnare som kan manövreras med armbåge, knä eller dylikt. I SS ges regler för utförande, provning och märkning av nödöppnare. Standarden behandlar dörröppnare på utåtgående dörrar från ställverksrum. Samråd med berörd projektör om krav på nödöppnare för dörrar till driftrum samt om utrymme utanför driftrum för omhändertagande av skadad person. Transformatorrum hur transformator som innehåller antändbar vätska ska ställas upp. Ventilation av transformatorrum ska projekteras med hänsyn till transformatorns förluster. Samråd med berörd projektör. CENTRALUTRUSTNINGAR om central, 230/400 V, 50 Hz, för matning av utrustning inom ställverksutrymmen ska ingå i entreprenaden. placering av ställverk och centraler även om de ingår i annan entreprenad. KANALISATIONSSYSTEM om ställverksutrymme och dylikt har installationsgolv eller golvkanaler. Installationsgolv i driftrum redovisas under avsnitt NSE.2 i AMA Hus. Samråd med berörd projektör om omfattning av installationsgolv, dimensionerande last och erforderlig håltagning 22

23 förstärkning av golv och bärande konstruktion krävs för uppställning eller transport av transformatorer, tunga ställverksfack eller dylikt övergångsresistans till jord, till exempel minst 50 kohm installationsgolv ska levereras med fästdetaljer för upphängning av kabelstegar under golvet installationsgolvets höjd över undergolv. Det fria utrymmet för kabelförläggning bör vara minst 0,5 m i höjdled golvet ska vara antistatiskt eller halvledande installationsgolv ska jordas och i så fall hur jordning ska utföras behov av mätuttag samt hur halvledande golv ska mätas. Beakta de tekniska bestämmelserna i IBH 14 beträffande kabelväg för nätägarens kablar. LEDNINGSSYSTEM Beakta att flerledarkablar med stor area är svåra att hantera som förbindelse mellan transformator och lågspänningsställverk. Vid stora strömstyrkor kan det därför vara fördelaktigt att använda kanalskena. om parallellkopplade enledarkablar ska användas samt om metallmantlar eller skärmar ska förbindas och jordas i båda ändarna eller endast i den ena hur enledarkablar ska monteras med hänsyn till kylning, impedans, kortslutningskrafter och magnetiska fält. Samråd med kabeltillverkaren. PLATSUTRUSTNINGAR Styrning och övervakning behov av hjälpspänning för manöver, larmer och indikeringar hjälpfunktioner, till exempel presentation, kommunikation och övervakning. vilka funktioner och objekt som ska kunna övervakas och styras, till exempel manöver, larm- och lägesindikering av till exempel brytare hur kommunikation mellan högspännings- och lågspänningsställverk ska ske övervakning av belastning överföring av mätvärden till andra styr- och övervakningssystem. Ställverksanläggning om matande högspänningsbrytare ska kunna nödfrånkopplas från lågspänningsställverksrum via nödstopp om högspänningsbrytare ska lösa ut när ljusbågsvakt löser om högspänningsbrytare ska lösa ut när inställd nivå för hög temperatur i transformator uppnås för alla tre fallen om även inkommande lågspänningsbrytare ska lösa ut om jordningsdon ska installeras vid flera inkommande matningar. Högspänningsställverk Beakta IBH 14 och nätägarens eventuella kompletterande anvisningar vid projektering av högspänningsställverk. Beakta krav enligt SS-EN hur högspänningsställverk ska utföras, avseende 23

24 inkommande fack mätfack sektionering reservutrymme i ställverk. specifikation av ställverk under SKB.21. Lågspänningsställverk Beakta att uppställning av ställverk och montering av utrustning ska utföras så att krav enligt SS och SS kan uppfyllas. hur lågspänningsställverk ska utföras, avseende inkommande fack mätfack sektionering reservutrymme i ställverk. specifikation av ställverk under SKB.22. Krafttransformator om anläggningen ska byggas upp med redundanta transformatorer hur arbetsjordning i transformatorutrymme ska utföras hur beröringsskydd ska utformas om förregling ska finnas mot jordningskopplare i lågspänningsställverk. 63.E Kontaktlednings- och strömskenesystem för spåranläggning 63.EH 63.EHB Beträffande kontaktledningar till spåranläggning, se SSD.1. Kontaktledningssystem för järnväg Kontaktledningar ska utföras enligt systembeskrivning för respektive kontaktledningssystem. Gällande systembeskrivningar är förtecknade i TDOK 2014:0845. Det statiska isolationsavståndet i en kontaktledningsanläggning ska mellan spänningsförande anläggningsdelar och konstruktionsdelar vara minst 270 mm. Det dynamiska isolationsavståndet får inte underskrida 100 mm. Angivna isolationsavstånd gäller mellan spänningsförande anläggningsdelar och jordade delar i anläggningen mellan jordade delar i anläggningen och spänningsförande delar på fordonet (exempelvis strömavtagare). Beakta att Trafikverkets regelverk för kontaktledningssystem framgår av Styrande och stödjande dokument som finns att tillgå på Trafikverkets webbplats. Beakta behovet av åtgärder på platser där det finns risk för kortslutning på grund av till exempel fåglar. Förreglingssystem för kontaktledningar 63.F Belysnings- och ljussystem Armaturer ska anslutas så att jämn fasfördelning erhålls. PLATSUTRUSTNINGAR Ljusarmaturer som tillhandahålls Ljusarmaturer som tillhandahålls av beställaren ska packas upp, monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar, anslutas och rengöras. Vid uppackning ska entreprenören 24

25 kontrollera att ljusarmaturen är hel och i överensstämmelse med den ljusarmaturförteckning som tillhandahålls av beställaren. under aktuell kod och rubrik utformning av belysningssystem. Beakta myndighetskrav på belysning i AFS 2009:2 och BBR kraven på bibehållen belysningsstyrka, belysningsstyrkans jämnhet, begränsning av bländning och färgåtergivning för varje arbetsplats att belysningen enligt BBR ska dimensioneras eleffektivt att enligt BBR bör fast installerade armaturer för belysning av lokaler förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt. Byggnaders årliga energibehov för belysning beräknas som totalt årligt energibehov för belysning dividerat med golvytan i m 2. Enligt SS-EN redovisas detta med ett så kallat LENI-tal, Lighting Energy Numeric Indicator. i de fall belysningssystemet nyttjar SELV-kretsar med en nominell spänning 25 V växelspänning eller lägre om skydd ska finnas mot direkt beröring, till exempel genom isolering och kapsling. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad arbeten som utförs eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga avgränsning mot annan entreprenad, till exempel om det i annan entreprenad ingår leverans av stolpfundament sättning samt riktning av och återfyllning runt stolpfundamenten. Särskilda samordningskrav Samråd med berörd projektör om placering av sprinkler, ventilationsdon, undertaksplattor, kulörsättning och dylikt som kan påverka ljusarmaturers utformning och placering. krav för riktning av effektbelysning. Belysning ska enligt AFS 2009:2 vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Klenspänningsmatade belysningssystem Särskilda fordringar på klenspänningsmatade belysningssystem för glödlampor finns i SS-EN Utomhusbelysning Beakta bländrisker, såväl synnedsättande bländning som obehagsbländning montageprincip, dräneringsmöjlighet och kapslingsklass vid markinfälld belysning arbetsmiljöaspekter SS-EN för detaljerade belysningskrav på arbetsplatser utomhus avskärmning mot himmel för att minimera ljusförorening. placering av stolpar, master och driftdon. Installerad belysningseffekt bör med hänsyn till energibesparing begränsas till vad som fordras av trafiksäkerhetsskäl och med hänsyn till ordning och säkerhet samt tillgänglighet för funktionshindrade. Anpassa belysningen till lokala förhållanden, till exempel typ av gångvägar, körvägar, parkeringsplatser och fabriksgårdar. På utomhusarbetsplatser där belysningen anordnas genom ljusarmaturer monterade på höga master uppstår lätt bländning i de fall arbete bedrivs med 25

26 uppåtriktad blick i ljuskällans riktning, till exempel vid lastning och lossning. Det är lämpligt att placera ljusarmaturer så att man slipper arbeta med dessa i blickfånget samt att välja ljusarmatur av avskärmad typ. Enligt plan- och bygglagen, PBL, får kommunen i områdesbestämmelser besluta att bygglov krävs för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde skyltar eller ljusanordningar inom områden som utgör värdefulla bebyggelsemiljöer. Samråd med kommunen om krav på bygglov föreligger. Beakta krav och råd i BBR, till exempel att belysning längs tillgängliga och användbara gångvägar, parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig att ljusarmaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik. Beakta krav från Trafikverket redovisade i VGU, utgiven av Trafikverket tillsammans med Svenska Kommunförbundet. Styrning och övervakning var ljusreglering ska förekomma hur tändning och släckning av ljusarmaturer ska ske, till exempel via ljusrelä, impulsrelä, trappautomat, kontaktor, ljusfördunkling om styrutrustning för belysning ingår i annan entreprenad typ av protokoll, till exempel Dali. Beakta olika ljuskällors inkopplingsströmmar vid val av elkopplare. med hänsyn till energianvändning hur styrsystemet ska utformas, till exempel med rörelsedetektor som styr belysningen automatiskt när ingen vistas i lokalen eller i delområde av lokalen automatisk styrning av ljusnivå efter dagsljustillgång sektionsindelad tändning och släckning i delområden. Beträffande rörelse- och närvarodetektorer, se avsnitt SLF.2. Styr- och övervakningssystem för utomhusbelysning Styrningen bör områdesindelas på ett sådant sätt att drifttider kan anpassas till behov och verksamhet, till exempel gårdar, parkeringsplatser, gångvägar, entréer. hur utomhusbelysningen styrs, till exempel av en kombination av ljusrelä och kopplingsur eller ett astrour om belysningen ska kunna reduceras vissa tider. Beakta krav och råd i BBR, till exempel att ljusarmaturer för utebelysning bör styras av ljusrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Utrymmen omfattning av ursparningar för infällda ljusarmaturer omfattning, utförande och bärighet av undertak omgivningstemperatur om den avviker från normal inomhustemperatur (lägre än 10 C och högre än 30 C) 26

27 särskilda miljöförhållanden. Samråd med berörd projektör om ursparningar för infällda ljusarmaturer och om omfattning och utförande av undertak. Hänvisa till eventuella undertaksritningar. CENTRALUTRUSTNINGAR om armaturgrupper ska förses med drifttidsmätare för underhållsinsatser på belysningsinstallationen. 63.FB 63.FC LEDNINGSSYSTEM Ledningsnät Trapphus och korridorer Beakta att i trapphus och korridor i byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter anslutas till skilda gruppsäkringar. PLATSUTRUSTNINGAR var dragströmbrytare förekommer placering av tidströmbrytare för städning, till exempel i städskrubb placering av närvaro- eller rörelsestyrd elkopplare placering av ljusstyrd elkopplare. Beakta värmeavgivning vid placering av ljusarmatur den ultravioletta strålning (UV) och värme som uppstår inne i en ljusarmatur. För att skydda anslutningskabelns ledare kan ljusarmatur förses med en skärm som hindrar direkt bestrålning. Ledarna kan också skyddas genom en temperatur- och UV-beständig isolerslang. Ljusarmaturer som tillhandahålls i förteckning de ljusarmaturer som beställaren tillhandahåller och hur dessa är märkta vem som ska tillhandahålla ljuskällor om tillbehör, till exempel kupor, bländskydd, monteringsdetaljer, tändare, är separat förpackade. Belysningssystem inom industri- eller hamnområde Belysningen bör utformas så att den inte bländar personer som framför fartyg, lok och andra fordon eller som arbetar i kranhytter, rangertorn eller dylikt. Lågtrycksnatriumlampor ska inte användas där behov finns att kunna urskilja färgmarkeringar. Vid varningsskyltar, nödstopp och dylikt kan det vara lämpligt att komplettera belysningen med riktad belysning. Beakta AFS 2001:9 beträffande belysningssystem för hamnarbete. Belysningssystem vid väg e d under aktuell kod och rubrik utförande av vägtrafikbelysningssystem om kabelgravar, förläggning av rör, förläggning av kabel, sättning och riktning av fundament ingår i annan entreprenad om anslutning till befintligt vägtrafikbelysningssystem ingår i entreprenaden 27

28 om styrutrustning för vägtrafikbelysningssystem ingår i entreprenaden. Samråd med väghållaren. 63.FCB 63.FCBB 63.FCBC Belysningssystem vid väg Belysningssystem vid motorfordonskörfält Belysningssystem vid gång- och cykelväg 63.FCC 63.FCD 63.FCDB 63.FCDC 63.FCE 63.FCEB 63.FCEC 63.FD 63.FE Belysningssystem på bro Belysningssystem på öppen plats Belysningssystem på parkeringsplats om påkörningshinder ska anordnas eller om detta ingår i annan entreprenad. Belysningssystem på torg e d Belysningssystem i tunnel Belysningssystem i vägtrafiktunnel Beakta krav i Trafikverkets anvisning, VGU, för belysning i vägtrafiktunnel. utformning av och krav på infartsbelysning vid tunnelmynning. Beakta luminansnivån utomhus i förhållande till nivån i tunnel under både dagsljus och mörker. Samråd med berörd projektör om sätt att mildra övergången mellan dagsljus och artificiellt ljus i tröskelzonen, till exempel genom trädplanteringar, mörk vägbeläggning eller ljust väggmaterial ytterst vid tunnelmynningen. Belysningssystem i gång- eller cykeltunnel Välj ljusarmatur som är svår att förstöra. IK-klass hur ljusarmatur ska monteras för att undvika att den skadas vem som utför rörläggning och övriga ingjutningsdetaljer. Belysningssystem på gård eller i park Belysningssystem vid fasad e d Kontrollera om aktuell kommun har gett ut riktlinjer eller dylikt för utformning av fasadbelysning. Samordna utformningen av fasadbelysningen med hänsyn till övrig utomhusbelysning. 63.FF System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus Beakta belysningsstyrka (E) vid nedsatt visuell förmåga, exempelvis på grund av ålder. Beakta krav och råd i BBR, till exempel att belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden att utrymningsvägar ska ha allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden 28

29 63.FFB 63.FFC beträffande allmänbelysning i samlingslokaler och utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler att driftutrymmen för installationer och utrustning bör vara utrustade med fast belysning och vid behov även med nödbelysning att belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att orientering underlättas för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Belysning i anslutning till hissar, rulltrappor m m Beträffande belysning i hissmaskin- och brytskiverum samt hisschakt, se SS- EN Samråd med berörd projektör beträffande belysning i hisschakt. Beakta för rulltrappor och rullramper att i maskinrum ska finnas fast belysning. Dessutom ska i maskinrum, maskinutrymme och utrymme vid driv- och vändställe finnas vägguttag för handlampa, eldrivet handverktyg eller dylikt. På- och avstigningsplats samt hela trappan eller rampen ska vara väl belysta då trappan eller rampen används. Beakta belysningskrav för tillträdesvägar till arbetsplats. Belysning i arkivlokaler Beakta kravet i Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4, att belysning och maskinella hjälpmedel ska kunna frånkopplas när ingen vistas i arkivlokalen. Frånkopplingen ska kunna utföras och kontrolleras från arkivlokalens utsida. Kravet gäller när arkiv utförs enligt Riksarkivets tillämpningsföreskrifter. hur frånkoppling ska ske, till exempel att elkopplare tillsammans med signallampa ska sättas upp på utsidan av arkivlokalen. Elkopplaren bör vara låsbar eller så placerad att den inte är åtkomlig för obehörig. Beträffande råd om belysningsstyrkor, platsbelysning med mera, se RA-FS 2013:4. Belysning i skyddsrum Beakta kraven i Skyddsrumsregler SR 15 att samtliga utrymmen i skyddsrummet ska förses med en belysning på minst 50 lux samt att effekten för belysning i skyddsrummet får vara högst 15 W/m 2 vid skyddsrumsdrift. System för allmänbelysning System för arbetsplatsbelysning Beträffande belysning av arbetsplatser, se SS-EN Tillämpning av SS-EN finns i Ljus & Rum, utgiven av Ljuskultur. om bibehållen belysningsstyrka, bländning och färgåtergivningsindex för arbetsplatsen ska uppfylla kraven i SS-EN fördelning av belysningsstyrkan (E) för arbetsområdet samt bakgrundsytan belysningsstyrkan upp till 1,2 m över arbetsytan vid sittande arbete och 1,6 m vid stående arbete. 63.FG Belysningssystem i sportanläggning Rekommendationer och anvisningar för belysning för sport- och fritidsanläggningar såväl inomhus som utomhus finns i Måttboken, utgiven av Sveriges kommuner och landsting. Beakta SS-EN för detaljerade belysningskrav på sportanläggningar. Beakta även rekommendationer och anvisningar från idrottens olika specialförbund. Beakta kraven på 29

30 belysningsstyrka (E) färgåtergivning (Ra) bländtal (UGR). om nödbelysning fordras. 63.FGB Belysningssystem i sportanläggning inomhus Beakta krav mot obehagsbländning (UGR). 63.FGC 63.FH 63.FHB Belysningssystem i sportanläggning utomhus Beakta utförande mot oönskad ljusspridning över horisontallinjen (URL) olika aktiviteters behov av ljusstyrka (I) utförande mot synnedsättande bländning (TI). Nödbelysnings- och reservbelysningssystem Beakta att SS-EN som specificerar belysning för utrymningsvägar och utrymningsskyltar även kan tillämpas för reservbelysning som används som utrymningsbelysning. Beakta behovet av kvarvarande belysning vid strömbortfall i samband med idrottsutövning. Nödbelysningssystem Nödbelysningen ska ge avsedd belysning under minst 1 timme vid strömavbrott. Vid avbrott i den normala strömförsörjningen ska nödbelysningen kopplas in automatiskt. Ledningsnät Kablar för centralmatade nödbelysningssystem ska förläggas avskilda i klass EI 60 eller ha motsvarande brandtålighet. Hela ledningssystemet inklusive skarv- och fästanordningar ska ha motsvarande motståndskraft mot brand. Fordringar på utformning av nödbelysningssystem finns i SS-EN Allmänna fordringar för system för central avbrottsfri elförsörjning av nödbelysning finns i SS-EN och SS-EN Beakta att ljusarmaturerna kan vara avsedda för permanent drift eller beredskapsdrift. Beakta att i utrymningsväg krävs minst 1 lux på golvet i utrymningsvägens centrum och 0,5 lux på omgivande ytor. Vid de platser där räddningsutrustning är placerad, till exempel brandsläckare, larmknappar eller första hjälpen-tavlor, krävs 5 lux. I BBR anges att nödbelysning ska finnas i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning eller samlingslokal. Nödbelysning ska även finnas i samtliga trapphus som används för utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan. Vägledande markeringar ska förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt. Arbetsmiljöverket hänvisar i sina föreskrifter till BBR men ställer också egna krav, till exempel vad gäller nödbelysning i vissa frysrum. Se AFS 2009:2. I SS rekommenderas att nödbelysning ska installeras i driftrum för elektrisk kopplingsutrustning. Nödbelysningen placeras på lämpliga ställen högst 0,5 m över golv. Vid dörr placeras nödbelysningen på den sida där nödöppnaren finns. Beakta krav och råd i BBR, till exempel att samlingslokaler ska vara försedda med nödbelysning trappor i samlingslokaler bör belysas av nödbelysning nödbelysning ska anordnas omedelbart utanför utgångar till det fria. 30

31 63.FHC 63.FHD krav på belysningsstyrka i andra utrymmen än gångstråk, till exempel första hjälpen-tavlor brandbekämpningsredskap larmställen utrymningstavla hjärtstartare, så kallad defibrillator. var nödbelysning ska utföras om nödbelysningen ska integreras med brandlarmsystemet för att automatiskt tändas vid brandlarm tid, i de fall nödbelysningen ska ge avsedd belysning under längre tid än 1 timme längsta tid för tillkoppling, till exempel 50 procent av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder krav på belysningsstyrka (E) i andra utrymmen än gångstråk eventuellt högre krav på belysningsstyrkan på gångstråk än 1 lux på den sämst belysta platsen om särskild antipanikbelysning ska finnas, till exempel i stora lokaler eller i områden med stort antal personer om nödbelysningen eller del av nödbelysningen ska utföras med piktogram om bärbar strålkastare ska ingå i entreprenaden. Strömförsörjning hur nödbelysningssystemet ska strömförsörjas. Reservbelysningssystem Reservbelysningssystem är avsedda att i huvudsak möjliggöra oförändrad verksamhet när den normala belysningen inte fungerar. om reservbelysningssystem ska finnas vilka delar som ska omfattas av systemet samt systemets uppbyggnad hur reservbelysningssystemet ska strömförsörjas upptändningstid, till exempel 15 s eller snabbare för upptändning till reservdriftsläge, om avbrottet kan medföra väsentliga olägenheter. Belysningssystem för vägledande skyltning Skylt med vägledande markering ska vara belyst eller genomlyst av permanent ljuskälla. krav på vägledande markering i utrymningsvägar. Beträffande belysning av skyltar med vägledande markeringar för utrymning, se BBR. Beakta SS-EN för detaljerade anvisningar för utrymningsskyltar. Beakta att belysningsstyrkan (E) bör anpassas till lokalen. Vägledande markeringar bör placeras vid riktningsändringar, förgreningar eller på annat ställe där det är svårorienterat. var vägledningsarmaturer ska placeras hur utrymningsbelysningssystemet och nödströmförsörjningen till vägledningsarmaturerna anordnas om vägledande markeringar ska ingå som en del i nödbelysningssystemet. om skylt ska vara belyst eller genomlyst. Genomlysta skyltar anses vara lättare att uppfatta än belysta skyltar och bör därför väljas i första hand. 31

32 Krav på vägledningsarmatur anges under SNF FK 63.FKC 63.FKD Flygplatsljussystem Beakta EASAs och Transportstyrelsens föreskrifter avseende flygplatser. System för flygfyrar och inflygningsljus m m System för visuell glidbaneindikering 63.FKE 63.FKEB 63.FKEC 63.FKED 63.FKG 63.FKH 63.FKJ 63.FKK 63.FL 63.FM 63.FMB System för banljus- och taxibanljus System för banljus System för taxibanljus System för vägledningsljus till uppställningsplatser Ljusskyltssystem för banvägledning Visuella dockningsljussystem System för belysning av platta System för väntplatsljus på fordonsväg till bana Belysningssystem för spårtrafik Varningsljussystem Varningsljussystem med hinderljus för luftfart 63.G Ljusdistributionssystem 63.GB 63.GC Beakta Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:135 och TSFS 2010:155. Fiberoptiska ljussystem Ljustunnelsystem diameter längd 63.H Elvärmesystem dagsljusdimmer styrning av dimmerfunktion, till exempel med dagsljussensor typ av styrsystem. Beakta behov av belysning i ljustunnel och möjlighet att dimmra belysning. typ av ljuskälla. Byggnadstekniskt utförande av lanternin anges under NSD.15, se AMA Hus. Inhämta från nätägaren uppgift om hur stora effekter som samtidigt får kopplas in samt uppgift om inkopplingscyklernas längd. Beakta krav och råd i BBR beträffande skydd mot brännskador. 32

33 Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad Specificera elvärmeutrustningar till vilka entreprenören endast ska ansluta kablar och dylikt samt ange respektive utrustnings effekt. vem som tillhandahåller scheman och monteringsanvisningar för elvärmeutrustningar som inte ingår i entreprenaden. de elvärmeutrustningar som ska levereras (L) monteras (M) elanslutas (E). vem som har funktionsansvar (F). om elvärmesystemet ska kombineras annat värmesystem, till exempel värmepump eller solfångare. Beträffande system med vattenburen eller luftburen elvärme, se kapitel 5 i AMA VVS & Kyla. Beakta förutsättningar för godtagbart termiskt klimat vid uppvärmning med radiatorer, tak- eller golvvärme. Se råd i BBR. Beakta att värmeinstallationer ska utformas så att rumsluftens temperatur inte sjunker avsevärt vid extrema utetemperaturer. Lämpliga metoder för beräkning av värmeeffektbehov finns i SS-EN ISO Styrning och övervakning funktionskrav för manöverutrustningar. Hänvisa till kretsschema som visar funktionsprincip. Beakta att installation av elvärmeapparater bör utföras så att dessa efter ett elavbrott kopplas in i tidsfördröjda steg. Anslutning bör ske till styr- och övervakningsutrustning för optimering av energiförbrukning och komfort. Beakta råd i BBR att värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum vid uppförande av ny byggnad av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för uppvärmning kunna mätas separat. om styrsystem ska vara centraliserat eller decentraliserat vad som ska styra elvärmesystemet, till exempel utomhustemperatur, inomhustemperatur, rörelsedetektor om temperaturen ska styras i zoner, i varje rum eller vid varje elradiator zonindelning antal styrda grupper eller enheter hur återinkoppling ska ske efter ett elavbrott om elvärmen ska styras via bussystem om elvärmen ska kunna fjärrstyras. Styrdon för elvärme anges under aktuell kod och rubrik under SLE.2. Utrymmen Beakta krav i Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4, beträffande utförande av elvärmeinstallation i arkivlokal. 63.H/1 Elvärmesystem - system med radiatorer e d 33

34 Styrning och övervakning Central styrning av direktverkande elvärme med pulsteknik I system för central styrning av direktverkande elvärme ska energin pulsas ut från styrcentral. Styrcentralen ska vara kopplad till rumsgivare och utegivare. Styrutrustningen ska kunna känna temperaturen i rummen och mata ut lämplig energimängd till radiatorerna, samtidigt som hänsyn tas till utetemperaturen och begränsning av energin till vad som behövs för att hålla önskad temperatur. Elradiatorerna i en zon ska vara anslutna till samma radiatorgrupp. Central styrning av direktverkande elvärme med radioteknik I system för central styrning av direktverkande elvärme med radioteknik ska inbyggda termostater i elradiatorerna användas. Radiosignal nyttjas för att styra temperaturen i zonerna mellan två individuellt inställda värden. Samtliga elradiatorer i en zon ska regleras samtidigt. Styrning och övervakning Central styrning av direktverkande elvärme kan utföras med antingen pulseller radioteknik. placering av styrcentral, till exempel i anslutning till elcentral placering av rumsgivare om styrutrustning ska kompletteras med utrustning för tidtariffstyrning zonindelning. Temperaturgivarna bör placeras på representativa platser. Krav på temperaturgivare anges under SLE.22. Central styrning av direktverkande elvärme med pulsteknik Principen för central styrning av direktverkande elvärme via gruppledningar framgår av figur RA 63.H/1/1. 34

35 Figur RA 63.H/1/1. Princip för central styrning av direktverkande elvärme via gruppledningar. Central styrning av direktverkande elvärme med radiosignal Principen för central styrning av direktverkande elvärme via radiosignal framgår av figur RA 63.H/1/2. 35

36 63.H/2 Figur RA 63.H/1/2. Princip för central styrning av direktverkande elvärme med radiosignal. Decentraliserat styrsystem för elvärme Principen för ett decentraliserat styrsystem är att energin pulsas ut vid elradiatorerna. Elvärmesystem - system med värmekabel Värmekabel ska vara av typ med återledare. var rumsinredning med fast sockel eller dylikt förekommer förläggningssätt hur mycket golvvärmesystemet får bygga på höjden om golvvärmesystemet ska svara för grundvärme och kombineras med exempelvis direktverkande elvärme för snabbare reglering av systemet effektbehov. 36

37 63.H/21 63.H/22 Beakta krav och råd i BBR att komfortgolvelvärme bör förses med till exempel timerstyrning eller annan reglerutrustning typ av golvmaterial och den temperatur materialet får utsättas för av golvvärmesystemet att golvvärmesystem i våtrum ska placeras under tätskikt att golvvärme inte får vara i drift under vissa golvbeläggningsarbeten. i förekommande fall under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna villkor för drift av golvvärmesystem. Samråd med berörd projektör. Elvärmesystem - värmekabel för golvvärme Elvärmekabel får inte placeras under ytor där rumsinredning med fast sockel ska placeras eller där risk finns att skada kabeln med spik, skruv eller dylikt. Beakta att serieresistiv värmekabel utan återledare kan alstra stora magnetfält. typ av elvärmekabel. I bostadsrum och andra utrymmen där person vistas och arbetar bör elvärmekabel vara av typ med återledare var rumsinredning med fast sockel eller dylikt förekommer hur mycket golvvärmesystemet får bygga på höjden om golvvärmesystemet ska svara för grundvärme och kombineras med exempelvis direktverkande elvärme för snabbare reglering av systemet. Beakta att de flesta golvmaterial inte får utsättas för högre kontinuerlig temperatur än +30 C. Vissa beläggningar, till exempel korkplattor, laminatgolv eller parkettgolv, får dock inte utsättas för högre kontinuerlig yttemperatur än +27 C. Där tätskikt förekommer bör golvvärmesystemet placeras under tätskiktet. Vid golvvärme med värmekabel som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för kabel vara så placerad att god tätning mellan kabel och tätskikt kan erhållas. Beakta även att golvvärme inte får vara i drift under vissa golvbeläggningsarbeten, till exempel utförande av avjämningsskikt på betongbjälklag. i förekommande fall under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna villkor för drift av golvvärmesystem. Beakta krav och råd i BBR att komfortgolvelvärme bör förses med till exempel timerstyrning eller annan reglerutrustning. Samråd med berörd projektör. Elvärmesystem - värmekabel för markvärme, frysskydd m m användningsområde, till exempel markvärme, frostskydd av vattenledningsrör, frostskydd av grundplattor, snösmältning, stuprör, takrännor effektbehov om förläggning ska ske inuti eller utanpå rör förläggningssätt och i aktuella fall förläggningsdjup. 63.H/3 Elvärmesystem - system med värmefolie Värmefolie som används som golvvärme får inte placeras under ytor där rumsinredning med fast sockel ska placeras eller där risk finns att skada kabeln med spik, skruv eller dylikt. när värmefolie används som golvvärme var rumsinredning med fast sockel eller dylikt förekommer. Beakta 37

38 63.H/4 63.HB 63.HG krav och råd i BBR att komfortgolvelvärme bör förses med till exempel timerstyrning eller annan reglerutrustning typ av golvmaterial och den temperatur materialet får utsättas för av värmefolien att golvvärmesfolie i våtrum ska placeras under tätskikt att golvvärme inte får vara i drift under vissa golvbeläggningsarbeten. i förekommande fall under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna villkor för drift av golvvärmesystem. Samråd med berörd projektör. Elvärmesystem - system med bastuaggregat Elvärmesystem i spåranläggning Industriella elvärmesystem 63.J Motordriftsystem Elektriska drivsystem ska vara anpassade till det drivna objektet. Maskiners elutrustning ska med avseende på säkerhet uppfylla kraven enligt SS-EN Kortslutningsskydd Kortslutningsskyddets skyddsverkan ska vara anpassad till startkopplaren och motorn. användningsområden samt i vilken omfattning elektriska drivsystem förekommer spänningssystem för motordrifterna omgivningsförhållande. Beträffande drivsystem till hissar, se avsnitt 71.B. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad vem som levererar, monterar respektive ansluter motorer, drivsystem med mera med tillhörande utrustning (L, M, A) de motorer till vilka entreprenören ska leverera, montera och inkoppla system för start av motorerna vem som tillhandahåller scheman och monteringsföreskrifter i de fall motorer eller drivsystem inte ingår i entreprenaden vem som konfigurerar, parametrerar samt optimerar driften gränsdragning gentemot eventuell styrentreprenad. Särskilda samordningskrav Samråd med nätägaren om största tillåtna motorstorlekar för direktstart. Beakta att enligt SS ska motor vars startström överstiger 1,5 gånger mätarsäkringens märkström förses med startanordning som reducerar startströmmen. Kontrollera om nätägaren tillåter automatisk återstart efter spänningsbortfall. Samråd med berörd projektör. vem som ska vara ansvarig för att installationens sammanvägda EMCkrav uppfylls. 38

39 de fall gemensam säkring för motorer ska finnas om det finns särskilda krav på startutrustning om det finns särskilda krav på skyddsutrustning typ av överströmsskydd typ av överlastskydd. I tabell RA 63.J/1 del 1 och tabell RA 63.J/1 del 2 anges vanlig skyddsutrustning och skyddsåtgärder för elmotorer. Angivna skyddsfunktioner bör kompletteras med till exempel antal faser för skydd samt antal steg skydden ska ha. Tabell RA 63.J/1 del 1. Exempel på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för olika motorstorlekar 39

40 Tabell RA 63.J/1 del 2. Exempel på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för olika motorstorlekar under aktuell kod och rubrik omfattning och typ av startutrustning för olika drivsystem, till exempel kontaktorer, motorskyddsbrytare, mjukstartare, fram- och backkopplare, Y/D-kopplare, effektbrytare, motståndspådrag, reaktorer, transformatorer, frekvensomriktare, parametrerbara motorhanteringssystem startsystem och eventuella start- och driftförreglingar driftart S1 S10 enligt SS-EN Beakta att driftart S1 är kontinuerlig drift och de övriga någon form av intermittent drift 40

41 belastningsperiodens längd, antalet driftperioder per timme, intermittensfaktorn och tillåtet motmoment belastningens moment som funktion av varvtalet, positionsvinkeln eller tiden. Förekommer sammansatta moment anges detta belastningens tröghetsmoment varvtal varvtalsområde nmin nmax dynamiska prestanda vid acceleration och retardation statisk och dynamisk noggrannhet om varvtalet ska återkopplas via pulsgivare driftsätt: 1-, 2-, eller 4- kvadrantdrift omfattning av skyddsutrustning och motortillbehör krav på eleffektivitet, till exempel SFP-värde på luftbehandlingssystem, totalverkningsgrad kopplad till dimensionerande flöde för pumpsystem. Rådgör med beställaren om upphandling med krav på eleffektivitet samt om en LCC-kalkyl ska tas fram. Strömförsörjning spänningssystem och strömart systemjordning för matande nät spänningssystem och strömart för olika drivsystem eventuella begränsningar av effekt vid direktstart av motorer om återstart efter elavbrott ska ske med viss tidsfördröjning i de fall motorn inte är utrustad med nollspänningsutlösning om neutralledare ska anslutas till motordriften krav på faskompensering eller övertonsfilter krav på kompletterande skyddsutjämning. Beträffande faskompenseringssystem, se avsnitt 63.K. Styrning och övervakning under aktuell kod och rubrik funktionskrav för styrning, felhantering, driftpresentation, larm, fjärrmanöver och automatisk start krav på automatisk återstart efter spänningsbortfall och övriga funktioner gränssnitt mot överordnat styrsystem om ett parametrerbart motorhanteringssystem ska användas och i så fall gränssnitt mot överordnat styrsystem lokal manöver samt dess funktion typ av kommunikationsbuss typ av tillståndsövervakning. PLATSUTRUSTNINGAR I de fall belastningsobjekt fjärrmanövreras eller har automatisk start och detta bedöms medföra risker vid brandbekämpning eller underhållsarbete, ska säkerhetsbrytare enligt SKF.72 eller startspärr installeras. säkerhetsbrytares placering samt eventuellt kompletterande miljöskydd om startspärr ska installeras som alternativ till säkerhetsbrytare. Beakta att rörlig eller vibrerande maskin kan orsaka mekaniska påkänningar på anslutningskabeln. hur sådan maskin ska anslutas till nätet. 41

42 om värmeelement ska installeras för att motverka kondens om det ska finnas tak över motorn. 63.JB Drivsystem med motor utan hastighetsreglering hur driften ska startas och stoppas. 63.JC 63.JC/1 63.JC/2 63.JD Drivsystem med flerhastighetsmotor poltal för motordriften under 63.JC/1 eller 63.JC/2. Beakta att verkningsgraden är lägre för tvåhastighetsmotorer jämfört med enhastighetsmotorer. Drivsystem med flerhastighetsmotor - tvåhastighetsmotor med skilda lindningar Drivsystem med flerhastighetsmotor - system med tvåhastighetsmotor med polomkopplingsbara lindningar System med konstant moment Motorn ska kopplas i YY för det högre varvtalet och i D för det lägre. System med kvadratiskt moment Motorn ska kopplas i YY för det högre varvtalet och i Y för det lägre. om tvåhastighetsmotor ska utföras med konstant moment eller med kvadratiskt moment. System med kvadratiskt moment System med kvadratiskt moment används i huvudsak för pump- och fläktdrifter. Drivsystem med varvtalsstyrd motor Vid varvtalsstyrning välj typ av motorsystem, enskilda apparater/utrustningar eller ett sammansatt system (PDS). För sammansatta system, ange effektivitetsgrad IES0-IES2 enligt SS-EN Figur RA 61/2/1. Principfigur över motorsystem (Källa SS-EN , SEK Svensk Elstandard, 63.JD/1 Drivsystem med varvtalsstyrd motor - system med asynkronmotor 42