Innehållsförteckning. 1. Brf Apeln Att bo i bostadsrätt 1.2 Styrelsen 1.3 Föreningsstämma 1.4 Stadgar 1.5 Felanmälan

Transkript

1 Hej medlem! Denna medlemsinformation är utgiven av styrelsen i Bostadsrättsföreningen Apeln 7 i Solna och vänder sig till dig som är medlem i föreningen. Tanken är att den ska ge svar på de vanligaste frågorna samt ge en bild av vad det innebär att bo i en bostadsrätt som till exempel vad vi som medlemmar måste beakta för vår gemensamma trivsel. Medlemsinformationen uppdateras efter behov. Trevlig läsning! Styrelsen

2 Innehållsförteckning 1. Brf Apeln Att bo i bostadsrätt 1.2 Styrelsen 1.3 Föreningsstämma 1.4 Stadgar 1.5 Felanmälan 2. Allmänna utrymmen 2.1 Förråd 2.2 Vindsbalkong 2.3 Uteplats 2.4 Bastu 2.5 Ytterdörrar 2.6 Nycklar 3. Ordningsregler 3.1 Trappstädning 3.2 Tvättstuga 3.3 Vår- & höststädning 3.4 Trädgård och allmänna ytor 4. Lägenhet 4.1 Månadsavgift 4.2 Hyreslägenheter 4.3 Överlåtelse av lägenhet 4.4 Andrahandsuthyrning 4.5 Tillträde 4.6 Ombyggnad av lägenhet 5. Övrigt 5.1 Stopp i avlopp 5.2 Ventilation 5.3 El 5.4 Brandsläckare 5.5 Sopor/papper/grovsopor 5.6 Boendeparkering av 12

3 1. Brf Apeln 7 Föreningens organisationsnummer är Föreningen äger huset med 33 lägenheter, en lokal och marken från den 30/ Lägenheterna fördelar sig enligt nedan. 1 rum och kök 45 kvm 12 st 1 rum och kök 45,5 kvm 4 st 2 rum och kök 51 kvm 16 st 4 rum och kök 102 kvm 1 st 1:1 Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening med uppgift att på obegränsad tid upplåta bostäder åt sina medlemmar. Det finns i princip två olika slag av bostadsrättsföreningar: - privat bostadsrättsförening och - förening med anknytning till HSB eller Riksbyggen. Bostadsrättsföreningen (Brf) Apeln 7 är en privat bostadsrättsförening och har Riksbyggen som ekonomisk förvaltare. Bostadsrättsföreningens verksamhet regleras i huvudsak av: - Lagen om ekonomiska föreningar - Bostadsrättslagen - Föreningens stadgar - Medlemmarna har även att beakta gällande ordningsföreskrifter. I dagligt tal säger man att man köper en bostadsrättslägenhet, men det är inte riktigt sant. Föreningen äger fastigheten och det man köper är en andel i en bostadsrättsförening. I den ekonomiska planen finns en sammanställning över de lägenheter som finns i fastigheten och vilken insats och andelstal din lägenhet har. Den ekonomiska planen finns förutom hos styrelsen hos Bolagsverket (före detta Patent- och registreringsverket (PRV). Som bostadsrättsinnehavare äger du bostadsrätten och har nyttjanderätt till lägenheten så länge som du fullgör dina skyldigheter mot föreningen. Du har också rätt att fritt sälja din bostadsrätt till det pris som du kan få ut på marknaden. En bostadsrätt kan övergå till någon annan genom t.ex. arv, bodelning, gåva eller byte. 3 av 12

4 Du som fått bostadsrätten överlåten på dig måste av styrelsen godkännas som medlem för att kunna utöva bostadsrätten, d.v.s., kunna disponera lägenheten (bifoga kopia på kreditupplysning). Vid försäljning av lägenhet och utträde ur föreningen, lämna din nya adress, den behöver vi bl.a. för att kunna skicka kontrolluppgift vid årets slut. Du har som bostadsrättsinnehavare ansvar för din egen lägenhet. Se till att ha en gällande försäkring med bostadsrättstillägg! Föreningen ansvarar för yttre underhåll, d.v.s., ytterväggar, utvändig målning av fönster, balkonger och trappuppgång. Vad gäller vatten och el så är föreningen ansvarig för stamnätet men ej dina egna inkopplingar. Har du egen disk- eller tvättmaskin ligger detta på ditt eget ansvar. Vid vattenskador så täcks skador på huset av föreningens försäkring. Du är skyldig att se till att installationer av el och vatten utförs eller besiktigas av fackman. Saknar du intyg från fackman på gjorda installationer eller har du genom vårdslöshet eller uteblivet underhåll orsakat vattenskadan får du själv betala självrisken på föreningens försäkring denna täcks vanligen av något som kallas ansvarsdelen i din egen hemförsäkring. Är du osäker kontakta då ditt försäkringsbolag. 1.2 Styrelsen Styrelsen är föreningens verkställande organ. Styrelsen, som ansvarar för förvaltning, beslutar om årsavgifter, antagandet av nya medlemmar och uppsägning vid förverkande av bostadsrätt. Styrelsen väljs av föreningsstämman. Ledamöter och suppleanter väljs vanligtvis på ett år. Styrelsen sammanträder ungefär en gång per månad. Information om vilka som sitter i styrelsen, och kontaktinformation, finner ni uppsatt på väggen i båda entréerna. På anslagstavlan i båda entréerna hänger också protokollet från det senaste årsmötet. Styrelsen har från och med 2013 (och tills vidare) valt att avstå att ta ut arvode, då dessa beskattas hårt. Detta sparar mycket pengar åt föreningen. Som arvode har Styrelsen en gemensam middag om året samt är befriade från trappstädning. 1.3 Föreningsstämma Föreningsstämman, eller årsmötet som det också kallas, är föreningens högsta beslutande organ och hålls årligen före juni månads utgång. Som medlem har du en röst. Äger du din bostadsrätt ihop med t ex make/maka eller sambo har ni en röst tillsammans. Ni måste bestämma vem av er som skall rösta på stämman. Om du inte har möjlighet att komma på stämman kan du lämna fullmakt till någon annan medlem som röstar för din räkning. För att ett ärende ska kunna behandlas på föreningsstämman behöver ärendet skriftligen anmälas till styrelsen senast före den 15 april eller den tidpunkt som styrelsen kan komma att bestämma. Det finns en dagordning och mer information om föreningsstämman i stadgarna av 12

5 1.4 Stadgar Stadgarna beskriver reglerna för föreningens verksamhet. Om ni inte redan har stadgarna, kontakta styrelsen för att få dessa. Styrelsen har ett flertal olika sätt att få ut information om vad som gäller i huset och vad som händer och sker. Denna medlemsinformation är en viktig del då man här finner övergripande information. Medlemsinfo skickas ut till alla medlemmar när behov finns, t.ex. vid byte av portkoden eller vid arbeten i fastigheten. Skyltar finns uppsatta på lite olika ställen i huset, de handlar om vilka regler som gäller i huset. Stanna till och läs dem! Meddelande till styrelsen kan du lämna i den gröna brevlådan utanför pannrummet eller i den låsta brevlådan i uppgång 14. Vi tar då upp ärendet på nästa styrelsemöte. Vid akuta frågor kan du även kontakta någon i styrelsen per telefon. 1.5 Felanmälan Det mesta i lägenheten, förutom stamnät för el och vatten, ansvarar bostadsrättsinnehavaren själv för, s.k. inre underhåll. Undantaget är bl.a. yttre målning av fönster. Vid fel som berör föreningen gör på följande sätt: Lägg en lapp i den gröna brevlådan på pannrumsdörren, ange namn, datum och felets art. Styrelsen tömmer lådan kontinuerligt. Vid brådskande ärende som strömlöshet etc., kontakta någon i styrelsen. Vid yttersta nödfall, t.ex., vattenläckage som kan ge allvarlig skada, ring då själv till vår rörfirma Rörmokarn s Jourstjänst på tel Om skador hänförs till en egen medlems självförvållande kommer kostnader även att belasta medlemmen. Felanmälan av utrustning i gemensamma utrymmen fungerar på samma sätt ovan. Den som upptäcker felet skriver även en lapp på den felanmälda utrustningen så att vi slipper flera anmälningar av samma skada. Styrelsen sätter sen upp information om när felet väntas vara åtgärdat. 5 av 12

6 2. Allmänna utrymmen Föreningen har idag två lokaler, varav en hyrs ut. En butikslokal som ligger i 12:ans bottenplan och ett styrelserum som ligger i källaren. 2.1 Förråd Varje lägenhet har ett källarförråd samt ett vindsförråd. Dessa skall vara märkta med lägenhetsnummer och namn på bostadsrättsinnehavaren. 2.2 Vindsbalkong En vindsbalkong finns tillgänglig för alla. Bokningslista för bastu och vindsbalkong finns på dörren till pannrummet. Kom ihåg att städa efter dig! 2.3 Uteplats Föreningen har en uteplats där t.ex. grillning kan ske. Grillgaller finns i grillen eller i cykelförrådet. Möblerna vinterförvaras i rummet till höger om du går in mot tvättrummen. Bokningslista finns på pannrumsdörren. Att tänka på: Ha alltid en hink med vatten bredvid grillen. Se till att grillen är släckt innan ni tömmer och rengör hela grillen efter er. Glöm ej att rengöra gallret, bästa resultat får ni med svinto! De grå aluminiumstolarna och det stora glasbordet skall tas in efter användandet. 2.4 Bastu Bastun på vår vind är mycket trevlig och det är viktigt att vi håller den ren och snygg. Följande regler gäller för lån av bastu: Skriv upp tid på listan som sitter på dörren till pannrummet. Kom ihåg att det tar ca 30 minuter att värma upp bastun. Nyckeln till bastun sitter i nyckelskåpet utanför bastun. Du kan låsa dörrarna till vindsbalkongen om du inte vill att någon skall kunna gå utanför bastufönstret. Städa efter det att du använt bastun: - Torka golvet i bastun och omklädningsrummet samt öppna dörren till bastun för att få cirkulation på luften - Sätt igång fläkten som finns i bastun vrid timern innanför dörren till max 6 av 12

7 - Stäng av bastuaggregatet efter det att du bastat klart - Ta med eventuella tomglas och annat skräp Häng tillbaka nyckeln i skåpet efter användning. För att inte störa de som bor på översta våningen vill vi att du avslutar bastubadet senast kl Ytterdörrar Ytterdörrarna är alltid låsta, de öppnas med nyckel eller portkod. Portkoden ändras av styrelsen och anmäls 1 månad innan ändring av styrelsen. Kom ihåg att se till att dörrarna går i lås, speciellt när det är kallt då vi har haft problem med dörrarna och uppmärksamma obehöriga i trapphuset. Bakdörren skall alltid vara låst. 2.6 Nycklar Nycklarna till alla lägenheter är personliga. Det finns inte heller någon huvudnyckel till lägenheterna, vid utelåsning får du själv kontakta låssmed. Nummer till låssmed finns på anslagstavlorna. Kostnaden står du själv för. 3. Ordningsregler Som bostadsrättsinnehavare ska du 1. Vara aktsam och vårda föreningens egendom väl. 2. Kontrollera att ytterdörrarna går i lås och aldrig lämna dörrar till vind och källare olåsta. 3. Var sparsam med vattenförbrukningen, droppande vattenkranar ska omgående lagas. 4. Ventilationen i fastigheten är självdrag. Det är absolut förbjudet att installera mekaniska fläktar, t.ex. att ansluta en köksfläkt till ventilationskanalerna. Om det finns mekaniska fläktar i någon lägenhet måste styrelsen omgående underrättas. 5. Se till att lägenheten inte nedkyls så att skada uppstår i huset. 6. Undvik hög musik, störande vattentappningar, ombyggnationer eller annat som kan vara störande för dina grannar efter klockan och före klockan Inte skaka eller piska mattor från balkongen. 8. Inte hänga balkonglådor utanför balkongräcket, ej heller ha blommor och andra växter som kan orsaka olägenheter för dina grannar eller övrigt använda balkongen på ett sätt 7 av 12

8 som kan störa kringboende. 9. Inte förvara möbler, dörrar eller andra tillhörigheter i trapphus, entréer, vind och källargångar eller övriga gemensamma utrymmen. 10. Inte använda tvättmaskin eller torktumlare efter klockan Rök ej i trappuppgångar och fimpa ej på gården. 12. Rökning undanbedes även i lägenheterna och på balkongerna då röklukt lätt förflyttar sig genom ventilationen i huset. 13. Om du planerar att ha fest så annonserar du det i god tid innan festen i båda trapphusen. Efter festen tas fimpar och annat skräp om hand. 3.1 Trappstädning Varje bostadsrättsinnehavare är skyldig att städa sin trappuppgång ett antal gånger per år. Städskrubben ligger i källaren i hus 12 och på dörren står vad som ingår i städningen. En lista på respektive källardörr talar om när det är din tur. Städningen skall helst utföras under helgen. Om veckan inte passar så försök att byta med en granne. Städning gäller även för de som bor i 2a hand. Att städa är att visa respekt mot föreningens övriga medlemmar, dina grannar Fungerar inte trappstädningen tillfredsställande kommer vi att leja ut tjänsten och kostnaden för det läggs direkt på avgiften. Vad som ingår i trappstädningen finns angivet på skylten vid städskrubben. 3.2 Tvättstuga Vattnet i Solna är mjukt, för bästa tvättresultat följ doseringsanvisningarna. Regler för tvättstuga: Det är tillåtet att tvätta på vardagar och på helgdagar. Boka bara en tid i taget! Ange sen ankomst för att inte riskera att bli av med din bokning! Övertagande av annans tvättid får ske en timme efter tvättidens början, om inte tvättstugan har tagits i bruk eller sen ankomst indikerats. Efter varje avslutat tvättpass har du möjlighet att torka i 1 timme. Stäng av tvättmaskinernas strömbrytare när du har tvättat klart. Extra tvättstuga Den högra tvättstugan med en maskin och ett torkskåp kan ej bokas utan tvätt sker i mån av tillgänglighet. Denna maskin är också till för grovtvätt. För att vi alla ska kunna utnyttja förmånen med två tvättstugor ber vi dig att inte använda båda tvättstugorna samtidigt under de mest populära tiderna, d.v.s., vardagskvällar och helger. 8 av 12

9 För allas trivsel i tvättstugan: Torka maskinerna fria från tvättmedel och annat skräp. Rengör facken för tvättmedel och sköljmedel. Rengör torktumlaren från ludd. Sopa och våttorka golv när du är klar. Töm papperskorgen när den är full. Om något är trasigt, lämna en lapp i den gröna brevlådan utanför pannrummet. Om du har synpunkter på ordningen ber vi dig kontakta styrelsen vi avråder bestämt från ilskna privata meddelanden i tvättstugan. 3.3 Vår- och höststädning Varje vår och höst sker en gemensam städning av föreningens alla ytor. I samband med detta hyrs en container för att samla upp allt skräp. Om en bostadsrättsinnehavare ej kan delta måste det meddelas till styrelsen och då kan det finnas speciella uppgifter som kan göras på annan tid än själva städdagen. Speciell kallelse skickas ut om detta. Passa på och släng dina grovsopor och umgås med dina grannar! Efter avslutad städdag bjuds det på lättare förtäring. 3.4 Trädgård och allmänna ytor Föreningen har en trädgård med gräsmattor, träd, buskar och blommor. Det är alla medlemmars skyldighet att också se till att den sköts på ett bra sätt. Det finns gräsklippare, grästrimmer och andra redskap i trädgårdsboden som finns i cykelrummet. Nyckel till boden finns i städskrubben. Den är olåst. Det finns också bensin till gräsklippare och trimmer i boden. Om bensinen är slut får du köpa ny och ta kvitto som du lämnar i den gröna brevlådan på pannrumsdörren för återbetalning av dina utlägg. Att vattna är också allas ansvar. 4. Bostad 4.1 Månadsavgift Månadsavgift erläggs i förskott månadsvis och det är Riksbyggen som sköter vår ekonomiska förvaltning. Kabel-TV och bredband ingår i avgiften. 4.2 Hyreslägenheter 9 av 12

10 Det finns idag tre hyreslägenheter som är upplåtna med hyresrätt. 4.3 Överlåtelse av lägenhet Köp och försäljning av bostadsrätt ska göras skriftligen. Köparen ska göra en inträdesanmälan till föreningen som medlem. Observera att köparen inte får bo i lägenheten förrän medlemskapet är klart. 4.4 Andrahandsuthyrning För att hyra ut sin lägenhet i andra hand krävs tillstånd från styrelsen. Det är mycket viktigt att ansökan ifylls och att tillstånd erhålls. Föreningen kan säga upp bostadsrättsinnehavaren om tillstånd saknas eller om hyresgästen inte sköter sig. Det är också viktigt att komma ihåg att du som innehavare till lägenheten ansvarar för att månadsavgiften betalas och att hyresgästen sköter sig och är med på städdagar och trappstädning. Du har rätt att hyra ut i andra hand i ett år. Styrelsen kan medge förlängning i ytterligare ett år vid följande fall: Långvarig vistelse på sjukhem eller långvård. Tidsbegränsat arbete på annan ort. Studier på annan ort. Provboende som sambo. Tillstånd för andrahandsuthyrning ges längst för ett år i taget med rätt till förlängning i ytterligare ett år. 4.5 Tillträde till lägenhet Enligt föreningens stadgar har föreningen rätt till tillträde till lägenheten vid behov för nödvändiga arbeten med t.ex. ventilation, rör och diverse installationer. 4.6 Ombyggnad av lägenhet Alla större ombyggnader skall godkännas av styrelsen. Större ombyggnader kan t.ex. vara att ta ner eller sätta upp en vägg. 10 av 12

11 5. Övrigt 5.1 Stopp i avlopp Vid stopp i avlopp får endast biologiska propplösningsmedel användas. Vanligen räcker det att tömma silen under badkaret eller kroken under diskhon. Det finns avloppsrensmaskin och propplösarpump i pannrummet. För nyckel, kontakta någon i styrelsen. 5.2 Ventilation Så här fungerar ventilationen. I hus med självdrag, som vi har, bygger ventilationen på tryckskillnaden på luften utanför huset och luften inne i huset. Stor temperaturskillnad innebär stor tryckskillnad och därmed mer ventilation. Vid en utetempratur på 0 grader känner ni en kraftig ventilation från uteluftintagen och när det är 22 grader både inne och ute känner ni knappt någon ventilation alls. Luften sugs sedan ut från lägenheten via ventiler i kök och badrum och i en del lägenheter finns det utsug i klädkammare. Den friska luften tas alltså in via ventiler eller vädringsluckor i fönstren. Mellan rummen går luften via öppna dörrar eller så kallade överluftsspringor, när dörrarna är stängda. För att självdragsprincipen ska fungera optimalt är det absolut förbjudet att installera mekaniska fläktar i lägenheten. Det kommer att rubba hela fastighetens ventilation och risken för stora dyra problem är överhängande. Tips för bättre ventilation Släpp in luft! Anpassa ventilationen till förhållandena. Mest ventilation behövs naturligtvis när vi lagar mat, badar, duschar och torkar tvätt. Då ska utsugen i köket och i badrummet vara ställda på största öppningsläget. För att utsuget ska fungera bra måste också uteluftsventilationen vara öppna. Minst ventilation behövs förstås när lägenheten är tom. Men stäng aldrig uteluftventilerna helt. Stängs uteluftsventilerna kommer istället luften att tas genom andra otätheter. Grannens matos kan då komma in i din lägenhet. Sämre ventilation gör också att exempelvis risken för fuktskador i badrum ökar. Vädra ordentligt på sommaren! Fönstervädring är viktig komplettering till ventilationen. Framför allt när det behövs mycket frisk luft. Under sommarhalvåret kan man vädra som man behagar (och det behövs då ju ventilationen fungerar sämre vid mindre temperaturskillnad). Korsdrag ger effektivt luftombyte. Vädring på vintern bör dock göras med eftertanke både med tanke på värmekostnaden och att det snabbt blir kallt inomhus. Vid mycket osande matlagning är det bättre att öppna ett fönster tillfälligt i ett angränsande rum än i köket. Köksventilerna ska naturligtvis vara maximalt öppna vid matlagning. 5.3 El Elmätarskåp finns på varje våning och nyckel kan lånas av någon i styrelsen. Det finns en elcentral i källaren dit styrelsen har nyckel. Här finns säkringar för belysning i trappen m.m. 11 av 12

12 5.4 Brandsläckare Brandsläckare finns i källaren samt utanför bastun. 5.5 Sopor/papper/grovsopor Försök att i möjligaste mån att tillämpa källsortering. Hushållssopor lägger du i behållarna utanför huset. Kom ihåg att påsen skall vara ordentligt försluten, annars kan det spridas onödiga lukter. Du får absolut inte kasta miljöfarligt avfall, som elapparater, batterier, lösningsmedel, lysrör m.m., i dessa tunnor, föreningen kan då bötfällas. Tidningspapper lägger du i de blå behållarna. Här får ej kartong slängas. Glas, metall, kartong/pappförpackningar och hårdplast tar du till återvinningsstation. Den närmaste finns på Råsundavägen mot Näckrosen. Grovsopor kan du kasta vid vår- och höststädning. Grovavfall kan också lämnas tillsammans med farligt avfall på Solnaplan. På Solnaplan, Solna centrum, där kan du lämna både grovavfall och farligt avfall, helgfria torsdagar kl. 17:00-18:30. På plats och tar emot avfallet finns SITA:s kunniga personal. Avfallet kan också lämnas på Kvarnkullen ÅVC som ligger i Rissne - Enköpingsvägen 129, norra sidan om Rissnekorset/rondellen. Det lämnar du Grovavfall - sådant avfall som är för stort för att lägga i soppåsen och/eller icke brännbart. Farligt avfall - el/elektronik och kemikalier. 5.6 Boendeparkering Boendeparkering innebär att boende i Solna kan parkera längre tid och till lägre kostnad än besökare. Tillstånd erhålls efter godkänd ansökan kostnadsfritt från Solna trafiknämnd. Läs mer på 12 av 12