Studieplan till boken

Transkript

1 Studieplan till boken

2 Innehåll sid Inledning 3 Att arbeta i studiecirkel 4 Studiematerialet 5 Planering av cirkelns arbete 6 Sammankomst 1 Inledning och planering 7 Sammankomst 2 Vi blir alla äldre 9 Sammankomst 3 och 4 Synen på äldre ålderism äldre i arbetslivet 10 Sammankomst 5 Äldre i vården 12 Sammankomst 6 Sammanfattning och avslutning 13 Bilaga Lagtext Ålderism strider mot äldres mänskliga rättigheter 15 SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön. SVs Vision SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle Studieförbundet Vuxenskolan Projektledning: Lars-Erik Larsson, larserik@sv.se Författare studieplan: Lennart Falegård Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Denna studieplan finns att ladda ner som gratis PDF på SVs intranät.

3 Inledning Studieförbundet Vuxenskolan vill ge sina organisationer och föreningar bra pedagogiska verktyg för att utveckla sin organisation och deras intressefrågor. En del i det arbetet är att ta fram studieplaner i ett aktuellt ämne och skapa arenor för engagemang och påverkan. Med studieplanen om ålderism får deltagaren en inblick i hur vi ser på diskriminering av äldre. Målet med studiecirkeln är att genom diskussioner i gruppen hitta strategier för både enskilda och gemensamma insatser för att motverka alla former av diskriminering på grund av ålder. Självklart spelar vår ålder roll. Den som är äldre bygger sin utveckling mer på kunskaper och erfarenheter än den yngre. Den yngre lär nytt hela tiden och vill kanske pröva sig fram. Intressen och engagemang varierar hos olika personer, flexibilitet, styrka och smidighet förändras. Arbetssituationen och därmed fritiden blir också en helt annan. Att få samtala om sådana här saker, att få diskutera de egna erfarenheterna med andra, och att därigenom stärka sin egen intigritet och självkänsla i studiecirkelns form är stimulerande och klargörande. Vår egen inställning till åldersfrågan spelar också en stor roll för hur vi behandlas och hur vi behandlar andra. Lycka till med arbetet att motverka alla former av ålderism! Lennart Falegård 3

4 Att arbeta i studiecirkel Studiecirkel är en enkel men genial form för gemensamt lärande och forum för utbyte av synpunkter och erfarenheter. För att arbetet skall vara utvecklande och trivsamt ska man inte vara för få, inte heller för många, mellan tre och tolv deltagare säger reglerna, men runt 8-10 deltagare brukar fungera bäst. Cirkeln ska ha en ledare som ansvarar för arbetet. Cirkeln bör träffas regelbundet. Vanligtvis har cirklarna sina sammankomster en gång i veckan eller varannan vecka. För att få kallas för studiecirkel måste gruppen ha minst nio studietimmar, fördelade på minst tre sammankomster. SV-personal redogör mer detaljerat för reglerna under introduktionen av cirkelledarna. Den här studieplanen ger förslag till cirkel med cirka sex sammankomster. Cirkeln kan givetvis förändra antalet sammankomster, antalet studietimmar med mera, men bör då kontakta Studieförbundet Vuxenskolans kontor för att undvika att det blir problem med gällande regelverk vid slutrapporteringen av cirkeln. Den första sammankomsten är kanske den allra viktigaste för att få en lyckad studiecirkel. Ägna alltså en del av tiden i början av cirkeln till att komma överens om hur ni ska arbeta, vilka mål ni ska ha för arbetet och hur arbetet rent praktiskt ska läggas upp. Det är då som deltagarna lär känna varandra, fastställer dessa gemensamma mål med, gör en grov planering av hur arbetet ska läggas upp och diskuterar de praktiska frågorna, som till exempel dag och tid för mötena i studiecirkeln och vem som gör vad. Då är alla med i planeringen och aktiva redan från början. Om ni känner behov, be gärna ortens SV-personal att medverka under första mötet och hjälpa till med uppläggning av arbetet och ge tips för att lösa eventuella praktiska frågor. 4

5 Studiematerialet Alla deltagare i cirkeln bör ha tillgång till boken Detta hade inte hänt mig om jag varit yngre skriven av Lars G Nilsson, tidigare professor och knuten till Sveriges Pensionärsförbud, SPF, kring läkemedelsfrågor och SPF-programmet mot ålderism. Använd också olika hemsidor på webben. Det är alltså bra att ha tillgång till en internetansluten dator under sammankomsterna! Tips på ett antal användbara länkar hittar ni i slutet på denna studieplan, men det finns många flera. Medlemmar i SPF kan beställa boken på SPFs hemsida, till 15 % rabatt. Det går även att beställa boken via SV som också har 15 % rabatt via Apotekarsocieteten. Den här studiecirkeln bygger på den boken och kallas här fortsättningsvis för grundboken. Med ledning av grundboken och denna studieplan uppmanas varje studiecirkel att också göra sin egen planering och uppläggning av studiecirkeln för att därmed koncentrera arbetet kring sådant som är mest intressant, just för er. Säkert kommer ni också att skaffa annat kompletterande studiematerial. På sidan 109 i grundboken finns ett stort antal lästips. Be gärna ert lokala bibliotek att ta fram några av dessa böcker och skrifter, eller andra, i anslutning till cirkelarbetet. Ni kan få böckerna på långlån för att antingen användas under sammankomsterna eller för att cirkulera mellan deltagarna mellan sammankomsterna. 5

6 Planering av cirkelns arbete Som nämnts tidigare arbetar aldrig studiecirklar på exakt samma sätt. Därför är den egna planen för cirkeln bra och viktig. Fundera över vilka frågor som är särskilt intressant för just er och hur ni vill disponera tiden i cirkeln. Det kommer naturligtvis inte att vara möjligt att ta del av allt som tas upp i grundboken och studieplanen, utan se detta mer som en faktabank. Diskutera också hur ni kan fördela arbetsuppgifterna mellan deltagarna under cirkelsammankomsterna och mellan sammankomsterna. Som utgångspunkt för er planering kan kanske följande förslag till studieplan underlätta. 6

7 Sammankomst 1 Inledning och planering Använd första sammankomsten huvudsakligen till att lägga upp cirkelarbetet och att diskutera målen, och medel, med arbetet. Studiecirkeln handlar främst om attityder till äldre, ålderism (negativa attityder till och diskriminering av äldre). Antagligen har cirkeldeltagarna också en rad andra närliggande mål. Låt alla komma till tals och försök sedan att prata er samman till en gemensam linje i arbetet. Självklart kan förändringar ske under cirkelns gång. Första cirkelsammankomsten bör innehålla en del av, eller alla nedanstående punkter: Deltagarpresentationer, om ni inte känner varandra väl sedan tidigare. Vilka erfarenheter har ni av att arbeta i studiecirkelform sedan tidigare? Vilka är förväntningarna på cirkelns arbete och resultat? Vad är målet? Ska kanske er studiecirkel vara en grund för att bilda en aktionsgrupp för frågor om ålderism? Diskutera de praktiska frågorna: När ska era sammankomster äga rum? Hur många möten ska ni planera för? Vem gör vad? Ta del av studiematerialet. Behöver ni komplettera redan nu? Upprätta nu också den kompletterande planen för just ert arbete. Gör den enkelt och gärna i punktform. Lämna gärna en kopia av planen till SV-kontoret. (Glöm inte att ni måste kontakta SV-kontoret om ert förslag avviker mycket från det ursprungliga planen). Fråga att inledningsvis diskutera I grundboken redovisas att bara en liten del av SPF-medlemmarna år 2012 hade hört ordet ålderism och ännu färre som kände till innebörden. Hur ser ni rent allmänt på ordet ålderism för att beskriva diskriminering på grund av ålder? På vilket sätt kan det ge en tydlig beskrivning över vad det handlar om? Vilka andra ismer känner ni till och vad står dessa för? 7

8 Uppgifter till nästa sammankomst Deltagarna bör ta del av grundboken och särskilt de första avsnitten, kapitel 1 och 2, sidorna Avsnitten handlar om att vi blir fler och fler äldre och om den bild vi alla har av äldre medborgare. Tag också del av sidorna som handlar om ålderism i samhällets olika organ, inom företagen, banker etc. Hur kan detta motverkas? Uppmana till att deltagarna i cirkeln diskuterar frågorna med sina yngre vänner och bekanta. Hur ser man på äldre? När blir man äldre och gammal? 8

9 Sammankomst 2 Vi blir alla äldre Grundboken sidorna Börja gärna samankomsten med att deltagarna berättar om de diskussioner som man kanske haft, efter förra sammankomsten, med vänner och bekanta om hur man ser på ålder. I grundboken redovisas en hel del intressant statistik kring åldergrupper, medellivslängd etc. Här redovisas också var i landet som medellivslängden är högst. Intressant är också prognosen att av de som föds nu beräknas 50 procent bli minst 104 år! Frågor att diskutera Fundera över vilka olika faktorer som påverkar medellivslängden. Varför föds det, i flertalet länder, fler pojkar än flickor? När tycker ni att man anses som gammal? Är det någon skillnad i synen på när man anses gammal förr i tiden gentemot nu? Finns det tillfällen när man är för gammal? Sök gärna på statistik över medellivslängder etc. i andra länder. Vad tror ni negativt påverkar medellivslängden i till exempel utvecklingsländerna? Tag del av de olika versionerna av ålderstrappor, som ni hittar i grundboken, sid 22. Rita gärna på, till exempel ett blädderblock, er egen ålderstrappa och diskutera de olika trappstegen och de godbitar som finns för de olika åldrarna. Uppgifter till nästa sammankomst Bevaka inför nästa sammankomst hur TV, radio och tidningar uttrycker sig om våra olika åldrar. Kan ni notera ålderism och/eller fördomar i rapporteringen. Varför säger man exempelvis att en äldre man körde av vägen och äldre kvinna blev rånad och liknande? Hur viktigt är det egentligen att rapportera åldern? 9

10 Sammankomst 3 och 4 Synen på äldre ålderism äldre i arbetslivet Grundboken sidorna 31-43, och Ett förslag är att ni använder två cirkelsammankomster för en mer konkret diskussion om ålderism och vad vi alla kan göra för att minimera detta. Hur ni delar upp arbetet i cirkeln bestämmer ni själva. Börja sammankomsten med en kort återkoppling till ert arbete förra gången. Ge er också tid att redovisa och diskutera hemuppgiften att bevaka media. Alltså, varför är det särskilt intressant att veta åldern vid olika händelser som i praktiken inte är särskilt åldersrelaterade? Det finns många exempel på åldersdiskriminering. I boken redovisas ett antal berättelser där uppnådd ålder är ett hinder för att till exempel göra inköp och betala via faktura, besöka restaurang, teckna försäkring med mera. Inom SPF försöker man nu att lansera ordet årsrika, för att uttrycka att en person som kommit upp i ålder är rik på år, rik på erfarenheter, rik på yrkesliv etc. Frågor att diskutera Känner någon av er diskriminerad på grund av ålder? I många länder är det till en stor fördel att vara äldre i olika sammanhang. Ge exempel på vilka sammanhang? Är årsrika ett bra ord för att ge högre ålder en mer positiv innebörd? Vilka är era erfarenheter när det gäller bemötande? Har ni egna negativa upplevelser men kanske också positiva hur er ålder har påverkat bemötandet? Prata om hur man bör reagera vid dessa tillfällen. Är det skillnad på bemötandet, och fördomar, mot den äldre om det är man eller kvinna? Har etnisk bakgrund någon betydelse för synen på äldre? Har utbildningsbakgrund betydelse i bemötandet om du är yngre eller äldre? I valtider är många partiers valsedlar också märkta med kandidaternas ålder. Är det viktigt? Varför? Varför inte? 10

11 Många vill fortsätta att arbeta efter pensioneringen. Se sid i grundboken. Är det ett problem? Vilka möjligheter finns? Vilka hinder? Hur tror ni att den växande floran av förmedling av tjänster utförda av äldre personal, såsom Veterantjänst, Seniorpoolen, Hyr en pensionär med flera, påverkar synen på äldre i aktivt arbetsliv? På sidan 52 i grundboken finns en intressant synonymlista. Stämmer den med er uppfattning? Mellan dessa sammankomster är det naturligvis bra om ni tar del av grundbokens avsnitt kring detta. Uppgifter till nästa sammankomst Bjud gärna in en journalist till nästa sammankomst för att diskutera med denne hur media uttrycker ålder i tidningar och andra media och om det finns någon form av åldersdiskriminering i det. Ni har säkert i cirkeln många synpunkter och förslag till journalisten från era tidigare diskussioner. Ett sådant besök av journalist är också ett utmärkt tillfälle att få in ett reportage i tidningen om just er cirkels arbete, vilket kan bli ett positivt inlägg i att fästa allmänhetens uppmärksamhet på problemen med ålderism. Utnyttja det! Gå också till biblioteket och låna någon eller några skönlitterära böcker skrivna av dels unga författare, dels äldre författare. Tag hjälp av bibliotekets personal för urvalet. Låt böckerna cirkulera mellan deltagarna. Fundera, när ni läser, över om sättet att uttrycka sig varierar, om känslor uttrycks på olika sätt och om synen på åldrarna varierar beroende respektive författarens egen ålder. 11

12 Sammankomst 5 Äldre i vården Grundboken sidorna Författaren, professor Lars G Nilsson var apotekare och i grundboken har han skrivit utförliga och välformulerade avsnitt om vård, sjukdom, läkemedel och vårdapparatens hantering av dessa frågor för äldre vårdsökande. I avsnitten noteras att även om flertalet blir mycket väl bemötta i vården, kan en ålderism då och då noteras. Förslag att diskutera Att sköta sin hälsa har blivit mer och mer viktigt för att få en bra ålderdom. Vilka hälsofrämjande åtgärder vidtar ni i gruppen för att behålla en god hälsa även på äldre dagar? Hur arbetar er pensionärsförening med detta i ditt område? Vad skulle man kunna göra mera? Har privata gym och fitness-center i din närhet särskilda program för äldre? Deltar någon eller några av er i detta? Tag del av Åldersgränser i vården på sidan 57. Har ni i studiecirkeln bra eller dåliga konkreta exempel på hur ni som äldre blivit mottagna i vården? Redovisa för varandra. Rent generellt ökar läkemedelsanvändningen när vi blir äldre. Många ser läke medel som ett positivt sätt att lösa eventuella hälsoproblem. Andra ser med rädsla på läkemedel som kan ge icke önskade biverkningar etc. Tag del av grundbokens utförliga redovisningar om läkemedelsanvändningen. Tag också särskilt del av sammanställningen på sid 79 om Ålderism i flera led av behandlingskedjan. Är det så? För vi någonsin en diskussion med våra läkare om läkemedel innan receptet skrivs ut? Vågar vi diskutera alternativ? Eventuellt kan ni också bjuda in läkare eller apotekare till er nästa, eller en extra, sammankomst. Om ni bestämmer er för att göra det, är det gott råd att först förbereda er med ett antal frågor av mer generell natur som ni vill diskutera med honom eller henne. 12

13 Sammankomst 6 Sammanfattning och avslutning Har ni till sammankomsten bjudit in en läkare eller apotekare för att få svar på era frågor så kan det vara bra att börja med detta, men sätt av en begränsad tid så att diskussionen kan bli effektiv och helst mer generell än individbaserad. Använd också sammankomsten till en kort repetition av det som ni särskilt engagerat er kring vid cirkelsammankomsterna. Jämför med den plan ni själva ställde upp när ni började cirkelarbetet. Hur blev det? Hann ni med det som ni planerat för? Gör en alltså egen enklare utvärdering av studiecirkeln: om de förväntningar ni hade inför cirkeln har uppfyllts. om arbetet och diskussionerna har flutit på ett bra sätt. om arbetsfördelningen inom cirkeln fungerat. om praktiska frågor kring lokaler, material med mera, har ordnats tillräckligt bra. Vad kan ni göra ytterligare för att fästa uppmärksamheten på olika formar av ålderism? Behöver ni fler sammankomster för cirkeln? Önskar cirkeln ytterligare sammankomster möter detta naturligtvis inget hinder, men kontakta Studieförbundet Vuxenskolans kontor för att få rapporter med mera uppjusterade. De extra sammankomsterna kan användas till att fördjupa er i något eller några av de olika avsnitten eller för ytterligare någon fackmannamedverkan. Är det möjligt kan ni kanske också arrangera ett gemensamt möte med en annan cirkel med samma inriktning. Detta för få utbyte av varandras erfarenheter av cirkelarbetet kring ålderism. Länkar till hemsidor, se nästa sida! Kanske kan det vara en bra idé att i exempelvis i Pensionärsföreningens regi etablera en arbetsgrupp som får till uppgift att bevaka frågor om äldrediskriminering och organisera aktiviter som avser att minska detta i framtiden? Kanske en aktionsgrupp? 13

14 Några exempel på intressanta hemsidor SPF, Sveriges Pensionärsförbund, SPF-seniorerna PRO, Pensionärernas Riksorganisation Utbildningsradion Högskolan Halmstad, konferensrapport Äldre i centrum Socialdepartementet Transportstyrelsen, äldre och bilkörning 14

15 Ålderism strider mot äldres mänskliga rättigheter Bilaga Lagtext Såväl FN som den svenska lagstiftningen tar tydligt ställning för äldres rättigheter och mot äldrediskriminering. EN FN-rapport; Ageing in the twenty-first century: A celebration and a challenge 2012 för fram följande krav: Ingen diskriminering av äldre Ekonomisk förutsägbar trygghet Kunna fortsätta arbeta/ha en meningsfull sysselsättning Tillgång till hälso- och sjukvård Kunna fortsätta bo kvar hemma I den svenska grundlagen Regeringsformen 1 kapitel 2 står följande: Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt skall det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa. I Socialtjänstlagen 5 kapitel 4 står: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 med tillägg 2013 säger: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 15

16 Box Stockholm