Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

Transkript

1 Fridas Hage Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav 1

2 Handlingsplan för Elevhälsan Innehåll: Inledning sid. 3 Syfte/mål sid. 6 Ansvarsfördelning sid. 8 Arbetsbeskrivning, berörda yrkeskategorier sid. 9 Arbetsgång vid elevhälsoärende sid. 13 Oanmäld frånvaro sid. 13 Bilagor: 1. Flödesschema elevhälsan 2. Elevhälsoarbetet i arbetslaget 3. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 2

3 Inledning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. - Skollagen, 3 kap 8 I Skollagens 2 kap 25 uttrycks att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Detta innebär enligt Proposition 2009/10:165 att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Skollagskommittén hänvisar till Proposition 2001/02:183, Hälsa, lärande och trygghet, där en utgångspunkt är att lärande och hälsa i stor utsträckning påverkas av samma generella faktorer och att arbetet med elevhälsa bör vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Detta innebär en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer, från vuxenperspektiv till elevperspektiv samt från information till dialog och kommunikation. Detta innebär också att barn- och elevhälsoarbete inte ska betraktas som något avskilt och särskilt från det generella arbetet kring barns och ungdomars hälsa, lärande och utveckling. Då elevhälsan även omfattar medicinska och sociala insatser utgår arbetet också från gällande Hälso- och sjukvårdslag (medicinska insatser) samt sekretesslag och Socialtjänstlag (berörda delar) I elevhälsoplanen används skola som samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. För de personalkategorier som arbetar i dessa verksamheter används samlingsbegreppet lärare. I Skollag 2010:800, som antogs av riksdagen den 1 juli 2010 och som trädde i kraft 1 juli 2011, anges att elevhälsan är obligatorisk för bland annat förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen föreskriver att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. När det gäller specialpedagogisk kompetens anger lagstiftaren att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 3

4 Enligt Skollag (2010:800, 4 kap 2-6 ) är skolan ålagd att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, som ersätter den tidigare kvalitetsredovisningen. Skolan ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen och det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Ambitionen med denna elevhälsoplan är att den ska fungera som ett stöd för verksamheterna också i det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen har också sin grund i barnkonventionen och Salamancadeklarationen. I skollagen stadgas klart och tydligt att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ställer krav på kontinuerlig kompetensutveckling. Vidare framgår av lagens 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. FN:s barnkonvention om barnets rättigheter är ett juridiskt bindande dokument, en folkrättsligt bindande överenskommelse, som Sverige och andra länder som anslutit sig till den är skyldig att följa. Det betyder bland annat att det synsätt som FN:s barnkonvention ger uttryck för ska prägla skolans arbete. Barnkonventionen utgår från en helhetssyn på barn och innehåller därför alla former av mänskliga rättigheter medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ur konventionen kan utläsas vilka värderingar skolan ska lära ut till eleverna. I regeringens skrivelse (Skr. 1999/2000:137 Barn här och nu) som lämnades till riksdagen i september 2000 framgår att FN:s barnkonvention är ett av de grunddokument som utgör basen för läroplaner och kursplaner. Det framgår vidare av skrivelsen att arbetet med barnkonventionen är en ständigt pågående process och ett instrument för utveckling. På Fridas Hage arbetar vi i huvudsak med fyra grundprinciper enligt FN:s barnkonvention. Artikel 2 - Skydd mot diskriminering Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 - Barnets bästa Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6 - Rätten till liv och utveckling Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. 4

5 Artikel 12 - Rätten att uttrycka sina åsikter Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Artikel 12 betraktas som en av de största utmaningarna för oss. Det handlar om att förändra grundläggande attityder. FN-kommitténs förslag är ett samhälle med vuxna som ser barnet som en samhällsmedborgare med kompetens och kunskap. Därför skulle man kunna säga att artikel 12 fokuserar på vuxna lika mycket som på barn. (Skolverket, Jag vill ha inflytande överallt, s.8, Stockholm 1998.) Fridas Hage ska kännetecknas av ett inkluderande arbets- och förhållningssätt i såväl teori som praktik. Alla elever i våra verksamheter på enheten ska erbjudas en god pedagogisk omsorg och undervisning. Detta sker genom att allmänpedagogik och specialpedagogik länkas samman så att det finns beredskap hos personalen att möta alla elevers behov. Alla åtgärder som sätts in för en elev ska i första hand ske inom ordinarie verksamhet och i den grupp där individen har sin naturliga placering. Skolan ska vara en stödjande och ha en tillgänglig miljö för hälsa, lärande och demokrati genom att bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 5

6 Syfte/mål Det övergripande syftet med skolans elevhälsoarbete är att främja varje enskild elevs lärande och utveckling samt att bidra till att säkra alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Elevhälsoarbetet i skolan ska ha elevers bästa i fokus i enlighet med Barnkonventionen. Uppdraget är att: säkerställa elevernas trygghet, välbefinnande och rätten till stöd. all personal på skolan arbetar utifrån inriktningen i denna elevhälsoplan eleverna når målen i alla ämnen få elevhälsoplanen att fungera som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Alla elever ska känna trygghet, delaktighet och ha en god arbetsmiljö. Kriterier för måluppfyllelse Alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling Att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete kring elevhälsoarbetet. Skolans likabehandlingsplan skall följas av all personal Samsyn ska råda kring elevers utveckling och lärande. Elevhälsoarbetet ska kännetecknas av ett inkluderande förhållningssätt. All personal har ett ansvar att följa aktuell forskning, litteratur och fortbildning inom sitt yrkesområde. All personal erbjuds kompetensutveckling. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka för att planera, genomföra och följa upp elevhälsoarbetet Elevhälsoteamet skall utarbeta ett års-hjul för kvalitetsuppföljning Skolans lokala Elevhälsoplan bör revideras årligen. 6

7 Elevhälsoarbetets inriktning Elevhälsoarbetet skall vara främjande och förebyggande och bygga på ett systemteoretiskt synsätt genom att: De berörda eleverna och deras vårdnadshavare görs delaktiga i processen kring elevhälsoarbetet Vårdnadshavare känner trygghet inför att det egna barnets möjligheter tas till vara och att barnets eventuella svårigheter möts med acceptans och kompetens Elevens behov ses i relation till omgivningens bemötande och den miljö eleven vistas i Tidigt uppmärksamma och sätta in åtgärder för elever som befinner sig i svårigheter och för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål eller befinner sig i annan skolrelaterad problematik All verksamhet bedrivs utifrån ett inkluderande förhållningssätt Samverkan sker med externa aktörer som är av betydelse för elevens utveckling Medverka till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa hos varje elev Främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid 7

8 Ansvarsfördelning Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Arbetslag och mentor Elevhälsan startar i klassrummet. Det är i lärprocesserna, i relationen mellan lärare och elever, som det mest betydelsefulla sker Lärarnas förmåga att etablera goda relationer till eleverna och möjlighet att skapa utvecklande och kreativa lärandemiljöer i skolan är förutsättningar för att eleverna skall trivas och utvecklas och nå målen. (Prop.2001/02:14 s 13) Arbetslaget/mentor och den enskilde undervisande läraren har den dagliga kontakten och ansvaret för eleven. Det innebär att hitta möjligheter i arbetssätt och arbetsformer som hjälper eleven att utvecklas. Ansvaret innebär också, att tillsammans med elevhälsoteamet, planera stödinsatser när så behövs. Elevhälsoteamet I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. (Prop.2009/10:165) Elevhälsan har ett förebyggande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor ha ett nära samarbete med arbetslagen och kännedom om elevernas arbetsmiljö initiera utvecklingsarbete på organisationsnivå identifiera kompetensutvecklingsbehov Elevhälsan har också ett åtgärdande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor planera och genomföra insatser som att ge handledning och konsultation till arbetslag och lärare vid behov initiera och utföra kartläggningar och utredningar ge stödjande samtal till elever, elevgrupper och föräldrar elevhälsoteamet analyserar återkommande de åtgärdsprogram som upprättats på enheten, i syfte att identifiera mönster och trender och utifrån detta planera och initiera genomförandet av förebyggande insatser. utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete kring elevhälsoarbetet i samförstånd med skolans lärare elevhälsoteamets arbetssätt, metoder och förhållningssätt präglas av att fokus ligger på samspelet mellan individ och lärandemiljö utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. 8

9 Arbetsbeskrivning, berörda yrkeskategorier Elevhälsan på Fridas Hage består av: Rektor Maria Bergius Specialpedagog Linda Håkansson Specialpedagog (tal och språk) Karin Olsson Speciallärare Gunilla Jönegren, Tina Gränsmarker Fritidspedagog Agneta Kjelldahl Skolsköterska Kerstin Nilsson Kurator My Jonsson Psykolog Linnéa Fredin Elevhälsan har möte varannan onsdag. Tillgång till skolläkare, logoped och SVAS - lärare (svenska som andra språk) finns inom resurscentrum. Samarbete med socialtjänsten för anonyma konsultationer, elevstödsmöte efter samtycke etc. Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilt stöd, skall rektors se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Rektor har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: upprättande av handlingsplaner/åtgärdsprogram pedagogisk kartläggning inför mottagande i grundsärskola att verksamheten och elevhälsoarbetet utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta att nödvändig information förs vidare vid övergångar och då ny personal anställs att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande att utredning initieras kring elever i behov av särskilt stöd och att åtgärder sätts in 9

10 Specialpedagog Det praktiska övergripande ansvaret har specialpedagogen. Uppgifterna innebär att vara handledande, vägledande, rådgivande och konsultativ. Därtill initiera, planera, leda och utvärdera utvecklingsarbete inom det specialpedagogiska området. Specialpedagogen ansvarar också för att genomföra kartläggning och analys av verksamheten för elever i behov av stöd. Det åligger specialpedagogen att genomföra pedagogiska utredningar som är en del av basutredning. Specialpedagogen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska inriktas på: handledning i pedagogiska frågor både till arbetslag och enskilda pedagoger och elevassistenter medverka till utveckling av arbetet kring elever i behov av särskilt stöd verka för skolutveckling och kvalitetssäkring observation och analys av lärandemiljön pedagogisk kartläggning av elevers skolsituation i syfte att upptäcka det som främjar en önskad utveckling samarbeta och vara en samtalspartner till pedagoger och speciallärare i skolan vid Specialpedagog med inriktning tal och språk (FH) Har som uppgift att: arbeta ute på skolorna med elever som har olika språkliga svårigheter delta och informera vid personal- och föräldramöten kring barns tal- och språkutveckling finnas med vid övergångar mellan olika stadier handleda och fortbilda skolpersonal ge stöd till elever i tal och språkutveckling Speciallärare Har ett ansvar att: Samverka med arbetslag och pedagoger i kartläggning av elevers kunskapsutveckling Utifrån kartläggningsresultat analysera behov Ge specialundervisning utifrån gruppers och elevers skiftande behov Anpassa läromedel och undervisning utifrån enskilda elevers behov. Samarbeta och vara en samtalspartner till pedagoger vid extra anpassningar eller upprättande av åtgärdsprogram Återge ovanstående till Elevhälsoteamet samt till respektive mentor 10

11 Skolsköterska Skolsköterskan arbetar med: förebyggande hälsovård, så som hälsobesök och hälsoundervisning, i grupp och individuellt vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram öppen mottagning för fysisk och psykisk hälsa tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet rådgivning och stöd för elever, föräldrar och personal som språkrör för barns rätt till god hälsa verkar för att eleverna får en säker och god arbetsmiljö uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan ge ökad risk för skador och ohälsa Samarbetar bl. a. med BUP, socialtjänst, övrig sjukvård Kurator Arbetar på uppdrag av elevhälsan, vårdnadshavare eller mentor Utför medicinska kartläggningar samt medverkar inför mottagande i särskola Arbetar förebyggande, enskilt och i grupp, med psykosociala frågor som exempelvis mobbning, droger, samlevnad och relationer. Har individuella stöd-, kris- och motivationssamtal med elever utför skolsociala kartläggningar Utför social utredning inför mottagande i grundsärskola Ger stöd och konsultation till skolpersonal i elevvårdsfrågor Ger råd och stöd till föräldrar Samarbetar med andra förvaltningar och institutioner som till exempel socialtjänst, BUP m.fl. Är sakkunnig inom skolan i sociallagstiftningen Ingår i skolans trygghetsteam 11

12 Psykolog Arbetar på uppdrag av rektor. Arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Skall via utbildningsinsatser föra in psykologisk kunskap och bidrar till metodutveckling. Bidrar med psykologisk kunskap till skolans verksamhet genom exempelvis konsultation kring elever i behov av särskilt stöd. Genomför skolpsykologiska utredningar för att kartlägga elevens behov i skolan och anpassa undervisningen efter detta. Erbjuder handledning till pedagoger Samarbetar med andra förvaltningar och institutioner som till exempel socialtjänst, BUP m.fl. Förskollärare/fritidspedagog/lärare/mentor En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens/gruppens ram. Pedagogen har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. Mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven, meddelas all berörd personal Mentor skriver IUP och vid behov extra anpassningar och/eller åtgärdsprogram Berörd personal ska informera elev och föräldrar när ett problem uppstår. Förebyggande elevhälsa På Fridas Hage arbetar vi förebyggande och hälsofrämjande. I detta arbete ingår bland annat: Aktivt värdegrundsarbete Handledning i arbetslagen/enskilt Trygghetsteamgrupp med elevrepresentanter Hälsosamtal Kuratorssamtal Aktiviteter i basgrupper (åldersblandade fasta grupper) Äventyrspedagogik Storsamlingar Gemensamma idrottsdagar Samverkan med andra kommunala verksamheter Elev- och föräldrasamverkan Analys av elevärenden för att hitta förebyggande åtgärder 12

13 Arbetsgång vid elevhälsoärende Elevhälsoarbetet innebär att vid behov planera stödinsatser, se bilagor 1-3; 1. Flödesschema elevhälsan 2. Elevhälsoarbetet i arbetslaget 3. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Rutiner då elev är oanmäld frånvarande Mentor skriver in frånvaroanmälan i skolwebben När en elev saknas och vi inte har fått något meddelande om att eleven är sjuk, ledig eller frånvarande av någon annan anledning, ringer läraren eller någon personal på skolan hem/närmast anhörig inom en timma från det att skolan startat. Frånvaroanmälan till skolan görs senast klockan 8.00 varje dag. Frånvaroanmälan görs till respektive klasstelefon. Meddelande till fritids görs på respektive avdelnings telefon eller via loggboken. På morgonfritids är det föräldrarnas ansvar att lämna över sitt barn till en fritidspedagog. Kommer eleven inte till utsatt tid, måste föräldrarna ringa till morgonfritids på Berget, Telefon Det är också viktigt att meddela om en elev ska följa med en kamrat hem. Frånvaroanmälan gäller även på lovdagar då en elev är anmäld att vara på fritids. Om elev saknas: 4. Rektor informeras. 5. Enhetens krisgrupp kallas samman för vidare åtgärd. 6. Klasser slås samman för att friställa personal. 7. Närområdet avsöks. 8. Rektor kontaktar förvaltningschef. 9. Rektor avgör om polisen ska kontaktas (barnets ålder har betydelse). 10. Personal går mot barnets hem för att söka längs vägen. 11. Rektor avgör vilken eventuell information som skall delges andra barns föräldrar. Under hela processen har skolan kontakt med föräldrarna. Telefon till rektor Maria Bergius

14 Bilaga 1 Flödesschema Elevhälsan 2015-xx-xx Elev uppmärksammas. Pedagog informerar rektor Pedagog påbörjar enklare kartläggning som kan komma att ingå i en utredning om rektor ser behov av detta. Pedagogen använder sig av Checklista, resultat från det kommunövergripande Screeningschemat, samt övriga elevprestationer. Vid oroande frånvaro se Handlingsplan vid frånvaro (se Intranätet). Inom klassens ram Utarbeta extra anpassningar utifrån Checklista. Vid behov, rådgör med Elevhälsans personal. Mentor/Klasslärare dokumenterar insatser i Checklista. Samtal med elev och vårdnadshavare angående elevens behov Elevhälsa i Arbetslaget. Utarbeta extra anpassningar på gruppnivå utifrån Checklista. Vid behov, rådgör med lokala elevhälsan. Mentor/Klasslärare dokumenterar insatser i Checklista. Genomför, följ upp och utvärdera efter 6-8 v. Stödinsatserna ger ej önskat resultat. Stödinsats ger önskat resultat Mentor/Klasslärare genomför en Pedagogisk Kartläggning (bilaga 3). Skriftlig anmälan till EHT görs (bilaga 4). 14

15 Rektor kan ta beslut om Särskilt stöd samt om Åtgärdsprogram skall utarbetas utifrån den Pedagogiska Kartläggning som är gjord. Rektor kan även ta beslut om fördjupad utredning av Elevhälsan. Om fördjupad utredning visar behov av Särskilt stöd och att Åtgärdsprogram ska upprättas, tar rektor beslut om detta. ÅP utarbetas utifrån utredningen. Elev och vårdnadshavare är delaktiga. Mentor/Klasslärare ansvarar med ev stöd av Elevhälsan. ÅP genomförs, följs upp och utvärderas. Ev. nya åtgärder utarbetas ÅP ger ej önskat resultat god utveckling sker ÅP kan avslutas ev extra anpassningar inom klassens ram Samrådsmöte med rektor, vårdnadshavare och elev (beroende på mognad och ålder) samt berörd personal och Elevhälsa. Vid behov beslutas om kontakt med: Centrala BUP Västbas/Västbus Socialtjänst Elevhälsan 15

16 Bilaga 2 Elevhälsoarbetet i arbetslaget Upptäckt Någon ser, hör eller upplever något Utvärdering Dokumentation Nuläge Hur har det gått? Analys, vad beror Vad har vi lärt oss? problemet på? Avslut ny metod? Vilka åtgärder behövs? Arbetsfördelning Hur gör vi? Vem gör vad? När ska vi utvärdera? Metod Vad har vi för idéer? Vad kan var och en tillföra? 16

17 Bilaga 3 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Steg 1: Extra anpassningar Elever ska som ett första stöd få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar skall utgå från Checklistan, vilket t ex innebär tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning och läxhjälp eller särskilda IT- hjälpmedel. Det är lärare med stöd från specialpedagog/speciallärare som ansvarar för att extra anpassningar görs. 17 Steg 2: Utredning Innan åtgärdsprogram upprättas, krävs en utredning angående behov av särskilt stöd. Samråd skall ske med elevhälsan när detta inte är uppenbart obehövligt. Utredningens resultat skall sedan ligga till grund för åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Utredningen kan också resultera i att eleven inte har behov av särskilt stöd utan att han/hon kan nå kraven i kursplanerna med hjälp av extra anpassningar. Då kan rektor besluta att inte upprätta ett åtgärdsprogram (ett beslut som kan överklagas av elev/vårdnadshavare). Steg 3. Ev. särskilt stöd med åtgärdsprogram Insatser i ett åtgärdsprogram skall medföra någon form av varaktigt organisatoriskt ingripande i elevens skolgång såsom följande: regelbundet specialpedagogiskt stöd under längre tid, mer än två månader

18 anpassad studiegång stöd av elevassistent placering i särskild undervisningsgrupp Detta steg tas om de extra anpassningarna inte är tillräckliga, eller om det behövs åtgärder som ligger utanför vad lärarlaget kan uträtta/besluta om. Om eleven direkt visar stora svårigheter kan rektor besluta att åtgärdsprogram utarbetas omgående. 18