Handbok för invånardialog. Dialog med unga är bron till framtidens Luleå. Allas röst - med fokus på unga
|
|
- Ludvig Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok för invånardialog Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Allas röst - med fokus på unga
2
3 Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Luleå kommun har sedan 2007 arbetat med en långsiktig vision för Luleås framtid Vision Luleå 2050 som i dialog med invånare och brukare har kännetecknats av hög kvalité och som har gett oss en bild av framtidens samhälle som våra invånare vill ha det, ett attraktivt, växande och hållbart Luleå. Är vi i hamn? Nej vi kan inte nöja oss med detta. Vi måste hela tiden förbättra och utveckla våra verksamheter för att möta dagens utmaningar och framtidens behov. Brobyggarna är de unga. Unga i Luleå ska därför ha goda möjligheter att vara medskapande och i dialog vara delaktiga till utvecklingen av framtidens Luleå. Som politiker och tjänsteman kan det vara lätt att engageras av dialog men det är inte alltid lätt att göra rätt. Allas röst Handbok för invånardialog med fokus på unga har ambitionen att inspirera dig i ditt arbete kring dialog med unga och ge dig stöd i frågan Hur gör man? Handboken vänder sig framförallt till politiker och tjänstemän med intresse för invånar- och ungdomsdialog men vi hoppas även andra kan ha nytta och glädje av boken. Ungdomars delaktighet och inflytande är viktigt för demokratin och därför behövs strukturer byggas upp för att de ska få insikt i de demokratiska processerna och kunna påverka kommunens politik. Vision Luleå 2050, Allas röst Yvonne Stålnacke (S), Kommunalråd, Luleå kommun Niklas Nordström (S), Kommunalråd, Luleå kommun
4 Producerad av Projektet VÅGA, Arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun, maj 2014 Redaktör Börje Lindqvist, Luleå kommun Text Karin Gustafsson, Exjobb Luleå Illustratör Sofia Larsson, Luleå kommun Bild & layout Frank Rizo, Kommunikationskontoret, Luleå kommun Tryck Tryckeriet, Luleå kommun
5 o Innehallsförteckning Det här är medborgar-, invånar-, brukar- och ungdomsdialog. När ska den användas? Varför är det viktigt med ungdomsdialog? Vilka är unga? Skapa och tydliggör förutsättningar för ungdomsdialog. Unga hur når vi dem? Skilj på att lära och besluta Att förstå målgruppen Inflytandetrappan Invånardialog är en process Metoder för dialog med unga Dialogcafé Fokusgrupp Open Space VÅGA verkstad Öppet bord Sociala medier Dialog-appen Förslagslåda Luppen More than one story Framgångsfaktorer
6 Det här är medborgar-, invånar-, brukar- och ungdomsdialog Medborgardialog Medborgardialog och medskapande processer är ett verktyg som bör prioriteras inom Luleå kommun. För att uppnå ökad trivsel för invånarna krävs en känsla av delaktighet och möjlighet för invånarna att påverka kommunens uppbyggnad. Det är de som har makt, det vill säga de förtroendevalda, som har ansvar för att veta vad invånarna i kommunen anser vara viktigt. Detta görs genom att medborgarna inkluderas i alla inflytandeoch delaktighetsprocesser som kommunen har. För att öka engagemanget och tilliten till politiken och dess samhällsfrågor kan en systematisk medborgardialog ses som ett stöd. Invånardialog Vi har valt att använda ordet invånardialog istället för medborgardialog då man kan vara invånare i en kommun utan att vara medborgare i Sverige. Vi anser det viktigt att alla ska ha lika rättigheter att delta i dialogen. Brukardialog Vi skiljer på invånardialog och brukardialog då invånardialog behandlar politiska frågor som är övergripande kring samhällsutveckling medan brukardialog styrs av tjänstemännen och berör relationen mellan verksamhet och kund. Ungdomsdialog Vi har valt att fokusera på ungdomsdialog därför att det är viktigt att unga inkluderas i invånardialogen, precis som alla andra. En bild som ofta målas upp i media är att dagens unga inte bryr sig särskilt mycket om samhällsfrågor och politik, vilket inte stämmer. Det är snarare hur vi hittar vägar till kommunikation och utvecklar nya former för inflytande och delaktighet som är vår tids utmaning. Genom en fungerande ungdomsdialog, där vi tar till vara på ungas engagemang och drivkrafter, kan kommunens attraktionskraft öka och därmed även ungas vilja att stanna kvar och skapa ett framtida Luleå. 4
7 Ingen större skillnad bara du är medveten om skillnaden Principer, metodval, målgruppsanalys och så vidare skiljer sig inte mellan de olika dialogerna. Därför kan du använda den här handboken när du planerar de olika typerna, bara du är medveten om skillnaderna. Vi kommer använda begreppet dialog - generellt om inte annat anges men fokus kommer som sagt vara på ungdomsdialogen. Vår förhoppning är att du som politiker eller tjänsteman ska uppleva handboken lika viktig. 5
8 6 När ska den användas? För att en dialog ska bli framgångsrik krävs det att politiker och tjänstemän vet vad de önskar få ut av den. Det är inte rimligt att dialogen ska användas vid varje enskilt beslutsfattande som sker inom kommunen. Det är ni politiker och tjänstemän som väljer vilka frågor som är lämpliga och graden av inflytande. Tumregeln bör vara att frågan känns angelägen för invånarna och att den är påverkbar. Därför bör dialogen hållas tidigt i beslutsprocessen. Dialogen bör syfta till att införskaffa information kring invånarnas åsikter kring frågan. Detta för att kunna fatta bättre beslut som politiker och tjänstemän.
9 Varför är det viktigt med ungdomsdialog? Det kan ses som en utmaning att lyckas engagera unga invånarna i kommunen till dialog. Ofta är det dock inte bristen på ungas engagemang som är problemet utan snarare brist på förståelse och struktur kring de möjligheter till deltagande som unga invånare erbjuds. Ungas demokratiska rättigheter skiljer egentligen inte från vuxnas. Därför bör det anses lika viktigt att insamla den kunskap och de värderingar som de unga invånarna har som resterande målgrupper i kommunen. Därför måste politiker och tjänstemän upprätta strukturer som är lika tillgängliga för alla, med så låga trösklar som möjligt. Vilka är unga? Definitionen av vilka som hör till målgruppen unga kan variera. Luleå kommun gör följande åldersindelning: Barn 0-12 år Unga år Unga vuxna år 7
10 Skapa och tydliggör förutsättningar för ungdomsdialog. För en framgångsrik dialog oberoende av typ krävs förarbete. Det finns ingen form av inflytande och delaktighet som passar alla processer, likaså inga metoder som passar alla sammanhang. Däremot finns det grundläggande principer som bör anammas likt riktlinjer vid implementering av dialogen. s för tidskrävande! Förhållningssätt Hur ni som politiker och tjänstemän ser på ungdomarna är avgörande för hur framgångsrik dialogen blir. Det är ingen idé att starta upp en process om man inte är påverkbar och öppen för samarbete. Detta betyder inte att alla synpunkter behöver tillgodoses men det bör finnas en föreställning av att alla åsikter och frågor är välkomna att framföras. äller bara ändå! till ungdomsrådet, de har alltid tid. men de kom inte. i hinner med... e saker för oss än att jaga ungdomar a engagerar sig! Det blir alldeles för tidskrävande! Ungdomar gnäller bara ändå! Vi vänder oss till ungdomsrådet, de har alltid tid. Vi bjöd in dem men de kom inte. Vi får se om vi hinner med... Vi har viktigare saker för oss än att jaga ungdomar som inte själva engagerar sig! Det är viktigt att nå ut till alla ungdomar! Vi måste söka upp dem! Genom återkoppling skapas mer engagemanng! Det är viktig Vi måste sö Genom åter engageman 8
11 Inbjudan Dialog ska vara en möjlighet öppen för alla. Därmed är det viktigt att sträva efter engagemang från flera olika håll. Det är vanligt att ungas röst representeras av kommuners ungdomsråd. För att få en mer representerad information av unga invånares åsikter krävs att dialog genomförs med fler sociala grupper. För att lyckas genomföra dialog med ungdomar som vanligtvis inte engagerar sig i politiska frågor kan ses som en utmaning. Ibland kan det krävas större krafthandling än en skriftlig inbjudan. Att möta ungdomarna på deras arena kan vara till hjälp. Återkoppling En återkoppling av resultatet till de som medverkat i dialogen bör prioriteras. Det kan kännas viktigt för de som medverkat att få höra hur den information de delgivit har tagits an. En förklaring av processen och motivering av beslutsfattandet kan minska känslan av frustration hos ungdomarna. Detta kan skapa en acceptans och vilja att medverka i framtida dialoger. 9
12 Unga hur når vi dem? Uppsökande verksamhet Att lyckas nå och engagera unga är en spännande utmaning. Uppsökande verksamhet ses som ett verktyg i detta arbete. Med uppsökande verksamhet menas insatser och aktiviteter med målet att nå unga. Unga är ingen homogen grupp som finns samlad på en och samma plats. Bortsett från skolan finns få naturliga samlingspunkter som är bestående över tid. Det finns därför ett behov av en mängd olika insatser och aktiviteter för att nå så brett spektrum av unga som möjligt, även de som inte finns i skolan. Metoder för uppsökande verksamhet I detta arbete gäller det att tänka utanför boxen och jobba på flera fronter samtidigt, där den personliga kontakten med unga står i fokus. Unga når unga Det är viktigt att ta hjälp av målgruppen vid upprättandet av insatser och aktiviteter. Unga bör alltså aktivt finnas med i det uppsökande arbetet. Att anställa unga för uppsökarverksamhet är en framgångsfaktor. En annan är att identifiera nyckelpersoner av unga som har stort kontaktnät och som kan nå andra unga. Affischering, flyers, skriftlig inbjudan När det gäller unga räcker det inte alltid med att skicka ett mail utan en personlig kontakt är ofta nödvändig. Affischer och flyers kan vara ett bra komplement till mail och personlig kontakt. Sprid dem på platser där unga vistas, såsom i centrum, skolor, fritidsgårdar och föreningar. Utdelning av flyers i brevlådor för att nå hemmasittare kan också ge resultat. En framgångsfaktor är att låta unga vara med i framtagandet av marknadsföringsmaterialet och att rikta sig till unga i tal, text och layout. Tänk luftigt och rakt på sak. 10
13 Föräldrar och anhöriga Skapa kontakt med anhöriga och föräldrar till unga som ni vill nå. Denna kontakt blir särskilt viktig för att nå de unga som kan betecknas som mycket berörda av dialogen, men som inte deltar självmant. Sociala medier och press Genom aktiv användning av sociala medier, till exempel Facebook, Twitter och Instagram, kan kontinuerlig information spridas och dialog uppstå. Att använda sig av pressmeddelande ökar det mediala intresset och bidrar till marknadsföringen - ett enkelt sätt att synas. Samverkanspartners Ett utvecklat nätverk skapar förutsättningar för nya arbetssätt som kan leda till fler möten med unga. Genom nära samarbete med andra organisationer och projekt med samma målgrupp möjliggörs detta. Besök befintliga mötesplatser Identifiera och besök mötesplatser för olika målgrupper av unga. Genom fysisk närvaro kan personliga kontakter och nätverk knytas. Exempel på detta kan vara genom medverkan på event som vänder sig till unga. Nyckeln till framgång är den personliga kontakten och att unga når unga! Ungas medverkan och medskapande är en värdefull resurs i marknadsföringsarbetet. Erfarenheterna är hämtade från ungdomsprojekten VÅGA, UTAN (unga till arbete i norr) och Unga In. 11
14 Skilj på att lära och besluta Dialogtid Cirkeltid och beslutstid Triangeltid Lärande Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt Lärande för olikhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt för olikhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Beslut Avkräva beslut Fatta beslut Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet Beslut Avkräva beslut Fatta beslut Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet För att möjliggöra en påverkbar fråga kan processen delas upp i två delar, dialogtid och beslutstid. Företaget Preera har tagit fram bilden ovan och valt att kalla det för cirkeltid och triangeltid. Symbolerna representerar en visuell bild för vad som kan förväntas av de olika processerna. Under cirkeltiden förs en dialog där politiker och tjänstemän samlar in kunskap och fakta kring den aktuella frågan - ett lärande. Alla ges möjlighet att lyssna på alla, ingen åsikt är mer värd än någon annans. Inga beslut fattas under denna tid. Det är alltså under cirkeltid som dialogen äger rum. Här är det viktigt att tydliggöra för samtliga inblandade vad man behöver förhålla sig till och vad som är påverkbart. Det sparar energi och minskar risken för frustration hos både politiker, tjänstemän och invånare. När insamlandet av information är klar går processen över till triangeltid, även kallad beslutstid. Under triangeltid förs ingen dialog, utan här är det politiker och tjänstemän som fattar beslut utifrån den kunskap som samlats in under cirkeltiden. Här symboliserar triangeln de beslutsnivåer som finns inom organisationen och kommunen. 12
15 Att förstå målgruppen En målgruppsanalys är ett förarbete som krävs vid varje dialog. Det bör upprättas en kommunikationsplan för varje dialog. I den ska det beskrivas bland annat vilka aktiviteter och mål som vill uppnås, vilken information som vill delges och på vilket sätt. På Luleå kommuns intranät finnns mallar för olika kommunikationsplaner. I regel finns det två typer av invånare, de aktiva och de som inte är det. De aktiva invånarna är de som i regel medverkar självmant i dialogerna. Ibland är dock inte denna målgrupp representativ för den aktuella frågan. För bästa möjliga resultat från dialogen kan det behövas representativitet från andra invånare som inte är lika aktiva. För att nå den målgrupp vi vill kan det därmed krävas en förstudie där den berörda målgruppen analyseras fram. Detta gäller även vid ungdomsdialoger. Unga är ingen homogen grupp, precis som vuxna och pensionärer inte heller är det. Att till exempel kräva eller eftersträva representativitet från ett ungdomsråd blir därmed missvisande. Som hjälp vid analysen kan nedanstående modell användas. Modellen delar in invånarna i två dimensioner; berörd respektive aktiv. Båda dimensionerna kan i sin tur vara höga eller låga. Vid analys av målgruppen kan följande fråga ställas: Vilka berörs och intresseras av frågan och vilka av dessa är vanligtvis mindre aktiva i dialoger? Utifrån resultatet av målgruppsanalysen kan genomförandet av dialogen planeras. Mycket aktiva men lite berörda: - Deltar ofta eller alltid - Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva: - Deltar ofta eller alltid - Lätta att nå - Intresserade Lite aktiva och lite berörda: - Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva: - Viktigast att nå - Deltar inte automatiskt 13
16 Inflytandetrappan För att beskriva innebörden av inflytande tar vi hjälp av Inflytandetrappan. Den symboliserar grader av inflytande och delaktighet som deltagarna erbjuds kring den berörda frågan. På den liggande axeln finns påverkansmöjligheterna. Den stigande axeln visar den kompetensnivå som krävs av deltagarna för de olika nivåerna. Graden av kompetens påverkar vilken grad av inflytande som är lämplig och möjlig. Önskas en högre nivå av inflytande är det därmed viktigt att deltagarna tillgodoses den kunskap och kompetens som krävs. 14
17 STEG Inget inflytande KÄNNE- TECKEN DELTA- GARNA FÅR Unga blir inte tillfrågade alls. Ingen information ges förrän beslut redan fattats. - - Manipulation Deltagarna ges en Utnyttjas felaktig bild av deras engagemang. De kan bland annat manipuleras att tycka på ett visst sätt. Dekoration Det ser bra ut utåt Utnyttjas men i realiteten spelar ungas åsikter ingen roll. Information Envägskommunikation. Veta Grunden till allt deltagande. Enstaka frågor och svar. Välja bland alternativ Lämna synpunkter Inbjudan till Dialog Eget initiativ Lika bestämmande Samla in synpunkter kring framtagna förslag. Begränsat inflytande. Samla in fakta om deltagarnas egna tankar och förslag. Utbyte av tankar, ofta som en serie dialoger Deltagare uppmuntras till att våga ta tag i egna frågor och förslag. Processen planeras och genomförs tillsammans. Beslut fattas tillsammans. Unga ansvarar själva för processen och beslutsfattandet. Tycka Tycka Resonera Initiativrätt och medbestämmanderätt Makt och ansvar METOD- EXEMPEL Dialog med snedvriden information. Dialog utan ordentligt deltagande. Tidning, webb, media Enkät, fokusgrupp Enkät, fokusgrupp Genomföra Cafédialog Open Space Kommunikation med tjänstemän, Framtidsverkstad Styrelse eller rådmedlemskap Självbestämmande/ Unga bestämmer Ungdomsråd med mandat att fatta beslut. 15
18 Invånardialog är en process Oavsett hur målgruppsanalysen ser ut och vilka metoder som används vid dialogen krävs det alltid ett planeringsarbete. Invånardialog är en process innehållande både förarbete, genomförande av dialog samt efterarbete. Denna processkarta kan vara till hjälp under arbetets gång. 15. Gemensamt lärande & utvärdering 14. Återkoppla till deltagare & invånare 13. Korta & långsiktiga effekter 12. Sammanställ resultat 11. Återkoppla 10. Genomför dialogen 8. Detaljplanering 9. Bjud in till dialog 7. Kommunikationsplan 5. Stödjande strukturer & politikernärvaro 6.Beslut att genomföra dialogen 4. Metodval 3. Målgruppsanalys 2. Kvalitetssäkra frågan, definiera påverkbarheten 1. Identifiera, planera & designa frågan 16
19 Metoder för dialog med unga Att välja metod för invånardialog är en vetenskap i sig. Det finns inget bästa sätt, bara olika. Med hjälp av målgruppsanalysen och nivån av påverkansmöjligheter kan valet däremot bli lättare. Här följer ett antal exempel på metoder som kan användas. Kom ihåg att metoderna i sig inte löser något utan ska ses som verktyg för att nå ett mål. Fokusera på målet och välj metod därefter. Ibland kan det vara önskvärt att kombinera flera olika metoder för bästa resultat. Vill du ha ytterligare hjälp vid val av metod kan SKL:s dialogguide användas. Där finner du information kring tidigare genomförda dialoger samt verktyg för vilka metoder som passar just din dialog. 17
20 Dialogcafé I ett dialogcafé möts deltagarna i en café-liknande miljö för samtal. Tillställningen kan se ut på olika sätt beroende på vilka mål som vill uppnås. Teman och frågor bör anges i förväg för bästa resultat av dialogen. En opartisk tjänsteman är samtalsledare. Politiker och tjänstemän deltar i grupperna och fokuserar på att lyssna. Exempel på dialogcaféer som ungdomsprojektet VÅGA i Luleå har använt sig av: POP-UP Café - en mötesplats med olika aktuella teman som önskas av unga, där relevanta föreläsare, representanter från näringslivet samt unga bjuds in för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. Målet är att bygga broar mellan unga, politiker och tjänstemän. Dialogen äger rum på redan befintliga mötesplatser där unga redan finns. Idé Café en öppen mötesplats för alla som önskar diskutera valfria frågor och idéer. Dialogen leds av en samtalsledare där ordet är fritt och alla uppmuntras att delta i diskussionerna samt utveckla varandras idéer. 18
21 Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga eller tema 4. Kommunikationsmodell och målgruppsanalys genomförs 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Opartisk samtalsledare utses och utbildas 8. Ordna det praktiska kring mötet t ex lokal, fika, dukning osv 10. Dialogen genomförs med fortlöpande dokumentation 11. Resultatet sammanställs och återkopplas 12. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Dokumentation används som underlag för att få en samlad bild av dialogen. Återkoppla omgående efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus Fördjupad förståelse och chans till direkta följdfrågor Kostnads- och planeringskrävande, tid och fysisk deltagande begränsar 19
22 Fokusgrupp Fokusgrupp är en metod som arrangeras i intervjuform i mindre grupper där deltagarna har något gemensamt. Syftet med en fokusgrupp är att ge flera perspektiv på en fråga för en djupare förståelse. En mix av olika unga människor från olika målgrupper är önskvärt. Metoden kan både användas inför ett projekt, i ett förändringsarbete eller som uppföljning av ett arbete. Gruppen leds av en samtalsledare samt en dokumentatör. Dialogen kan dokumenteras på olika sätt och analysen av det insamlade materialet samt framtagande av frågeguide kan vara tidskrävande. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga eller tema 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Opartisk samtalsledare och dokumentatörer utses och utbildas 8. Ordna det praktiska kring mötet t ex lokal, fika, dukning osv 9. Dialogen genomförs med fortlöpande dokumentation 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation 20
23 Resultat och återkoppling Resultatet av dialogen ger ofta en stor mängd material. För att underlätta anlysarbetet kan det vara önskvärt att gruppen tillsammans diskuterar fram en gemensam bild. Återkoppling bör göras så fort som möjligt efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur den kommande beslutsprocessen påverkas av resultatet. Plus och minus Billigt, fördjupning möjlig Samtalsledarens förmåga styr resultatet, utmaning att rekrytera deltagare 21
24 Open Space Open Space metoden är enkel att organisera, kräver kort förberedelsetid och är effektiva för alla gruppstorlekar. Det som skiljer Open Space från andra metoder är att deltagarna själva ansvarar för dialogens uppbyggnad och frågornas innehåll. Deltagarna får själva föreslå frågor som de sedan arbetar med i grupper. För bästa resultat krävs stort eget ansvar hos deltagarna samt tilltro till metoden. Open Space-metoden används bäst när det finns en viktig fråga som måste behandlas, en mångfald av människor är inblandade, när det finns komplexitet och när besluten måste fattas snabbt. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fokusfråga eller tema 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Ordna det praktiska kring mötet t ex lokal, fika, dukning osv. 8. Genomförande av dialogen: beskrivning av frågan, val av underfrågor från deltagare. Självorganisering till grupper, sammanfattning med reflektioner från alla grupper 9. Resultatet sammanställs och återkopplas 10. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation 22
25 Resultat och återkoppling Då deltagarna själva beslutar vad som ska diskuteras kan resultatet variera. Fördelen är att det resultat som kommer fram förhoppningsvis är mer relevant. Återkoppling bör ske omgående efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus Enkel att sätta upp, styrs mycket av deltagarna själva Kräver en stor lokal och kringservice under flera timmar 23
26 VÅGAverkstad VÅGAverkstad är att likna med en framtidsverkstad. Metoden bygger på medskapande kring ett gemensamt mål och syfte. Den är enkel att organisera, kräver kort förberedelsetid och är effektiv för gruppstorlekar upp till 20 deltagare. Den har en central frågeställning som utgångspunkt. Frågeställningen kan vara i princip vad som helst. Verkstaden används bäst när det finns en viktig och komplex fråga som måste behandlas. Dialogen genomförs med hjälp av en opartisk samtalsledare samt diverse anteckningsmaterial. Engagemang och tilltro till metoden krävs för bästa resultat. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Metoden omfattar fyra steg: 1. Problematisering: Rundfrågning kopplat till den centrala frågeställningen. Alla får säga en sak varje gång turen kommer till dem. Förslagen skrivs upp så de är synliga för samtliga deltagare, förslagsvis på whiteboard eller post-it-lappar. Detta fortlöper tills samtliga anser att problemen är uttömda. 2. Val av problem: Samtliga deltagare får ett bestämt antal ploppar att fördela på problem de anser prioriterade att diskuteras. 3. Lösningsfokuserat: I grupper får deltagarna fokusera på lösningar kopplat till de problem som prioriterats i steg Konkretisering: Här prioriterar deltagarna vilka lösningar/aktiviteter som de vill fokusera på och gå till handling med. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fokusfråga eller tema 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 24
27 7. Opartisk samtalsledare och dokumentatör utses och utbildas 8. Ordna det praktiska kring mötet t ex lokal, material, fika, dukning osv. 9. Genomförande av dialogen utifrån de fyra stegen 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Resultatet varierar utifrån deltagarnas prioriteringar. Fördelen blir att resultatet förhoppningsvis blir mer relevant. Återkoppling bör ske så fort som möjligt efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus Enkel att sätta upp. Skapar upplevelse av delaktighet och medskapande Tid och fysisk närvaro begränsar. Begränsat antal deltagare. 25
28 Öppet bord Denna metod handlar om spontana möten, där politiker och tjänstemän träffar invånare utan att kalla till ett möte om en speciell fråga i en speciell lokal. Det kan handla om att välja att träffa invånare vid någon kommunal eller organisatorisk verksamhet, vilket vanligtvis skapar samtal om verksamheten i fråga. Man kan även med fördel välja att möta invånarna på deras egna arenor, snarare än i anslutning till den egna verksamheten. Det kan röra sig om stadsfestivaler, kulturevenemang eller rent av shoppingcentra. Syftet med dialogen blir då inte lika klar som när man träffar medborgare vid en verksamhet, men oftast väljs en enskild fråga ut att fokusera extra på vid mötena. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut om mötesplats. Kontakt med verksamhetsansvarig eller motsv. 3. Kommunikationsmodell 4. Ordna det praktiska kring mötesplatsen 5. Dialogen genomförs samt ev. dokumentation 6. Resultatet sammanställs och återkopplas 7. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Då syftet med denna dialog är spontana möten kan resultatet variera, där frågorna och svaren blir många. Återkoppling kan göras genom erbjudande av direkt mailkontakt samt genom sociala medier. Plus och Minus Direktkontakt med chans till fördjupad förståelse kring individuella frågor Risk för låg representativitet från engagerade deltagare 26
29 Sociala medier Sociala medier kan vara ett enkelt sätt att nå olika målgrupper som har tillgång till datorer, smartphones och internet. Detta kan ses som ett viktigt verktyg för kontinuerlig kontakt med invånarna. På webbplatsen ges invånarna möjlighet till direktkontakt, diskussion samt information. Information via sociala medier leder ofta till någon form av kommunikation eller dialog med medborgare, även om det ibland i praktiken fungerar mer som en envägskommunikation. Dialog i sociala medier ställer krav på god kunskap kring skriftlig kommunikation och etiskt förhållningssätt. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design samt upprättande av webbplats 4. Marknadsföring 5. Politiker eller tjänsteman ansvarar för kommunikationen på webbplatsen 6. Dialogen genomförs med eventuell dokumentation 7. Resultatet sammanställs och återkopplas 8. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Ger en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt. För en väl fungerande webbplats krävs kontinuerlig uppdatering och snabb återkoppling till invånarna och beslutande organ. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus Direktkontakt med många på samma gång Lättillgängligt med möjlighet till snabba svar Kräver underhåll och återkoppling, etablering kan fodra resurser, ansvarig kommunikatörs förmåga styr resultatet 27
30 Dialogappen Dialogappen är ett snabbt och smidigt verktyg att på svar på frågor av dem som har tillgång till en smartphone. Genom appen kan flertalet enkäter genomföras. Statistik kan sammanställas direkt i appen. Frågorna som önskas besvaras bör vara enkelt formulerade för att underlätta för de tillfrågade deltagarna. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av applikation och relevant fråga 4. Kvalitetssäkring av frågor 5. Marknadsföring av applikation 6. Enkät via applikation 7. Resultatet sammanställs och återkopplas, förslagsvis presenteras i appen 8. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Grafer och tabeller som visar resultatet. Finns även tillgång till en värmekarta som läser av var dialogen är som hetast just nu. Då sammanställningen kan göras automatiskt i appen kan återkopplingen göras fort. Plus och minus Snabbt, smidigt Svarsutrymmet begränsat, utesluter vissa målgrupper som inte äger en smartphone 28
31 Förslagslåda Idéer eller förslag från deltagare kan samlas in, antingen digitalt eller genom en fysisk förslagslåda. Förslagen kan sedan förslagsvis läggas ut på nätet och andra invånare kan där stödja förslaget genom att skriva under. En stor fördel med metoden är att det blir enkelt både att lämna förslag och att se vad som är angeläget för invånarna. En annan fördel är att man kan nå nya grupper av invånare som annars kanske inte engagerat sig. Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 4. Design och uppsättning av funktionalitet på en webbplats 5. Marknadsföring 6. Resultatet sammanställs och återkopplas 7. Resultatet presenteras för beslutande organ/organisation Resultat och återkoppling Resultatet kan ge en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt och angeläget ur deras perspektiv. Funktionalitet för återkoppling bör vara integrerad i det system man använder. Möjlighet till fortsatt kontakt med invånare som lämna förslag kan locka till vidare engagemang. Plus och minus Innehållsrik bild av vad som är angeläget kräver stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, svårt att välja bort förslag som inte går att genomföra om många stödjer förslaget 29
32 Luppen Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkätundersökning som alla kommuner kan använda sig av för att förverkliga ungas rätt till inflytande och välfärd. I enkäten får ungdomar möjlighet att själva uttrycka hur de upplever sin livssituation och utifrån svaren kan kommunen utveckla sin verksamhet. Undersökningen genomförs vart fjärde år (Luleå kommun). Enkätens delar Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Arbetsgång 1. Beslut om genomförande 2. Projektledare utses och utbildas 3. Val av enkät (pappersform eller webbaserad) och mötesplats 2. Inbjudan till aktuella målgrupper 3.Rutiner för återkoppling tas fram 4.Enkätundersökningen genomförs 5.Resultatet sammanställs och återkopplas 6.Resultatet presenteras för beslutande organ 30
33 Resultat och återkoppling Datamaterialet sammanställs i en rapport. Återkoppling görs till samtliga medverkande, så som politiker och skolor. Plus och minus hög svarsfrekvens ger god fördjupad förståelse Tidskrävande För mer information, se Ungdomsstyrelsens manual för Lupp på 31
34 More than one story - Vi är alla mer än en berättelse! För en givande dialog kan man med fördel inleda mötet med denna metod. More than one story är ett kortspel, samt en applikation, utvecklad för att bygga broar mellan människor i alla åldrar, från alla bakgrunder och kulturer. Det är en metod som kan användas vid dialoger där syftet är att få igång ett samtal samt få en djupare förståelse för den valda målgruppen. Hur man spelar 1. Presentation - Börja med ett kort presentation av varje spelare. 2. Spelet kan börja - Den äldsta deltagaren drar ett kort och läser det högt. Med kortet i handen, börjar denna spelare berätta. De andra lyssnar aktivt och får uppmuntra berättaren genom att ställa frågor. När berättaren väljer att lägga ner kortet är det nästas tur. 3. Tidsgräns - Om man vill kan en tidsgräns för varje berättelse eller för hela spelet definieras. Spela så många rundor som helst. 4. Samtala - Fritt samtal mellan olika berättelser är tillåtet! 5. Alla är vinnare! 32
35 Resultat och återkoppling Då målet med denna metod inte är att besvara en allmängiltig och politisk fråga behövs ingen direkt dokumentation eller återkoppling av deltagarnas berättelser. Denna metod ska snarare ses som en inledande metod i en större dialog. Detta kan sedan resultera i en mer givande och avslappnad fortsatt dialog. Plus och minus Enkel och rolig att använda Tidskrävande För mer information, se 33
36 Framgångsfaktorer Här lyfter vi fram ett antal framgångsfaktorer som har avgörande betydelse för en lyckad dialog, oavsett ämne eller vilka metoder som används. Tydlighet är nyckeln Att bjuda in till dialog väcker förväntningar av alla de slag. Därför är det viktigt att ge tydlig information om vad deltagarna kan förvänta sig. Välj frågor som berör Invånarna väljer själva när de vill engagera sig. Välj frågor som invånarna uppfattar som viktiga. Engagera tidigt Oftast är det i början av en process som påverkansutrymmet är som störst. En bra tumregel är därför att engagera och bjuda in till dialog i ett tidigt skede. Bjud bara in när det finns påverkansmöjlighet För att väcka engagemang måste dialogen upplevas som meningsfull. Det måste finnas ett verkligt påverkansutrymme. Var tydlig med vad som är påverkbart och inte. Återkoppla kontinuerligt Hjälp deltagarna att följa vad som händer med deras bidrag till beslutet. På så vis visas vilket värde som sätts på deras engagemang och håller intresset för den aktuella frågan levande. Dialog på deltagarnas villkor Eftersträva att anpassa dialogen efter målgruppens förutsättningar. Tänk på vem du pratar med Som politiker och tjänsteman har du olika roller, internt inom politiken och organisationen men även utåt - med invånarna. De olika rollerna kompletterar varandra men det är viktigt att vara medveten om skillnaden. 34
37 Identifiera målgruppen Genom en målgruppsanalys identifieras de målgrupper man vill nå. Fokusera extra på de som normalt inte kommer till tals. Arbeta systematiskt Dialogen är en systematisk process som omfattar design, målgrupper, metodval, genomförande, återkoppling och beslutsfattande. En formulerad och successivt uppdaterad kommunikationsplan ses som ett stöd i detta. Lyssna och ta intryck Annars var det ingen idé att utföra dialogprocessen från början. Utveckla arbetsformerna Allt och alla kan utvecklas och förbättras. Därför bör ett kontinuerlig utvärderings- och analysarbete av dialogen och dess process göras. Detta bör involvera både politiker, tjänstemän och invånare. Låt det ta tid. Ha tålamod Implementering av en kontinuerlig och fungerande dialog i samhället tar lång tid och kräver ett långsiktigt engagemang av alla som arbetar med dialogen. 35
38 Använd inte dialog... för att förankra redan tagna beslut för att skapa ensidig opinion i en fråga för att skapa engagemang i en fråga som inte är påverkbar när bara en mindre grupp får inflytande på resultatet när tiden till beslutsfattandet är för kort om det saknas resurser till återkoppling av resultatet till involverade målgrupper och invånarna i stort om det inte finns tillräckligt med politisk vilja och tjänstemannastöd för att designa och genomföra dialogen på ett bra sätt om det nyligen genomförts en dialog med motsvarande fråga men där deltagarna gett felaktigt svar utan kännedom om målgruppen utan att se till att deltagarna förstår frågan utan att ha funderat på hur vi bemöter svaren om syftet endast är dekoration utan att verkligen ta intryck
Handbok i invånardialog
Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Producerad av kommunikatörerna på förvaltningen för Service, oktober 2012 Text Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg,
Läs merHandbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun
Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Produktion: Informatörerna på Service Text: Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form: Fredrik
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merMedborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merInvånardialog. Stöd för. i Laholms kommun
Stöd för Invånardialog i Laholms kommun Politiker såväl som tjänstemän är i grunden till för invånarna. Med allmänhetens ökande krav på öppenhet och möjligheter att påverka blir därmed invånardialog ett
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog
Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merUmeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Läs merPrinciper för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun
Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Riktlinjer och principer för medborgardialog
Läs merMedborgardialog som del i styrningen.
Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser
Läs merMedborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.
Sida 1 (5) Revision 1 2016-08-01 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 0850803354 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Medborgarbudget Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merKommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24
Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även
Läs merHandbok i invånardialog
Handbok i invånardialog Invånardialog är viktigt för demokratin VÅR VISION SÄGER att i Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans, är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merHandlingsplan. för medborgardialog. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0122.103 Handlingsplan för medborgardialog Gäller från: 2016-04-14 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Demokratiberedningen Utarbetad av: Demokratiberedningen Revideras senast:
Läs merFramtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé
Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merRiktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merSTYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när 2018-09-27 165 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande
Läs merSunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.
Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /13
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-05-21 Diarienummer N138-0240/13 Utvecklingsavdelningen Elsie Averlid, Mikaeil Yousefi Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se
Läs merSödermöres Medborgarpanel
Södermöres Medborgarpanel 30 april-7 maj 2013 Tema: Principer för medborgardialog Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 55 av 136 har svarat, svarsfrekvens 40,5 % Enkät februari 2013, tema service; 66% Enkät
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merKostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden
Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut
Läs merUtveckla medborgardialogen.
Utveckla medborgardialogen Lena.langlet@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merStrategi för invånardialog
Strategi för invånardialog Gäller fr.o.m. 2014-06-18 Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Strategi för invånardialog Innehållsförteckning Inriktningsmål... 1 Förhållningssätt... 1 Berörda av invånardialog...
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merKALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMedborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds
Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds 2018-05-15 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning 3 2. Tillit till kommunen 4 3. Upplevelser av processen 5 4. Dialogmötenas
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merMedborgarbudget. Lena Langlet, SKL 24 oktober 2018
Medborgarbudget Lena Langlet, SKL 24 oktober 2018 SKL:s kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling
Läs merbarn och beslutsfattare möts
barn och beslutsfattare möts text: Sara Persson textbearbetning: Tove Lund och Sophia Sundlin illustrationer: Martin Larsson grafisk form: Tove Lund e-post: ungdomsombudet@kalmar.se webbplats: www.kumulus.se
Läs merKOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form
Läs merSTYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder och följande
Läs merLandsbygd 2.0. Vad är det?
Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden
Läs merPolicy för medborgardialog
Dnr: KS 16/0035 Antagen av Kommunfullmäktige 51 den 11 maj 2016 www.upplands - bro.se Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Övergripande syfte... 4 3 Definitioner... 5 4 Principer för medborgardialog...
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merPrinciper och vägledning för medborgardialog
KMMU FÖRFGSSMG G 41 1(1) Gäller från Diarienummer 2015-02-23 2014/1498 010 ntagen: kommunfullmäktige 2015-02-23 23. Principer och vägledning för medborgardialog Se bilaga. www.hassleholm.se S Medborgardialog
Läs merProgram för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merHandbok fo r medborgardialoger
Handbok fo r medborgardialoger 1 Inledning Bakgrund och syfte Regionerna Jelgava i Lettland, Recklinghausen i Tyskland, Wodzislaw i Polen och Landstinget Sörmland i Sverige genomförde tillsammans EU-projektet
Läs merLUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merDemokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober
Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta
Läs merVarför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna
r ö f k o handb m u r o f g dialo 1 Varför behövs en handbok? Med hjälp av handboken blir du bättre på att genomföra dialoger i dialogforum. Handboken ger dig kunskap om hur du kan arbeta på ett systematiskt
Läs merEn grön stadsdel mitt i staden Hur är det att bo, leva och verka på Ängsgärdet i framtiden? Möjligheter och Utmaningar
En grön stadsdel mitt i staden Hur är det att bo, leva och verka på Ängsgärdet i framtiden? Möjligheter och Utmaningar Dokumentation planeringsmöte 23 januari 2017 1. Inledning Inför den kommande konferensen
Läs merRemiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Kommunstyrelsen 2018-02-15 Kommunledningskontoret Kommunikation och delaktighet KSKF/2017:725 Isabel Jansson 016-710 18 44 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Läs merMEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO
MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merKommunikationsplan. Medborgardialog för mandatperiod Region Skåne
Kommunikationsplan Medborgardialog för mandatperiod 2015-2018 Region Skåne Innehåll KOMMUNIKATIONSPLAN 1 MEDBORGARDIALOG FÖR MANDATPERIOD 2015-2018 1 REGION SKÅNE 1 1. BAKGRUND 4 2. ENHETENS UPPDRAG, SYFTE
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merChecklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merMedborgardialog. Utveckling av styrsystem för medborgardialog
Medborgardialog Utveckling av styrsystem för medborgardialog 9.12.2014 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser
Läs merTierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12
Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merProcessledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Läs merHej på er! Ännu en månad har rusat förbi!
Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Under november månad har vi fortsatt med demokratiutbildning för ledningsgrupperna i förvaltningarna. Detta var årets sista tillfälle för demokratiutbildning!
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPolicy för information och kommunikation
Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merKF Ärende 6. Införande av E-förslag i Karlskoga kommun
KF Ärende 6 Införande av E-förslag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1(2) KS 2018-00299 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anette Jonson Införande av e-förslag i Karlskoga kommun Sammanfattning
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merLathund Fokusgrupps Teknik
Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge
Läs merSTADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16
STADSBYGGNADSKONTORET Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 Bildcollage från kvällen Kvällen, som hade temat Du får snart fler grannar,
Läs merUng i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014
Ung i kommunen Kommunutvecklare Knivsta 2014 Ung i kommunen Kommunutvecklare Som kommunutvecklare har vi fått chansen att under en period vara med och påverka Knivsta, så att kommunen kan bli en bättre
Läs merEn Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping
En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merinnehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8
Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med
Läs mer