Handbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

Transkript

1 Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

2 Produktion: Informatörerna på Service Text: Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form: Fredrik Simson, Kungsbacka kommun Foto: Invånardialogen är här för att stanna Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånare och brukare. Men vi kan inte nöja oss med det. Vi måste ständigt förbättra oss och utveckla våra verksamheter för att möta dagens krav och framtidens behov. Därför startade vi under 2011 satsningen på invånardialog i Kungsbacka kommun. Vi vill med denna handbok dela med oss av de lärdomar vi skaffat oss under projekttiden och därmed bygga basen för fortsatt utveckling av metoder och arbetsformer som passar oss i Kungsbacka kommun. Som kommunens högsta politiker ser vi flera utmaningar som vi vill komma åt med hjälp av en ökad dialog med invånarna i Kungsbacka. Handbokens ambition är att inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på hur gör man -frågor. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteman i Kungsbacka kommun, men vi hoppas att även andra kan ha nytta och glädje av innehållet. Invånardialogen i Kungsbacka är här för att stanna, och nu behöver vi din hjälp för att fortsätta utvecklingen. På återlyssnande i en dialog nära dig. Kungsbacka XX Per Ödman (M), kommunstyrelsens ordförande Ulrika Landergren (FP), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Eva Borg (S), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 2 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

3 Innehållsförteckning Det här är invånardialog... Social dokumentation... Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 3

4 Det här är invånardialog Ett samhälle som finns till för invånarna kräver att de med makt, det vill säga politikerna, känner till vad som är viktigt för invånarna. Förr var det betydligt vanligare att människor var medlemmar i politiska partier. Vi ser tillbaka på en tid då medlemskap i politiska partier var en naturlig del i det kollektiva engagemanget för att bygga upp välfärdsstaten. Då var det också lätt för förtroendevalda att lyssna på medlemmarna och på så sätt ta pulsen på samhället. Idag minskar förtroendet för politiker och allt färre väljer att engagera sig i politiska partier. Invånardialog handlar om att utveckla nya former för inflytande och delaktighet för att kunna hantera vår tids utmaningar. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås omöjligt att föra invånardialog inför varje beslut. Frågan är då kring vilka frågor vi ska föra dialog? Viktigast är att invånardialogen känns angelägen och att du som är förtroendevald är påverkbar. Sedan måste vi i varje enskilt fall ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan göras med vägledning av tre frågor: Är vi som förtroendevalda påverkbara? Behöver vi som förtroendevalda mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Kan en invånardialog frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Det finns flera olika delar av en beslutsprocess som passar för invånardialog: Utforska behov Pröva lösningar Analysera flera olika förslag Beslutsstöd Designa införande Utvärdera beslut eller genomförande 4 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

5 Invånardialog och brukardialog Vi skiljer på det vi kallar invånardialog och det vi kallar brukardialog. Man kan enkelt säga att invånardialogen handlar om mer övergripande frågor kring samhällsutveckling och styrs av politikerna, medan brukardialog behandlar frågor som gäller relationen mellan kommunen och kunden, brukaren. Brukardialogen styrs av tjänstemännen. Ett sätt att avgöra om det rör sig om invånardialog eller brukardialog är att titta på den potentiella frågan och dess plats i Kungsbacka kommun. Ett bra exempel på en invånardialogsfråga är Livskvalitet i små barns liv. Frågan riktar sig till olika målgrupper och har en samhällsdimension i sig. Frågan kommer också att ha en mer indirekt påverkan på beslutsprocesser och resultatet av dialogen kan också göra avtryck på fler ställen än bara förskolan. Motsvarigheten i brukardialog kan vara Upplevd kvalitet i förskolan. Den riktar sig direkt mot de som utnyttjar förskolan. Resultatet av dialogen påverkar verksamhetsutvecklingen i förskolan på ett tydligt sätt. Principer, metodval, målgruppsanalys och så vidare skiljer sig inte mellan invånar- och brukardialog. Därför kan du använda den här boken även när planerar brukardialog, bara du är medveten om skillnaderna. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som förtroendevalda och tjänstemän ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 5

6 Skapa förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I designen bestäms viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Varje metod har sina specifika detaljer, men det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring roller, regler, målgrupper och delaktighet. Politiker och tjänstemän har olika roller Invånardialog är först och främst till för politikerna. Innehåll, fokus och påverkansnivå måste hanteras av politikerna. De förtroendevalda behöver stöd vad gäller design, metodoch målgruppsanalyser. Det är tjänstemännens uppgift att vara detta stöd. Det är alltså politikerna som ska genomföra själva dialogen, att stå för innehållet och att lyssna på invånarna. Brukardialog är däremot en fråga för tjänstemännen fullt ut. Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som förtroendevalda måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga beslutsfattandet. Partipolitikern ska fokusera på att Sända budskap Svara på frågor om varför Göra sin version av vad som är viktigast tydlig Värva röster till partiet Skapa intresse för partimedlemskap Invånardialogspolitikern ska fokusera på att Lyssna av värderingar, fokus och behov Fråga och lyssna till svaren Lyssa tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna Skapa intresse för samhället i stort Dokumentera för att förstå och sprida En förtroendevald i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både som partipolitiker och som invånardialogspolitiker om invånardialogen ska få full effekt. 6 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

7 Cirkel- och triangeltid Leda skapande &?! Lärande Skapa led Beslut Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt för olikhet Systematik för förutsägbarhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Avkräva beslut Fatta beslut Välja svar Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet Definiera påverkbarhet För att nå framgång i invånardialogen krävs att frågan är påverkbar. För att nå en påverkan är det viktigt att planera för hur påverkan ska hanteras. Vi måste fundera kring när invånarna kan påverka och hur vi som politiker ska låta oss påverkas. För att förtydliga vad som menas med påverkbarhet använder vi två centrala begrepp, cirkeltid och triangeltid. När vi befinner oss i cirkeltid möts vi i ett samspel där den aktuella frågan är påverkbar. Människor både kan och ska medverka med sina perspektiv, även om de är av helt motsatt karaktär. All invånardialog bedrivs i cirkeltid I cirkeltid fattas inga beslut. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att dela in cirkeltiden i röd och grön zon. Det sparar mycket energi och minskar frustrationen hos både politiker, tjänstemän och invånare. Röd zon kapslar in det som inte är påverkbart men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Grön zon innehåller det som är fullt påverkbart. Triangeltid fokuserar på beslutsfattandet. Ingen invånardialog genomförs i triangeltid, utan här är det politikerna som fattar beslut. Om vi skulle utföra invånardialog i triangeltiden skulle det bli direktdemokrati, och det är inte målet med invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 7

8 Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner, berörd respektive aktiv. Båda dessa kan vara höga eller låga. De högt aktiva och högt berörda är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte automatiskt att vara med. Däremot kanske det är den gruppen vars perspektiv är absolut viktigast att få med i dialogen. De som är aktiva men inte berörda äger ofta specifik kunskap kring frågan men kräver bearbetning för att komma till bäst nytta. För att nå de målgrupper vi vill krävs både kreativitet och tålamod. Var inte rätt för att pröva olika idéer i liten skala. Tänk också på att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel arkitekter och lekmän i en dialog om samhällsbyggnadsfrågor kan riskera att dämpa lekmännens lust att samtala. Kommunikationsplan Du bör upprätta en kommunikationsplan för varje dialog. I kommunens projektmodell finns en mall för hur en kommunikationsplan kan se ut. Tänk på att det kan vara en bra idé att anlita din förvaltnings informatör för att fundera kring kommunikationen i dialogen. 8 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

9 Delaktighetstrappan Delaktighetstrappan hjälper oss att designa dialogen på rätt sätt. Här handlar det om hur mycket invånarnas kompetens i frågan ska få lov att påverka. Modellen ger vägledning om både metodval och om vad invånarna kan förvänta sig av dialogen. På den liggande axeln finns påverkansmöjligheten i den aktuella frågan. Är den påverkbar överhuvud taget? I vilken utsträckning? På den stående axeln finns den efterfrågade kompetensen. Hur mycket kompetens vi vill att deltagarna ska ha i frågan påverkar graden av dialog och vår vilja att bli påverkade. På det första steget finns det varken påverkansmöjligheter eller någon vilja att bli påverkad. Då blir det information. Det är viktigt att aldrig kalla något som egentligen är information för något annat, då minskar förtroendet för arbetet med invånardialog i Kungsbacka. Tabellen hjälper dig att se vad som kännetecknar de olika stegen i trappan och i vilka lägen de kan vara lämpliga. HÖG Medbeslutande Inflytande Kompetens Konsultation Dialog LÅG Information LÅG Påverkansmöjlighet HÖG Steg Kännetecken Invånarna får Metodexempel Medbeslutande Gemensamt beslutsfattande Bestämma Rådslag med omröstning Inflytande Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans Genomföra Framtidsverkstad Dialog Utbyte av tankar, ofta som en serie av dialoger Resonera Café dialog, Open Space Konsultation Information Insamling av synpunkter, enstaka tillfälle Tycka SMS enkät Fokusgrupp, Facebook, E-petitioner Envägskommunikation, Enstaka frågor och svar Veta Tidning, webb, trycksak Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 9

10 Invånardialog är en process Oavsett vilka metodval vi gjort och hur målgruppsanalysen ser ut måste vi alltid planera dialogen, genomföra den och sedan återkoppla resultatet av dialogen. Du kan använda den här processkartan som en hjälp för att designa dialogen. Identifiera fråga, planera och designa Kvalitetssäkra fråga, definiera påverkbarhet Målgruppsanalys Metodval Processtöd och politikernärvaro Genomför dialogen Bjud in till dialog Detaljplanering Kommunikationsplan Beslut att genomföra dialogen Återkoppla Sammanställ resultat Styreffekt Återkoppla till deltagare Återkoppla till invånare Gemensamt lärande, utvärdering 10 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

11 Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas preferenser och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en god idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Att riktigt behärska invånardialog kräver både mod, uthållighet och envishet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det viktigaste är att planera, genomföra och vara noggrann med att lära sig av sina misstag. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kort sagt så finns det inget bästa sätt, bara olika. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. De är redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. På de kommande sidorna har vi samlat metoder som är gängse i Sverige. Varje metodbeskrivning har en kortfattad beskrivning av syfte och tillvägagångssätt. Dessutom finns en checklista för arbetsgången som stöd för den som planerar dialogen samt en grov uppskattning av tidsåtgång för varje metod som hjälp när olika metoder vägs mot varandra. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 11

12 Invånarpanel Ett fåtal frågor i enkätform skickas med jämna mellanrum till deltagare som frivilligt anmält sig till en panel. Panelen ska följa det demografiska idealet så gott det går och därmed säkra en bred representation. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Frågan skickas ut 5. Resultatet sammanställs och återkopplas 6. Resultatet återförs till beslutande organ illust ration Resultat och återkoppling Panelens svar sammanställs på lämpligt sätt efter varje fråga. Återkoppla snarast efter varje fråga, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Kostnader och tidsåtgång Låg kostnad och låg tidsåtgång +++/--- + Lättillgängligt, snabba svar, komplexa frågor möjliga - Kräver systematiskt underhåll och återkoppling, etablering kräver resurser Kungsbackas invånarpanel Du kan rekrytera en egen invånarpanel om det är lämpligast utifrån de mål du vill nå, men annars går det bra att använda Kungsbackas invånarpanel. Panelen rekryteras löpande och innehöll i juni 2012 drygt 300 vuxna medlemmar. Dessutom pågår rekrytering av en ungdomspanel. Är du intresserad av att använda panelen för att ställa frågor går det bra att skicka e-post till invanardialog@kungsbacka.se. 12 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

13 Sms-enkät En sms-enkät är ett snabbt och enkelt sätt att få svar på en fråga till en förväg definierad grupp eller genom annonsering. Invånaren svarar på enkäten genom att skicka ett sms, vilket ställer krav på att frågan är enkelt formulerad så att svaret inte blir för långt och krångligt att skriva. Kom också ihåg att sms inte passar alla målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av enkel och tydlig fråga 4. Kvalitetssäkring av frågan 5. Urval av målgrupp 6. Kontaktvägar för målgruppen 7. Slutgiltig formulering av frågan 8. Rutiner för återkoppling tas fram 9. Sms-utskick 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Graf och tabell som visar svaren på den aktuella frågan. Detta är en mycket snabb metod som därför kräver en snabb återkoppling till målgruppen. Kostnader och tidsåtgång Låg kostnad och tidsåtgång (beror på omfattning av annonsering) +++/--- + Snabbt, billigt - Svarsutrymmet begränsat, fångar inte alla målgrupper illustration Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 13

14 Kafédialog I en kafédialog möts deltagarna i en kaféliknande miljö för samtal om frågor som angivits i förväg, ofta i en arbetsbok. En opartisk tjänsteman är samtalsledare. Förtroendevalda deltar i grupperna och fokuserar på att lyssna. Tänk på att det kan vara utmanande att få närvaro av de målgrupper man vill då den här metoden ställer krav på fysisk närvaro, ofta på kvällen. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Oberoende samtalsledare utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Arbetsbok arbetas fram 10. Kafédialogen genomförs 11. Resultatet sammanställs och återkopplas 12. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Arbetsböckerna används som underlag för att få en samlad bild av dialogen. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Kostnader och tidsåtgång Hög kostnad och tidsåtgång +++/--- + Fördjupning och förståelse möjlig - Kostnads- och planeringskrävande, tid och fysisk närvaro begränsar illust ration 14 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

15 Fokusgrupp Gruppintervju där gruppen tillsammans ger uttryck för attityder och värderingar. En mix av olika människor i utvalda målgrupper är önskvärt. Metoden medger att möten kan ske på den tid som passar målgruppen. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Samtalsledare och dokumentatörer utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Fokusgruppen genomförs 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Samtalen ger ofta en stor mängd material som kan behöva prioriteras av gruppen för att kunna samlas upp till en gemensam bild. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Kostnader och tidsåtgång Låg kostnad men hög tidsåtgång +++/--- + Billigt, födjupning möjlig - Samtalsledarens förmåga styr resultatet, utmaning att rekrytera deltagare illustration Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 15

16 Open space Open space är en fri metod som kan omfatta ett stort antal deltagare. Deltagarna får själva nominera frågor som de sedan arbetar med i grupper. Metoden ställer stora krav på eget ansvar hos deltagarna och tilltro till processen hos den som arrangerar. Passar bra för till exempel framtidsfrågor. Deltagarna ska så långt det är möjligt matcha det demografiska idealet och därmed säkra en bred representation. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant huvudfråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 8. Genomförande av open space-dialogen: beskrivning av frågan, nominering av underfrågor från deltagare. Självorganisering till grupper efter intresse, uppsamling av reflektioner från alla grupper 9. Resultatet sammanställs och återkopplas 10. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Resultatet styrs av vad grupperna bestämmer sig för att samtala kring. Fördelen är att det resultat som kommer fram förhoppningsvis är mer relevant. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Kostnader och tidsåtgång Hög kostnad och hög tidsåtgång +++/--- + Enkel att sätta upp, styrs mycket av deltagarna själva - Kräver stor lokal och kringservice under flera timmar illust ration 16 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

17 E-petitioner En e-petition är en idé, en önskan om åtgärd eller ett förslag från en invånare till kommunen. Förslaget läggs ut på nätet och andra invånare kan där stödja förslaget genom att signera det. En stor fördel med metoden är att det blir enkelt både att lämna förslag och att se vad som är angeläget för invånarna. En annan fördel är att man kan nå nya grupper av invånare som annars kanske inte engagerat sig. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 4. Design och uppsättning av e-petitionsfunktionalitet på en webbplats 5. Marknadsföring 6. Resultatet återförs till beslutande organ kontinuerligt Resultat och återkoppling Resultatet ger en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt och angeläget ur deras perspektiv. Funktionalitet för återkoppling behöver vara integrerad i e-petitionssystemet. Möjlighet till fortsatt kontakt med invånare som lämnat e-petitioner kan locka till vidare engagemang. Kostnader och tidsåtgång Kan vara höga startkostnader. Medelhög tidsåtgång +++/--- + Innehållsrik bild av vad som är angeläget - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper illustration Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 17

18 Chatt Chatt är ett enkelt sätt att nå olika målgrupper som annars kanske inte kan nås. Chatt kräver att invånaren har tillgång till en dator, kan vara med på den utsatta tiden och att intresset av att använda kanalen finns. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design och uppsättning av chattfunktionalitet på en webbplats 4. Marknadsföring 5. Chatten genomförs av förtroendevalda 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Ger en tydlig bild av vad invånaren tycker är viktigt. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Kostnader och tidsåtgång Kan vara höga startkostnader. Låg tidsåtgång +++/--- + Direktkontakt med många på samma gång - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper illust ration 18 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

19 Framgångsfaktorer för invånardialog Invånardialog måste ske på ett strukturerat och systematiskt vis för att bli en del av vårt vardagliga arbete. Det är en förändring som tar lång tid och kräver ett långsiktigt engagemang av alla oss som arbetar med invånardialog. Här nedan följer några framgångsfaktorer som avgör om vi kommer att lyckas eller inte. Engagera tidigt Ju tidigare du engagerar målgruppen desto större påverkansmöjlighet finns det Bjud bara in när det finns påverkansmöjlighet Är frågan påverkbar? Är jag som beslutsfattare påverkansbar? Var tydlig med vad som går att påverka och inte. Återkoppla kontinuerligt Visa för de som engagerar sig vilket värde dialogen skapar för beslutsprocessen. Hjälp invånarna att följa vad som händer med deras bidrag till beslutet. Dialog på invånarnas villkor Anpassa sammankomster och kommunikationskanaler efter invånarnas förutsättningar. Undersök nya möjligheter att bjuda in till engagemang, på invånarnas egna villkor. Olika roller Tänk på att du som politiker har olika roller, du är både partipolitiker och invånardialogspolitiker. De olika rollerna kompletterar varandra Identifiera målgrupper Vilka är målgruppen för dialogen? Fokusera extra på de som normalt inte kommer till tals. Arbeta systematiskt Säkra en systematisk process som omfattar design, målgrupper, metodval, genomförande, återkoppling och beslutsfattande. Utveckla arbetsformerna Invånardialog kräver att vi förändrar våra sätt att tänka och arbeta, oavsett om vi är förtroendevalda, tjänstemän eller invånare. Ta intryck Låt dialogen påverka dig och ta intryck av det du hör. Annars var det ingen idé att lyssna från början. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 19

20 Det är lätt att engageras av invånardialog, men det är inte alltid lätt att göra rätt. Att verkligen lära för att bli bättre är en nödvändig förmåga för att lyckas. Här är några lärdomar som andra dragit, både i Kungsbacka och i resten av landet, som du kan lära av för att undvika vanliga fällor. Använd inte invånardialog... för att förankra redan klara beslut för att skapa ensidig opinion i en fråga för att skapa engagemang i en fråga som inte är påverkbar när endast en målgrupp har inflytande på resultatet när frågan ska beslutas inom en alldeles för snar framtid om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet både till involverade målgrupper och invånarna i stort om det inte finns tillräckligt med tjänstemannastöd för att designa och genomföra dialogen på ett bra sätt om det nyligen genomförts en dialog med motsvarande fråga men där invånarna gett fel svar för att ställa frågor som är omöjliga att svara på eller där svaret är omöjligt att leva upp till för att ställa frågor där det bara finns ambition att se bra ut istället för att verkligen ta intryck Kungsbacka Telefon: info@kungsbacka.se 20 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun