Handbok i invånardialog

Transkript

1 Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

2 Producerad av kommunikatörerna på förvaltningen för Service, oktober 2012 Text Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form Fredrik Simson, Kungsbacka kommun Bild Anna Rehnberg (sidan 2), Erik Sjöberg, Fredrik Simson (illustrationer) Invånardialogen är här för att stanna Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånare och brukare. Men vi kan inte nöja oss med det. Vi måste ständigt förbättra oss och utveckla våra verksamheter för att möta dagens krav och framtidens behov. Därför startade vi under 2011 satsningen på invånardialog i Kungsbacka kommun. Vi vill med denna handbok dela med oss av de lärdomar vi skaffat oss under projekttiden och därmed bygga basen för fortsatt utveckling av metoder och arbetsformer som passar oss i Kungsbacka kommun. Som kommunens högsta politiker ser vi flera utmaningar som vi vill komma åt med hjälp av en ökad dialog med invånarna i Kungsbacka. Handbokens ambition är att inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på hur gör man -frågor. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteman i Kungsbacka kommun, men vi hoppas att även andra kan ha nytta och glädje av innehållet. Invånardialogen i Kungsbacka är här för att stanna och ska arbetas in i kommunens styrmodell. Nu behöver vi din hjälp för att fortsätta utvecklingen. Per Ödman (M) kommunstyrelsens ordförande Ulrika Landergren (FP) kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Eva Borg (S) kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 2 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

3 Innehåll Det här är invånardialog 4 När ska vi använda invånardialog?... 4 Invånardialog och brukardialog... 5 Skapa förutsättningar 6 Politiker och tjänstemän har olika roller... 6 Cirkel- och triangeltid... 7 Definiera påverkbarhet... 7 Analysera målgruppen... 8 Delaktighetstrappan... 9 Invånardialog är en process 10 Metoder för invånardialog 11 E-panel Sms-enkät Kafédialog Fokusgrupp Open space Förslagslåda Sociala medier, webbenkäter, chatt Framgångsfaktorer för invånardialog 19 Undvik fällor 20 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 3

4 Det här är invånardialog Ett samhälle som finns till för invånarna kräver att de med makt, det vill säga politikerna, känner till vad som är viktigt för invånarna. Förr var det betydligt vanligare att människor var medlemmar i politiska partier. Medlemskap i politiska partier och föreningar var en viktig del i byggandet av välfärdsstaten. Då var det också lätt för förtroendevalda att lyssna på medlemmarna och på så sätt ta pulsen på samhället. Invånardialog handlar om att utveckla nya former för inflytande och delaktighet för att kunna hantera vår tids utmaningar och ta del av människors engagemang. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås omöjligt att föra invånardialog inför varje beslut. Frågan är då kring vilka frågor vi ska föra dialog? Viktigast är att frågan känns angelägen och att du som är förtroendevald är påverkbar. Sedan måste vi i varje enskilt fall ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan göras med vägledning av fyra frågor: Är vi som förtroendevalda påverkbara? Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Behöver vi som förtroendevalda mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Kan en invånardialog i frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Det finns flera olika delar av en beslutsprocess som passar för invånardialog: Utforska behov Pröva lösningar Analysera flera olika förslag Beslutsstöd Designa införande Utvärdera beslut eller genomförande Varför inte medborgardialog? I Kungsbacka har vi valt att använda ordet invånardialog istället för medborgardialog. Man kan vara invånare i en kommun utan att vara med borgare i Sverige. Vi vill att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att delta i dialogen. 4 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

5 Invånardialog och brukardialog Vi skiljer på det vi kallar invånardialog och det vi kallar brukardialog. Man kan enkelt säga att invånardialog handlar om mer övergripande frågor kring samhällsutveckling och styrs av politikerna, medan brukardialog behandlar frågor som gäller relationen mellan verksamheten och kunden. Brukardialog styrs av tjänstemännen. Ett sätt att avgöra om det rör sig om invånardialog eller brukardialog är att titta på den potentiella frågan och dess plats i Kungsbacka kommun. Ett bra exempel på en invånardialogsfråga är Livskvalitet i små barns liv. Frågan riktar sig till olika målgrupper och har en samhällsdimension i sig. Frågan kommer också att ha en mer indirekt påverkan på beslutsprocesser och resultatet av dialogen kan också göra avtryck på fler ställen än bara förskolan. Motsvarigheten i brukardialog kan vara Upplevd kvalitet i förskolan. Den riktar sig direkt mot de som utnyttjar förskolan. Resultatet av dialogen påverkar verksamhetsutvecklingen i förskolan på ett tydligt sätt. Principer, metodval, målgruppsanalys och så vidare skiljer sig inte mellan invånar- och brukardialog. Därför kan du använda den här boken när du planerar båda typerna, bara du är medveten om skillnaderna. Ett exempel på invånardialog i Kungsbacka är projektet Barbro betalar. Äldreomsorgens enkäter till äldre är exempel på brukardialog. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som förtroendevalda och tjänstemän ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 5

6 Skapa förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I designen bestäms viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Varje metod har sina specifika detaljer, men det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring roller, regler, målgrupper och delaktighet. Politiker och tjänstemän har olika roller Politikerna har ett huvudansvar för invånardialog. Innehåll, fokus och påverkansnivå måste hanteras av politikerna. De förtroendevalda behöver stöd vad gäller design, metodoch målgruppsanalyser. Det är tjänstemännens uppgift att vara detta stöd. Det är alltså politikerna som ska genomföra själva dialogen, att stå för innehållet och att lyssna på invånarna. Brukardialog är däremot till största delen en fråga för tjänstemännen. Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som förtroendevalda måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga beslutsfattandet. Politikern i partiet ska fokusera på att Sända budskap Svara på frågor om varför Tydliggöra sin version av vad som är viktigast Värva röster till partiet Skapa intresse för partimedlemskap Politikern i invånardialog ska fokusera på att Lyssna av värderingar, fokus och behov Fråga och lyssna till svaren Lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna Skapa intresse för samhället i stort Dokumentera för att förstå och sprida kunskap En förtroendevald i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både i partiet och i dialog om invånardialogen ska bli så bra som möjligt. 6 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

7 Skilj på att lära och besluta Cirkel- och triangeltid Lärande Beslut Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt för olikhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Avkräva beslut Fatta beslut Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet Definiera påverkbarhet För att nå framgång i invånardialogen krävs att frågan är påverkbar. För att nå en påverkan är det viktigt att planera för hur påverkan ska hanteras. Vi måste fundera kring när invånarna kan påverka och hur vi som politiker ska låta oss påverkas. För att förtydliga vad som menas med påverkbarhet använder vi två centrala begrepp, cirkeltid och triangeltid. När vi befinner oss i cirkeltid möts vi i ett samspel där den aktuella frågan är påverkbar. Människor både kan och ska medverka med sina perspektiv, även om de är av helt motsatt karaktär. All invånardialog bedrivs i cirkeltid I cirkeltid fattas inga beslut. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att mejsla ut det som är påverkbart och det som inte är påverkbart men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Det sparar mycket energi och minskar frustrationen hos både politiker, tjänstemän och invånare. Triangeltid fokuserar på beslutsfattandet. Ingen invånardialog genomförs i triangeltid, utan här är det politikerna som fattar beslut och redovisar sina ställningstaganden. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 7

8 Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner, berörd respektive aktiv. Båda dessa kan vara höga eller låga. De högt aktiva och högt berörda är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte automatiskt att vara med. Däremot kanske det är den gruppen vars perspektiv är absolut viktigast att få med i dialogen. De som är aktiva men inte berörda äger ofta specifik kunskap kring frågan men kräver bearbetning för att komma till bäst nytta. För att nå de målgrupper vi vill krävs både kreativitet och tålamod. Var inte rädd för att pröva olika idéer i liten skala. Tänk också på Kommunikationsplan Det bör upprättas en kommunikationsplan för varje dialog. I kommunens projektmodell finns en mall för hur en kommunikationsplan kan se ut. Tänk på att anlita din förvaltnings kommunikatör för att få stöd kring kommunikationen i dialogen. att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel arkitekter och lekmän i en dialog om samhällsbyggnadsfrågor kan riskera att dämpa lekmännens lust att samtala. Mycket Mycket aktiva men lite berörda Deltar ofta eller alltid Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva Deltar ofta eller alltid Lätta att nå Intresserade Aktiva Lite aktiva och lite berörda Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Lite Berörda Mycket 8 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

9 Delaktighetstrappan Delaktighetstrappan hjälper oss att designa dialogen på rätt sätt. Här handlar det om hur mycket invånarna ska få lov att påverka. Modellen ger vägledning om både metodval och om vad invånarna kan förvänta sig av dialogen. På den liggande axeln finns påverkansmöjligheten i den aktuella frågan. Är den påverkbar överhuvud taget? I vilken utsträckning? På den stående axeln finns den efterfrågade kompetensen. Hur mycket kompetens deltagarna ska ha i frågan påverkar graden av dialog och vår vilja att bli påverkade. Om vi vill att invånarna ska ha en hög kompetens i frågan måste vi också ge dem möjlighet att skaffa sig det. På det första steget finns det varken påverkansmöjligheter eller någon vilja att bli påverkad. Då blir det information. Det är viktigt att aldrig kalla något som egentligen är information för något annat, då minskar förtroendet för arbetet med invånardialog i Kungsbacka. Tabellen hjälper dig att se vad som kännetecknar de olika stegen i trappan och i vilka lägen de kan vara lämpliga. HÖG Inflytande Kompetens Konsultation Dialog LÅG Information LÅG Påverkansmöjlighet HÖG Steg Kännetecken Invånarna får Metodexempel Information Konsultation Dialog Inflytande Envägskommunikation, Enstaka frågor och svar Veta Tidning, webb, trycksak Insamling av synpunkter, enstaka tillfälle Tycka SMS-enkät, Fokusgrupp Utbyte av tankar, ofta som en serie av dialoger Resonera Cafédialog, Open Space Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans Genomföra Framtidsverkstad Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 9

10 Invånardialog är en process Oavsett vilka metodval vi gjort och hur målgruppsanalysen ser ut måste vi alltid planera dialogen, genomföra den och sedan återkoppla resultatet av dialogen. Den här process kartan kan användas som en hjälp för att designa dialogen. Identifiera fråga, planera och designa Kvalitetssäkra fråga, definiera påverkbarhet Målgruppsanalys Genomför dialogen Metodval Bjud in till dialog Processtöd och politikernärvaro Detaljplanering Återkoppla Sammanställ resultat Styreffekt Kommunikationsplan Beslut att genomföra dialogen Återkoppla till deltagare Återkoppla till invånare Gemensamt lärande, utvärdering 10 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

11 Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas preferenser och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en god idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Att riktigt behärska invånardialog kräver både mod, uthållighet och envishet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det viktigaste är att planera, genomföra och vara noggrann med att lära sig av sina misstag. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kort sagt så finns det inget bästa sätt, bara olika. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. De är redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. På de kommande sidorna har vi samlat ett antal vanliga metoder. Varje metodbeskrivning har en kortfattad beskrivning av syfte och tillvägagångssätt. Dessutom finns en checklista för arbetsgången som stöd för den som planerar dialogen. Mejla till invanardialog@kungsbacka.se om du behöver stöd i planeringen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 11

12 E-panel Ett fåtal frågor i enkätform skickas med jämna mellanrum till deltagare som frivilligt anmält sig till en panel. Panelen ska följa det demografiska idealet så gott det går och därmed säkra en bred representation. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Frågan skickas ut 5. Resultatet sammanställs och återkopplas 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Panelens svar sammanställs på lämpligt sätt efter varje fråga. Återkoppla snarast efter varje fråga, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Lättillgängligt, snabba svar, komplexa frågor möjliga - Kräver systematiskt underhåll och återkoppling, etablering kräver resurser Kungsbackas invånarpanel Du kan rekrytera en egen invånarpanel om det är lämpligast utifrån de mål du vill nå, men annars går det bra att använda Kungsbackas invånarpanel som består av både vuxna och ungdomar. Panelen rekryteras löpande och innehöll i augusti 2012 drygt 300 vuxna medlemmar och knappt 100 ungdomar. Är du intresserad av att använda panelen för att ställa frågor går det bra att skicka e-post till invanardialog@kungsbacka.se. 12 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

13 Sms-enkät En sms-enkät är ett snabbt och enkelt sätt att få svar på en fråga till en förväg definierad grupp eller genom annonsering. Invånaren svarar på enkäten genom att skicka ett sms, vilket ställer krav på att frågan är enkelt formulerad så att svaret inte blir för långt och krångligt att skriva. Kom också ihåg att sms inte passar alla målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av enkel och tydlig fråga 4. Kvalitetssäkring av frågan 5. Urval av målgrupp 6. Kontaktvägar för målgruppen 7. Slutgiltig formulering av frågan 8. Rutiner för återkoppling tas fram 9. Sms-utskick 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Graf och tabell som visar svaren på den aktuella frågan. Detta är en mycket snabb metod som därför kräver en snabb återkoppling till målgruppen. Plus och minus + Snabbt, billigt - Svarsutrymmet begränsat, fångar inte alla målgrupper Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 13

14 Kafédialog I en kafédialog möts deltagarna i en kaféliknande miljö för samtal om frågor som angivits i förväg, ofta i en arbetsbok. En opartisk tjänsteman är samtalsledare. Förtroendevalda deltar i grupperna och fokuserar på att lyssna. Resultat och återkoppling Arbetsböckerna används som underlag för att få en samlad bild av dialogen. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Oberoende samtalsledare utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Arbetsbok arbetas fram 10. Kafédialogen genomförs 11. Resultatet sammanställs och återkopplas 12. Resultatet återförs till beslutande organ Plus och minus + Fördjupning och förståelse möjlig - Kostnads- och planeringskrävande, tid och fysisk närvaro begränsar 14 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

15 Fokusgrupp Gruppintervju där gruppen tillsammans ger uttryck för attityder och värderingar. En mix av olika människor i utvalda målgrupper är önskvärt. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Samtalsledare och dokumentatörer utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Fokusgruppen genomförs 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Samtalen ger ofta en stor mängd material som kan behöva prioriteras av gruppen för att kunna samlas upp till en gemensam bild. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Billigt, fördjupning möjlig - Samtalsledarens förmåga styr resultatet, utmaning att rekrytera deltagare Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 15

16 Open space Open space är en metod som kan omfatta ett stort antal deltagare. Deltagarna får själva nominera frågor som de sedan arbetar med i grupper. Metoden ställer stora krav på eget ansvar hos deltagarna och tilltro till processen hos den som arrangerar. Passar bra för till exempel framtidsfrågor. Deltagarna ska så långt det är möjligt matcha det demografiska idealet och därmed säkra en bred representation. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant huvudfråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 8. Genomförande av open space-dialogen: beskrivning av frågan, nominering av underfrågor från deltagare. Självorganisering till grupper efter intresse, uppsamling av reflektioner från alla grupper 9. Resultatet sammanställs och återkopplas 10. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Resultatet styrs av vad grupperna bestämmer sig för att samtala kring. Fördelen är att det resultat som kommer fram förhoppningsvis är mer relevant. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Enkel att sätta upp, styrs mycket av deltagarna själva - Kräver stor lokal och kringservice under flera timmar 16 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

17 Förslagslåda Du kan ta in idéer eller förslag från invånarna, antingen digitalt eller genom en fysisk förslagslåda. Förslagen kan sedan läggas ut på nätet och andra invånare kan där stödja förslaget genom att skriva under. En stor fördel med metoden är att det blir enkelt både att lämna förslag och att se vad som är angeläget för invånarna. En annan fördel är att man kan nå nya grupper av invånare som annars kanske inte engagerat sig. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 4. Design och uppsättning av funktionalitet på en webbplats 5. Marknadsföring 6. Resultatet återförs till beslutande organ kontinuerligt Resultat och återkoppling Resultatet kan ge en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt och angeläget ur deras perspektiv. Funktionalitet för återkoppling bör vara integrerad i det system man använder. Möjlighet till fortsatt kontakt med invånare som lämnat förslag kan locka till vidare engagemang. Plus och minus + Innehållsrik bild av vad som är angeläget - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper, svårt att välja bort förslag som inte går att genomföra om många stödjer förslaget Kommentaren och Barbro betalar Barbro betalar är ett exempel där invånarna, i det här fallet ungdomar, lämnar förslag. Vårt gemensamma synpunktshanteringssystem Kommentaren är också ett sätt för kommunen att få in förslag från invånarna. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 17

18 Sociala medier, webbenkäter, chatt Sociala medier, webbenkäter och chattar kan vara enkla sätt att nå olika målgrupper som har en hög datorvana. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design och uppsättning av chattfunktionalitet på en webbplats 4. Marknadsföring 5. Chatten genomförs av förtroendevalda 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Ger en tydlig bild av vad invånaren tycker är viktigt. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Direktkontakt med många på samma gång - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper 18 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

19 Framgångsfaktorer för invånardialog Invånardialog måste ske på ett strukturerat och systematiskt vis för att bli en del av vårt vardagliga arbete. Det är en förändring som tar lång tid och kräver ett långsiktigt engagemang av alla oss som arbetar med invånardialog. Här nedan följer några framgångsfaktorer som avgör om vi kommer att lyckas eller inte. Engagera tidigt Ju tidigare du engagerar målgruppen desto större påverkansmöjlighet finns det. Bjud bara in när det finns påverkansmöjlighet Är frågan påverkbar? Är jag som beslutsfattare påverkansbar? Var tydlig med vad som går att påverka och inte. Välj frågor som berör Är frågan sådan att målgruppen vill engagera sig? Invånarna bestämmer själva när de vill engagera sig. Återkoppla kontinuerligt Visa för de som engagerar sig vilket värde dialogen skapar för beslutsprocessen. Hjälp invånarna att följa vad som händer med deras bidrag till beslutet. Dialog på invånarnas villkor Anpassa sammankomster och kommunikationskanaler efter invånarnas förutsättningar. Undersök nya möjligheter att bjuda in till engagemang, på invånarnas egna villkor. Olika roller Tänk på att du som politiker har olika roller, du sysslar både med partipolitik och invånardialogspolitik. De olika rollerna kompletterar varandra. Identifiera målgrupper Vilka är målgruppen för dialogen? Fokusera extra på de som normalt inte kommer till tals. Arbeta systematiskt Säkra en systematisk process som omfattar design, målgrupper, metodval, genomförande, återkoppling och beslutsfattande. Utveckla arbetsformerna Invånardialog kräver att vi förändrar våra sätt att tänka och arbeta, oavsett om vi är förtroendevalda, tjänstemän eller invånare. Ta intryck Låt dialogen påverka dig och ta intryck av det du hör. Annars var det ingen idé att lyssna från början. Vill du veta mer? Det finns mängder av information om invånardialog på nätet. Bland annat har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat flera skrifter. Vi har samlat intressanta böcker och länkar där du kan lära dig mer på Insidan. insidan.kungsbacka.se/invanardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 19

20 Det är lätt att engageras av invånardialog, men det är inte alltid lätt att göra rätt. Att verkligen lära för att bli bättre är en nödvändig förmåga för att lyckas. Här är några lärdomar som vi dragit och som du kan lära av för att undvika vanliga fällor. Använd inte invånardialog... för att förankra redan klara beslut för att skapa ensidig opinion i en fråga för att skapa engagemang i en fråga som inte är påverkbar när endast en målgrupp har inflytande på resultatet när frågan ska beslutas inom en alldeles för snar framtid om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet både till involverade målgrupper och invånarna i stort om det inte finns tillräckligt med tjänstemannastöd för att designa och genomföra dialogen på ett bra sätt om det nyligen genomförts en dialog med motsvarande fråga men där invånarna gett fel svar för att ställa frågor som är omöjliga att svara på eller där svaret är omöjligt att leva upp till för att ställa frågor där det bara finns ambition att se bra ut istället för att verkligen ta intryck Produktion Kommunikatörerna på förvaltningen för Service Tryck Grafika, Falkenberg Kungsbacka kommun Kungsbacka invanardialog@kungsbacka.se 20 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun