Handbok i invånardialog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i invånardialog"

Transkript

1 Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

2 Producerad av kommunikatörerna på förvaltningen för Service, oktober 2012 Text Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form Fredrik Simson, Kungsbacka kommun Bild Anna Rehnberg (sidan 2), Erik Sjöberg, Fredrik Simson (illustrationer) Invånardialogen är här för att stanna Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånare och brukare. Men vi kan inte nöja oss med det. Vi måste ständigt förbättra oss och utveckla våra verksamheter för att möta dagens krav och framtidens behov. Därför startade vi under 2011 satsningen på invånardialog i Kungsbacka kommun. Vi vill med denna handbok dela med oss av de lärdomar vi skaffat oss under projekttiden och därmed bygga basen för fortsatt utveckling av metoder och arbetsformer som passar oss i Kungsbacka kommun. Som kommunens högsta politiker ser vi flera utmaningar som vi vill komma åt med hjälp av en ökad dialog med invånarna i Kungsbacka. Handbokens ambition är att inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på hur gör man -frågor. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteman i Kungsbacka kommun, men vi hoppas att även andra kan ha nytta och glädje av innehållet. Invånardialogen i Kungsbacka är här för att stanna och ska arbetas in i kommunens styrmodell. Nu behöver vi din hjälp för att fortsätta utvecklingen. Per Ödman (M) kommunstyrelsens ordförande Ulrika Landergren (FP) kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Eva Borg (S) kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 2 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

3 Innehåll Det här är invånardialog 4 När ska vi använda invånardialog?... 4 Invånardialog och brukardialog... 5 Skapa förutsättningar 6 Politiker och tjänstemän har olika roller... 6 Cirkel- och triangeltid... 7 Definiera påverkbarhet... 7 Analysera målgruppen... 8 Delaktighetstrappan... 9 Invånardialog är en process 10 Metoder för invånardialog 11 E-panel Sms-enkät Kafédialog Fokusgrupp Open space Förslagslåda Sociala medier, webbenkäter, chatt Framgångsfaktorer för invånardialog 19 Undvik fällor 20 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 3

4 Det här är invånardialog Ett samhälle som finns till för invånarna kräver att de med makt, det vill säga politikerna, känner till vad som är viktigt för invånarna. Förr var det betydligt vanligare att människor var medlemmar i politiska partier. Medlemskap i politiska partier och föreningar var en viktig del i byggandet av välfärdsstaten. Då var det också lätt för förtroendevalda att lyssna på medlemmarna och på så sätt ta pulsen på samhället. Invånardialog handlar om att utveckla nya former för inflytande och delaktighet för att kunna hantera vår tids utmaningar och ta del av människors engagemang. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås omöjligt att föra invånardialog inför varje beslut. Frågan är då kring vilka frågor vi ska föra dialog? Viktigast är att frågan känns angelägen och att du som är förtroendevald är påverkbar. Sedan måste vi i varje enskilt fall ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan göras med vägledning av fyra frågor: Är vi som förtroendevalda påverkbara? Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Behöver vi som förtroendevalda mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Kan en invånardialog i frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Det finns flera olika delar av en beslutsprocess som passar för invånardialog: Utforska behov Pröva lösningar Analysera flera olika förslag Beslutsstöd Designa införande Utvärdera beslut eller genomförande Varför inte medborgardialog? I Kungsbacka har vi valt att använda ordet invånardialog istället för medborgardialog. Man kan vara invånare i en kommun utan att vara med borgare i Sverige. Vi vill att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att delta i dialogen. 4 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

5 Invånardialog och brukardialog Vi skiljer på det vi kallar invånardialog och det vi kallar brukardialog. Man kan enkelt säga att invånardialog handlar om mer övergripande frågor kring samhällsutveckling och styrs av politikerna, medan brukardialog behandlar frågor som gäller relationen mellan verksamheten och kunden. Brukardialog styrs av tjänstemännen. Ett sätt att avgöra om det rör sig om invånardialog eller brukardialog är att titta på den potentiella frågan och dess plats i Kungsbacka kommun. Ett bra exempel på en invånardialogsfråga är Livskvalitet i små barns liv. Frågan riktar sig till olika målgrupper och har en samhällsdimension i sig. Frågan kommer också att ha en mer indirekt påverkan på beslutsprocesser och resultatet av dialogen kan också göra avtryck på fler ställen än bara förskolan. Motsvarigheten i brukardialog kan vara Upplevd kvalitet i förskolan. Den riktar sig direkt mot de som utnyttjar förskolan. Resultatet av dialogen påverkar verksamhetsutvecklingen i förskolan på ett tydligt sätt. Principer, metodval, målgruppsanalys och så vidare skiljer sig inte mellan invånar- och brukardialog. Därför kan du använda den här boken när du planerar båda typerna, bara du är medveten om skillnaderna. Ett exempel på invånardialog i Kungsbacka är projektet Barbro betalar. Äldreomsorgens enkäter till äldre är exempel på brukardialog. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som förtroendevalda och tjänstemän ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 5

6 Skapa förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I designen bestäms viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Varje metod har sina specifika detaljer, men det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring roller, regler, målgrupper och delaktighet. Politiker och tjänstemän har olika roller Politikerna har ett huvudansvar för invånardialog. Innehåll, fokus och påverkansnivå måste hanteras av politikerna. De förtroendevalda behöver stöd vad gäller design, metodoch målgruppsanalyser. Det är tjänstemännens uppgift att vara detta stöd. Det är alltså politikerna som ska genomföra själva dialogen, att stå för innehållet och att lyssna på invånarna. Brukardialog är däremot till största delen en fråga för tjänstemännen. Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som förtroendevalda måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga beslutsfattandet. Politikern i partiet ska fokusera på att Sända budskap Svara på frågor om varför Tydliggöra sin version av vad som är viktigast Värva röster till partiet Skapa intresse för partimedlemskap Politikern i invånardialog ska fokusera på att Lyssna av värderingar, fokus och behov Fråga och lyssna till svaren Lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna Skapa intresse för samhället i stort Dokumentera för att förstå och sprida kunskap En förtroendevald i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både i partiet och i dialog om invånardialogen ska bli så bra som möjligt. 6 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

7 Skilj på att lära och besluta Cirkel- och triangeltid Lärande Beslut Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt för olikhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Avkräva beslut Fatta beslut Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet Definiera påverkbarhet För att nå framgång i invånardialogen krävs att frågan är påverkbar. För att nå en påverkan är det viktigt att planera för hur påverkan ska hanteras. Vi måste fundera kring när invånarna kan påverka och hur vi som politiker ska låta oss påverkas. För att förtydliga vad som menas med påverkbarhet använder vi två centrala begrepp, cirkeltid och triangeltid. När vi befinner oss i cirkeltid möts vi i ett samspel där den aktuella frågan är påverkbar. Människor både kan och ska medverka med sina perspektiv, även om de är av helt motsatt karaktär. All invånardialog bedrivs i cirkeltid I cirkeltid fattas inga beslut. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att mejsla ut det som är påverkbart och det som inte är påverkbart men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Det sparar mycket energi och minskar frustrationen hos både politiker, tjänstemän och invånare. Triangeltid fokuserar på beslutsfattandet. Ingen invånardialog genomförs i triangeltid, utan här är det politikerna som fattar beslut och redovisar sina ställningstaganden. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 7

8 Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner, berörd respektive aktiv. Båda dessa kan vara höga eller låga. De högt aktiva och högt berörda är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte automatiskt att vara med. Däremot kanske det är den gruppen vars perspektiv är absolut viktigast att få med i dialogen. De som är aktiva men inte berörda äger ofta specifik kunskap kring frågan men kräver bearbetning för att komma till bäst nytta. För att nå de målgrupper vi vill krävs både kreativitet och tålamod. Var inte rädd för att pröva olika idéer i liten skala. Tänk också på Kommunikationsplan Det bör upprättas en kommunikationsplan för varje dialog. I kommunens projektmodell finns en mall för hur en kommunikationsplan kan se ut. Tänk på att anlita din förvaltnings kommunikatör för att få stöd kring kommunikationen i dialogen. att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel arkitekter och lekmän i en dialog om samhällsbyggnadsfrågor kan riskera att dämpa lekmännens lust att samtala. Mycket Mycket aktiva men lite berörda Deltar ofta eller alltid Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva Deltar ofta eller alltid Lätta att nå Intresserade Aktiva Lite aktiva och lite berörda Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Lite Berörda Mycket 8 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

9 Delaktighetstrappan Delaktighetstrappan hjälper oss att designa dialogen på rätt sätt. Här handlar det om hur mycket invånarna ska få lov att påverka. Modellen ger vägledning om både metodval och om vad invånarna kan förvänta sig av dialogen. På den liggande axeln finns påverkansmöjligheten i den aktuella frågan. Är den påverkbar överhuvud taget? I vilken utsträckning? På den stående axeln finns den efterfrågade kompetensen. Hur mycket kompetens deltagarna ska ha i frågan påverkar graden av dialog och vår vilja att bli påverkade. Om vi vill att invånarna ska ha en hög kompetens i frågan måste vi också ge dem möjlighet att skaffa sig det. På det första steget finns det varken påverkansmöjligheter eller någon vilja att bli påverkad. Då blir det information. Det är viktigt att aldrig kalla något som egentligen är information för något annat, då minskar förtroendet för arbetet med invånardialog i Kungsbacka. Tabellen hjälper dig att se vad som kännetecknar de olika stegen i trappan och i vilka lägen de kan vara lämpliga. HÖG Inflytande Kompetens Konsultation Dialog LÅG Information LÅG Påverkansmöjlighet HÖG Steg Kännetecken Invånarna får Metodexempel Information Konsultation Dialog Inflytande Envägskommunikation, Enstaka frågor och svar Veta Tidning, webb, trycksak Insamling av synpunkter, enstaka tillfälle Tycka SMS-enkät, Fokusgrupp Utbyte av tankar, ofta som en serie av dialoger Resonera Cafédialog, Open Space Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans Genomföra Framtidsverkstad Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 9

10 Invånardialog är en process Oavsett vilka metodval vi gjort och hur målgruppsanalysen ser ut måste vi alltid planera dialogen, genomföra den och sedan återkoppla resultatet av dialogen. Den här process kartan kan användas som en hjälp för att designa dialogen. Identifiera fråga, planera och designa Kvalitetssäkra fråga, definiera påverkbarhet Målgruppsanalys Genomför dialogen Metodval Bjud in till dialog Processtöd och politikernärvaro Detaljplanering Återkoppla Sammanställ resultat Styreffekt Kommunikationsplan Beslut att genomföra dialogen Återkoppla till deltagare Återkoppla till invånare Gemensamt lärande, utvärdering 10 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

11 Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas preferenser och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en god idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Att riktigt behärska invånardialog kräver både mod, uthållighet och envishet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det viktigaste är att planera, genomföra och vara noggrann med att lära sig av sina misstag. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kort sagt så finns det inget bästa sätt, bara olika. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. De är redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. På de kommande sidorna har vi samlat ett antal vanliga metoder. Varje metodbeskrivning har en kortfattad beskrivning av syfte och tillvägagångssätt. Dessutom finns en checklista för arbetsgången som stöd för den som planerar dialogen. Mejla till om du behöver stöd i planeringen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 11

12 E-panel Ett fåtal frågor i enkätform skickas med jämna mellanrum till deltagare som frivilligt anmält sig till en panel. Panelen ska följa det demografiska idealet så gott det går och därmed säkra en bred representation. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Frågan skickas ut 5. Resultatet sammanställs och återkopplas 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Panelens svar sammanställs på lämpligt sätt efter varje fråga. Återkoppla snarast efter varje fråga, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Lättillgängligt, snabba svar, komplexa frågor möjliga - Kräver systematiskt underhåll och återkoppling, etablering kräver resurser Kungsbackas invånarpanel Du kan rekrytera en egen invånarpanel om det är lämpligast utifrån de mål du vill nå, men annars går det bra att använda Kungsbackas invånarpanel som består av både vuxna och ungdomar. Panelen rekryteras löpande och innehöll i augusti 2012 drygt 300 vuxna medlemmar och knappt 100 ungdomar. Är du intresserad av att använda panelen för att ställa frågor går det bra att skicka e-post till 12 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

13 Sms-enkät En sms-enkät är ett snabbt och enkelt sätt att få svar på en fråga till en förväg definierad grupp eller genom annonsering. Invånaren svarar på enkäten genom att skicka ett sms, vilket ställer krav på att frågan är enkelt formulerad så att svaret inte blir för långt och krångligt att skriva. Kom också ihåg att sms inte passar alla målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av enkel och tydlig fråga 4. Kvalitetssäkring av frågan 5. Urval av målgrupp 6. Kontaktvägar för målgruppen 7. Slutgiltig formulering av frågan 8. Rutiner för återkoppling tas fram 9. Sms-utskick 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Graf och tabell som visar svaren på den aktuella frågan. Detta är en mycket snabb metod som därför kräver en snabb återkoppling till målgruppen. Plus och minus + Snabbt, billigt - Svarsutrymmet begränsat, fångar inte alla målgrupper Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 13

14 Kafédialog I en kafédialog möts deltagarna i en kaféliknande miljö för samtal om frågor som angivits i förväg, ofta i en arbetsbok. En opartisk tjänsteman är samtalsledare. Förtroendevalda deltar i grupperna och fokuserar på att lyssna. Resultat och återkoppling Arbetsböckerna används som underlag för att få en samlad bild av dialogen. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Oberoende samtalsledare utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Arbetsbok arbetas fram 10. Kafédialogen genomförs 11. Resultatet sammanställs och återkopplas 12. Resultatet återförs till beslutande organ Plus och minus + Fördjupning och förståelse möjlig - Kostnads- och planeringskrävande, tid och fysisk närvaro begränsar 14 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

15 Fokusgrupp Gruppintervju där gruppen tillsammans ger uttryck för attityder och värderingar. En mix av olika människor i utvalda målgrupper är önskvärt. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Samtalsledare och dokumentatörer utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Fokusgruppen genomförs 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Samtalen ger ofta en stor mängd material som kan behöva prioriteras av gruppen för att kunna samlas upp till en gemensam bild. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Billigt, fördjupning möjlig - Samtalsledarens förmåga styr resultatet, utmaning att rekrytera deltagare Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 15

16 Open space Open space är en metod som kan omfatta ett stort antal deltagare. Deltagarna får själva nominera frågor som de sedan arbetar med i grupper. Metoden ställer stora krav på eget ansvar hos deltagarna och tilltro till processen hos den som arrangerar. Passar bra för till exempel framtidsfrågor. Deltagarna ska så långt det är möjligt matcha det demografiska idealet och därmed säkra en bred representation. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant huvudfråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 8. Genomförande av open space-dialogen: beskrivning av frågan, nominering av underfrågor från deltagare. Självorganisering till grupper efter intresse, uppsamling av reflektioner från alla grupper 9. Resultatet sammanställs och återkopplas 10. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Resultatet styrs av vad grupperna bestämmer sig för att samtala kring. Fördelen är att det resultat som kommer fram förhoppningsvis är mer relevant. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Enkel att sätta upp, styrs mycket av deltagarna själva - Kräver stor lokal och kringservice under flera timmar 16 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

17 Förslagslåda Du kan ta in idéer eller förslag från invånarna, antingen digitalt eller genom en fysisk förslagslåda. Förslagen kan sedan läggas ut på nätet och andra invånare kan där stödja förslaget genom att skriva under. En stor fördel med metoden är att det blir enkelt både att lämna förslag och att se vad som är angeläget för invånarna. En annan fördel är att man kan nå nya grupper av invånare som annars kanske inte engagerat sig. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 4. Design och uppsättning av funktionalitet på en webbplats 5. Marknadsföring 6. Resultatet återförs till beslutande organ kontinuerligt Resultat och återkoppling Resultatet kan ge en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt och angeläget ur deras perspektiv. Funktionalitet för återkoppling bör vara integrerad i det system man använder. Möjlighet till fortsatt kontakt med invånare som lämnat förslag kan locka till vidare engagemang. Plus och minus + Innehållsrik bild av vad som är angeläget - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper, svårt att välja bort förslag som inte går att genomföra om många stödjer förslaget Kommentaren och Barbro betalar Barbro betalar är ett exempel där invånarna, i det här fallet ungdomar, lämnar förslag. Vårt gemensamma synpunktshanteringssystem Kommentaren är också ett sätt för kommunen att få in förslag från invånarna. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 17

18 Sociala medier, webbenkäter, chatt Sociala medier, webbenkäter och chattar kan vara enkla sätt att nå olika målgrupper som har en hög datorvana. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design och uppsättning av chattfunktionalitet på en webbplats 4. Marknadsföring 5. Chatten genomförs av förtroendevalda 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Ger en tydlig bild av vad invånaren tycker är viktigt. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Direktkontakt med många på samma gång - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper 18 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

19 Framgångsfaktorer för invånardialog Invånardialog måste ske på ett strukturerat och systematiskt vis för att bli en del av vårt vardagliga arbete. Det är en förändring som tar lång tid och kräver ett långsiktigt engagemang av alla oss som arbetar med invånardialog. Här nedan följer några framgångsfaktorer som avgör om vi kommer att lyckas eller inte. Engagera tidigt Ju tidigare du engagerar målgruppen desto större påverkansmöjlighet finns det. Bjud bara in när det finns påverkansmöjlighet Är frågan påverkbar? Är jag som beslutsfattare påverkansbar? Var tydlig med vad som går att påverka och inte. Välj frågor som berör Är frågan sådan att målgruppen vill engagera sig? Invånarna bestämmer själva när de vill engagera sig. Återkoppla kontinuerligt Visa för de som engagerar sig vilket värde dialogen skapar för beslutsprocessen. Hjälp invånarna att följa vad som händer med deras bidrag till beslutet. Dialog på invånarnas villkor Anpassa sammankomster och kommunikationskanaler efter invånarnas förutsättningar. Undersök nya möjligheter att bjuda in till engagemang, på invånarnas egna villkor. Olika roller Tänk på att du som politiker har olika roller, du sysslar både med partipolitik och invånardialogspolitik. De olika rollerna kompletterar varandra. Identifiera målgrupper Vilka är målgruppen för dialogen? Fokusera extra på de som normalt inte kommer till tals. Arbeta systematiskt Säkra en systematisk process som omfattar design, målgrupper, metodval, genomförande, återkoppling och beslutsfattande. Utveckla arbetsformerna Invånardialog kräver att vi förändrar våra sätt att tänka och arbeta, oavsett om vi är förtroendevalda, tjänstemän eller invånare. Ta intryck Låt dialogen påverka dig och ta intryck av det du hör. Annars var det ingen idé att lyssna från början. Vill du veta mer? Det finns mängder av information om invånardialog på nätet. Bland annat har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat flera skrifter. Vi har samlat intressanta böcker och länkar där du kan lära dig mer på Insidan. insidan.kungsbacka.se/invanardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 19

20 Det är lätt att engageras av invånardialog, men det är inte alltid lätt att göra rätt. Att verkligen lära för att bli bättre är en nödvändig förmåga för att lyckas. Här är några lärdomar som vi dragit och som du kan lära av för att undvika vanliga fällor. Använd inte invånardialog... för att förankra redan klara beslut för att skapa ensidig opinion i en fråga för att skapa engagemang i en fråga som inte är påverkbar när endast en målgrupp har inflytande på resultatet när frågan ska beslutas inom en alldeles för snar framtid om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet både till involverade målgrupper och invånarna i stort om det inte finns tillräckligt med tjänstemannastöd för att designa och genomföra dialogen på ett bra sätt om det nyligen genomförts en dialog med motsvarande fråga men där invånarna gett fel svar för att ställa frågor som är omöjliga att svara på eller där svaret är omöjligt att leva upp till för att ställa frågor där det bara finns ambition att se bra ut istället för att verkligen ta intryck Produktion Kommunikatörerna på förvaltningen för Service Tryck Grafika, Falkenberg Kungsbacka kommun Kungsbacka Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

Handbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

Handbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Produktion: Informatörerna på Service Text: Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form: Fredrik

Läs mer

Invånardialog. Stöd för. i Laholms kommun

Invånardialog. Stöd för. i Laholms kommun Stöd för Invånardialog i Laholms kommun Politiker såväl som tjänstemän är i grunden till för invånarna. Med allmänhetens ökande krav på öppenhet och möjligheter att påverka blir därmed invånardialog ett

Läs mer

Handbok för invånardialog. Dialog med unga är bron till framtidens Luleå. Allas röst - med fokus på unga

Handbok för invånardialog. Dialog med unga är bron till framtidens Luleå. Allas röst - med fokus på unga Handbok för invånardialog Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Allas röst - med fokus på unga Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Luleå kommun har sedan 2007 arbetat med en långsiktig

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Utveckla medborgardialogen.

Utveckla medborgardialogen. Utveckla medborgardialogen Lena.langlet@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling

Läs mer

Medborgardialog som del i styrningen.

Medborgardialog som del i styrningen. Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser

Läs mer

Riktlinjer för planerad invånardialog. i Alingsås. Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59.

Riktlinjer för planerad invånardialog. i Alingsås. Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59. Riktlinjer för planerad invånardialog i Alingsås Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59. Bakgrund Alingsås kommun har i dag dialog med invånare i Alingsås kommun på olika vis och vid olika

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Sunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.

Sunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan. Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut

Läs mer

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(7) Plats och tid Yxningen, kommunhuset Kl. 13.30 14.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Lennart Haraldsson, (S), ordförande Bo Hasselblad, (M), Ann Hemmingsson

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna r ö f k o handb m u r o f g dialo 1 Varför behövs en handbok? Med hjälp av handboken blir du bättre på att genomföra dialoger i dialogforum. Handboken ger dig kunskap om hur du kan arbeta på ett systematiskt

Läs mer

Handbok för medborgardialog

Handbok för medborgardialog 2 Handbok för medborgardialog Karlskoga kommun har fastställt principer för medborgardialog som styr vad invånarna i kommunen kan förvänta sig när ett beslut om medborgardialog är fattat. Vi har också

Läs mer

Medborgardialog en del av styrprocessen

Medborgardialog en del av styrprocessen en del av styrprocessen Övergripande kommunikationsplan www.vindeln.se Antagen av Kommunstyrelsen, den 28 april 2015, 95 Kommunikationsplan Sida 2(7) Bakgrunden till dialogen I ett samhälle där valdeltagandet

Läs mer

MEDBORGARDIALOG

MEDBORGARDIALOG MEDBORGARDIALOG 2016-09-26 DIGITAL MEDBORGARDIALOG VARFÖR? Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag. Medborgardialog

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

barn och beslutsfattare möts

barn och beslutsfattare möts barn och beslutsfattare möts text: Sara Persson textbearbetning: Tove Lund och Sophia Sundlin illustrationer: Martin Larsson grafisk form: Tove Lund e-post: ungdomsombudet@kalmar.se webbplats: www.kumulus.se

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Principer för medborgardialog i Ronneby kommun 3. Dialogmodellen 4. Vad vill vi uppnå? 5. När i beslutsprocessen ska vi föra dialog? 6.

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunstyrelsen den 22 mars 2017 Fastställelsedatum: den 1 april 2017 Ansvarig: Kommundirektör Revideras: Vart 2.e år eller vid behov Följas upp: HR-chef

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel

Södermöres Medborgarpanel Södermöres Medborgarpanel 30 april-7 maj 2013 Tema: Principer för medborgardialog Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 55 av 136 har svarat, svarsfrekvens 40,5 % Enkät februari 2013, tema service; 66% Enkät

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Riktlinjer för en utvecklad invånardialog

Riktlinjer för en utvecklad invånardialog SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2014-10-14 232 Dnr KS 2014-000480 101 Riktlinjer för en utvecklad invånardialog Sammanfattning Skellefteå kommun har arbetat med invånardialoger under

Läs mer

DIALOG. i Lerums kommun

DIALOG. i Lerums kommun DIALOG i Lerums kommun "Den som deltar i en dialog måste vara beredd att ändra sin uppfattning" LERUMS KOMMUN REDO FÖR MER DIALOG Dialog används ofta när man ännu inte bestämt var man står i en viss fråga

Läs mer

HANDBOK I MEDBORGARDIALOG

HANDBOK I MEDBORGARDIALOG HANDBOK I MEDBORGARDIALOG Författare: Teresa Lindholm Författare: Teresa Lindholm Foto omslag och baksida: Arash Atri/bildarkivet.se Tryckeri: Haninge kommuns tryckeri Tryckår: 2012 Innehåll Förord...

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2012-05-09, 39, Dnr KS 2010/477 KS 015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Syfte... 2 3 Strategi...

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre ALLA ÄR KOMMUNIKATÖRER Information

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Protokoll från demokratiberedningen 21 November 2012

Protokoll från demokratiberedningen 21 November 2012 Datum 2012-11-21 1 (5) Protokoll från demokratiberedningen 21 November 2012 Närvarande ledamöter: Anna Lund (KD), ordförande Ulrica Riis-Pedersen (C) 1 vice ordförande (20.30) Pål Keusch (S) 2 vice ordförande

Läs mer