Handbok i invånardialog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i invånardialog"

Transkript

1 Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

2 Producerad av kommunikatörerna på förvaltningen för Service, oktober 2012 Text Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form Fredrik Simson, Kungsbacka kommun Bild Anna Rehnberg (sidan 2), Erik Sjöberg, Fredrik Simson (illustrationer) Invånardialogen är här för att stanna Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånare och brukare. Men vi kan inte nöja oss med det. Vi måste ständigt förbättra oss och utveckla våra verksamheter för att möta dagens krav och framtidens behov. Därför startade vi under 2011 satsningen på invånardialog i Kungsbacka kommun. Vi vill med denna handbok dela med oss av de lärdomar vi skaffat oss under projekttiden och därmed bygga basen för fortsatt utveckling av metoder och arbetsformer som passar oss i Kungsbacka kommun. Som kommunens högsta politiker ser vi flera utmaningar som vi vill komma åt med hjälp av en ökad dialog med invånarna i Kungsbacka. Handbokens ambition är att inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på hur gör man -frågor. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteman i Kungsbacka kommun, men vi hoppas att även andra kan ha nytta och glädje av innehållet. Invånardialogen i Kungsbacka är här för att stanna och ska arbetas in i kommunens styrmodell. Nu behöver vi din hjälp för att fortsätta utvecklingen. Per Ödman (M) kommunstyrelsens ordförande Ulrika Landergren (FP) kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Eva Borg (S) kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 2 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

3 Innehåll Det här är invånardialog 4 När ska vi använda invånardialog?... 4 Invånardialog och brukardialog... 5 Skapa förutsättningar 6 Politiker och tjänstemän har olika roller... 6 Cirkel- och triangeltid... 7 Definiera påverkbarhet... 7 Analysera målgruppen... 8 Delaktighetstrappan... 9 Invånardialog är en process 10 Metoder för invånardialog 11 E-panel Sms-enkät Kafédialog Fokusgrupp Open space Förslagslåda Sociala medier, webbenkäter, chatt Framgångsfaktorer för invånardialog 19 Undvik fällor 20 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 3

4 Det här är invånardialog Ett samhälle som finns till för invånarna kräver att de med makt, det vill säga politikerna, känner till vad som är viktigt för invånarna. Förr var det betydligt vanligare att människor var medlemmar i politiska partier. Medlemskap i politiska partier och föreningar var en viktig del i byggandet av välfärdsstaten. Då var det också lätt för förtroendevalda att lyssna på medlemmarna och på så sätt ta pulsen på samhället. Invånardialog handlar om att utveckla nya former för inflytande och delaktighet för att kunna hantera vår tids utmaningar och ta del av människors engagemang. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås omöjligt att föra invånardialog inför varje beslut. Frågan är då kring vilka frågor vi ska föra dialog? Viktigast är att frågan känns angelägen och att du som är förtroendevald är påverkbar. Sedan måste vi i varje enskilt fall ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan göras med vägledning av fyra frågor: Är vi som förtroendevalda påverkbara? Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Behöver vi som förtroendevalda mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Kan en invånardialog i frågan ge invånarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Det finns flera olika delar av en beslutsprocess som passar för invånardialog: Utforska behov Pröva lösningar Analysera flera olika förslag Beslutsstöd Designa införande Utvärdera beslut eller genomförande Varför inte medborgardialog? I Kungsbacka har vi valt att använda ordet invånardialog istället för medborgardialog. Man kan vara invånare i en kommun utan att vara med borgare i Sverige. Vi vill att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att delta i dialogen. 4 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

5 Invånardialog och brukardialog Vi skiljer på det vi kallar invånardialog och det vi kallar brukardialog. Man kan enkelt säga att invånardialog handlar om mer övergripande frågor kring samhällsutveckling och styrs av politikerna, medan brukardialog behandlar frågor som gäller relationen mellan verksamheten och kunden. Brukardialog styrs av tjänstemännen. Ett sätt att avgöra om det rör sig om invånardialog eller brukardialog är att titta på den potentiella frågan och dess plats i Kungsbacka kommun. Ett bra exempel på en invånardialogsfråga är Livskvalitet i små barns liv. Frågan riktar sig till olika målgrupper och har en samhällsdimension i sig. Frågan kommer också att ha en mer indirekt påverkan på beslutsprocesser och resultatet av dialogen kan också göra avtryck på fler ställen än bara förskolan. Motsvarigheten i brukardialog kan vara Upplevd kvalitet i förskolan. Den riktar sig direkt mot de som utnyttjar förskolan. Resultatet av dialogen påverkar verksamhetsutvecklingen i förskolan på ett tydligt sätt. Principer, metodval, målgruppsanalys och så vidare skiljer sig inte mellan invånar- och brukardialog. Därför kan du använda den här boken när du planerar båda typerna, bara du är medveten om skillnaderna. Ett exempel på invånardialog i Kungsbacka är projektet Barbro betalar. Äldreomsorgens enkäter till äldre är exempel på brukardialog. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som förtroendevalda och tjänstemän ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 5

6 Skapa förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I designen bestäms viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Varje metod har sina specifika detaljer, men det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring roller, regler, målgrupper och delaktighet. Politiker och tjänstemän har olika roller Politikerna har ett huvudansvar för invånardialog. Innehåll, fokus och påverkansnivå måste hanteras av politikerna. De förtroendevalda behöver stöd vad gäller design, metodoch målgruppsanalyser. Det är tjänstemännens uppgift att vara detta stöd. Det är alltså politikerna som ska genomföra själva dialogen, att stå för innehållet och att lyssna på invånarna. Brukardialog är däremot till största delen en fråga för tjänstemännen. Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som förtroendevalda måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga beslutsfattandet. Politikern i partiet ska fokusera på att Sända budskap Svara på frågor om varför Tydliggöra sin version av vad som är viktigast Värva röster till partiet Skapa intresse för partimedlemskap Politikern i invånardialog ska fokusera på att Lyssna av värderingar, fokus och behov Fråga och lyssna till svaren Lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna Skapa intresse för samhället i stort Dokumentera för att förstå och sprida kunskap En förtroendevald i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både i partiet och i dialog om invånardialogen ska bli så bra som möjligt. 6 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

7 Skilj på att lära och besluta Cirkel- och triangeltid Lärande Beslut Dialog för lärande Delaktighet för påverkan Respekt för olikhet Frågor ger kraft och energi Skapa alternativ Avkräva beslut Fatta beslut Göra vägval och prioritera Tydliga roller Accept och lojalitet Definiera påverkbarhet För att nå framgång i invånardialogen krävs att frågan är påverkbar. För att nå en påverkan är det viktigt att planera för hur påverkan ska hanteras. Vi måste fundera kring när invånarna kan påverka och hur vi som politiker ska låta oss påverkas. För att förtydliga vad som menas med påverkbarhet använder vi två centrala begrepp, cirkeltid och triangeltid. När vi befinner oss i cirkeltid möts vi i ett samspel där den aktuella frågan är påverkbar. Människor både kan och ska medverka med sina perspektiv, även om de är av helt motsatt karaktär. All invånardialog bedrivs i cirkeltid I cirkeltid fattas inga beslut. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att mejsla ut det som är påverkbart och det som inte är påverkbart men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Det sparar mycket energi och minskar frustrationen hos både politiker, tjänstemän och invånare. Triangeltid fokuserar på beslutsfattandet. Ingen invånardialog genomförs i triangeltid, utan här är det politikerna som fattar beslut och redovisar sina ställningstaganden. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 7

8 Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner, berörd respektive aktiv. Båda dessa kan vara höga eller låga. De högt aktiva och högt berörda är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte automatiskt att vara med. Däremot kanske det är den gruppen vars perspektiv är absolut viktigast att få med i dialogen. De som är aktiva men inte berörda äger ofta specifik kunskap kring frågan men kräver bearbetning för att komma till bäst nytta. För att nå de målgrupper vi vill krävs både kreativitet och tålamod. Var inte rädd för att pröva olika idéer i liten skala. Tänk också på Kommunikationsplan Det bör upprättas en kommunikationsplan för varje dialog. I kommunens projektmodell finns en mall för hur en kommunikationsplan kan se ut. Tänk på att anlita din förvaltnings kommunikatör för att få stöd kring kommunikationen i dialogen. att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel arkitekter och lekmän i en dialog om samhällsbyggnadsfrågor kan riskera att dämpa lekmännens lust att samtala. Mycket Mycket aktiva men lite berörda Deltar ofta eller alltid Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva Deltar ofta eller alltid Lätta att nå Intresserade Aktiva Lite aktiva och lite berörda Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Lite Berörda Mycket 8 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

9 Delaktighetstrappan Delaktighetstrappan hjälper oss att designa dialogen på rätt sätt. Här handlar det om hur mycket invånarna ska få lov att påverka. Modellen ger vägledning om både metodval och om vad invånarna kan förvänta sig av dialogen. På den liggande axeln finns påverkansmöjligheten i den aktuella frågan. Är den påverkbar överhuvud taget? I vilken utsträckning? På den stående axeln finns den efterfrågade kompetensen. Hur mycket kompetens deltagarna ska ha i frågan påverkar graden av dialog och vår vilja att bli påverkade. Om vi vill att invånarna ska ha en hög kompetens i frågan måste vi också ge dem möjlighet att skaffa sig det. På det första steget finns det varken påverkansmöjligheter eller någon vilja att bli påverkad. Då blir det information. Det är viktigt att aldrig kalla något som egentligen är information för något annat, då minskar förtroendet för arbetet med invånardialog i Kungsbacka. Tabellen hjälper dig att se vad som kännetecknar de olika stegen i trappan och i vilka lägen de kan vara lämpliga. HÖG Inflytande Kompetens Konsultation Dialog LÅG Information LÅG Påverkansmöjlighet HÖG Steg Kännetecken Invånarna får Metodexempel Information Konsultation Dialog Inflytande Envägskommunikation, Enstaka frågor och svar Veta Tidning, webb, trycksak Insamling av synpunkter, enstaka tillfälle Tycka SMS-enkät, Fokusgrupp Utbyte av tankar, ofta som en serie av dialoger Resonera Cafédialog, Open Space Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans Genomföra Framtidsverkstad Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 9

10 Invånardialog är en process Oavsett vilka metodval vi gjort och hur målgruppsanalysen ser ut måste vi alltid planera dialogen, genomföra den och sedan återkoppla resultatet av dialogen. Den här process kartan kan användas som en hjälp för att designa dialogen. Identifiera fråga, planera och designa Kvalitetssäkra fråga, definiera påverkbarhet Målgruppsanalys Genomför dialogen Metodval Bjud in till dialog Processtöd och politikernärvaro Detaljplanering Återkoppla Sammanställ resultat Styreffekt Kommunikationsplan Beslut att genomföra dialogen Återkoppla till deltagare Återkoppla till invånare Gemensamt lärande, utvärdering 10 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

11 Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas preferenser och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en god idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Att riktigt behärska invånardialog kräver både mod, uthållighet och envishet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det viktigaste är att planera, genomföra och vara noggrann med att lära sig av sina misstag. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kort sagt så finns det inget bästa sätt, bara olika. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. De är redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. På de kommande sidorna har vi samlat ett antal vanliga metoder. Varje metodbeskrivning har en kortfattad beskrivning av syfte och tillvägagångssätt. Dessutom finns en checklista för arbetsgången som stöd för den som planerar dialogen. Mejla till om du behöver stöd i planeringen. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 11

12 E-panel Ett fåtal frågor i enkätform skickas med jämna mellanrum till deltagare som frivilligt anmält sig till en panel. Panelen ska följa det demografiska idealet så gott det går och därmed säkra en bred representation. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Frågan skickas ut 5. Resultatet sammanställs och återkopplas 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Panelens svar sammanställs på lämpligt sätt efter varje fråga. Återkoppla snarast efter varje fråga, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Lättillgängligt, snabba svar, komplexa frågor möjliga - Kräver systematiskt underhåll och återkoppling, etablering kräver resurser Kungsbackas invånarpanel Du kan rekrytera en egen invånarpanel om det är lämpligast utifrån de mål du vill nå, men annars går det bra att använda Kungsbackas invånarpanel som består av både vuxna och ungdomar. Panelen rekryteras löpande och innehöll i augusti 2012 drygt 300 vuxna medlemmar och knappt 100 ungdomar. Är du intresserad av att använda panelen för att ställa frågor går det bra att skicka e-post till 12 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

13 Sms-enkät En sms-enkät är ett snabbt och enkelt sätt att få svar på en fråga till en förväg definierad grupp eller genom annonsering. Invånaren svarar på enkäten genom att skicka ett sms, vilket ställer krav på att frågan är enkelt formulerad så att svaret inte blir för långt och krångligt att skriva. Kom också ihåg att sms inte passar alla målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av enkel och tydlig fråga 4. Kvalitetssäkring av frågan 5. Urval av målgrupp 6. Kontaktvägar för målgruppen 7. Slutgiltig formulering av frågan 8. Rutiner för återkoppling tas fram 9. Sms-utskick 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Graf och tabell som visar svaren på den aktuella frågan. Detta är en mycket snabb metod som därför kräver en snabb återkoppling till målgruppen. Plus och minus + Snabbt, billigt - Svarsutrymmet begränsat, fångar inte alla målgrupper Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 13

14 Kafédialog I en kafédialog möts deltagarna i en kaféliknande miljö för samtal om frågor som angivits i förväg, ofta i en arbetsbok. En opartisk tjänsteman är samtalsledare. Förtroendevalda deltar i grupperna och fokuserar på att lyssna. Resultat och återkoppling Arbetsböckerna används som underlag för att få en samlad bild av dialogen. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Inbjudan till aktuella målgrupper 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Oberoende samtalsledare utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Arbetsbok arbetas fram 10. Kafédialogen genomförs 11. Resultatet sammanställs och återkopplas 12. Resultatet återförs till beslutande organ Plus och minus + Fördjupning och förståelse möjlig - Kostnads- och planeringskrävande, tid och fysisk närvaro begränsar 14 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

15 Fokusgrupp Gruppintervju där gruppen tillsammans ger uttryck för attityder och värderingar. En mix av olika människor i utvalda målgrupper är önskvärt. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant fråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Samtalsledare och dokumentatörer utses och utbildas 8. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 9. Fokusgruppen genomförs 10. Resultatet sammanställs och återkopplas 11. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Samtalen ger ofta en stor mängd material som kan behöva prioriteras av gruppen för att kunna samlas upp till en gemensam bild. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Billigt, fördjupning möjlig - Samtalsledarens förmåga styr resultatet, utmaning att rekrytera deltagare Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 15

16 Open space Open space är en metod som kan omfatta ett stort antal deltagare. Deltagarna får själva nominera frågor som de sedan arbetar med i grupper. Metoden ställer stora krav på eget ansvar hos deltagarna och tilltro till processen hos den som arrangerar. Passar bra för till exempel framtidsfrågor. Deltagarna ska så långt det är möjligt matcha det demografiska idealet och därmed säkra en bred representation. Flera dialoger kan genomföras som en serie för att täcka in många olika målgrupper. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design av relevant huvudfråga 4. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 5. Rekrytering av deltagare 6. Rutiner för återkoppling tas fram 7. Ordna det praktiska, lokal, fika, dukning och så vidare 8. Genomförande av open space-dialogen: beskrivning av frågan, nominering av underfrågor från deltagare. Självorganisering till grupper efter intresse, uppsamling av reflektioner från alla grupper 9. Resultatet sammanställs och återkopplas 10. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Resultatet styrs av vad grupperna bestämmer sig för att samtala kring. Fördelen är att det resultat som kommer fram förhoppningsvis är mer relevant. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Enkel att sätta upp, styrs mycket av deltagarna själva - Kräver stor lokal och kringservice under flera timmar 16 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

17 Förslagslåda Du kan ta in idéer eller förslag från invånarna, antingen digitalt eller genom en fysisk förslagslåda. Förslagen kan sedan läggas ut på nätet och andra invånare kan där stödja förslaget genom att skriva under. En stor fördel med metoden är att det blir enkelt både att lämna förslag och att se vad som är angeläget för invånarna. En annan fördel är att man kan nå nya grupper av invånare som annars kanske inte engagerat sig. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Kommunikationsplan och målgruppsanalys 4. Design och uppsättning av funktionalitet på en webbplats 5. Marknadsföring 6. Resultatet återförs till beslutande organ kontinuerligt Resultat och återkoppling Resultatet kan ge en tydlig bild av vad invånarna tycker är viktigt och angeläget ur deras perspektiv. Funktionalitet för återkoppling bör vara integrerad i det system man använder. Möjlighet till fortsatt kontakt med invånare som lämnat förslag kan locka till vidare engagemang. Plus och minus + Innehållsrik bild av vad som är angeläget - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper, svårt att välja bort förslag som inte går att genomföra om många stödjer förslaget Kommentaren och Barbro betalar Barbro betalar är ett exempel där invånarna, i det här fallet ungdomar, lämnar förslag. Vårt gemensamma synpunktshanteringssystem Kommentaren är också ett sätt för kommunen att få in förslag från invånarna. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 17

18 Sociala medier, webbenkäter, chatt Sociala medier, webbenkäter och chattar kan vara enkla sätt att nå olika målgrupper som har en hög datorvana. Arbetsgång 1. Beslut i politiskt organ 2. Beslut hur frågan ska påverka beslutsfattandet 3. Design och uppsättning av chattfunktionalitet på en webbplats 4. Marknadsföring 5. Chatten genomförs av förtroendevalda 6. Resultatet återförs till beslutande organ Resultat och återkoppling Ger en tydlig bild av vad invånaren tycker är viktigt. Återkoppla snarast efter genomförande, både till deltagare och invånare. Fokusera på hur kommande beslutsprocess påverkas av resultatet. Plus och minus + Direktkontakt med många på samma gång - Kräver en stor insats vid uppstart, kräver löpande systematiskt underhåll och återkoppling, begränsar vissa målgrupper 18 Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

19 Framgångsfaktorer för invånardialog Invånardialog måste ske på ett strukturerat och systematiskt vis för att bli en del av vårt vardagliga arbete. Det är en förändring som tar lång tid och kräver ett långsiktigt engagemang av alla oss som arbetar med invånardialog. Här nedan följer några framgångsfaktorer som avgör om vi kommer att lyckas eller inte. Engagera tidigt Ju tidigare du engagerar målgruppen desto större påverkansmöjlighet finns det. Bjud bara in när det finns påverkansmöjlighet Är frågan påverkbar? Är jag som beslutsfattare påverkansbar? Var tydlig med vad som går att påverka och inte. Välj frågor som berör Är frågan sådan att målgruppen vill engagera sig? Invånarna bestämmer själva när de vill engagera sig. Återkoppla kontinuerligt Visa för de som engagerar sig vilket värde dialogen skapar för beslutsprocessen. Hjälp invånarna att följa vad som händer med deras bidrag till beslutet. Dialog på invånarnas villkor Anpassa sammankomster och kommunikationskanaler efter invånarnas förutsättningar. Undersök nya möjligheter att bjuda in till engagemang, på invånarnas egna villkor. Olika roller Tänk på att du som politiker har olika roller, du sysslar både med partipolitik och invånardialogspolitik. De olika rollerna kompletterar varandra. Identifiera målgrupper Vilka är målgruppen för dialogen? Fokusera extra på de som normalt inte kommer till tals. Arbeta systematiskt Säkra en systematisk process som omfattar design, målgrupper, metodval, genomförande, återkoppling och beslutsfattande. Utveckla arbetsformerna Invånardialog kräver att vi förändrar våra sätt att tänka och arbeta, oavsett om vi är förtroendevalda, tjänstemän eller invånare. Ta intryck Låt dialogen påverka dig och ta intryck av det du hör. Annars var det ingen idé att lyssna från början. Vill du veta mer? Det finns mängder av information om invånardialog på nätet. Bland annat har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat flera skrifter. Vi har samlat intressanta böcker och länkar där du kan lära dig mer på Insidan. insidan.kungsbacka.se/invanardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 19

20 Det är lätt att engageras av invånardialog, men det är inte alltid lätt att göra rätt. Att verkligen lära för att bli bättre är en nödvändig förmåga för att lyckas. Här är några lärdomar som vi dragit och som du kan lära av för att undvika vanliga fällor. Använd inte invånardialog... för att förankra redan klara beslut för att skapa ensidig opinion i en fråga för att skapa engagemang i en fråga som inte är påverkbar när endast en målgrupp har inflytande på resultatet när frågan ska beslutas inom en alldeles för snar framtid om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet både till involverade målgrupper och invånarna i stort om det inte finns tillräckligt med tjänstemannastöd för att designa och genomföra dialogen på ett bra sätt om det nyligen genomförts en dialog med motsvarande fråga men där invånarna gett fel svar för att ställa frågor som är omöjliga att svara på eller där svaret är omöjligt att leva upp till för att ställa frågor där det bara finns ambition att se bra ut istället för att verkligen ta intryck Produktion Kommunikatörerna på förvaltningen för Service Tryck Grafika, Falkenberg Kungsbacka kommun Kungsbacka Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun

Handbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun

Handbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Produktion: Informatörerna på Service Text: Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form: Fredrik

Läs mer

Handbok för invånardialog. Dialog med unga är bron till framtidens Luleå. Allas röst - med fokus på unga

Handbok för invånardialog. Dialog med unga är bron till framtidens Luleå. Allas röst - med fokus på unga Handbok för invånardialog Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Allas röst - med fokus på unga Dialog med unga är bron till framtidens Luleå Luleå kommun har sedan 2007 arbetat med en långsiktig

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(7) Plats och tid Yxningen, kommunhuset Kl. 13.30 14.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Lennart Haraldsson, (S), ordförande Bo Hasselblad, (M), Ann Hemmingsson

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Handbok för medborgardialog

Handbok för medborgardialog 2 Handbok för medborgardialog Karlskoga kommun har fastställt principer för medborgardialog som styr vad invånarna i kommunen kan förvänta sig när ett beslut om medborgardialog är fattat. Vi har också

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

barn och beslutsfattare möts

barn och beslutsfattare möts barn och beslutsfattare möts text: Sara Persson textbearbetning: Tove Lund och Sophia Sundlin illustrationer: Martin Larsson grafisk form: Tove Lund e-post: ungdomsombudet@kalmar.se webbplats: www.kumulus.se

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

HANDBOK I MEDBORGARDIALOG

HANDBOK I MEDBORGARDIALOG HANDBOK I MEDBORGARDIALOG Författare: Teresa Lindholm Författare: Teresa Lindholm Foto omslag och baksida: Arash Atri/bildarkivet.se Tryckeri: Haninge kommuns tryckeri Tryckår: 2012 Innehåll Förord...

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Minnesanteckningar för demokratiberedningen Minnesanteckningar 1 (6) Datum: 2015-04-22 Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Mäseln kommunhuset, kl. 13.00-14.45 Ordförande: Berit Martinsson 1:e vice ordförande

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun

Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun Gabriella Signäs 1(5) 2013-04-25 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för barn- och ungdomsnämnden, Sollentuna kommun 1. Inledning Information och kommunikation är ett strategiskt verktyg för alla

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD 4 DEL 1 MEDBORGARDIALOGENS

INNEHÅLL FÖRORD 4 DEL 1 MEDBORGARDIALOGENS en handbok för i INNEHÅLL FÖRORD 4 DEL 1 MEDBORGARDIALOGENS utgångspunkt 5 Handbok för medborgardialog 6 Vad är medborgardialog? 7 Varför medborgardialog? 8 Fördelar för kommuninvånarna, för förtroendevalda/tjänstemän

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Effektiv medborgardialog

Effektiv medborgardialog Kommunikationsdagarna 2011 Göteborg 25-26 augusti Effektiv medborgardialog Thomas Nilsson Region Skåne 1 Skåne i siffror Kommuner 33 Invånare 1 243 329 Yta Befolkningstäthet År 2010 11 000 km2 Regional

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Medborgardialog strategi eller verktyg?

Medborgardialog strategi eller verktyg? Medborgardialog strategi eller verktyg? Praktikantprojekt hösten 2013 Farhad Mazi Esfahani Ida Strandell Januari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Syfte och mål... 3 1.2

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Haparanda Stads Kvalitetssatsning

Haparanda Stads Kvalitetssatsning Haparanda Stads Kvalitetssatsning Syfte: I en politisk styrd organisation är det särskilt viktigt med kommunikation, dialog och inflytande även mellan valen. Genom medborgardialog fås förutom en bra förankring

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser

Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Framtagen av: Bengt Storbacka (S), Agneta Nilsdotter (MP), Christina Pettersson (C), Hlödur

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument

Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Riktlinjer för Hjo kommuns styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-02-27 av Kommunfullmäktige 83 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Tills

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer