Vårdprogram för övervikt och fetma hos vuxna

Transkript

1 Vårdprogram för övervikt och fetma hos vuxna Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper och fastställs av ansvariga för hälso- och sjukvård inom s koncernledning. Hemsida: Faställt Giltigt till

2 Förord Fetma är ett av de största hoten mot den framtida folkhälsan. Sjukdomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Detta vårdprogram ska utgöra grunden för Region Skånes samlade insatser för prevention, behandling och uppföljning av vuxna med övervikt och fetma. Programmet utgår från det vårdprogram som togs fram 2011 och bygger på bästa tillgängliga evidens Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Vårdprogram för övervikt och fetma hos vuxna Giltigt till

3 1. Innehåll 2. Bakgrund 4 3. Uppdrag, fastställande och giltighetstid 4 4. Vårdprogramsgrupp 4 5. Avgränsning och definition 5 6. Epidemiologi 6 7. Prevention förebyggande insatser 6 8. Diagnostik 7 9. Graviditet och amning Konservativ behandling 7 Strukturerat omhändertagande i primärvården 7 Kostråd 8 Fysisk aktivitet 10 Läkemedelsbehandling Kirurgi Uppföljning efter kirurgi Remissrutiner Kvalitetsregister Referenser och länkar Bilagor 17 Giltigt till

4 2. Bakgrund Övervikt och fetma är vanligt förekommande i hälso och sjukvården och är överrepresenterat i många patientgrupper. Endast 20 % av Sveriges vuxna typ 2 diabetiker är normalviktiga och uppemot 40 % uppvisar fetma. Fetma medför lätt ökad risk (1 2 gånger) för fosterskador, ökade risker vid anestesi, könshormonrubbningar såsom polycystiskt ovariesyndrom och infertilitet hos kvinnor, och flera cancerformer såsom bröst, colon, pankreas, prostata och gallblåsecancer 1. En måttligt ökad risk (2 3 gånger) ses för olika former av hjärt kärlsjukdom, enstaka cancerformer (endometrium och njurar) artrosförändringar i viktbärande leder, uratförhöjning och gikt. Kraftigt ökad risk (mer än 3 gånger) föreligger för metabolt syndrom med typ 2 diabetes, hypertoni, dyslipidemi, fettlever, insulinresistens, samt gallsten, sömnapnésyndrom och psykosociala problem. Många av dessa sjukdomar är kopplade till bukfetma. Fetma är också relaterat till psykisk ohälsa, smärta i rörelseapparaten och är en vanlig orsak till att individer inte är i aktivt arbete 2. Livskvaliteten försämras med stigande vikt och är ofta utomordentligt låg vid extrem fetma (BMI 40). Den kan förbättras avsevärt vid viktnedgång. Vid bukfetma tycks minskat midjemått kunna förebygga framtida allvarlig sjukdom, även vid måttlig övervikt. Sjukvården bör prioritera omhändertagandet av människor med övervikt och fetma. Det är en heterogen grupp alltifrån personer med lätt bukfetma och nyväckt intresse till personer med generaliserad extrem fetma som prövat "allt". En gemensam faktor är ett över tid för stort intag av kalorier jämfört utgifter. Lämpligt omhändertagande och påkallade åtgärder kan variera avsevärt. Ett strukturerat arbetssätt bedöms vara starkt påkallat. 3. Uppdrag, fastställande och giltighetstid Detta vårdprogram har reviderats på uppdrag från Enheten för kunskapsstyrning, Avdelningen för hälsooch sjukvårdsstyrning. Efter remiss till berörda verksamheter har vårdprogrammet fastställts av hälsooch sjukvårdsdirektören. Giltighetstid 2 år men kan vid behov kräva revidering dessförinnan. 4. Vårdprogramsgrupp Expertgrupp Obesitas: Tobias Antonsson Sjuksköterska Sund Ida Evertsson Dietist Aleris Joakim Borg Läkare, allmänmedicin Primärvården, Sund Mikael Ekelund (avgående, fd ordf.) Läkare, kirurgi SUS Carl-Erik Flodmark Läkare, barnmedicin SUS Kristina Georgiev Läkare, barnmedicin Kryh Ewa-Marie Johannesson Dietist Primärvården, Kryh Kajsa Johannesson (avgående) Sjuksköterska Sund Giltigt till

5 Maria Klintenberg Sjuksköterska SUS Staffan Lindeberg (ordf.) Läkare, allmänmedicin Primärvården, SUS Fredrik Norström Läkare, endokrinologi SUS Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Adjungerad: Birgitta Forsberg, dietist, Vårdcentralen Sjöbo 5. Avgränsning och definition BMI Vikten genom längden i kvadrat (kg/m 2 ). Uppvisar U-format samband med förtida död i hjärtkärlsjukdom. Från 65-årsåldern och uppåt förlorar BMI alltmer av sitt prognostiska värde, delvis på grund av gradvis förlust av muskelmassa 3. Normalvikt: BMI Övervikt: BMI Fetma (grad 1): BMI Svår fetma (Fetma grad 2): BMI Extrem fetma (Fetma grad 3): BMI 40 Midjemått Mätes mitt emellan nedersta revbenet och höftkammen. Bättre prognostisk markör än BMI men kan vara missvisande vid BMI >30 då nästan alla ligger över gränsen för bukfetma, vilket försvårar urskiljandet av verklig visceral fetma (Figur 1). Ökat midjemått är minst lika farligt vid normalvikt som vid övervikt eller fetma. Bukfetma 4 : 88 cm för kvinnor, 102 cm för män Lätt bukfetma: cm för kvinnor, cm för män Kroppsfett Mätes främst med DXA eller bioimpedansanalys (BIA) Mängden kroppsfett varierar påtagligt mellan individer med samma BMI 5 (Figur 2). särskilt vid låga-normala BMI personer med låg fetthalt har sällan högt BMI (undantag: kroppsbyggare) Oklart värde av att mäta kroppsfett det saknas konsensus om normalvärden kroppsfett är oftast inte bättre riskmarkör än BMI minskad mortalitet vid minskat kroppsfett i två studier 6 men inte i en tredje studie 7 dock troligen värdefullt vid viktnedgång för att undvika onödig förlust av muskelmassa Giltigt till

6 6. Epidemiologi Ca 15% fetma i befolkningen I s Folkhälsoenkät 2012 med drygt 50% svarsfrekvens angav en tredjedel av de vuxna längd och vikt som vid BMI och 15% som vid BMI Dessa siffror ligger i nivå med riksgenomsnittet där andelen självrapporterad fetma hos vuxna har mer än fördubblats sedan talet 9. Inget tydligt trendbrott i ökningen av fetma i Sverige Fetma vanligare bland socialt utsatta Mer än dubbelt så vanlig hos personer med kort utbildning som hos dem med lång utbildning, 17 procent respektive 8 procent hos kvinnor och 16 respektive 7 procent hos män år % hos arbetslösa och 12% hos yrkesarbetande 17% hos arbetare och 10% hos mellan- och högre tjänstemän 22% hos dem som saknar kontantmarginal och 11% hos dem som har sådan Fetma vanligare vid kronisk psykossjukdom Ger kraftigt ökad risk för bukfetma, metabolt syndrom, hjärt-kärlsjukdom och förtida död Delvis biverkan av läkemedel Fetma är ofta ärftligt Arvet ger ökad sårbarhet inför den moderna livsstilen "Genetics loads the gun, the environment pulls the trigger" 7. Prevention förebyggande insatser Primär prevention före vuxenåldern Interventionsprogram i skolor med fysisk aktivitet och förbättrade matvanor är effektiva i vissa program 13. Det är svårt att beskriva gemensamma nämnare som gör att de mest framgångsrika programmen kan överföras. De program som har effekt brukar involvera andra samhällssektorer och måste genomföras under lång tid. Kommunala satsningar (skola, bostadsområde) är mer osäkra 14 men några studier tyder på en viss gynnsam effekt 15 Familjens roll är avgörande Många barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk De barn som har en genetisk känslighet utvecklar då lättare fetma Man kan minska risken för fetma hos barn genom att minska intaget av söt dryck generellt eller tillhandahålla vatten som dryck i skolmiljön Primär prevention hos vuxna Målet är att förebygga ohälsa eller fetma, gärna båda SBU fann 2004, i uppdateringen av rapporten Fetma - problem och åtgärder, att det går att förebygga fetma med insatser för att förbättra kost och fysisk aktivitet, exempelvis hos riskindivider och hos anställda i företag I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har kvalificerat rådgivande samtal hög prioritet vid obesitas: prio 1 vid samtidig daglig rökning och prio 2 vid ohälsosamma matvanor. Hos överviktiga personer med otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg (FaR, stegräknare) eller rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg). Giltigt till

7 8. Diagnostik Uppmärksamma ökat midjemått (även vid normalt BMI) Efterforska andra kardiovaskulära riskfaktorer (tidigare hjärt-kärlsjukdom, ärftlig belastning, rökning, njursvikt, reumatisk sjukdom, fysisk inaktivitet) Uppmärksamma fetma som inverkar på livskvalitet och psykisk hälsa (nedstämdhet, ångest) Uppmärksamma sårbara grupper med ökad risk att utveckla fetma (t.ex. läkemedelsbehandlade med psykossjukdom) Beakta ökad risk för obstruktiv sömnapné, diabetes typ 2, hypertoni och andra fetmarelaterade åkommor Fråga om alkoholintag, fysisk inaktivitet och viktutveckling (vikt i ungdomen, tidigare viktreduktionsförsök, maximal vikt) Kontrollera blodtryck, blodsocker, vikt, längd och BMI Överväg HbA1c, blodfetter, leverprover, TSH, U-Albumin/kreatinin Evt ytterligare blodprover vid andra sjukdomar/symtom enligt ovan 10-årsrisk för död i hjärt-kärlsjukdom 5% eller mer? risk-kalkylator kan vara till hjälp: t.ex. qrisk.org eller heartscore.org (hos normalviktiga med bukfetma bör risken multipliceras med uppskattningsvis 1,5-2) 9. Graviditet och amning Graviditet utgör en situation med risk för utveckling av övervikt/fetma och/eller nedsatt glukostolerans och utveckling av graviditetsdiabetes varför BMI skall registreras under graviditet. Vid undervikt, övervikt, fetma, diabetes och havandeskapsförgiftning skall regelbunden vägning göras. Gravida med BMI >30 skall handläggas enligt Regionala riktlinjer inom mödrahälsovården för övervikt och fetma under graviditet. Begränsad viktuppgång under graviditeten skall då eftersträvas. Kvinnan skall informeras om värdet av att efteråt återgå till vikten före gravidteten. Om önskvärd vikt inte återtagits sex månader efter förlossningen bör kvinnan erbjudas kontakt inom tre månader för rådgivning. Särskild uppmärksamhet ägnas de kvinnor som utvecklat graviditetsdiabetes. Rådgivande personal skall ha erforderlig kunskap för att den ammande kvinnans kost skall bli tillräckligt välbalanserad för att täcka barnets behov. Viktnedgång före graviditet bör rekommenderas till kvinnor med övervikt och fetma. 10. Konservativ behandling Strukturerat omhändertagande i primärvården Patienter med övervikt/fetma och 5% beräknad 10-årsrisk för död i hjärt-kärlsjukdom bör prioriteras för åtgärder enligt vårdprogrammet. Det primära omhändertagandet bör bygga på en treenighet med: kostrådgivning, stimulans till fysisk aktivitet och stöd i samband med beteendeförändring. Grunden för alla åtgärder i vårdprogrammet är att patienten erbjuds stöd till förändring av levnadsvanor. Övriga åtgärder som läkemedel och kirurgi skall ses som tillägg till denna åtgärd. Hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till patientens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet är teoribaserat (baserat på beteendevetenskap) och strukturerat, och personalen bör, utöver ämneskunskapen, ha utbildning i den metod som används. Samtalen kan ges individuellt och skräddarsys efter den enskilde individens behov eller med fördel också ges i grupp vilket kan inspirera till beteendeförändringar och befästa dem. Ett åtgärdsprogram kan ledas av olika yrkeskategorier, gärna tvärdisciplinärt (t.ex. dietist, fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska och läkare). Giltigt till

8 Patientens önskemål och erfarenheter efterhörs (första steget i en lyckad behandling!). Patientcentrerad, strukturerad och gärna teoribaserad metodik såsom Motiverande samtal eller KBT. Lyssna aktivt, ställ öppna frågor, spegla vad patienten säger, summera samtalet. Adekvat information, gärna både skriftlig och muntlig. I de allra flesta fall bör minskat midjeomfång vara det primära målet snarare än viktnedgång. Kontinuerlig uppföljning och återkoppling (vägning, stegräkning, individuella besök, gruppbesök, telefonsamtal). Stöd till livsstilsförändringar bör ske över tid (minst 20 veckor) för att manifesteras. Att mäta parametrar som exempelvis midjemått, blodtryck, HbA1c och kolesterol förslagsvis var 6 månad kan öka motivationsgraden och vara till stöd för utvärdering. En enkät om levnadsvanor kan vara till hjälp för utvärdering. Se Regionala riktlinjer för arbete med levnadsvanor. Strukturen och befattningshavarna kan variera beroende på förutsättningar. Ämneskunskap, pedagogisk kompetens och god samtalsteknik är avgörande för resultatet. Varje hälsovalsenhet bör ha en namngiven befattningshavare med huvudansvar för strukturerat arbete med levnadsvanor. Vid resursbrist kan samarbete mellan olika hälsovalsenheter vara nödvändigt. Kvalitetsindikatorer utarbetas. Ansvarsfördelning i primärvården Någon på vårdcentralen ska utses att göra en handlingsplan (identifiera målgruppen/riskgruppen, följa utvecklingen på området, om möjligt driva livsstilsmottagning) Kostråd Kostförändringar kan vara av två principiellt skilda slag: 1) hälsosam kost med inverkan på riskfaktorer såsom blodtryck, blodfetter och blodsocker; 2) kalorirestriktion som ger viktnedgång och förhoppningsvis sekundära hälsoeffekter. En del patienten har egna erfarenheter och kunskaper om bra mat men behöver hjälp med motivationen snarare än med kostråd. Många experter menar idag att det viktiga för viktnedgång inte är valet av kostmodell utan att kunna följa den 16. Vid osäkerhet angående konkreta råd bör dietist konsulteras. Strukturerad kostrådgivning Individanpassad vilket kräver en bred kunskapsbas om kost och nutrition Åtgärdsplan utifrån individens önskemål och unika behov för förändring av patientens matvanor Bygger ofta på stegvisa förändringar och hemuppgifter för patienten mellan kontakterna med behandlaren, olika självregistreringar kan ingå Vanligtvis fortsatt stöd efter att patienten genomfört förändringen stöd till problemlösning vid svårigheter återfallsprevention för att skapa förutsättningar för varaktig förändring av matvanorna I arbetet finns inslag av att arbeta både med tankar, känslor och beteenden kopplat till mat och matvanor Hälsosam kost Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär energisnålt, mättande rikt på vitaminer, mineraler och kostfiber trolig gynnsam effekt på blodtryck, blodfetter och blodsocker tränger undan mindre nyttig mat Medelhavskost Grönsaker, frukt, baljväxter mm SBU-rapporten Mat vid fetma 17 fann att intensiv rådgivning om medelhavskost leder till lägre risk för insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost för personer med fetma Giltigt till

9 viss osäkerhet råder om det var den intensiva rådgivningen eller själva kostråden som gav effekt Energirestriktion Ger viktnedgång oavsett andel makronutrienter som fett och kolhydrater SBU-rapporten Mat vid fetma fann att flera olika råd om ändrade kost och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. Men på lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång. Effekten på blodfetter är likvärdig på kort och lång sikt. Om patienten haft god effekt av en kostmodell är namnet på den av underordnad betydelse justeringar av livsmedelsvalet kan behövas för att uppnå gott nutritionsstatus Extrem lågkolhydratkost som LCHF innebär ofta för lite frukt och grönsaker och om dessa ökas kan näringsbehoven tillgodoses utan bakslag på vikten Intermittent fasta som 5:2 kan ge påtaglig viktnedgång och kan stödjas om livsmedelsvalet är vettigt Konkreta råd minimera i första hand livsmedel med låg näringstäthet som godis, kakor, glass, saft, läsk, juice och snacks främst vatten som måltidsdryck och törstsläckare inte överdriva alkoholintaget inte minska mängden frukt och grönsaker, hellre andra livsmedel kostdagbok över all mat och dryck under två dygn kan vara till stor hjälp Särskilda patientgrupper Diabetes typ 2 Återhållsamhet med stärkelserika livsmedel ger lägre fasteblodsocker och HbA1c SBU-rapporten Mat vid fetma fann att strikt lågkolhydratkost ( 20 energiprocent kolhydrater) jämfört med råd om lågfettkost för personer med fetma och diabetes har en mer gynnsam effekt på fasteblodsocker och HbA1c vid 6 mån men troligen inte vid 12 mån Minimera i första hand kolhydratrika och näringsfattiga livsmedel Minskad portionsstorlek av kolhydratrik huvudkomponent i måltiden som bröd, pasta, ris och potatis Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och minskat midjemått rekommenderas Hjärt-kärlsjukdom Det är inte säkert att man bör eftersträva viktnedgång som ibland varit förenad med ökad dödlighet. Bukfetma vid insjuknandet är dock kopplat till sämre prognos, tvärtemot högt BMI, vilket antyder att det är mer fördelaktigt att minska midjemåttet än att minska i BMI. Bibehållen eller ökad muskelmassa bör eftersträvas. I den stora amerikanska randomiserade kontrollerade studien Women s Health Initiative Dietary Modification Trial ökade återinsjuknandet i hjärt-kärlsjukdom med 26% (95% konfidensintervall 3-54%) hos hjärt-kärlsjuka kvinnor som fick intensiv beteendemodifikation med traditionella kostråd (fettsnålt, rikligt med fullkorn, frukt och grönt). Frukt och grönsaker, som ingår i medelhavskost, rekommenderas Pulverdiet (LCD, VLCD, VLED) Vid extrem fetma och behov av snabb och/eller betydande viktreduktion kan något av lågkaloridietalternativen VLCD (very low calorie diet; ca kcal/dag; synonym very low energy diet, VLED) eller LCD (low calorie diet; ca kcal/dag) övervägas. Välj "Komplett kostersättning" om alla måltider ersätts. Giltigt till

10 Gruppbehandling i kombination med LCD behandling har vid Endokrinologiska kliniken SUS Malmö visat sig ge god bestående effekt även vid extrem fetma (dock ej riktigt i nivå med fetmakirurgi). LCD kan användas utan läkarkontakt av friska överviktiga under en begränsad period. Längre perioder, 8 16 veckor, skall inte startas utan föregående läkarundersökning. Vid kraftig övervikt med metabola rubbningar eller annan allvarlig sjukdom skall läkare och dietist finnas med i behandlingsteamet. Vätskeintaget bör vara 2 2,5 liter per dygn för att undvika förstoppning. När behandlingen skall avslutas introduceras vanlig kost och måltidsrytm under några veckor samtidigt som LCD trappas ner. Under denna fas kan eventuellt "Måltidsersättning för viktkontroll" vara ett komplement. Detta följs av fortsatt kost och motionsbehandling med eller utan farmakologiskt stöd eller behandling i grupp. Fysisk aktivitet Motion stärker ofta motivationen till andra beteendeförändringar och har en lång rad positiva effekter på blodsocker, blodfetter, blodtryck och kardiovaskulär prestationsförmåga men förväntas inte leda till betydande viktreduktion 17. Ökad fysisk aktivitet stärker beteendeförändringen och underlättar därigenom förbättring av matvanorna. Därför är det av mycket stor vikt att ta en adekvat aktivitetsanamnes, identifiera svårigheter och möjligheter, och komma fram till en rimlig fysisk aktivitet på individuell bas. Problem i rörelseapparaten är vanligt vid fetma. Ledbesvär och smärta kan begränsa den fysiska förmågan och det kan vara särskilt svårt för dessa patienter att hitta en lämplig motionsform. Fysioterapeuten är en viktig resurs vid råd om lämplig motionsaktivitet, anpassning av motionsaktivitet eller utformning av ett individanpassat träningsprogram. En del besvär från rörelse och stödjeapparaten kan kräva specifik behandling och träning hos fysioterapeut innan patienten kan utöka graden av fysisk aktivitet på egen hand. Handboken FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, ) tillsammans med metoden fysisk aktivitet på recept (FaR) gör det möjligt för legitimerad sjukvårdspersonal att tydliggöra vikten av fysisk aktivitet som behandlingsform. Under vardgivare.skane.se finns redskap för att skriva ut FaR. Fysioterapeuten är en viktig resurs vid råd om lämplig motionsaktivitet, anpassning av motionsaktivitet eller utformning av ett individanpassat träningsprogram. Att tänka på vid fysisk aktivitetsbehandling Gör upp en individuell plan för fysisk aktivitet som revideras efterhand via monitorering med hjälp av lämplig app, stegräknare, motionsdagbok eller liknade Vid smärta/rörelsehinder kan målet vara att minska individens stillasittande. Fysioterapeuten är en viktig resurs vid råd om/anpassning till lämplig motionsaktivitet eller vid utformning av ett individanpassat träningsprogram. Fysioterapeuten kan utföra olika funktionstester där man mäter syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, balans, och grad av upplevd smärta för att få ett objektivt mått på förändringar av individens funktionella kapacitet. Läkemedelsbehandling Läkemedel kan utgöra ett stöd till förändrade levnadsvanor inom ramen för strukturerat omhändertagande av patienter med fetma. När de förskrivs rutinmässigt utan särskild uppföljning är effekten osäker 18. I skrivande stund (november 2014) är orlistat det enda tillgängliga läkemedlet för viktreglering. Ansökan har lämnats in till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för bedömning av Saxenda (liraglutid=victoza) och Mysimba (Naltrexon SR/Bupropion SR) att använda som viktreglering hos vuxna med BMI 30 eller med BMI 27 och samsjuklighet. Lorcaserin och phentermin-topiramat kommer pga biverkningsprofilerna inte att godkännas i Europa men är godkända i USA. Giltigt till

11 Orlistat (Xenical, Alli, Beacita) Rabattberättigat i kombination med en måttligt kalorireducerad diet hos vuxna med BMI 35 eller med BMI 28 om det finns andra riskfaktorer Verkar genom att hämma fettspjälkande enzymer (med stor individuell variation) så att en del av fettet stannar i tarmen. Avföringen blir då lös, fettrik och bubblig vilket utgör en signal till ytterligare omläggning av kosten, i det här fallet fettreduktion. Den rekommenderade dosen 120 mg x 3 ger i genomsnitt ett kalorideficit på 600 kcal/dag och en viktreduktion på 3-5 kg utöver placebo uppnåtts efter 3 mån. Effekten avtar sedan något och följs av ett nytt jämviktsläge efter något år. En metaanalys av fyra studier fann 2,3 kg viktreduktion efter 12 mån jämfört med placebo (95% konfidensintervall 3,0-1,7 kg) 19. Hos obesa patienter med metabolt syndrom och/eller nedsatt glukostolerans ses förbättring av fasteinsulin, LDL- och HDL-kolesterol samt en reducerad risk att insjukna i typ 2 diabetes. Det saknas studier avseende insjuknande i andra sjukdomar eller förtida död. Orlistat ska inte ges till patienter med malabsorption eller kolestas, under graviditet eller amningsperiod, och inte heller till barn. Lämpliga patienter är vuxna mellan års ålder med BMI >30 kg/m2 eller lägre med samtidiga andra riskfaktorer och som ingår i strukturerat viktminskningsprogram. Det är särskilt lämpligt vid samtidig typ 2 diabetes. Man bör avbryta terapin om vikten inte minskat med 5% efter 3 månaders behandling. Det saknas dokumentation på längre tids behandling än 4 år. 11. Kirurgi Möjliga för operativ behandling åriga personer med kronisk extrem fetma (BMI >40 kg/m 2 ) åriga personer med kronisk svår eller extrem fetma (BMI >35) och något av följande behandlingskrävande sömnapné konstaterat operationsbehov av viktbärande led metabola komplikationer, främst diabetes typ 2 benign intrakraniell hypertension som är shuntkrävande (s.k. pseudotumor cerebri) ungdomar i åldern år med kronisk sjuklig fetma (iso-bmi/bmi som ovan) som under minst ett år genomgått strukturerat behandlingsprogram på Barnöverviktsenheten SUS I samtliga fall krävs dels 5 års duration av fetman med upprepade misslyckade försök till konservativ behandling varav minst ett inom ramen för strukturerat omhändertagande i sjukvården, dels att patienten är väl motiverad till viktnedgång och införstådd med omfattande varaktig livsstilsförändring, livslång substitution och årliga lab-kontroller (se nedan). I särskilda fall bör födjupad psykologisk konsultation göras före operation. Kontraindikationer alkohol- eller drogberoende svår psykisk sjukdom symtomgivande psykos djupa depressioner, särskilt om självmordsförsök de senaste åren allvarligt självskadebeteende ätstörning och riskbruk av alkohol är relativa kontraindikationer malignitet Giltigt till

12 uppföljningen skall vara avslutad och risken för cancerrecidiv minimal Gastric bypass är för närvarande den helt dominerande operationsmetoden såväl i som i övriga Sverige. Gastric sleeve resection utförs i utvalda fall, särskilt vid BMI under 40 eller vid kirurgiskt komplicerande faktorer såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller uttalade bukadherenser. Även om BMI är högt är inte kirurgi det självklara valet. Oavsett teknik krävs omfattande livsstilsförändring livet ut, både för välmående och för bestående viktreduktion. Fetmakirurgi bygger på minskat födointag genom minskning av magsäcksvolymen (gastric banding, gastric sleeve resection, gastric bypass) eventuellt kombinerat med tunntarmsurkoppling (gastric bypass, duodenal switch). De metoder som idag används leder till enterohormonella förändringar med snabb effekt på hunger/mättnad och den enteroinsulinära axeln. Metoderna hjälper således patienten att normalisera kaloriintaget. Se även Riktlinjer avseende val av operationsmetod vid primär fetmakirurgi i Operation i sig ger inte viktnedgång utan det är patientens förändrade matvanor som ger viktnedgång. Denna viktnedgång har visats sig vara tillräcklig för att ge kraftiga förbättringar av framför allt diabetes, men även sömnapné, pseudotumor cerebri/benign intrakraniell hypertension och hypertoni påverkas gynnsamt. Livskvaliteten, som hos obesa individer är kraftigt nedsatt, normaliseras i flertalet fall av viktnedgången även om operation i vissa fall ger negativa bieffekter. Fysiologiska effekter av gastric bypass Liten magsäck Mindre volym på maten Digestionen startar längre ned i tunntarmen Mindre upptag av näring och energi (dock ej kolhydrater) Reflexbanor bryts Minskade hungerkänslor Mättnad vid lägre kaloriintag Endokrina effekter oberoende av viktnedgång Ytterligare information kring operation som behandlingsmetod vid fetma finns på esitasmottagning/. Patientinformationshäftet finns på: Urol/Obesitas/Dokument/Att_bli_opererad_for_Obesitas_Patienthandledning.pdf 12. Uppföljning efter kirurgi Livslång substitution Efter gastric bypass operation och gastric sleeve ordineras livslång substitution: T. Behepan/Betolvex 1mg x 1 alternativt Inj Behepan 1mg var tredje månad. Peroralt B12 absorberas passivt i terminala ileum. Kalk 0,5 1 g + 800E Vit D3 1 x 1. Efter gastric bypass krävs livslångt tillskott med multivitamintabletter med högsta innehåll (ex vis Vitamineral Kvinna eller Apoteket kvinna) 1x1. Patienterna måste själva köpa dessa. Menstruerande kvinnor skall därutöver förskrivas järntillskott (intas minst 3 tim före kalktablett), exemplevis T Duroferon 1x1. Hälften får järnbrist annars. Giltigt till

13 Det finns en rad kommersiella aktörer som tillhandahåller substitutionsbehandling efter obesitaskirurgi. De i Skandinavien verkande (Baricol och FitForMe) tillhandahåller produkter som väl täcker behovet vitamin och mineralbehovet. Prover som skall följas årligen Hb samt kobalaminer, folat, ferritin, järn, Ca, albumin, PTH och 25 OH vitamin D3 i serum 2 och 5 år efter operation tas även LDL, HDL, triglycerider och HbA1c (för registrering i kvalitetsregistret SOReg). Diagnosregistrering KSH 97P E66.-P Övervikt/Fetma/Bukfetma/Lätt bukfetma KSH 97P Z98.0 Status post gastric bypass (gäller även duodenal switch) KSH 97P Z98.8 Status post gastric sleeve (gäller även bandade tekniker som gastric banding och VBG) Postoperativa kontroller 6 veckor: besök på opererande klinik 6 månader: prover ordinerade av opererande klinik 1 år: prover ordinerade av opererande klinik eller Landskrona + besök Härefter årlig kontroll livet ut med prover + besök i primärvården. År 2 och år 5 begärs uppgifter in för registrering i SOReg. Utskrivningsinformation till primärvården finns i bilaga 2. Patienten bör kallas eftersom följsamheten ofta är bristfällig. Komplikationer till gastric bypass Direkt postoperativa komplikationer (1:a veckan) Läckage i gastrojejunostomin, blödning, sårinfektion, lungemboli, pneumoni Tidiga komplikationer (första året) Buksmärtor Gallsten: handläggs som vanlig gallstenspatient Stomalt ulcus/dyspepsi: syrahämmare, gastroskopi vid kvarstående symtom Slitsileus (inklämt inre bråck): ofta svårtolkad klinisk bild; många har haft frekventa buksmärtor som ibland misstolkats som gallstenssmärtor; klassiska ileus-symtom saknas ofta. Om kraftiga buksmärtor, akut kirurg-remiss/konsultation. Anastomosstriktur: hakningsfenomen, kräkningar. Gastroskopi. Gastrointestinal blödning Diarré: Alltför fettrik kost? Kostföljsamhet? Överväg loperamid Förstoppning: Adekvat vätskeintag? Bulkmedel i form av Laktulos, Laktipex, Movicol. För stor viktnedgång: Remiss till dietist för genomgång och ev justering av kosthållning. OGDskopi för att utseluta striktur. Näringsbrist Sena komplikationer (ett år och framåt) Buksmärtor Slitsileus (ökad risk vid graviditet), ulcus, gallsten Blödningar Ulcus med blödningar (fr.a. melena) Bristtillstånd Vanligast: järn, B 12, folat Fettlösliga vitaminer, kalcium, kalium, magnesium, tiamin, A-vitamin, zink, coppar m.m. Dumping 20 Tidig dumping (ca min efter måltid) Giltigt till

14 Voluminös/vattenrik/kolhydratrik föda kommer snabbt ut i tunntarmen Magtarmsymtom: buksmärta, diarré, 'magkurr', uppspändhet, illamående Vasomotoriska symtom: flush, hjärtklappning, svettning, takykardi, blodtrycksfall, synkope Sen dumping (ca 2-3 tim efter måltid) Socker/stärkelse/laktos kommer snabbt ut i tunntarmen och frisätter bland annat GLP-1 Hypoglykemi (svettning, hjärtklappning, matthet, konfusion, tremor, synkope) Åtgärder Kostföljsamhet är A och O. Äta långsamt, regelbundna måltider 5-6 ggr dagl, små portioner, minskat intag av kolhydrater (även laktos), undvika dryck till maten (och just därefter) Akarbos alt. Verapamil kan ibland hjälpa mot sen dumping Eksem, svamp eller sår i hudveck: Remiss till plastikkirurg tidigast efter 1,5 år (se regionala remisskriterier) Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi i 2013 Graviditet Regionala mödrahälsovårdsriktlinjer för kvinnor som genomgått GBP (Gastric By-Pass operation) i Region Skåne Remissrutiner Remiss till Obesitasmottagningen, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö Indikationer: Extrem fetma (BMI > 40) där andra konservativa behandlingsalternativ är uttömda Misstänkt endokrin fetma (t.ex. Cushing) Ange i remissen: aktuell medicinering fetmadebut, genomförda behandlingar, övriga sjukdomar komplikationer till fetman nuvarande vikt, längd, BMI, midjemått, TSH, T4 Remiss för kirurgisk behandling av fetma Remitterande läkare har huvudansvar för att konservativa behandlingsalternativ är uttömda, operationsindikationerna uppfyllda och patienten väl informerad enligt ovan. Remissen ställs till Kirurgmottagningen, Lasarettet i Landskrona Ange i remissen: tidigare allvarliga sjukdomar aktuella sjukdomar och aktuell medicinering fetmadebut, genomförda behandlingar komplikationer till fetman, ffa. sådana som skulle kunna påverka prioritering till kirurgi nuvarande vikt, längd, BMI, midjemått Remiss till primärvården för uppföljning efter kirurgi Cirka ett år efter fetma-operation remitteras patienten åter till primärvården som därmed övertar behandlingsansvar. Patienten måste noga informeras om betydelsen av livslång substitution och årliga kontroller. Remissen ska innehålla uppgifter om 1) Vikt och labutveckling. 2) Rekommenderad framtida provtagning. 3) Rekommenderade tillskott. 4) Hur ofta klinisk kontroll behövs och av vem. 5) Evt specifika problem eller behov Giltigt till

15 Remiss på grund av problem efter kirurgi Kirurgiska komplikationer efter fetmaoperation: till Kirurgmottagningen, Landskrona lasarett Allvarliga endokrina problem i uppföljningsfasen efter kirurgi: till Obesitasmottagningen, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö 14. Kvalitetsregister Samtliga för sjuklig fetma opererade patienter registreras i det av Socialstyrelsen sanktionerade registret, Scandinavian Obesity Registry (SOReg). SOReg kommer årligen ut med mycket omfattande rapporter gällande allt från volymsstatistik, utfall, morbiditet etc. Registret har i princip full nationellt inklusion vad gäller det primära ingreppet. En svaghet i registret är bristande komplikationsregistrering efter 30 dagar då sjukvårdsinsats då ofta sker av annan enhet. Rapporterna återfinns på: Referenser och länkar 1. Guh DP et al. The incidence of co-morbidities related to obesity and overweight: A systematic review and meta-analysis. BMC Publ Health 2009;9: Vos T et al. Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries : a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study Lancet 2012; 380: Zamboni M, Mazzali G, Zoico E et al. Health consequences of obesity in the elderly: a review of four unresolved questions. Int J Obes (Lond). 2005;29(9): ; de Hollander EL, Bemelmans WJ, Boshuizen HC et al. The association between waist circumference and risk of mortality considering body mass index in 65- to 74-year-olds: a meta-analysis of 29 cohorts involving more than elderly persons. Int J Epidemiol 2012;41: World Health Organization (WHO) Waist circumference and waist-hip ratio: report of a WHO expert consultation. Geneva, 8-11 December Geneva, Switzerland: WHO; Okorodudu DO et al. Diagnostic performance of body mass index to identify obesity as defined by body adiposity: a systematic review and meta-analysis. Int J Obes (Lond) 2010;34: Allison DB, Zannolli R, Faith MS et al. Weight loss increases and fat loss decreases all- cause mortality rate: results from two independent cohort studies. Int J Obes 1999;23: Rolland Y et al. Body-composition predictors of mortality in women aged 75 y: data from a large population-based cohort study with a 17-y follow-up. Am J Clin Nutr. 2014;100: SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor: Nationella mål för folkhälsan: Betänkande från Nationella folkhälsokommittén. Hämtad från Johansson I et al. Associations among 25-year trends in diet, cholesterol and BMI from 140,000 observations in men and women in Northern Sweden. Nutr J 2012;11: Caman OK et al. Longitudinal age-and cohort trends in body mass index in Sweden a 24-year followup study. BMC Public Health. 2013;13: 893 doi: / McLaren L. Socioeconomic status and obesity. Epidemiol Rev 2007;29: Flodmark CE et al. Interventions to prevent obesity in children and adolescents: a systematic literature review. Internat J Obes 2006;30: Walls HL et al. Public health campaigns and obesity - a critique. BMC Public Health 2011;11: Sobol-Goldberg S et al. School-based obesity prevention programs: a meta-analysis of randomized controlled trials. Obesity 2013;21: Johnston BC, Kanters S, Bandayrel K et al. Comparison of weight loss among named diet programs in overweight and obese adults - A meta-analysis. JAMA 2014;312: (Se även editorial sid 900.) Giltigt till

16 17. SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 218. ISBN Hämtat från Forslund T, Wettermark B, Raaschou P, Hjemdahl P, Krakau I. Bantningsläkemedel tycks inte göra någon nytta. Läkartidningen 2010;107(13-14): Dombrowski SU, Knittle K, Avenell A, Araújo-Soares V, Sniehotta FF. Long term maintenance of weight loss with non-surgical intervention in obese adults: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trials. BMJ 2014;348:g Tack J et al. Complications of bariatric surgery: Dumping syndrome, reflux and vitamin deficiencies. Best Practice & Res Gastoenterol 2014;28:741. Giltigt till

17 16. Bilagor 1. Kortversion med remisskriterier och behandlingsalgoritm 2. Information efter kirurgi till patientens läkare Giltigt till