Betygskriterier svenska 7-9 lektionsserie källkritik

Transkript

1 Betygskriterier svenska 7-9 lektionsserie källkritik Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt Eleven ska läsa och tolka olika texter och anpassa läsningen efter dess syfte. Eleven ska utnyttja olika sätt att hämta information och kritiskt granska och värdera olika källor och information. Eleven reflekterar över olika källor. Eleven argumenterar för sin tolkning och åsikt. Den ställer frågor som hör ämnet till. Granskar sig själv och andra. Eleven gör enkla analyser av innehåll den funnit och gör jämförelser med olika källors innehåll. Eleven använder sig av olika källor för att klara uppgifter. Den granskar och värderar resultatet av sökningen. Eleven tolkar och värderar mer precist och personligt. Eleven gör djupare analyser kring det insamlade materialet.

2 Uppgift 1 Att fundera över... Inför den här lektionsserien vill jag att Du funderar över ditt förhållande till olika källor. När du vill ta reda på fakta, vilka källor använder du dig av då? Använder du dig av samma källor jämt, eller varierar du dig? Tror du på de svar du får fram eller är du kritisk till dem? Utgå ifrån dessa frågor, men fundera gärna vidare. Skriv 1-2 A4 om detta, byt sedan din text med en kamrat och ge varandra feedback.

3 Föreläsning 1 Pecha kucha Olika källor finns på youtube.com: Manus Pecha Kucha Olika källor Detta manus bygger på KTH bibliotekets sökguide ( filename=introduktion), dock har jag förenklat och omformulerat för att min Pecha kucha ska passa till en yngre målgrupp. 1. Då och då i skolan händer det att du får uppgifter att lösa. Vissa kanske du kan klara utan svårigheter, men det förekommer även uppgifter där du behöver hitta olika fakta för att kunna lösa uppgiften. Det kanske är en liten uppsats du ska göra, då måste du ha fakta. 2. Din första tanke kanske är att du googlar. Du skriver in det du är intresserad av och följer sedan med i den utvalda strömmen av länkar som sökmotorn google presenterar för dig. Google hittar ju svaren till allt! Ett enkelt sätt att lösa uppgiften kanske? Du kan ju bara klippa och klistra Men det finns andra vägar att gå! Google är bara en sökmotor bland många. Den länkar dig dessutom bara vidare. Du har ingen kontroll över vart den för dig. Ta istället kontrollen över sökningen. Tänk dig för Utöver Google, kommer jag här att visa dig andra sökvägar att gå. Databaser, internet och biblioteket kanske känns som tre självklara sökvägar, men vi ska även prova att söka på andra sätt. Genom SMS, andra människor och Facebook kan vi också hitta olika fakta och svar. De tre sista kanske känns något udda, men vi återkommer till det. 5. Du behöver börja fundera i god tid på vad det är du vill veta! Försök formulera frågor som du kan leta reda på svar till, men hur ska du sen gå till väga? Var hittar du svaren till dina frågor? Var passar det bäst att söka? Vilka källor vill du använda? Är frågor som kan vara bra att ställa dig själv i inledningen. 6. När du ska börja söka fakta, försök att göra din sökning så enkel som möjligt. Försök att ha tydliga sökord eller tydliga frågeställningar. Att söka på engelska kan också underlätta sökningen.

4 Detta ger oftast fler svar, men det innebär också att du får jobba med översättning, om du nu inte litar på google translate. 7. En databas är som en sökmotor, men ofta med en specifik inriktning. I databasen finns referenser till olika artiklar, avhandlingar, rapporter, böcker m.m. De byggs upp av en databasproducent som samlar in och märker upp referensen så att den blir enklare att hitta för oss. Många databaser är stängda, så användarnamn och lösenord krävs. 8. Internet är det globala nätet som består av många, många mindre nät av datorer, något vi mer eller mindre använder dagligen. Internet erbjuder flera sökmotorer, däribland google.se och altavista.com. Då du använder en sökmotor skickas du vidare till en annan sida, för att inte bli lurad behöver du se upp för ett par detaljer... När du såg sidan måste du alltid ange i källan. Vem står bakom sidan är viktigt, är det en blogg? Du måste vara kritisk Wikipedia är, precis som det låter, en wiki. Det innebär att det är en hemsida som enkelt kan redigeras direkt via webbläsaren. Alltså kan alla användare snabbt och enkelt ändra innehållet på sidan utan att kunna programmera. Wikipedia finns idag med ca 250 språkvariationer och totalt finns över 12 miljoner artiklar! Du behöver fundera över varifrån wikipedias artiklar har hämtat informationen. Wikipedia är inte alltid en trovärdig källa. 10. Nationalencyklopedin, NE.se är Sveriges största faktagranskade uppslagsverk och artiklarna är skrivna av landets främsta experter, enligt sidan själv. Vem som helst har inte möjlighet att lägga till eller ta bort fakta, vilket gör sajten mer trovärdig. 11. Biblioteket var en självklar sökväg när jag gick i skolan, men idag kanske den hamnat lite i skymundan? Där finns personal som känner till böckerna och som kan leda dig till det du vill veta. Böcker är en källa som inte uppdateras lika ofta som internet, vilket förmodligen har både för- och nackdelar, så se upp med vad du får för resultat. 12. Hur var det med de udda? Vad kan man välja mer? Finns det några andra alternativ? Räcker det inte med de sökningar vi tagit upp hittills? Visst kan det vara så att du inte behöver fler källor, men ibland kan andra källor vara nödvändiga. Du kanske har en specifik fråga som kan vara svår att besvara genom tidigare nämnda sökvägarna, tur då att det finns alternativ Facebook används av över 400 miljoner användare världen över, i Sverige har ca 30% av befolkningen minst ett konto. Du kanske gör ett besök där dagligen och ser sajten mer som ett nöje än något annat. Men tänk vad stort det är! Du har ett nätverk där med en mängd olika personer, alla kan de något. Sen finns säkert många utanför ditt nätverk som du kan hitta viss information om SMS, du har många kontakter i din mobil. Mobilen kan med andra ord fungera på samma sätt som Facebook, fråga någon i din kontaktlista! Vissa frågor kanske du anser är för kniviga för de personerna, då kan betaltjänster som kanske användas, även om du inte vet varifrån deras fakta kommer. Kanske någon av de tidigare nämnda källorna? 15. Om du inte insett det tidigare, så vet du nu: Det finns människor som bär på kunskap. Väldigt många faktiskt! Varför inte utnyttja någon av dem? Tänk alla levande uppslagsverk som går omkring i skolan, i din familj eller någon annanstans i din närhet. Fråga en person, så kanske du får fakta med en annan synvinkel än vad någon annan kan erbjuda! 16. Flera gånger under denna presentation har jag påpekat att du måste vara försiktig. Det kanske låter som om du inte kan lita på någonting som du läst, utan måste dubbelkolla allt? Så illa är det

5 kanske inte, men du behöver inse att allting inte går att lita på och att du måste värdera innehållet i det du läst. 17. Tycker du att det du har fått fram är trovärdigt och du litar på det, behöver du inte försöka hitta urkällan, men du ska veta varifrån din fakta kommer. Det du skriver i din text ska du ha belägg för. 18. Det du vill veta styr valet av sökväg, men du kan alltid prova olika sökvägar - kanske får du olika svar? Får du olika svar bör du kanske fundera på vad du tror och vad som verkar mest trovärdigt. 19. Hur man vet att ett svar är korrekt är svårt att säga, men om du söker på olika sätt och får samma svar är du ju på god väg. Sedan kanske uppgiften alltid är att hitta rätt svar, utan bara ett svar och då spelar det ju mindre roll Nu har du fått lite information kring hur du kan söka på olika sätt, du kan säkert hitta flera sätt att söka på. Alla sätt är bra, bara man får fram trovärdig fakta...

6 Uppgift 2 Olika källor Dessa frågor ska ni hitta svaren till, men på olika sätt. Ni får använda er av en sökväg per fråga och endast en gång. Ni får själva avgöra till vilken fråga ni vill använda en viss sökväg. Berätta mer om sökningen, än bara svaret. Ni ska redogöra för vilken fråga som besvarats med vilken sökväg och förklara varför ni valt den sökväg ni valt. Försök sedan att värdera källorna ni använt. Finns det tillfällen då en viss sökväg är bättre/sämre att använda? Sökvägar SMS - Vem skickades det till? En sökmotor på internet (ex. google.se, yahoo.com) - Sökord? En bok - Vilken? Wikipedia - Sökord? En person - Vem? Facebook - Hur? Frågor Vad kan RSS stå för? Vad betyder ordet wiki, på vilket språk? Vem har skrivit dikten Tomten? Vad heter Colombias president? Vilket landskap har ekoxen som sitt landskapsdjur? Var gick jag (läraren) på gymnasiet?

7 Föreläsning 2 Pecha kucha Sant eller falskt finns på youtube.com: v=o934qwximug Manus Pecha Kucha Sant eller falskt? Källa till denna text är Thurén, Torsten (2003): Sant eller falskt? Metoder i källkritik. KBM:s utbildningsserie 2003:7. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten 1. Källkritik är en metod för att bedöma hur sant ett visst påstående är. Källkritik är en hjälp för att upptäcka eventuella fel i t.ex. berättelser. Vi ställs alla inför tillfällen då vi behöver vara källkritiska, då vi får avgöra vad som vi vill tro på och vad vi tvivlar över. 2. Varför behöver vi vara kritiska till det vi ser/hör/läser? Vi är förmodligen olika mycket kritiska till källor, beroende på vad vi ska använda källan till. Det är inte bara i skolan vi är källkritiska, inte heller är det enbart då en uppsats ska skrivas som vi är kritiska till källor. Även journalister, inom rättsväsendet och som privatperson används metoden. 3. Media har flera uppgifter. Den ska bl.a. granska makthavarna, förse oss med nyheter som säljer, men måste samtidigt ge oss nyheter med riktiga källor. Det går inte alltid ihop, utan då och då är de säljande tidningsexemplaren viktigare än huruvida källan är trovärdig eller inte. 4. I media kan det förekomma sanningar som är provisoriska. Sanningen kan komma fram efter dagar, månader eller t.om. år. I media kan detta förekomma då snabba uppgifter kring skadade eller döda i olyckor tas fram på felaktiga sätt. Snabbt ska det gå Vid attacken mot World Trade Center den 11/ 2001 förekom provisoriska sanningar. Nyheten om attacken gick ut 10 minuter efter att den inträffat och en del av nyheterna som kom fram i början var falska. Det sades efter en ca timme att sex personer dött och tusen skadats, något som dock hade blandats ihop med en tidigare terrorattack och uppgifterna fick dementeras. 6. Senare kom uppgifter om tiotusentals döda, men siffran landade till sist omkring 3000 omkomna. Efter attacken publicerades även reportage från Mellanöstern. Ett uppmärksammad klipp är på en kvinna som jublar. Först sades det att kvinnan jublade för att attacken mot World Trade Center lyckats, något som senare visade sig inte stämma var ett dramatiskt år i Europas historia. Det var året då Berlinmuren föll och det kommunistiska väldet i östra Europa rasade samman. Rumänien var det sista landet i raden. Uppbrottet var där blodigare än i övriga Europa, dock inte så blodigt som rapporterades inledningsvis. 8. I staden Timisoara i Transylvanien rapporterades det om dödade i revolutionen och att massgravar med upp till 4600 döda hittats. Bilder på sargade lik, i massgravar kablades ut över

8 världen. Det visade sig dock efter ett par månader att liken var arrangerade. Journalister på plats uppmärksammade inte detta förrän efteråt. 9. En amerikans psykolog berättade för lärare vid en lågstadieskola att han med ett test kunde avgöra vilka elever som var mest studiebegåvade. Lärarna visste dock inte att testet var ett vanligt intelligenstest och att eleverna bara valdes ut slumpmässigt. 10. Efter ett år gjorde lärarna själva om testet på eleverna och de elever som hade sagts var studiebegåvade fick bättre resultat än de elever som inte skulle vara det. Dock minskade skillnaden mellan de så kallade studiebegåvade och de vanliga ju äldre eleverna blev. Så lärarna kanske inte påverkades så mycket av psykologen. 11. Polisen har som uppgift är att ta fram sanningen i vad som skett då ett brott begåtts. De ska vara opartiska och samla in data för att sedan fälla den som bevisats vara skyldig. De ska inte ta ställning under utredningens gång, utan det är en uppgift som skall lösas under rättegången. 12. Kanske är det svårt att vara helt opartisk som polis. Man kanske tycker att en viss person är skyldig, men har inte tillräckligt med bevis. I ett uppmärksammat styckmord i Stockholm 1984 skulle de misstänkta mördarna identifieras i en videokonfrontation. och pekas ut 13. I videokonfrontationen var vittnet väldigt osäker på sin sak. Hon velade mellan två personer, tyckte att de liknade varandra och var inte alls säker på vilken man som hon skulle peka ut. Då blev hon påverkad av polisen. Han, kanske ovetande, påverkade henne genom att vara mer intresserad av den ena mannen och ställa fler följdfrågor om honom än den andra mannen. 14. I detta fall var även det andra vittnet osäker på sin sak, men även han påverkades av polisen. Väl i rätten verkade vittnet mycket mer säker på sin sak och pekade utan problem ut de misstänkta männen som gärningsmän, trots sin osäkerhet i polisförhören. Sanningen? Ja, den verkar skifta Mellan 1993 och 2001 döms Tomas Quick för åtta mord. Han blir Sveriges första seriemördare. I december 2008 sänds en dokumentär i SVT där Sture Bergwall, som han numera heter, tagit tillbaka alla erkännanden om mord. En resningsansökan lämnas in under 2009 för det första fallet, men fler är att vänta. Det visar sig att Stures erkännanden kommit under en tid då han var nerdrogad och hans erkännanden belönades med fler droger DNA brukar ses som ett solklart svar på vem den skyldige är. DNA har klarat upp flera fall som varit olösta under en längre period, men det finns forskare som höjer ett varningens finger. Vi tror för mycket på DNA analyser och reflekterar inte över de svar som den levererar. En tidningsartikel från USA menar att dåliga förhållanden på laboratorier kan leda till felaktiga svar. 17. Idag sprids nyheter snabbt. Vi behöver inte längre vänta på nästa sändningstid eller nästa tryckning, det sänds och trycks hela tiden - online. Förfalskningar på internet är inte alls ovanligt gick en nyhetsbyrå ut med att exdiktatorn Pol Pot sökte asyl i Sverige. De hade dock inte kontrollerat källan, som visade sig vara en svensk PR- och webbdesignbyrå som gjorde en kupp för att visa hur den kunde utnyttja internet. 18. Ett exempel på en provisorisk sanning är då skådespelaren Russel Crowe rapporterades ha avlidit. Det var en radiostation i USA som enligt expressen.se rapporterade detta. Ryktet hade startats av en fejkad nyhetssajt och satte genast igång en löpeld av spekulationer. Slutligen dementerades uppgifterna och Crowe kommenterade på twitter: Kan inte svara just nu. Föll ned från ett berg i Österrike. Vet inte hur jag kom dit men medierna har aldrig fel. Adjö.

9 19. I mars 2010 gick en georgisk TV-kanal ut med nyheten om att Ryssland hade invaderat landet. De rapporterade att ryska stridsfordon närmade sig huvudstaden och att ryssarna bombat såväl flygplatser som hamnar. Det visade sig vara en falskt nyhet. Efter inslaget påpekade man det och sa att syftet var att visa ett tänkbart framtida scenario, men då var paniken redan i full fart Vad kan man lita på då? Det kan man väl inte säga med säkerhet, men att det förekommer nyheter som är mer eller mindre vinklade åt något håll får vi nog leva med. Dock anser EU att det inte är okej att skämta för mycket. Så en del lögner eller halvsanningar kommer säkert att förekomma i framtiden också.

10 Uppgift 3 Michael Jackson Efter Michael Jacksons död 2009 har rykten florerat över huruvida han är död eller inte. Se minst ett klipp från youtube.com där hans död påstås vara fejkad. Skriv sedan 1-2 A4 om filmen (ange adressen till filmen) och bedöm trovärdigheten i filmen du sett. Exempel på frågor: Vilka bevis lägger de fram och vad anser du om dem? Kan du kontrollera de uppgifter som lämnas i filmen?

11 Uppgift 4 Avslutande uppgift I din avslutande uppgift vill jag att du väljer en osanning, någon lögn eller något annat som liknar det vi pratat om, som spridits på internet, i tidningar eller där du hittar den. Berätta vad den handlar om, hur den lurade oss och analysera därefter hur detta kunde ske. Finns det saker som borde ha uppmärksammats?