Guide till såddinvesteringsverksamhet. Projektet Svensk Tillväxtsådd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide till såddinvesteringsverksamhet. Projektet Svensk Tillväxtsådd"

Transkript

1 Guide till såddinvesteringsverksamhet Projektet Svensk Tillväxtsådd 1

2 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Generella erfarenheter Behovet av finansiering i tidiga skeden Varför privat kapital ofta saknas i de tidiga investeringsskedena Problemet med kapitalgapet Syfte med finansieringsverksamhet Traditionella investeringsfonder Utvecklingsprojekt som kräver stora resurser fram till verifierad affärsmodell Speciella behov i tidig fas Kapital + kompetens behövs i tidig fas à kopplingen till innovationsmiljöer Närhet till investeringsobjekten Flexibla finansieringsformer Såddinvesteringsfonder i innovationsmiljöer Samverkan mellan investeringsverksamhet och innovationsmiljö Den inkubatornära såddinvesteringsfondens effekter Exempel på struktur i såddinvesteringsfond Start av såddinvesteringsfond Behovsinventering Formulera en modell som passar det lokala behovet Investeringskriterier Investeringsformer Såddinvesteringsfondens kapitalbehov Management/driftsfinansiering Struktur Lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder Typfall #1 Såddkapitalfond med institutionella investerare, semiprofessionellt holdingbolag och semiprofessionella affärsängelinvesterare Typfall #2 Såddkapitalfond med institutionella investerare, holdingbolag och affärsängelinvesterare Typfall #3 Matchningstjänst för såddinvesterare Typfall #4 Såddkapitalfond med alla investerare som styrelseledamöter Typfall #5 Family offices Införsäljning och kapitalresning Lead investor(s) och lokala champions Marknadsföring Säljargument Avtal Drift Ägarroll i innehav Investering enligt portföljstrategi Investeringskriterier Investeringsprocessen Investeringsformer

3 Lån Ägarkapital Uppföljning och rapportering Utveckling av innehav Styrelsearbete Kompetenstillförsel och utveckling Följdinvestering Exit Fler mallar Exempel/intervjuer Referenser Bidragit med material

4 Inledning Med stöd från Tillväxtverket har den nationella branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks (SISP) drivit projektet Svensk Tillväxtsådd under Svensk Tillväxtsådd har syftat till att stimulera uppstart och utveckling av regionala såddkapitalfonder respektive affärsängelfunktioner i hela Sverige. Ett betydande antal av SISPs medlemmar driver i dag egna fonder kopplade till inkubatorer och affärsängelnätverk. Såddkapitalfonder engagerar lokalt och regionalt riskkapital och bidrar till Sveriges näringslivs framtida tillväxt genom att investera ägarkapital och aktivt ägarengagemang i de allra tidigaste skedena hos företag med stor tillväxtpotential. Denna dokumentation är gjord för att samla de erfarenheter och good practice som har genererats under projektets gång. Denna dokumentation ämnar vara en inspirationskälla och kunskapsbank för de som är involverade i att starta, driva eller finansiera såddinvesteringsverksamhet och bör ses som en rådgivande guide. Huvuddelen av projektarbetet har genomförts genom s.k. erfarenhetsträffar, där 95 st deltagare från ett drygt fyrtiotal olika organisationer har deltagit. Kunskap, inspiration och erfarenheter har hämtats från etablerade såddinvesteringsverksamheter, venture capital-bolag (VC), ängelnätverk, crowd funding-verksamheter, EU-nätverk, branschorganisationer för affärsänglar och riskkapitalister samt myndigheter såsom Finansinspektionen och Tillväxtverket. Information om projektet finns även på webben: 1. Bakgrund 1.1. Syfte För att åstadkomma tillväxt i svensk ekonomi så behöver vi skapa fler nya och växande företag. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en fungerande kapitalförsörjning i samtliga utvecklingsfaser. För etablerade företag som önskar expandera finns en fungerande privat kapitalmarknad, men för entreprenörer som skall starta och driva upp nya företag är situationen annorlunda. I vissa fall kan familj och vänner gå in och hjälpa till att finansiera en företagsstart, och ibland går andra privatpersoner s.k. affärsänglar in och investerar i tidiga skeden. Det offentliga finansieringssystemet har en stor utmaning i att fylla det s.k. kapitalgapet i dessa tidiga, och ofta mycket riskfyllda, skeden. Många olika program, metoder, finansieringsformer och organisatoriska lösningar har prövats genom åren. Erfarenheter från tidigare program och den tämligen dynamiska utvecklingen av det svenska innovationssystemet ligger till grund för denna dokumentation. Ambitionen med projektet Svensk Tillväxtsådd har varit att skapa flera effektiva, lokalt förankrade och uthålliga finansieringskällor i form av nya såddfonder av public/private partnership-karaktär. Denna guide bygger således på den kollektiva och konkreta kunskap och erfarenhet som byggts upp inom projektet tillsammans med dess deltagare. 4

5 1.2. Generella erfarenheter Behovet av finansiering i tidiga skeden Tillgången på kapital är en av de avgörande faktorerna som påverkar start och tillväxt av nya kunskapsintensiva företag. För en entreprenör kan dagens system för tidig finansiering ofta te sig svåröverskådligt och svårtillgängligt, i det fall det överhuvudtaget finns något. Ofta skall ett antal villkor uppfyllas (idéns ursprung, mognadsgrad på projekt/bolag, branschtillhörighet etc.) som gör att många projekt inte kan finansieras pga. teknikaliteter. Ibland krävs en mycket omfattande och resurskrävande dokumentation som underlag för beslut vilket även det försvårar för ett uppstartsbolag med högt tempo och få anställda. I ytterligare fall är finansieringen begränsad i tiden till några enstaka söktillfällen på året vilket kan vara svårt att pricka in med det egna kapitalbehovet. I många fall krävs en medfinansiering och beslutstiderna upplevs i många fall som långa. Här nedan illustreras de vanligaste typerna av riskkapital. Olika typer av riskkapital Riskkapital Public Equity Börsnoterade bolag Private Equity Investeringar i onoterade bolag med ett aktivt ägarengagemang Affärsänglar Privatpersoner som gör investeringar i onoterade bolag Venture Capital Investerar i tidig start-up eller expansionsfas Buy out Utköpsaffärer kompletterat med lånefinansiering Behoven varierar avsevärt beroende på vilken typ av bolag som skall startas. Alla bolag skall ju skapa sin lönsamhet baserat på kundintäkter men vägen dit skiljer sig dock åt och ser olika ut för olika typer av bolag och därmed varierar även kapitalbehovet stort. Snabb tillgänglighet på den allra första finansieringen är dock en mycket kritisk faktor för de flesta kunskapsintensiva och innovativa uppstartsföretagen. Den enskilde entreprenören har allt som oftast en begränsad tid som hen kan stå utan inkomst och behöver därför snabbt få in den första finansieringen. Ju mer komplex en affärsidé är desto längre tid brukar det ta innan företaget kan finansieras av försäljning, varför alternativ finansiering då ofta behövs Varför privat kapital ofta saknas i de tidiga investeringsskedena Det finns en privat kapitalmarknad, som dock är mycket begränsad. Ofta kan man höra att för goda idéer finns det alltid pengar, men många upplever att så inte är fallet. Till detta finns det flera skäl. 5

6 Det är omvittnat svårt att i ett tidigt skede plocka ut vinnarna och bedöma affärspotentialen vilket gör en tidig investering mycket riskfylld i jämförelse med senare skeden. Svårigheten med att driva en kommersiell investeringsverksamhet med fokus på investeringar i mycket tidiga skeden är således väl omvittnad; hög risk, långa investeringstider och höga transaktionskostnader då varje investeringscase kräver en noga bedömning och genomlysning medan den investerade summan per case initialt oftast är mycket liten. Dessa faktorer sammantaget inverkar negativt på lönsamheten i investeringsverksamhet i tidiga skeden. Konsekvensen av detta är att många affärsidéer med tillväxtpotential därför inte kan attrahera finansiering Problemet med kapitalgapet Ovanstående gör att det finns ett kapitalgap på finansmarknaden. I de tidigaste finansieringsfaserna är offentlig finansiering dominerande. Fram till en fungerande kommersiell finansieringsmarknad finns det utöver statliga finansiärer dock ytterst få övriga aktörer. En ytterligare komplicerande faktor är att detta kapitalgap är konjunkturberoende. När konjunkturen är svag vidgas gapet pga. att den kommersiella finansmarknaden undviker risk, dvs. drar sig mot senare, och därmed ofta säkrare, investeringar. En utmaning för det offentliga marknadskompletterande finansieringssystemet är således att hitta modeller som bryggar över kapitalgapet och som förmår att göra det även i konjunktursvängningar. En annan utmaning för det offentliga riskkapitalet, särskilt det statliga, har hittills varit att nå tidiga skeenden, något bl.a. Riksrevisionen klargjorde i en rapport 1 våren Syfte med finansieringsverksamhet Det ovan beskrivna kapitalgapet kan även tecknas ur ett annat perspektiv. För det offentliga finansieringssystemet så är syftet med finansieringsaktiviteterna i huvudsak att skapa tillväxt. Den renodlade finansmarknaden har i stället avkastning på investerat kapital som främsta mål. Det offentliga finansieringssystemet kan räkna hem finansieringsverksamheten i termer av nya jobb, ekonomisk tillväxt och till det kopplat en större skattebas. Det finns dock nyanser i syftet när det gäller privata investeringar. Affärsänglar kan i många fall ha inslag av filantropiska motiv som att t.ex. att stödja bygden eller att återgälda till startup-scenen eller dyl Traditionella investeringsfonder Den etablerade VC-industrin har under en längre tid lämnat den olönsamma, tidiga investeringsfasen. Fokus ligger nu på Buy out-sektorn (uppköpssektorn) som har uppvisat exceptionell lönsamhet över flera konjunkturcykler. De få kvarvarande VC-fonder som agerar i tidig fas tenderar att dra in större kapital, i de fall de överhuvudtaget kan hitta investerare. Detta medför också en allmän trend mot att göra större investeringar vilket då ofta innebär investeringar i senare faser. 1 6

7 Avkastningen för VC-fonder som investerar i tidiga skeden är generellt låg, utomlands såväl som i Sverige, även om variationer i resultat har uppvisats. Den gängse modellen för en VC-fond är att den är en så kallad closed end-fond (sluten fond), dvs. det finns ett slutdatum för när fonden skall avvecklas och kapitalet skall återbetalas till investerarna i fonden. Det visar sig dock att detta ofta medför en negativ påverkan på fondens lönsamhet. Orsaken är att fonden är tvingad att sälja innehav inom en viss tid och har begränsad möjlighet att invänta rätt säljtillfälle. För att få fonder att fungera på kommersiella grunder så har storleken betydelse. En gängse uppfattning är att det krävs ett kapital om minst 300 MSEK om för att driva en VC-fond på helt kommersiella grunder. Detta för att managementkostnaden annars tar för stor andel utav fondens totala kapital. Dock, när detta skrivs i slutet av 2014 finns allt fler tecken på att industrin generellt riktar allt större fokus emot innovationsbolag i tidiga skeden, både VC-fonder men även allt fler vanliga företag som utvecklar olika former av venture-funktioner för att såddinvestera i nya bolag, jobba med interna och externa innovationer och affärsidéer. En mycket positiv utveckling kan alltså skönjas, även om kapitalgapet nämnt ovan är långt ifrån täckt Utvecklingsprojekt som kräver stora resurser fram till verifierad affärsmodell De finansiella behoven skiljer sig också mycket mellan olika branscher och typer av företag. Ett bolag med kort tid till en verifierad affärsmodell gör att riskerna är lägre och kapitalbehovet mindre, som t.ex. för flertalet webbrelaterade tjänster och produkter. Ett bolag med långa utvecklingstider innan produkten kan nå marknaden ger oftast stora kapitalbehov och innebär oftast högre risker. Exempel på detta återfinns ofta inom områden som exempelvis life science och nya material Speciella behov i tidig fas De tidiga skedena i ett företags utveckling ger speciella förutsättningar avseende finansiering. Hög risk och långa ledtider ger stor osäkerhet avseende eventuell framtida avkastning. Höga driftskostnader i förhållande till investerat kapital stryper lönsamheten. I enstaka fall kan självklart avkastningen bli mycket stor, men det är omvittnat svårt att i mycket tidiga faser kunna plocka ut guldäggen, dvs. välja de projekt/bolag som kommer få stor framgång och kan skapa stort värde för ägarna i senare skeden. Det finns stora variationer i hur den tidiga finansieringen fungerar. Inte minst varierar situationen mellan de lokala finansiella ekosystemen. Detta gäller såväl privat kapital från affärsänglar och såddkapitalfonder som offentliga finansieringsaktörer Kapital + kompetens behövs i tidig fas à kopplingen till innovationsmiljöer En generell observation är att ju tidigare som investeringen görs, desto mer beroende av kompetenstillförsel är investeringsobjektet för att skapa ett bra företag. 7

8 Investeringar i tidiga skeden görs nästan alltid på obekräftade uppgifter, idéer och hypoteser etc. Detta kräver erfarenhet och kompetens från investeraren för att genom ett aktivt engagemang i bolaget (dvs. inte enbart finansiellt utan även kompetensmässigt) skapa bra värden, framgångsrika företag och därmed lyckade investeringar. Ett samarbete med etablerade aktörer som arbetar med kompetenstillförsel och kvalificerad affärsrådgivning ökar således sannolikheten för att få ut god effekt av investeringsverksamheten. Ett bra exempel på sådana är de företagsinkubatorer som finns väl etablerade på många ställen runt om i landet. Ofta kan affärsänglar som investerar i tidiga skeden även bidra med kompetenstillförsel och kontakter som gagnar bolagets verksamhet. Även andra organisationer och nätverk som exempelvis CONNECT kan tillföra kompetens inom området. De exakta organiseringsformerna varierar från ort till ort men det väsentliga är att det finns en organiserad affärsängelfunktion nära knuten till affärsutveckling av nya tillväxtbolag. Därmed kan bolag göras investeringsbara och sammanföras med investerare Närhet till investeringsobjekten För att uppnå en effektiv investeringsprocess är det väsentligt att investeringsarbetet utförs nära källan, det vill säga i den lokala miljön där entreprenören/investeringsobjektet finns. Det skapar bra förutsättningar för en enkel och snabb utvärderingsprocess. Det ger också möjlighet till snabb återkoppling till entreprenören och kortar ned beslutstiderna Flexibla finansieringsformer I de tidiga skedena finns det ofta behov av en finansiär som kan gå in i de allra tidigaste skedena, utan krav på medfinansiering, men som i sin tur kan utgöra medfinansiering till andra finansieringsprodukter från det offentliga systemet. För att tillgodose behovet hos merparten av nystartade företag bör både lån och ägarinstrument vara tillgängliga Såddinvesteringsfonder i innovationsmiljöer Det finns idag flera aktiva såddinvesteringsfonder knutna till innovationsmiljöer runtom i landet. Dessa är uppkomna ur ett lokalt behov av att finansiera unga företag. Ofta har de tillkommit på initiativ av lokala affärsänglar eller initierats av en lokal aktör såsom en science park eller en inkubator. Några bolag har etablerats på initiativ av en nationell aktör såsom exempelvis 6:e AP-fonden. Syftet med investeringsverksamheten är oftast tredelad: - att skapa fler nya tillväxtföretag, och därigenom ökad tillväxt i svensk ekonomi - att ge en avkastning på investerat kapital - att få en tidig insyn i lovande bolag och därmed kunna följdinvestera framgångsrikt 8

9 För att åstadkomma fler nya tillväxtföretag är en fungerande kapitalförsörjning en kritisk faktor. Det är omvittnat svårt att generera en god avkastning genom investeringar i mycket tidiga skeden och det kan därför vara svårt att uppfylla syftet om detta enbart siktar på att skapa god avkastning på investerat kapital. Regionala såddinvesteringsfonder knutna till innovationsmiljöer fyller en väsentlig lucka i finansieringssystemet genom att tillgodose behovet av kompetent, privat kapital i mycket tidiga skeden, samt att genom en professionell investeringsverksamhet kopplade till etablerade stödstrukturer öka sannolikheten till god avkastning på investerat kapital Samverkan mellan investeringsverksamhet och innovationsmiljö Vanligtvis etableras en såddinvesteringsfond med några lokala drivande affärsänglar. Såddfonden är en egen juridisk enhet (AB) som i vissa fall är ägarmässigt kopplad till innovationsmiljön men inte alltid. Både privat och offentligt institutionellt ägarkapital förekommer också i såddinvesteringsfonderna, exempelvis via banker, försäkringsbolag eller genom 6:e AP-fonden. Investeringsverksamhet i mycket tidiga skeden är både riskfylld och arbetskrävande. Genom att koppla investeringsverksamheten till en lokal aktör som arbetar med start och utveckling av företag uppnås flera fördelar. Den lokala innovationsmiljön har en etablerad process för identifiering, utvärdering och utveckling av affärsidéer. Genom den lokala närvaron kan då såddinvesteringsfonden relativt enkelt hitta investeringsobjekt i det etablerade flödet. Genom företagsinkubatorn i den lokala miljön finns även en verifierad utvecklingsprocess som ger aktivt stöd i affärsutveckling, finansiering, rekrytering m.m. Detta underlättar utvecklingen av investeringsobjekten och bidrar till att såddinvesteringsfonden kan hålla nere kostnaderna för att driva investeringsverksamheten. Detta är speciellt viktigt för att kunna upprätthålla lönsamhet i investeringar i mycket tidiga skeden. Investeringar i tidiga skeden karakteriseras av att de enskilda investeringsbeloppen ofta är relativt små, ofta mindre än 1 MSEK, vilket leder till en oproportionerligt stor managementkostnad i förhållande till investerat belopp. Även om investeringsbeloppen är små krävs det trots allt någon som driver investeringsverksamheten. Vanligtvis kommer dessa resurser helt eller delvis från lokala eller regionala offentliga medel. I praktiken kan det t.ex. innebära att den lokala och delvis offentligt finansierade innovationsmiljön (inkubator/science park) lägger in sin tid eller ger fonden ett direkt bidrag för att delvis täcka managementkostnaderna Den inkubatornära såddinvesteringsfondens effekter Kombinationen av att koppla investeringsverksamheten, och del av de tillhörande kostnaderna, till en lokal innovations- och utvecklingsprocess, ger en mycket positiv effekt på möjligheten att attrahera privat kapital. 9

10 En affärsängel kan investera med filantropiskt motiv, men det finns oftast krav på en affärsmässig avkastning i grunden. Etablerade såddinvesteringsfonder har visat att modellen fungerar bra för att attrahera privat kapital som annars inte skulle vara aktivt förrän i senare investeringsfaser. Det är betydligt lättare att övertyga en affärsängel om att investera i ett nystartat bolag, om hela investeringen oavkortat används till att investera i bolag och inte till drift av investeringsverksamheten. Vilket är ytterligare ett skäl till varför investeringsverksamhet i tidiga faser bör driftas av offentliga medel i större utsträckning än vad som görs idag. Såddinvesteringsfonderna karakteriseras ofta av att det är selektivt inbjudna engagerade och aktiva erfarna företagare och investerare (affärsänglar) som deltar i investeringsverksamheten. De bär med sig värdefull kompetens som kan nyttjas i investeringsobjekten, exempelvis som rådgivare eller som styrelseledamot. Branscherfarenhet och kontakter till potentiella kunder, leverantörer eller partners kan skapa stor direkt nytta i ett ungt företag. I detta avseende skiljer sig såddinvesteringsfonderna markant ifrån normala investeringsfonder riktade till privatpersoner (ofta icke-professionella investerare) på den öppna kapitalmarknaden. Finansieringskartan för de lokala innovationsekosystemen runtom i landet varierar ganska mycket. Från ett samhällsperspektiv kan konstateras att såddinvesteringsfonderna fyller en central funktion för att hålla ihop finansieringskartan lokalt. I en del fall arbetas det med en modell där affärsänglar som investerat i såddinvesteringsfonden systematiskt erbjuds att investera parallellt med såddinvesteringsfondens investering. En övergripande effekt av denna modell är att mer privat kapital lockas till tidigare faser, och den lokala investeringskartan får på så vis färre glapp. Såddinvesteringsfonden har möjlighet att gå in som första och enda privata investerare, även om det oftast önskar saminvestera med andra aktörer, vilka i sin tur ibland har krav på medfinansiering (exempelvis Almi Invest). Vidare utgör såddinvesteringsfondernas investeringar mycket ofta medfinansiering till olika offentliga stöd eller lånefinansieringar, såsom Almi, VINNOVA, Tillväxtverket, Energimyndigheten m.fl. 10

11 1.4. Exempel på struktur i såddinvesteringsfond Investerare Investerare Investerare Aktieägaravtal/ Fondavtal Fond AB Management AB Aktieägaravtal Managementbolag Aktieägaravtal Managementavtal Portföljbolag Figuren ovan beskriver ett exempel på en relativt avancerad struktur för en såddinvesteringsfond (Fond AB i figuren). Grundprincipen är att samtliga såddinvesteringsfonder drivs i form av AB, men i flera fall har man ej separat managementbolag för att driva investeringsverksamheten, utan den kan t.ex. skötas av anställda och/eller styrelsen i såddinvesteringsfonden. Såddinvesteringsfonderna skiljer sig i många avseenden från varandra. Inom ramen för projektet Svensk Tillväxtsådd gjordes 2012 en undersökning av såddinvesteringsfonder länkade till innovationsmiljöer runtom i Sverige. I undersökningen ingick nio st etablerade såddinvesteringsfonder. Kapitalbasen varierade mellan några MSEK upp till 170 MSEK. I övrigt noterades att bland de nio såddinvesteringsfonderna hade: sju affärsänglar som investerare/delägare sex inkubator eller science park som delägare fyra universitet som delägare tre 6e AP-fonden som delägare tre Innovationsbron som delägare tre Länsförsäkringar som delägare två lokala banker som delägare sju mindre än 40 MSEK i förvaltat kapital sex mellan 0-10 bolag i portföljen 11

12 I övrigt noterades att: samtliga drevs i form av AB tre st. var s.k. closed end, resterande var s.k. ever green ingen hade krav på syndikering vid investering sex hade anställda investment managers 2. Start av såddinvesteringsfond 2.1. Behovsinventering När en ny såddinvesteringsfond skall startas inleds processen lämpligen med en behovsinventering i det lokala/regionala innovations- och finansieringsekosystemet. I denna inventeras möjligheter och förutsättningar för att driva en investeringsverksamhet i aktuell kontext samt övriga tillgängliga finansieringsaktörer. Grundläggande är vilket flöde av investeringsobjekt som kan förväntas i den miljö där investeringsverksamheten har sitt fokus. Lokala aktörer, inkubatorer, science parks, affärsänglar, offentliga lokala finansiärer är exempel på källor som tillsammans brukar kunna ge en bra bild av hur många och vilka typer av investeringsobjekt som kan förväntas samt hur stort kapitalbehov som detta underlag förväntas skapa. Grunddata och information är av typen: Antal företag Storleken på tänkta investeringar Typ av investeringsobjekt (fas, bransch etc.) Källor Möjlighet att öka flödet Finns exempel på case/företag ur lokala miljön? Kopplat till detta görs en analys av hur den lokala finansieringskartan ser ut. Hänsyn bör då tas till både privata och offentliga aktörer såväl som både lokala och nationella (som verkar i aktuell kontext). Grundfrågeställningen är att identifiera inom vilket område som investeringarna skall fokusera på. Oftast avgränsas fokus till en investeringsfas (kopplat till storlek på investering) samt eventuella begränsningar på investeringarna, som t.ex. att enbart fokusera på vissa källor (t.ex. inkubatorbolag) eller branscher (t.ex. med tech). I detta arbete kan med fördel även inkluderas en uppskattning på vilken värdeutveckling som kan förväntas på den typ av bolag som representerar merparten av flödet. Detta kan komma att bilda ett konkret underlag att luta sig mot vid t.ex. en införsäljning av fonden mot potentiella investerare. Exempel på en lokal finansieringskarta från 2012, från tidig till senare fas (vänster till höger). 12

13 ALMI' förstudie' 50'tkr' VIVAN' 50'tkr' Exempel'på'finansieringskarta' ALMI' innovaionslån' <500'tkr' BANKER' lån' <500'tkr' ALMI' invest' 1K10'mkr' Tillväxtverket' PU'medel' 400'tkr' InnovaIonsbron' Verifiering'för'tv' InnovaIonsbron' IMR' InnovaIonsbron' Ägarkapital' SKAPA' 100'tkr' 250'tkr' 1K2.5'mkr' 20'tkr' Venture'Cup' 20'tkr' VINNOVA' VINN'NU' 300'tkr' VINNOVA' VINN'verifiering' VC' >5'mkr' GIO' VI'0'&'1' 150'tkr' <2000'tkr' VINNOVA' Forska'&'Väx' <5000'tkr' Affärsänglar' <1000'tkr' 2.2. Formulera en modell som passar det lokala behovet Grundläggande för att skapa en funktionell modell för investeringsverksamheten är att fastslå i vilket syfte som verksamheten skall drivas. Är det enbart avkastning på investerat kapital eller finns det kompletterande syften med verksamheten. Det kan konstateras att i de flesta av de i dagsläget etablerade såddfonderna så är syftet med verksamheten tudelad. Det är oftast en kombination mellan avkastning och något annat syfte, såsom t.ex. att förbättra förutsättningarna för att inkubatorföretag skall kunna växa sig starka. Grundläggande är också att definiera rollen för investeringsverksamheten i det lokala systemet, dvs. hur bör interaktionen och samarbetet med övriga aktörer som finns på den lokala arenan se ut. Det gäller såväl relationer med andra finansiärer som kopplingar till de lokala aktörer som arbetar med företagsutveckling Investeringskriterier Investeringskriterier kan vara av olika karaktär. Normalt definieras kriterier utifrån: Investeringsfas (mognadsgrad) Kapital (Min Max) Segment (IT, miljö-, life science, etc.) Ursprung (inkubator, region, etc.) Ev. krav på saminvestering 13

14 Ursprung och segment är ofta nyckelfrågor för att attrahera lokala privata investerare i såddkapitalfonden. En annan aspekt som kan vara värd att reflektera över är hur saminvestering med investerare i såddfonden bör hanteras. Det har i flera fall visat sig vara en önskad möjlighet för privatinvesterare i såddfonden, att kunna investera, som privatperson, tillsammans med såddfonden. Det ses av många som positivt att såddkapitalfonden gör en första investering för att sedan släppa in privatinvesterare från såddfonden i nästa investeringsrunda när bolaget har mognat, även kallat titthålsinvestering Investeringsformer Den vanligaste investeringsformen i portföljbolag är att göra investeringen i ägarkapital via nyemission av aktier. Det förekommer även att man finansierar tidiga projekt, innan bolag ens har bildats. Normalt avtalar man då vilken ägarandel som investeraren skall erhålla då man senare bolagiserar. Om såddkapitalfonden investerar direkt vid start av bolaget är det relativt vanligt att samtliga ägare tillskjuter aktiekapital på miniminivå ( kr) och därefter kapitaliseras bolaget genom aktieägartillskott (ovillkorade eller villkorade). Genom detta förfarande minskas risken för att behöva upprätta kontrollbalansräkning genom att aktiekapitalet hålls på mini-nivå. Det förkommer även lånefinansiering. Lån av bankkaraktär med enbart amortering och ränta är mycket ovanligt, men har praktiserats på något ställe. Däremot finns det fler exempel på lånefinansiering antingen mot en återbetalning via royalties och/eller möjlighet att konvertera lånen till direkt ägande via aktier. Konvertering kan då antingen ske till en förutbestämd kurs, eller till en värdering som är kopplad till bolagets utveckling (exempelvis uppnådda försäljningsmål), eller kopplad till en kommande värdering. Normalt tillämpar man då en rabatt vid konverteringen i storleksordningen 20-30%. Bland kommentarer från projektdiskussioner kring de olika formerna för investering kan nämnas: En fördel med lån kopplad till konverteringsmöjlighet är att man inte måste ikläda sig ägarrollen i ett bolag direkt från start. Man har kvar möjligheten att kliva in som ägare i ett senare skede. Det blir lättare att avveckla engagemanget i bolag som inte tar fart, vilket i sin tur leder till att man kommer att få en mindre portfölj av direktägda bolag och därmed mindre administration. Bland nackdelar som nämnts återfinns att direkt ägande kan skicka starkare signaler till saminvesterare, samt att lånemodellen gör balansräkningen svagare och kan göra att bolaget lättare får upprätta kontrollbalansräkning Såddinvesteringsfondens kapitalbehov Kapitalbehovet är förstås starkt beroende av förväntningarna på antal och storlek på tänkta investeringar. En nyckelfråga är i vilken utsträckning driften av investeringsverksamheten skall finansieras av investeringskapitalet (management fee). 14

15 Om man utgår från relativt vedertagna modeller från VC-industri, så brukar man som tumregel avsätta en tredjedel av tillgängligt kapital till nyinvesteringar, en tredjedel till följdinvesteringar och slutligen reservera en tredjedel som reservkapital. Detta är framvuxet ur normal venture-verksamhet, oftast i lite senare faser och oftast enbart med syfte att generera avkastning på investerat kapital. Dimensioneringen av kapitalbasen blir ofta begränsad av tillgången på villiga finansiärer till den lokala såddfonden. Om inte kapitalet är den begränsande faktorn för investeringar, så vittnar många aktörer om bristen på bra investeringsobjekt. Om såddfondens kapital är för stort i förhållande till det deal flow som finns tillgängligt kan det påverka verksamheten negativt. Det finns många exempel på att man vid start av en investeringsverksamhet, i iver av att visa på resultat, kan ta mindre bra investeringsbeslut. Flera aktörer vittnar om att det är svårt att hålla i pengarna när man startar. Detta är ännu ett skäl till varför det är viktigt att initialt lägga tid på en ordentligt genomarbetad behovsinventering samt analys av den lokala finansieringskartan. Det rekommenderas även att involvera personer med tidigare erfarenhet av investeringsverksamhet, gärna över minst en konjunkturcykel och helst med specifik erfarenhet av försäljning av innehav (och exit) Management/driftsfinansiering Driftfinansieringen av investeringsverksamheten är en nyckelfråga för såddfonder. Det är kostnaden för att driva investeringsarbetet i kombination med långa investeringscykler (och därmed lång tid till avkastning), som utgör de största utmaningarna för de flesta såddinvesteringsfonder. I korthet kan sägas att de tidigaste faserna karakteriseras av investeringsobjekt som är mycket omogna. Det innebär att investeraren ofta får ta ett större ansvar och lägga ner mer arbete på investeringar i denna fas än om man arbetar med mera mogna investeringsobjekt. Genom att investeringsbeloppen är små relativt senare faser blir då kostnaden per investerad krona mycket hög. Det är således nödvändigt att på något vis kompensera för detta. Det kan ske antingen genom att offentliga finansiärer går in direkt med stöd/bidrag för att driva investeringsverksamheten eller att det sker indirekt via någon annan aktör exempelvis en inkubator eller science park. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för i projektet medverkande regionalt förankrade såddkapitalfonder. En stark koppling till en supportorganisation kan delvis avlasta supportbehovet från såddkapitalfonden. För såddfonder med kapitalbas under 50 MSEK rekommenderas starkt att säkerställa driftsfinansiering utan fondavgift från investeringskapitalet Struktur Det finns ett antal former eller generella upplägg för att driva såddinvesteringsverksamhet. Inom VC-verksamhet har tidigare ofta använts kommanditbolagsstrukturer. Men i och med att skattelagstiftningen har förändrats, är nu aktiebolagsformen den helt förhärskande. 15

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Riskkapital Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Lite om ALMI INVEST Vårt investeringsfokus Life Science, varför

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet

Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet Internationella förebilder - så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet SWElifes förslag till finansiering av utveckling av LS bolag i tidig fas 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Nya regler för AIF-förvaltare

Nya regler för AIF-förvaltare Nya regler för AIF-förvaltare Presentation 27 maj 2014 Agneta Blomquist Fredrik Lundberg Finansinspektionens roll Regelgivning Besluta i tillstånds- och anmälningsärenden Utöva tillsyn Besvara förfrågningar

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Fondstruktur. = Totalt ca 1 Mdkr. Norrlands fonden. Regionala medel. EU strukturfondsmedel. Mellersta Norrland SamInvest. Östra Mellansverige

Fondstruktur. = Totalt ca 1 Mdkr. Norrlands fonden. Regionala medel. EU strukturfondsmedel. Mellersta Norrland SamInvest. Östra Mellansverige Riskkapital Fondstruktur Småland & Öarna Västsverige Värmland Östra Mellansverige Stockholm Norra Mellansverige Mellersta Norrland SamInvest Övre Norrland Partnerinvest Almi EU strukturfondsmedel Regionala

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I 2014 COELI 2014 AB Denna informationsbroschyr är delvis en kortfattad sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2014 AB. Det

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB FAKTA Mobilis Kapitalförvaltning AB Stortorget 13 252 20 HELSINGBORG Tel. 042-13 44 04 (vxl) Fax. 042-13 44 09 E-post info@mobiliskapital.se Hemsida

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Krigskassa Blekinge AB. 09 Anders Cronholm

Krigskassa Blekinge AB. 09 Anders Cronholm Krigskassa Blekinge AB 2011 09 01 09 Anders Cronholm Uppkomst Embryot till Krigskassa startade 2006 Lokala entreprenörer, privatpersoner och organisationer gick med halva beloppet. (De placerade mellan

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Statliga finansieringsinsatser

Statliga finansieringsinsatser N 2015:02 Hans Rydstad Särskild utredare 2015-06-02 Uppdraget till utredaren Kartläggning och analys: utbud och efterfrågan på finansiering (SMF) statliga finansieringsinsatser instrument och metoder för

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

FÖRSTA KVARTALET 2011

FÖRSTA KVARTALET 2011 Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från

Läs mer

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Afema Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se E-bok Lätt att hämta såväl Bilderna som E-boken på www.afema.se Föreläsningen

Läs mer

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks

Swedish Incubators & Science Parks Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges inkubatorer och science parks Inspel angående svensk inkubationsverksamhet Sveriges inkubatorer är kärnprocesser både

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt

Strategiskt styrelsearbete starkare företag. Erfarenheter från olika projekt Strategiskt styrelsearbete starkare företag Erfarenheter från olika projekt Externa ledamöter sporrar bolagen Blekinge Business Incubator Anders Cronholm www.b-b-i.se Som inkubator har vi fått chans att

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

Affärsutveckling på Energimyndigheten

Affärsutveckling på Energimyndigheten Affärsutveckling på Energimyndigheten Vad är affärsutvecklingsenhetens uppdrag? Skapa förutsättningar för en ökad kommersialisering av forskningsresultat och innovationer Skapa ökade förutsättningar till

Läs mer

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har Programvara, IT, datorgrafik, Tjänste Entreprenör/Startups Konsult Affärsutveckling, Internationaliering, Finansiering Affärsområdeschef IT/Tjänster Exportrådet (x2) Svensk-Norsk Industrifond - Oslo Riskkapital

Läs mer

Afema. Venture capitalfinansiering. Hämta bilderna på www.afema.se. KTH, Stockholm 29 november 2012 Eric Martin

Afema. Venture capitalfinansiering. Hämta bilderna på www.afema.se. KTH, Stockholm 29 november 2012 Eric Martin Afema Venture capitalfinansiering KTH, Stockholm 29 november 2012 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin Civilekonom med teknisk påbyggnad Arbetat med riskkapital och entreprenörer sedan

Läs mer

Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet

Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet Jonas Nyquist April 2014 Varför investera i private equity? Private equity har i ett 25-årsperspektiv levererat runt 5%-enheter högre årlig

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33 Innehåll Om boken...7 Affärsplanen...9 Vad är en affärsplan?...9 Affärsplanens innehåll...10 Två affärsplaner...11 Så läser finansiären din affärsplan...12 Affärsplanens framställning...16 Förslag till

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen

Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen Amago Capital AB (publ) Stockholm 2008-04 04-30 Pressrelease Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen Bakgrund Styrelsen har under en längre period arbetat för att finna en

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Afema. Riskkapitalet och entreprenören. Hämta bilderna på www.afema.se. UU, Uppsala 23 oktober 2012 Eric Martin

Afema. Riskkapitalet och entreprenören. Hämta bilderna på www.afema.se. UU, Uppsala 23 oktober 2012 Eric Martin Afema Riskkapitalet och entreprenören. UU, Uppsala 23 oktober 2012 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin 30 år i branschen Arbetat med riskkapital 15 år i olika riskkapitalbolag Arbetat

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt om bolaget 7 2 Kvartalsrapport

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum.

Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget) ingår tillsammans med Placerum AB (Moderbolaget) i en den finansiella företagsgruppen Placerum. 14. Policy för Intressekonflikter Placerum Kapitalförvaltning AB Regelbok 2015 Sid. 2 (5) Policy för intressekonflikter Denna policy fastställdes av styrelsen för Placerum Kapitalförvaltning AB (Bolaget)

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges kunskapsintensiva innovationsmiljöer Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Stockholm den 14 april 1999

Stockholm den 14 april 1999 Stockholm den 14 april 1999 Investors mål är fortsatt att totalavkastningen till aktieägarna, d v s summan av kursutveckling och återinvesterade utdelningar, ska överstiga börsgenomsnittet med 3 procentenheter

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

INLEDNING OM CONNECT. Connect Sverige Region Syd Scheelevägen 15, Alfa 3 223 70 Lund eva.ohlstenius@connectsverige.se www.connectsverige.

INLEDNING OM CONNECT. Connect Sverige Region Syd Scheelevägen 15, Alfa 3 223 70 Lund eva.ohlstenius@connectsverige.se www.connectsverige. INLEDNING Connect Sverige (hädanefter kallat Connect) vill härmed inkomma med ett remissvar gällande utredningen Betänkande av Statliga finansieringsinstanser som delgivits via Region Skåne. Synpunkterna

Läs mer

Afema. Venture capitalfinansiering. Hämta bilderna på www.afema.se. SLU, Uppsala 2 februari 2007 Eric Martin

Afema. Venture capitalfinansiering. Hämta bilderna på www.afema.se. SLU, Uppsala 2 februari 2007 Eric Martin Afema Venture capitalfinansiering SLU, Uppsala 2 februari 2007 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin Arbetat med riskkapital och entreprenörer sedan 1982 Svetab Företagskapital TUAB Teknologiparkernas

Läs mer

Afema. Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. Hämta bilderna på www.afema.se. SLU, Uppsala 11 mars 2010 Eric Martin

Afema. Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. Hämta bilderna på www.afema.se. SLU, Uppsala 11 mars 2010 Eric Martin Afema Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. SLU, Uppsala 11 mars 2010 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin Snart 30 år i branschen Arbetat med riskkapital

Läs mer

Afema. Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. Hämta bilderna på www.afema.se

Afema. Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. Hämta bilderna på www.afema.se Afema Affärsplanering och finansiering i olika faser. Bolagsvärdering och exit. UU, Uppsala 15 september 2011 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin 30 år i branschen Arbetat med riskkapital

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Allmänt om bolaget 4 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Regeringens skrivelse 2010/11:74

Regeringens skrivelse 2010/11:74 Regeringens skrivelse 2010/11:74 Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB Skr. 2010/11:74 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 februari 2011

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Henrik Levin N2015/4705/KF 2015-09-14 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema

Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Bilaga 1 Stöd till utvecklingsprojekt i akademiska forskningsmiljöer innan företag bildas Tema Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik Syfte Att förstärka det nationella systemet för verifieringsstöd

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Afema. Innovationsföretag i tidiga skeden strategier för patent och finansiering. Hämta bilderna på www.afema.se

Afema. Innovationsföretag i tidiga skeden strategier för patent och finansiering. Hämta bilderna på www.afema.se Afema Innovationsföretag i tidiga skeden strategier för patent och finansiering Ström & Gulliksson Salén-huset 10 september 2004 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Innovationsföretag i tidiga skeden

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ.) Org nr 556785-9235. Kvartalsrapport. 2010 kvartal 2

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ.) Org nr 556785-9235. Kvartalsrapport. 2010 kvartal 2 Kvartalsrapport 2010 kvartal 2 Delårsrapport januari- juni 2010 Information om verksamheten Bolaget har till föremål i sin verksamhet att investera i Chalmers Innovation Seed Fund AB. Bolaget har inga

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Remisyttrande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

Remisyttrande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) 1 (9) Näringsdepartementet Remisyttrande En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) Föreliggande remissvar inleds med VINNOVAs sammanfattande bedömning. Därefter ges ett antal utgångspunkter

Läs mer

Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar

Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar 1 INFORMATION OM EMISSION AV AKTIER I BÖRSTJÄNARFOLKET 2013 AB Denna information är exklusivt riktad till medlemmar på Börstjänaren och får inte spridas till

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Finansiering av entreprenörskap med fokus på ekologiska lantbruksföretag. Björn Berggren, Centrum för bank och finans, KTH

Finansiering av entreprenörskap med fokus på ekologiska lantbruksföretag. Björn Berggren, Centrum för bank och finans, KTH Finansiering av entreprenörskap med fokus på ekologiska lantbruksföretag Björn Berggren, Centrum för bank och finans, KTH Björn Berggren Docent i tillämpad finansiell ekonomi (KTH). Forskat kring finansiering

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Allmänt

Läs mer

Fortinova i korthet. * varav 60 msek under förvärv med tillträde 1 jan 2014. Totalt 32 fastigheter i Varberg, Kungsbacka och Göteborg.

Fortinova i korthet. * varav 60 msek under förvärv med tillträde 1 jan 2014. Totalt 32 fastigheter i Varberg, Kungsbacka och Göteborg. Årsstämma 2013 Fortinova i korthet Etablerades 2010 Fastigheter på tillväxtorter Fastighetsvärde 315 msek* Hyresvärde 28,5 msek Uthyrningsgrad 100 procent Eget kapital 80 msek * varav 60 msek under förvärv

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj Informationsbroschyr Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I VÄSTMANLANDSFONDEN AB (PUBL) Prospekt upprättat med anledning av nyemission av aktier

INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I VÄSTMANLANDSFONDEN AB (PUBL) Prospekt upprättat med anledning av nyemission av aktier INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I VÄSTMANLANDSFONDEN AB (PUBL) Prospekt upprättat med anledning av nyemission av aktier September 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ERBJUDANDE ATT TECKNA AKTIER 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén 1:a Västmanlandsfonden Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén Introduktion Denna presentation skall ses som en stöd för utformning av en affärspresentation, inte som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer