Protokoll från sammanträde med landstingsfullmäktige

Transkript

1 Justeringsdatum (30) Kansliavdelningen/Kristina Brundin LF 4/2004 Protokoll från sammanträde med landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktiges öppnande Jämlikt utfärdad kungörelse av den 2 september 2004, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag i Haganässkolans aula i Älmhult. Landstingsfullmäktiges ordförande Eva Löfquist förklarade landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat. 75 Upprop Företogs upprop av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Valkrets 1 Eva Löfquist (s) Suzanne Frank (m) Kajsa Wejryd (s) Willemo Carlson (m) Yngve Filipsson (fp) Rolf Sällryd (kd) Kjell Gustafsson (c) Eva-Britt Svensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Michael Sjöö (s) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Jan-Eric Kandenäs (s) Valkrets 2 Sven-Åke Gustavsson (s) Jan-Olof Franzén (m) Ragnar Lindberg (s) Bengt-Göran Birgersson (c) Agneta Eriksson (v) Gunilla Svensson (s) Lena Karlsson (c) Ann-Charlotte Kakoulidou (s)

2 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 2(30) Valkrets 3 Roland Johansson (s) Vidar Lundbäck (c) Sonja Emilsson (m) Mayken Nilsson (s) Ingegerd Lennartsson (fp) Ester Petersson (s) Harald Bergström (kd) Johnny Lundberg (s) Valkrets 4 Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Bruno Edgarsson (c) Rolf Andersson (fp) Yvonne Takwam (kd) RosMarie Jönsson-Neckö (s) Tryggve Svensson (v) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Ulla-Britt Storck (s) Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom, Kajsa Wejryd, Eva-Britt Svensson, Anna Storbjörk, Michael Sjöö, Gunilla Svensson, Sonja Emilsson, och Ingegerd Lennartsson vilka anmält förhinder. I deras ställe hade kallats in Britt-Inger Wärn, Wirginia Bogatic, Göran Borg, Sten Wijkander, Lars-Erik Svensson, Roland Gustbée samt Ann-Margreth Willebrandt. Kjell Gustavsson var närvarande under Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson och Yngve Filipsson. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 27 september 2004 på ledningsenheten, Ingelstadsvägen 9 i Växjö kl Entledigande av ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige beslöt bevilja Eva-Britt Svensson (v), begärt entledigande att vara ledamot i landstingsfullmäktige samt Majlis Svanberg (s) och Birgitta Martinsson (fp) begärda entlediganden som ersättare i fullmäktige.

3 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 3(30) 78 Interpellation om läkarintyg i samband med adoption Dnr LE/ Willemo Carlsson (m) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om läkarintyg i samband med adoption. INTERPELLATION Till landstingsstyrelsens ordförande Landstinget Kronoberg utlovar kostnadsfria läkarintyg i samband med hälsoundersökning i samband med adoption. Informationen till berörda par har förr om åren varit bristfällig men nu verkar det fungera. Däremot har det kommit till min kännedom att det inte bara är svårt utan näst intill omöjligt att få boka en tid för detta. Hindren är varierande och många. Dels ska man ringa på morgonen en viss dag och får då beskedet att tiderna är slut. Rådet man får då är att ringa en morgon om några veckor då tiderna släpps för att återigen få beskedet att tiderna just tagit slut. Ett annat hinder är att man inte kan få boka på den vårdcentral man önskar utan hänvisas till sin egen vårdcentral. Ett tredje argument för att inte tillhandahålla dessa intygstider är att man inte fått tillräckligt med resurser. Du, liksom jag, förstår konsekvenserna av att ett redan utdraget adoptionsförfarande riskerar en helt onödig förlängning. Därför frågar jag Dig: När ska det bli möjligt att kunna boka tid på en vårdcentral mer än några veckor i förväg? Vilka resurser är det som saknas idag för att en blivande adoptionsförälder ska kunna få boka en tid för läkarintyg på den närmaste vårdcentralen? Kommer Du att verka för en avgiftsbeläggning av dessa intyg? Willemo Carlsson (m) Fullmäktigeledamot Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

4 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 4(30) 79 Interpellation om renodling av verksamhet Dnr LE/ Willemo Carlsson (m) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om renodling av verksamhet. Till landstingsstyrelsens ordförande INTERPELLATION OM RENODLING AV VERKSAMHET!? Verksamheten vid Strömsborgs motivations- och utredningshem kommer att upphöra i landstingets regi. Enligt en artikel i Smålandsposten beror detta på att behandlingarna inte är att räkna till hälso- och sjukvård. Initiativet är intressant och därför undrar jag: Hur kom Du fram till att just Strömsborgs behandlingshem kan avyttras eller avvecklas? Ingår detta i Din plan att renodla landstingets åtagande till att omfatta enbart hälso-och sjukvård? Vilka ytterligare verksamheter anser Du skulle kunna drivas i annan regi än landstingets? Willemo Carlsson (m) Fullmäktigeledamot Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 80 Interpellation Är säkerheten tillfredställande på regionpsykiatriska kliniken? Dnr LE/ Rolf Sällryd (kd) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om säkerheten på regionpsykiatriska kliniken. INTERPELLATION till Landstingsrådet Sven-Åke Gustafsson Vi skriver avvikelserapporter, men det är svårt att få feedback från högre instanser i form av beslut om förändringar,

5 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 5(30) säger avdelning 67:s avdelningschef. Enligt honom har läget inte förbättrats sedan den tragiska branden förra året. Citatet och uppgifterna är hämtade från ett reportage i tidningen Växjöbladet/Kronobergaren den 6 augusti. Uppgifterna tillbakavisas av den tillförordnade sjukhusdirektören. Han menar att man har utfört de nödvändiga åtgärderna som gör att vi idag har tillräckligt goda förutsättningar för att klara av en brand. Ord står mot ord i reportaget och jag vill därför ställa några frågor till dig som är högst politiskt ansvarig: 1. Har du kännedom om vilka allvarliga brister man påtalat i avvikelserapporter och som inte föranlett några åtgärder? 2. Anser du att säkerhetsnivån och arbetet med den är tillfredsställande? 3. Finns det enligt din mening idag några uppenbara och allvarliga brister som du vill driva på för att åtgärda? Rolf Sällryd Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 81 Interpellation Varför har frånvaron ökat med 10 dagar per år enligt årsanalysen Dnr LE/ Yngve Filipsson (fp) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om varför frånvaron har ökat med 10 dagar per år enligt årsanalysen. Till landstingsstyrelsens ordförande INTERPELLATION Varför har frånvaron ökat med 10 dagar per år enligt årsanalysen? I Landstinget Kronobergs årsanalys för 2003 avseende personal sid 25 redovisas en ökning av det totala antalet frånvarodagar från 97,4 under 2002 till 107,4 under 2003, dvs. en ökning med 10 dagar. Det bör påpekas att i dessa dagar ingår semester och utbildning vilket egentligen inte kan betraktas som frånvaro från arbetet. Det anmärknings-

6 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 6(30) värda är att den totala frånvaron ökat med 10 dagar i genomsnitt per anställd på ett år. Det blir sammanlagt nära dagar. I årsredovisningen finns ingen analys av vilka orsaker som ligger bakom den redovisade ökningen. Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni tog jag upp frågan i samband med årsanalysens behandling. Någon förklaring kunde dock inte ges under fullmäktigesammanträdet. Med tanke på att det är en betydande ökning som motsvarar en arbetsinsats och lönekostnad i storleksordningen Mkr beroende på vilka antaganden man gör så finns det anledning att noggrannare undersöka orsaken. Första frågan är om ökningen är reell eller om det är ändrade redovisningssätt, i så fall vilka. En delförklaring som nämnts är att personalen tagit ut mer semester men det kan förklara endast en mindre del av ökningen. Med hänvisning till ovanstående begär jag att landstingsstyrelsens ordförande redovisar orsakerna till den kraftiga ökning av frånvaron som redovisas i årsredovisningen. Yngve Filipsson, folkpartiet Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 82 Interpellation om minskad produktion i Landstinget Kronoberg Dnr LE/ Ingemar Swalander (m) har i en interpellation ställd till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om minskad produktion i landstinget. INTERPELLATION När operationsköer och väntetider under det senaste året blivit allt längre har man skyllt på att politikerna antagit ett åtgärdsprogram, som inneburit begränsningar i vård och därmed längre köer. Men om man granskar produktionen under en längre period, t ex under senaste 10-årsperiod, så framkommer en bild av successivt sjunkande produktion, som inte bara kan härledas till politiska åtstramningspaket. Siffrorna nedan, som hämtats från landstingets officiella bokslut, visar att produktionen sedan 1993 sjunkit, år för år. Antalet anställda har däremot varit oförändrat.

7 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 7(30) Diff Länssjukvård somatik Vårddagar (1000) % Operat. slut.vård (1000) 5,7 6,5 9,9 9,3-39 % Operat. öpp.vård (1000) 10,7 10,3 12,1 11,3-5 % (-0,2) Läkarbesök Öpp.vård % (1000) Primärvård Läkarbesök (1000) % Diff Antal anst (exkl % timanst) Verksamhetens nettokostnader (kkr) % Med anledning av ovanstående vill jag fråga landstingsstyrelsens ordförande: 1. Hur du ser på denna successivt sjunkande produktion? 2. Vad tänker du göra för att vända trenden? Ingemar Swalander (m) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 83 Interpellation om de fortsatta långa väntetiderna i vården Dnr LE/ Suzanne Frank (m) har i en interpellation ställd till landstingsrådet Paul Johansson ställt frågor om de fortsatta långa väntetiderna i vården. INTERPELLATION De långa väntetiderna på vård och behandling är ett fortsatt stort problem för patienterna i vårt län. Exemplen nedan visar på orimligt långa väntetider, att väntetiderna i flera fall är mycket olika i Växjö och Ljungby och att behandling utanför länet är nödvändigt för många om man överhuvudtaget skall få vård inom någorlunda rimlig tid. Enligt de senaste väntetidsrapporterna får man till exempel vänta 87 veckor i Växjö på en starroperation. Det tar ett år, att få en hörapparat i både Växjö och Ljungby. Lika lång tid tar väntetiden för en operation av prostata. 47

8 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 8(30) veckor får patienterna i Växjö vänta på en gallstensoperation. Väntetiden för att operera urininkontinens hos kvinnor tar nästan ett år i Växjö, men 16 veckor i Ljungby. Motsvarande tid för operation av framfall tar 16 veckor i Ljungby, men 40 veckor i Växjö. Skall man operera sina åderbråck i Växjö tar det uppåt 2 år, men 20 veckor i Ljungby. Till den kärlkirurgiska mottagningen tar det ännu längre tid hela 114 veckor, det vill säga längre än 2 år. I väntetidsrapporteringen är det enkelt att göra jämförelser med andra omkringliggande landsting. För att prova ut en hörapparat tar det 10 veckor i Halmstad och 16 veckor i Västervik och Kalmar. Väntetiderna för en starroperation är 4 veckor i Varberg, 10 veckor i Jönköping, 12 veckor i Värnamo och 20 veckor i Västervik och Halmstad. När det gäller urininkontinens varierar väntetiderna för operation mellan 8 och 16 veckor i omkringliggande landsting. Med anledning av dessa förhållanden vill jag fråga Dig: 1. Vad har Du gjort och vad kommer Du att göra för att korta väntetiderna på vård och behandling i vårt landsting? 2. På vilka sätt, anser Du, att vi kan lära oss av andra landsting beträffande möjligheterna att korta väntetiderna? 3. När kan länsinvånarna i Kronoberg räkna med rimliga väntetider på vård? Suzanne Frank (m) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och landstingsrådet Paul Johansson kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 84 Interpellation om remisstopp på psykioterapienheten Dnr LE/ Suzanne Frank (m) har i en interpellation ställd till lanstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om remisstopp på psykioterapienheten. INTERPELLATION Sedan i juni i år råder det stopp för nya remisser till såväl neurologisk behandling som till psykoterapi vid psykoterapienheten i Växjö. Enligt ett beslut varar detta remisstopp till utgången av november. Det är alltså en lång tid 6 månader som inga nya patienter kan komma för att få psykoterapi. Behovet är mycket stort och ingen vet vilka konsekvenser detta stopp för med sig för enskilda individer i form av t ex förvärrade depressionstillstånd eller långa sjukskrivningar.

9 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 9(30) Att införa ett ensidigt remisstopp tyder på att inga andra åtgärder har kunnat genomföras för att avhjälpa situationen. Det är därför viktigt att nuvarande ordning snabbt kan avhjälpas så att patienterna på nytt kan få den terapi de behöver. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor: 1. Vilka organisatoriska eller andra åtgärder kan vidtas för att snabbt avhjälpa resmisstoppet så att patienterna kan få den hjälp de behöver vid psykoterapienheten? 2. Är Du beredd att diskutera ett nytt psykologavtal, liknande det som tidigare infördes med hjälp av s k Dagmarpengar, men nyligen avvecklats, för att få en bättre fungerande psykoterapi för länets patienter? Suzanne Frank (m) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och landstingsstyrelsens ordförande kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 85 Förvaltningschef Åke Karlsson hälsar oss välkomna Förvaltningschef Åke Karlsson hälsade oss välkomna till Haganässkolan och berättade också om skolans verksamhet. 86 Svar på motionen angående utökad geriatrisk vård Dnr LE/ Ärende nr 1 togs upp till behandling. Yrkande Anita Ljungberg yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att tillstyrka motionens första att-sats innebärande att ge landstingsdirektören i uppdrag att göra en översyn av och överväga en utökning av den geriatriska vården och antalet geriatriker vid Akutgeriatriska kliniken med tillägget att omfatta all akutgeriatrisk/geriatrisk vård inom Kronobergs län att översynen skall innehålla förslag till långsiktig finansiering

10 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 10(30) att ett närmare samarbete med närsjukvården åstadkommes genom utökning av det akutgeriatriska projektteamet med geriatriker- och apotekarresurser under projekttiden t.o.m enl. akutgeriatriska klinikens skrivelse. Se bilaga. att finansiering sker genom utnyttjande av tillgänglighetsmedel med 800 tkr under projekttiden. 87 Svar på motionen om utarrendering av driften vid Össalids kursgård Dnr LE/ Ärende nr 2 togs upp till behandling. Yrkande Ingemar Swalander yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att ge styrelsen för Grimslövs folkhögskola uppdraget att så snart som möjligt utarbeta riktlinjer för överföring av verksamheten vid Össalids kursgård till intraprenadform under tre år och att efter samråd med landstingsdirektören genomföra intraprenaden att intraprenadformen ska utvärderas efter två verksamhetsår och att driften därefter bjuds ut för entreprenaddrift om förutsättningarna för detta bedöms som rimliga och att motionen därmed anses bifallen. 88 Svar på motionen om alkolås Dnr LE/ Ärende nr 3 togs upp till behandling. Yrkande Yngve Filipsson yrkade på återremiss till landstingsfullmäktige i september Göran Giselsson, Harald Bergström och Sven-Åke Gustavsson instämde i Yngve Filipssons yrkande. Propositionsordning Landstingsfullmäktige godkände nedanstående propositionsordning. Propositionerna ställs mot varandra. 1. Landstingsstyrelsens förslag. 2. Förslag om återremiss.

11 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 11(30) Proposition nr 1 Efter framförd proposition beträffande landstingsstyrelsens förslag avslog landstingsfullmäktige förslaget. Proposition nr 2 Efter framförd proposition beträffande återremiss biföll landstingsfullmäktige förslaget. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att återremittera ärendet för behandling i september Val som förrättas av landstingsfullmäktige Dnr LE/ Valberedningens förslag Valberedningen föreslår landstingsfullmäktige besluta att utse nedanstående personer i följande organ från den 1 oktober 2004 t o m Val av ledamot i styrelse m m Suppleant i styrelsen för RyssbyGymnasiet AB Ledamot i äldreutskottet Ersättare i äldreutskottet Ersättare i landstingsstyrelsen Ledamot i barnoch ungdomsutskottet Ersättare i barnoch ungdomsutskottet Avgående ledamot Ny ledamot Adress ny ledamot Postnr Ort Kajsa Wejryd (s) Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Klingvägen Alstermo Majlis Svanberg (s) Marianne Nordin (s) Novembervägen Växjö Marianne Nordin (s) Ingemar Almkvist (s) Blåmesstigen Älmhult Eva-Britt Svensson (v) Agneta Eriksson (v) Löpanäsvägen Rottne Sune Jonasson (c) Helene Hörberg (c) Sländavägen Alvesta Helene Hörberg (c) Marita Juhlin (c) Norregård Linneryd Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna valberedningens förslag. 90 Gemensam förening för kommunerna och landstinget i Kronobergs län Dnr LE/041247

12 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 12(30) Ärende nr 5 togs upp till behandling. Yrkanden Sven-Åke Gustavsson yrkade med instämmande av Rolf Sällryd och Paul Johansson bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jan-Olof Franzén yrkade återremiss av ärendet på grund av namnvalet. Yttranden Sven Eriksson, Kjell Jormfeldt och Suzanne Frank yttrade sig. Propositionsordning Landstingsfullmäktige godkände nedanstående propositionsordning. Propositionerna ställs mot varandra. 1. Landstingsstyrelsens förslag. 2. Förslag om återremiss. Proposition nr 1 Efter framförd proposition beträffande landstingsstyrelsens förslag biföll landstingsfullmäktige förslaget. Proposition nr 2 Efter framförd proposition beträffande återremiss avslog landstingsfullmäktige förslaget. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att bifalla förslaget till bildande av föreningen Södra Smålands kommuner och landsting i enlighet med minnesanteckningar daterade samt att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om föreningens stadgar. Reservation Jan-Olof Franzén reserverade sig mot förslaget till förmån för eget förslag. 91 Svar på interpellation från Willemo Carlsson om läkarintyg i samband med adoption Dnr LE/ Sven-Åke Gustavsson besvarade den under 78 ställda interpellationen från Willemo Carlsson.

13 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 13(30) Interpellationssvar till Willemo Carlsson (m) angående läkarintyg i samband med adoption Willemo Carlsson skriver i sin interpellation att det blivit svårt att få boka en tid för hälsoundersökning i samband med att få ett läkarintyg i samband med adoption. W. Carlsson ställer följande tre frågor i sin interpellation: 1. När ska det bli möjligt att kunna boka tid på en vårdcentral mer än några veckor i förväg? 2. Vilka resurser är det som saknas idag för att en blivande adoptionsförälder ska kunna få boka en tid för läkarintyg på den närmaste vårdcentralen? 3. Kommer du att verka för en avgiftsbeläggning av dessa intyg? Inledning Av statistiken i VIS kan man inte se det exakta antalet eftersom systemet inte särskiljer adoptionsintyg från andra intyg. Därför har jag varit i kontakt med Familjerättsgruppen inom Växjö kommun och vad gäller omfattningen kan jag nämna att; enligt deras statistik är det max 15 par per år som söker medgivande för adoption, därtill kommer några stycken som behöver förnya sina intyg. Förutsätter vi att omfattningen i länets övriga kommuner är i samma storleksordning rör det sig om ca. 50 par per år i länet. Svar på fråga 1. Vad gäller Växjöområdet resp. Ljungbyområdet är det troligt att man p.g.a. tidsbrist och prioriteringsordning hänvisar till Specialistläkargruppen (alternativt kan det vara så att underläkarna tar dessa besök). Av planeringsskäl, jourer, utbildningar, möten, sjukdom m.m. är det svårt att ha längre planeringshorisont än några veckor i förväg. Översyn av logistik och tillgänglighet (ffa avseende Växjöområdet) avseende intyg ses dock över i kommande utredning. Bra mottagningskonceptet, innebär i huvudsak att man istället för att boka långt i förväg tar hand om de problem som dyker upp samma dag. Det förutsätter att det är någorlunda balans mellan efterfrågan och tillgång. Beträffande problematiken av tillgängligheten så har majoriteten i Landstinget Kronoberg initierat en översyn av logistiken inom närsjukvården för att just förbättra tillgängligheten. Svar på fråga 2. Vad gäller dessa friskintyg är det prioritetsgrupp 4, enligt prioriteringsutredningen. Att ange resursbehovet för just dessa intygs andel av övriga intyg bör bli föremål för särskild kartläggning. Eftersom adoptionsintygen är avgiftsfria, kan det finnas en risk att de prioriteras ner inom gruppen intyg. Vad gäller en ev. avgiftsbeläggning av dessa intyg så påverkar det dock inte primärvårdens personalresurser.

14 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 14(30) Svar på fråga 3. Bakgrunden till den första förändringen av avgifterna för adoptionsintyg var en enkät som Adoptionscentrum Sydöst genomförde Den visade att kostnaderna för ett adoptionsintyg varierade kraftigt mellan vårdcentralerna. Då beslöt man att det skulle vara ett fast pris (600 kr för det första intyget inkl. alla undersökningar) och att en ev. förlängning/förnyat intyg skulle vara gratis. År 1999 slopades även avgiften för det första intyget. Detta var ett beslut inom ramen för vad ekonomidirektören har på delegation. Motivet var att lätta på adoptionsfamiljernas kostnadsbörda då de i övrigt ha stora kostnader i samband med adoption. Det var också en rättvisefråga att även låta de som adopterar få tillgång av landstingets utbud på ett subventionerat sätt. Biologiska föräldrar erhåller gratis mödrahälsovård och när det gäller andra barnlösa par som istället väljer t.ex. IVF, står landstinget för stora belopp. Det paradoxala i denna fråga är att adoptionsintygen är kostnadsfria, men det finns svårigheter att få tid på en vårdcentral. Detta kan bero på att man anser det vara lågprioriterat (prio 4) samt att intyget är avgiftsfritt. Jag har förståelse för att det är obegripligt att det är gratis, men man får ingen tid på vårdcentralen. Jag anser att vi får ta ställning till hur vi ska lösa denna frågan under hösten 2004 i samband med att vi diskuterar taxorna i november. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) Willemo Carlsson tackade för interpellationssvaret. 92 Svar på interpellation från Willemo Carlsson om renodling av verksamhet Dnr LE/ Sven-Åke Gustavsson besvarade den under 79 ställda interpellationen från Willemo Carlsson. Interpellationssvar till Willemo Carlsson (m) angående renodling av verksamhet Willemo Carlsson (m) har i en interpellation ställt tre frågor till mig om verksamheten vid Strömsborgs utrednings- och motivationshem samt om renodling av landstingets verksamhet. Jag väljer att svara på frågorna i tur och ordning. Fråga 1. Hur kom du fram till att just Strömsborgs behandlingshem kan avyttras eller avvecklas? Svar: Willemo Carlsson refererar till Smålandsposten som källa för sin information. Jag är minst sagt överraskad över detta. Jag utgår

15 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 15(30) nämligen ifrån att samtliga ledamöter i fullmäktige tar del av protokoll och handlingar från landstingsstyrelsen. Ärendet om Strömsborg behandlades av landstingsstyrelsen den 19 april ( 51). I beslutsunderlaget redovisades skälen för beslutet om avveckling så tydligt att beslutet fattades utan några reservationer. Jag vill alltså rekommendera Willemo Carlsson att ta del av dessa handlingar. Jag kan tillägga att styrelsen för Rehab redan i budget för 2001 påpekade nödvändigheten av att Strömsborg och Ekeliden, som inte utgör obligatoriska landstingsverksamheter, uppvisade minst ekonomisk balans för att verksamheten skulle kunna fortsätta. Dåvarande fullmäktige bekräftade detta beslut. Fråga 2: Ingår detta i din plan för att renodla landstingets åtagande till att omfatta enbart hälso- och sjukvård? Svar: Såvitt mig är bekant har jag ingen sådan plan. Fråga 3. Vilka ytterligare verksamheter anser du skulle kunna drivas i annan regi än landstingets? Svar. Frågan är försåtlig - vad menas med ordet kan och vad menas med i annan regi? Rent tekniskt kan självklart de allra flesta tjänster som landstinget producerar utföras av någon annan, men så länge landstinget är huvudman enligt lagen så sker det hela ändå i landstingets regi. Myndighetsuppgifter får dock inte enligt lagen överlåtas till annan. Jag anar emellertid att Willemo Carlsson menar att verksamheter skulle utföras i entreprenadform. Mitt svar är - så som vi sagt i vårt mångfaldsprogram. Och enligt detta står det varje ledamot fritt att föreslå förändringar av driftformer. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsen ordförande Willemo Carlsson tackade för svaret. 93 Svar på interpellation från Rolf Sällryd Är säkerheten tillfredställande på regionpsykiatrin Dnr LE/ Sven-Åke Gustavsson besvarade den under 80 ställda interpellationen från Rolf Sällryd. Interpellationssvar till Rolf Sällryd (kd) angående säkerheten på regionpsykiatriska kliniken.

16 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 16(30) R. Sällryd ställer i sin interpellation daterad den 18/8-04 följande tre frågor: 1. Har du kännedom om vilka allvarliga brister man påtalat i avvikelserapporter och som inte föranlett några åtgärder? 2. Anser du att säkerhetsnivån och arbetet med den är tillfredsställande? 3. Finns det enligt din mening idag några uppenbara och allvarliga brister som du vill driva på för att åtgärda? Svar på fråga 1. Svar nej. Avvikelser rapporteras normalt inte till den politiska nivån. Enligt uppgifter har sedan branden 1/8 03 inte inkommit någon rapport i avvikelsesystemet om brandtillbud eller brand på avd 67. Rapporterna avser helt andra avvikelser. Klinikledningen på regionpsykiatriska kliniken lämnar alltid feedback till berörd avdelningschef samt förslag till åtgärder på inkomna avvikelserapporter. Efter samtal med berörd sjuksköterska på avd 67 (ej avd. chef), som tidningen Växjöbladet/Kronobergaren varit i kontakt med, bekräftar han sitt uttalande att avvikelsesystemet inte alltid är tillfyllest. Han upplever att det finns tekniska problem i systemet samt problem i rutinerna. Något uttalande om brandsäkerheten på kliniken har han inte gjort, däremot har han framfört önskemål om en generell rätt att visitera patienter för att bl.a. förebygga att tändare kommer in på kliniken. Svar på fråga 2. Avvikelsesystemet VIS har utkommit med en ny version under augusti månad-2004, som betydligt underlättat rapporteringen samt förbättrat systemet tekniskt. Samtliga rutiner angående brand har setts över och reviderats. Detta arbete har bedrivits intensivt sedan branden i augusti -03. Samtliga enheter inom klinken har utbildat två brandskydds-/säkerhetsombud, (varav en är avd. chefen) som har ett förstahandsansvar för brandsäkerheten inom respektive enhet. Samtlig personal på kliniken (ca.180 personer) har genomgått en halvdagars brandutbildning hos Räddningstjänsten. Fördröjning av brandlarmet har tagits bort. Checklista Angående brand vid introduktion av nyanställd personal inom psykiatrin har tagits fram.

17 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 17(30) Samtlig nyanställd personal har fått brandinformation av brandskyddsledaren. Brandteknisk utredning har genomförts på regionpsykiatriska kliniken av en utomstående brandteknisk konsult under våren -04, där förslag till åtgärder föreligger. Dessa är kostnadsberäknat till 8 miljoner kronor. Här ingår sprinklersystem för boendepaviljonger och arbetsterapiavdelning, nya utrymningsvägar samt ny brandlarmanläggning. Sprinklersystemet och brandlarmanläggningen installeras i samband med nybyggnation av byggnad K4 (ny kvinnoavdelning). Flertal madrasser har bytts ut till modell med en högre brandsäkerhet. Timer, lås för att underlätta utrymning m.m. har införts. Förbättring av bl.a. nödljusanläggning, utrymningsplaner, utrymningsöppningar samt angreppsväg har genomförts. Befintligt brandlarm har förstärkts. Vidare har arbete med framtagning av verktyg för uppbrytning av saboterade lås påbörjats. Sammanfattning enligt min uppfattning är vi på god väg. Svar på fråga 3. Brandteknisk utredning samt förenklad Riskinventering - Brand och utrymning är genomförd. Projektering har påbörjats. Projektering av resterande åtgärder har påbörjats och arbetena kommer att genomföras under hösten; t.ex. nya utrymningsvägar. Min uppfattning är att nödvändiga åtgärder utförts, alternativt kommer att åtgärdas, vilket gör att man har goda förutsättningar för att klara av en brand. Samråd har ägt rum mellan klinikledningen vid regionpsykiatriska kliniken, landstingets säkerhetsavdelning samt Landstingsfastigheter. Detta för att verkligen kontrollera att säkerheten är tillfredsställande på regionpsykiatriska kliniken. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) Rolf Sällryd tackade för svaret. 94 Svar på interpellation från Yngve Filipsson Varför har frånvaron ökat med 10 dagar per år enligt årsanalysen? Dnr LE/ Sven-Åke Gustavsson besvarade den under 81 ställda interpellationen från Yngve Filipsson.

18 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 18(30) Interpellationssvar till Yngve Filipsson (fp) angående varför frånvaron har ökat med 10 dagar per år enligt årsanalysen? Yngve Filipsson skriver i sin interpellation att det enligt Landstinget Kronobergs årsanalys för 2003 redovisas en ökning av det totala antalet frånvarodagar med 10 dagar från 2002 till Yngve Filipssons fråga är om ökningen är reell eller om det är ändrade redovisningssätt. Yngve Filipsson begär också en redovisning av orsakerna till den kraftiga ökning av frånvaron som redovisas i årsredovisningen. Svar till Yngve Filipsson Följande frånvarosiffror har redovisats i årsanalysen för år Beträffande år 2002 så har siffrorna reviderats i efterhand beroende på att det vid byte av PA-system uppstod en situation, som innebar svårigheter att fullt ut kunna få jämförbara siffror under året. Det gamla PA-systemet redovisade uppgifter tom 31 augusti och det nya from 1 september tom 31 december 2002, se nedan. Vad beträffar siffermaterialet för år 2003 blev siffran 107,4 dagar per person och år. I övrigt, se fotnot, sid. 2. Därutöver kan tilläggas att en intern arbetsgrupp under våren 2004 har genomfört en ytterligare kvalitetssäkring avseende frånvaroorsakerna i syfte att tydliggöra inrapporteringen av data som ligger till grund för statistiken. Se tabell sidan Frånvarotyp Dagar/pers/år Dagar/pers/år Semester 31,2 31,7 Sjukdom 24,6 23,9 Sjukbidrag 1,6 2,6 Föräldraledighet 9,4 10,2 Tillfällig föräldraledighet 1,0 1,0 Partiell föräldraledighet 3,9 3,6 Utbildning 5,4 8,5 Egna angelägenheter 15,1 12,9 Övrig frånvaro 4,8 rev siffra (0,2) 9,5 Fack 0,3 0,4 Totalt 97,3 (92,7) 104,3 Revidering ,4* *) Anledningen till revidering beror på dels en avrundning av de olika frånvarotyperna och dels av en tidsdifferens mellan deltotalerna och den redovisade totalsiffran. När den reviderade totalsiffran togs fram 10 februari hade ytterligare frånvaro avseende 2003 inrapporterats till PAsystemet.

19 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 19(30) Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) 95 Svar på interpellation från Ingemar Swalander ang minskad produktion i Landstinget Kronoberg Dnr LE/ Sven-Åke Gustavsson besvarade den under 81 ställda interpellationen från Ingemar Swalander. Interpellationssvar till Ingemar Swalander (m) angående minskad produktion i Landstinget Kronoberg Ingemar Swalander (m) har i en interpellation skrivit om minskad produktion sedan 1993 inom länssjukvården. Han påpekar att operationsköer och väntetider de senaste åren blivit längre och man har skyllt på att politikerna antagit åtgärdsprogram, som inneburit begränsningar i vård och därmed längre köer. I en sammanställning jämför han produktionen mellan och då framkommer en bild av sjunkande produktion samt att antalet anställda har varit oförändrat. Detta kan inte, enligt Swalander, härledas till politiska åtstramningspaket. I. Swalander ställer följande frågor i sin interpellation: 1. Hur ser du på denna successivt sjunkande produktion? 2. Vad tänker du göra för att vända trenden? Svar till Ingemar Swalander: Utvecklingen i svensk sjukvård under 1990-talet samt utvecklingstendenser Innan jag beskriver läget i Landstinget Kronoberg kan det vara rimligt att beskriva utvecklingen ur ett nationellt perspektiv. Landstingsförbundet har sammanställt en rapport som heter Svensk hälso- och sjukvård under 1990-talet utvecklingstendenser Där beskrivs den omställning som svensk hälso- och sjukvård har genomgått. Beskrivningen nedan är hämtat ifrån rapporten. Det kan konstateras att i merparten av länderna inom EU har vården de senaste tio åren tagit en allt större andel av BNP i anspråk. I Sverige har däremot sjukvårdens andel av BNP legat stilla under perioden Orsaken till att kostnaderna stiger och att länderna avsätter en allt större andel av BNP till vården beror huvudsakligen på att vårdbehoven och efterfrågan på vård ökar. Det beror i sin tur på kraftiga ökningar av

20 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 20(30) antalet äldre i kombination med en medicinsk utveckling som gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar och sjukare patienter, inte minst i hög ålder. Eftersom behoven av vård ökar med stigande ålder har antalet äldre i befolkningen betydelse för vårdkostnaderna. Sverige har den äldsta befolkningen inom EU med 5,1 procent av befolkningen äldre än 80 år. Men trots att Sverige har den äldsta befolkningen är inte kostnaderna här större än på andra håll. Inte heller är läkartätheten högre i Sverige eller resurserna uttryckt som den andel av befolkningen som arbetar i sjukvården. Svårtydd bild av tillgängligheten Vårdens tillgänglighet är en komplex fråga. Tillgängligheten till vanliga behandlingar som starr- och höftledsoperationer har ökat starkt år från år under nittiotalet genom att allt fler patienter behandlas och det i allt högre åldrar. Väntetiderna till en behandling kan dock mycket väl bli längre trots att antalet behandlingar ökar. Det sammanhänger med att den medicinska utvecklingen hela tiden vidgar gränserna för vad som är möjligt att behandla. Därigenom blir allt fler patienter aktuella för behandling. En positiv utveckling i stort hindrar således inte att patienter med lågt prioriterade vårdbehov på vissa områden, kan tvingas till lång väntan på behandling. Väntetiden kan för dessa patienter överstiga 12 månader. Nyckeln till att tillgången till vård i Sverige har kunnat öka trots den negativa ekonomiska utvecklingen med omfattande personalminskningar är att resursutnyttjandet effektiviserats. Vårdtiderna i den slutna vården har minskat från i genomsnitt 11 dagar år 1970 till 7,9 dagar år Också under nittiotalet fortsatte minskningen, till 6,1 dagar år Detta har skett med nästan 50 procent färre vårdplatser, och vårdplatsutnyttjandet har förbättrats med mer än 30 procent. Den vård som ges har dessutom blivit allt behandlingsintensivare. Detta återspeglas också i en förändrad personalsammansättning där allt fler har högre utbildningsnivå och specialiserad kompetens. På så sätt kan fler patienter behandlas vid en given resursnivå. Under perioden ökade vårdtillfällenas genomsnittliga vårdtyngd med drygt fyra procent. Socialstyrelsen genomförde år 2002 en inventering av de äldre vid sjukhusens medicinkliniker. Av denna framgår att merparten hade flera medicinska diagnoser, omfattande funktionsnedsättningar och stort hjälpbehov. Nästan hälften (49 procent) behövde hjälp vid toalettbesök, 40 procent behövde assistans vid förflyttning och 16 procent behövde hjälp under hela måltiden. Hjälpbehovet ökade väsentligt i gruppen 90 år och äldre. Sju av tio patienter hade vårdats kortare tid än tio dagar. De flesta hade kommit in till kliniken från eget boende och återvände också dit. Akuta inläggningar dominerade och nio av tio bedömdes ha medicinskt

21 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 21(30) motiverat behov av sjukhusvård. Var femte patient var färdigbehandlad vid kliniken och väntade på vård utanför sjukhuset. Det förbättrade vårdplatsutnyttjandet gäller den slutna vården vid sjukhusen. En i statistiken dold effektivisering är att allt mer av vården vid sjukhus äger rum som öppen vård. Missvisande produktivitetsmätningar De produktivitetsmätningar som görs inom hälso- och sjukvården bygger oftast på de traditionella prestationsmåtten, antal vårdtillfällen i sluten vård vid sjukhus och antal läkarbesök inom primärvård och i specialiserad vård. Vanligen vägs dessa prestationer samman till ett sammanfattande index över sjukvårdens prestationer som sedan ställs mot kostnaderna som ett mått på vårdens produktivitetsutveckling. Detta sätt att mäta produktiviteten i hälso- och sjukvården ifrågasätts allt mer. Sådana redovisningar underskattar systematiskt de tidigare beskrivna effektivitetsförbättringarna, det som är själva dynamiken i vårdens utveckling. De fångar exempelvis inte alls in utvecklingen från sluten vård vid sjukhus till öppen vård vid sjukhus och från vård vid sjukhus till vård i primärvård och vård i hemmet. En åtgärd som tidigare utförts inom den slutna vården men, som senare har flyttats över till öppenvården fångas upp i produktivitetsmätningarna som en minskad prestation och därmed minskad produktivitet. Minskad produktion inom länssjukvården Kronoberg Det som har beskrivits i förra avsnittet gäller i allra högsta grad även länssjukvården i Kronoberg. Uppgifterna som finns i interpellationen har hämtats ifrån landstingets årsredovisningar. Jag kan konstatera att det finns två problem kopplade till denna typ av jämförelse. Det första problemet är kopplat till utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det framgår inte av produktionssiffrorna att innehållet i vården har förändrats och nya verksamheter har startats. Det andra problemet är att nya definitioner av beskrivningsmåtten har tagits i bruk under mätperioden. Inom länssjukvården har man gått igenom produktionstalen och gjort det möjligt att jämföra åren, som jag tidigare påpekat är det trots det vanskligt med jämförelser. Utvecklingen inom länssjukvården Under perioden har slutenvårdsplatserna minskat påtagligt. Denna verksamhet är kostsam och mycket i effektiviseringen ligger i att man har lyckats föra över behandlingar i öppna vårdformer. Detta kräver planering och ett annat innehåll i läkarbesöken än tidigare. Även

22 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 22(30) insatserna på våra akutmottagningar innebär att man i ökande omfattning kan slutbehandla patienten under ett antal timmars observation på akutmottagningen och patienten kan därefter återvända till sitt boende utan inneliggande vård. Utvecklingen har gått mot allt större spetskompetens för läkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskebaserade specialmottagningar har byggts upp där sjuksköterskor med läkarstöd kan ta hand om allt större patientgrupper med behov av uppföljning. Läkarnas insatser fokuseras då på de svårast sjuka patienterna. Informations och utbildningsbehovet hos patienterna ställer helt andra krav idag än En rad så kallade skolor har etablerats. Patienter i grupp får utbildning i t ex hjärtskola, strokeskola, astmaskola osv. Denna typ av verksamhet är idag ett mått på kvalitet som tas upp i de nationella vårdprogrammen. För att beskriva utvecklingen kan vi ta kataraktoperationer som ett exempel utförde vi 637 operationer och hade mindre än två månaders väntetid för oprioriterade patienter utförde vi operationer och har 91 veckors väntetid. Nedan följer några exempel på diagnoser som tidigare opererats inom slutenvården och som numera överförts till öppen vårdform: 50 % av gallstensoperationerna görs idag dagkirurgiskt. Alla bråckoperationer och alla åderbråck görs numera dagkirurgiskt. Många njurstensbehandlingar görs idag "oblodigt" (stenkross) och rent polikliniskt. Scopier och vasectomier som 1993 gjordes på operation görs idag polikliniskt Vissa fotoperationer och menisker görs idag dagkirugiskt. Nya definitioner av beskrivningsmåtten Under perioden har förändringar av registreringssätt ägt rum. Till exempel registrerades 1993 de så kallade AVK besöken som läkarbesök. De utgjorde då ca besök i LSV. Idag registreras de endast som provtagning. Omfattande sjuksköterske- och läkartid går dock åt dagligen för dessa patienter. Produktionsjämförelse Inom länssjukvården har man gått igenom produktionstalen och gjort det möjligt att jämföra åren. De redovisas i bilagan. Som tidigare påpekats är det trots det vanskligt med jämförelser.

23 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 23(30) Vårdproduktion LSV Diff Antal fastställda vpl % Antal disp vpl % Antal vårddagar % Antal utskrivna pat % Medelvårdtid 5,4 5,8-6% Patientomsättning 59,1 56,5 5% Vårdplatsbeläggning 87,4% 89,4% -2% Antal läkarbesök % Antal sjuksköt. besök % Dagsjukvård % op sluten vård % op öppen vård(dagkir) % polikliniska op % Summa operationer % varav öppen vård % I tabellen ovan framgår den förskjutning till öppnare vårdformer som tidigare beskrivits. Vi har färre vårdplatser, vårddagar och patienter i sluten vård. Följaktligen har vi även färre operationer. Däremot är det viktigt att poängtera att medelvårdtiden har minskat och patientomsättningen per disponibel vårdplats har ökat. Det ska ställas mot att vårdtyngden faktiskt har ökat under perioden. De patienter som idag vistas i sluten vård kräver mer insatser än för tio år sedan. Inom öppenvård har i princip allt ökat utom läkarbesök. Idag strävar man efter att slutbehandla patienten så tidigt som möjligt. Ju mer man gör vid ett och samma läkarbesök, ju färre återbesök blir det. Det är inget problem att åstadkomma fler besök, men det kan inte vara målet. I dagsjuk-vårdsbegreppet, som ökat med 304%, döljer sig strålbehandlingar, dialyser och övrig dagsjukvård. Strålbehandlingar är en helt ny verksamhet och dialyserna har ökat med cirka under en tioårsperiod. Övrig dagsjukvård har minst dubblerats. Allt detta innebär framför allt ökad läkartid, men också ökad sjukskötersketid. Antalet anställda och nettokostnadsutveckling Trots att verksamheten har förändrats och ny verksamhet har startats har inte antalet personal utökats mycket mellan Swalander redovisar att nettokostnaden ökat med 27 % mellan Nettokostnaderna var Mkr och för 2003 uppgick de till 2 665

24 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 24(30) Mkr. Om man ska jämföra mellan olika år är en metod att räkna upp 1996 års nettokostnad till dagens värde. Om man använder sig av Landstingsförbundets KPI (det genomsnittliga löne- och prisutvecklingen i landstingen) är 1996 års nettokostnad uttryckt i 2003 års värde är Mkr. Vi kan konstatera att löne- och prisutvecklingen i vårt landsting är lägre än landstingsförbundets KPI. Avslutning Min uppfattning är inte att produktionen har minskat under åren. Vidare har jag påpekat svårigheten att jämföra mellan så lång tid som tio år. Dessutom kan man diskutera om nuvarande produktivitetsmått överhuvudtaget är bra. Jag välkomnar en utveckling där man beskriver verksamheten utifrån effektivitetsmått, snarare än produktivitetsmått. Jag hoppas att detta svar bidrar till ökad kunskap och förståelse för Landstinget Kronobergs verksamhet och den snabba förändringen av behandlingsmetoder, som ständigt pågår, och inte uppfattas som ett sätt att skylla på något annat. Sven-Åke Gustavsson Landstingsstyrelsens ordförande (s) Ingemar Swalander tackade för svaret. 96 Svar på interpellation från Suzanne Frank ang de fortsatta långa väntetiderna i vården Dnr LE/ Paul Johansson besvarade den under 83 ställda interpellationen från Suzanne Frank. Interpellationssvar till Suzanne Frank angående de fortsatt långa väntetiderna i vården Suzanne Frank har i sin interpellation ställt följande frågor: 1. Vad har Du gjort och vad kommer Du att göra för att korta väntetiderna på vård och behandling i vårt landsting? 2. På vilket sätt, anser Du, att vi kan lära oss av andra landsting beträffande möjligheterna att korta väntetiderna? 3. När kan länsinvånarna i Kronoberg räkna med rimliga väntetider på vård? Svar: Det är bra att problematiken kring väntetiderna tas upp i landstingsfullmäktige. Det är många fler än Suzanne Frank som tycker detta är svårförståeligt med långa väntetider, där behov och resurser hela tiden förändras. Köerna redovisas som längsta förväntade väntetid utan förtur i veckor. Detta betyder att det hela tiden kommer in fall som har större

25 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 25(30) behov än de som står i kön och prioriteras därför före de med mindre behov. I vissa fall är väntetiden till mottagning mycket lång men väntetiden till behandling kort. Detta gör att den totala tiden som patienten väntar kan se helt annorlunda ut. Det bör noteras att 80 % av länssjukvårdens verksamhet är akut vård och omhändertas och behandlas omedelbart. Köerna finns i de resterande 20 % av verksamheten. När landstinget nu inför ett modernt datoriserat vårdinformationssystem blir det enklare att hålla en skärpt kontroll i vårt kösystem. Landstinget Kronoberg är sent ute med ett sådant system, men blir nu desto modernare och med bättre funktioner. Suzanne har tagit upp några exempel. Man kan ta andra exempel från samma landsting och man får andra svar. Vad jag kan se är vi inte sämst på något, men inte heller bäst. I de exempel Suzanne har tagit upp har jag även kollat vilka som har längst respektive kortast kö. Väntetider till behandling i veckor (Suzannes exempel) Operation Växjö Ljungby Längst Kortast Starr 87 - Hudiksvall 120 Varberg 4 Hörapparat Lycksele 144 Lindesberg 4 Prostata Sahlgrenska 116 Eskilstuna 2 Gallstensop Gävle 208 Sopiahem 4 Urininkontinens Visby 75 Vrinnevisjukh 2 kvinnor Framfall Visby 65 Lycksele 2 Åderbråck Borås 400 Vallentuna 2 Kärlkirurgi Borås 295 Huddinge 3 Det är intressant att konstatera att det är olika landsting som har kortast köer. Således är det mycket svårt att vara bäst på allt. När det gäller höftleder så har vi 32 (Växjö) resp 30 (Ljungby) veckor men Kalix har längst på 100 veckor. Vidare brukar vi få höra, att det bara är 9 veckor till Hässleholm, men det är anmärkningsvärt att Malmö har 44 veckor, Trelleborg 44 veckor och Helsingborg 52 veckor. Alltså är det längre köer där än i Växjö och Ljungby, som dessutom förväntas minska några veckor under hösten. Väntetiden för kärlkirurgi på 114 veckor i Växjö gäller kosmetiska åderbråck utan någon medicinsk indikation för åtgärd. Då det gäller fråga 1 pågår en mängd processer som vi driver och stödjer för att korta väntetiderna. effektivisera processerna se över vilka flaskhalsar som finns se till att vi har aktuella och uppdaterade köer gemensamma väntelistor för våra sjukhus införande av VIS-systemet fastställa datum för behandling (man får besked vilken dag) samarbete med andra landsting

26 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 26(30) samma bedömningsgrunder i alla landsting förebyggande vård och information kompetensutveckling av personal förkortning av vårdtider förskjutning mot mer öppenvård läkemedelshantering prioriteringar (efter behov) rekrytering av personal etc. Det kan nämnas att en första översyn ökade kapaciteten på centraloperation CLV med drygt 5 %. Bland annat kan man till följd av detta operera 40 fler höfter under 2004 med endast materialkostnad som tillägg. Vidare finns redan gemensam väntelista mellan sjukhusen rörande galloperationer, bråckoperationer, åderbråcksoperationer och operation av prostataförstoring. Behovet av starroperationer och utprovning av hörapparater har ökat utförde vi 637 starroperationer, 2003 utförde vi Vi kommer därför att använda tillgänglighetspengar till materialkostnader för att korta köerna. 2. Hela tiden jämföra oss med andra landsting och vårdgivare genom studiebesök, information, utbildning, samarbete, systematisk verksamhetsutveckling etc. Ta del av NYSAM som ett led i förbättringsprocessen. Generellt kan dock sägas att Kronoberg uppvisar ett mycket bra resultat i NYSAM. 3. Vid varje vårdtillfälle. 80 % av länssjukvårdens verksamhet klaras idag på ett utmärkt sätt. Den grupp av patienter som idag inte har rimliga väntetider tillhör prioritetsgrupp 3. De åtgärder som beskrivits ovan kommer att minska väntetiderna. Man kan ställa sig frågan Vad är egentligen en rimlig väntetid? Har man ont så är det noll, men ibland vill man vänta på behandling så att det passar av personliga skäl. Länssjukvården gör sitt bästa för att förkorta köerna så mycket som möjligt och det är behovet som styr. Exakt när rimliga väntetider föreligger, är i dagsläget ej möjligt att svara på, men tydliga förbättringar torde vara möjliga att uppnå under denna mandatperiod. Paul Johansson Landstingsstyrelsens vice ordf Suzanne Frank tackade för svaret. 97 Svar på interpellation från Suzanne Frank angående remisstopp på psykoterapienheten Dnr LE/041264