Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
|
|
- Britta Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Våra matvanors betydelse för hälsa och miljö i andra delar av världen. Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Malmer P. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare
2 C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? Pernilla Malmer, Swedish International Biodiversity Programme (SwedBio), Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, tel: , e-post: Våra matvanors betydelse för hälsa och miljö i andra delar av världen I en globaliserad värld är även livsmedelskedjan globaliserad. Idag kan konsumenter i Sverige och andra delar av den rika världen välja och vraka i ett överflöd av mat från alla världens hörn. I detta enorma utbud är det svårt att greppa konsekvenserna av vår konsumtion. Men förutsatt att vi får tillgång till korrekt information innebär det en möjlighet för oss att rösta med plånboken för sådan mat som är bra för hälsa och miljö här hemma såväl som globalt. Samtidigt ingår vår konsumtion i ett större system där det krävs politiska beslut och institutionella förändringar för att ge möjlighet till hållbart och rättvist nyttjande av de naturresurser som är basen för vår globala matförsörjning. Att uppnå en rättvis fördelning i nyttjandet är inte minst viktigt. Skulle alla människor i världen konsumera lika mycket som vi gör i Sverige, skulle vi behöva tre jordklot till! Nedan följer några exempel på dessa båda aspekter av hur vår globaliserade livsmedelsförsörjning påverkar hälsa och miljö i andra delar av världen. Dels den strukturella delen, som kräver ett systemskifte för att lösas, dels de direkta sambanden där vi som individer kan göra skillnad genom att välja exempelvis ekologiskt certifierade produkter. Drastiska ändringar av ekosystemen ett hinder för välstånd Millennium Ecosystem Assessment (MA) heter ett stort forskningsprogram som startat på initiativ av FN vars första resultat just publicerats. Målet för MA är att utvärdera vad förändringar i ekosystemen får för konsekvenser för mänskligt välstånd. Slutsatsen av de 1400 forskarnas studier är att mänskligheten ändrat ekosystemen snabbare de senaste 50 åren än i någon annan period under historien, för att möta den ökade efterfrågan på mat, vatten, timmer, fiber och bränsle. Detta har bidragit till stora vinster i välstånd och ekonomisk utveckling, men till priset av en avsevärd och ökande degradering av flertalet ekosystemtjänster. Detta utgör i sin tur ett allvarligt hinder för att nå de av FN uppsatta millenniemålen, som just handlar om mänskligt välstånd och hälsa. Ett exempel MA tar upp för att visa på det allvarliga läget, är flödet av lättillgängliga näringsämnen i ekosystemen. Den goda sidan av saken är att vi producerar mycket mer mat till jordens växande befolkning. Men en bieffekt är att flödet av tillgängligt kväve har fördubblats sedan 1960 i de terrestra ekosystemen, samtidigt som flödet av fosfor har tredubblats. Mer än hälften av den konstgödsel som någonsin har använts på jorden har använts efter När koncentrationen når ett visst tröskelvärde 251
3 riskerar förändringarna i söt- och kustvatten att bli mycket stora. Detta leder t.ex. till eutrofiering, algblomningar och helt syrelösa områden. Det erfar vi numera själva under somrarna i Östersjön. Vi är inte ensamma om denna erfarenhet i världen, och i förlängningen kommer givetvis mänsklig försörjning och hälsa med i bilden. Denna negativa storskaliga trend utgör en del av vårt globala matsystem, men det är inte småbönder i Afrika med sina fosforfattiga jordar som lägger den tunga bördan på jorden. Och det krävs såväl forskning som paradigmskiften inom det globala jordbruket för att lösa problemen. EU politik påverkar miljö och hälsa i andra delar av världen MA slår fast att trycket på ekosystemen globalt kommer att fortsätta att öka i framtiden, om inte avsevärda förändringar i mänskligt nyttjande kommer tillstånd. Man konstaterar också att många av de grundläggande orsakerna bakom förstörelsen ligger gömda i politiska beslut om regelverk för investeringar, handel, subsidier, skatter och regleringar mm, som inte har något direkt samband med ekosystemen eller ekosystemtjänsterna i sig. Ett exempel som visar hur politiska beslut inom EU, kan påverka såväl biologisk mångfald som människors hälsa på andra kontinenter kommer från Västafrika, närmare bestämt Ghana. EU har en överdimensionerad och subventionerad fiskeflotta. EU:s egna fiskevatten räcker inte till, utan de stora båtarna fiskar i vatten utanför EU, bland annat utanför Västafrika. I dessa länder får människor mycket av sin proteinförsörjning från fisk. EU:s fiskeflotta tog ut 20 gånger mer fisk utanför Ghanas kust år 1985 än år Fiskstammen är nu hälften så stor jämfört med 1977, och konsumtionen av fisk per kapita i landet har sjunkit. Små och lokala fiskare drabbas då de stora fiskebåtarna tömmer havet längre ut. Då utbudet av fisk går ner, går priset upp, och befolkningen har inte råd att köpa fisk som förr. Detta leder i sin tur till ökad jakt på vilda djur (s.k. bushmeat ), som är den alternativa proteinkälla som står närmast till buds, och som då relativt sett blir billigare. Resultatet är att såväl stammarna av fisk som vilda djur är nära kollaps. Tack vare att bushmeat finns till hands har det funnits protein att ersätta fisken med, vilket räddat folks hälsa, men frågan är för hur länge till. Det är tveksamt om fisken som dragits upp utanför Ghana av EU:s subventionerade fiskeflottor når våra fiskdiskar i Sverige. Den kanske blir fiskmjöl i foder (hur ska vi veta det då vi köper kött?) eller filéer som säljs i någon annan stans i EU. Men den är ändå en del av EUs fiskepolitik, och därmed av vår matförsörjning, och den påverkar hälsa och miljö i andra delar av världen. Slutsatsen i detta perspektiv är att vi inte kan överlämna hela ansvaret för att förändra det globala livsmedelsystemet i hållbar riktning på enskilda konsumenter. Men inom de ramar som finns idag kan det ändå ha stor betydelse för människors hälsa och miljö vad vi väljer i affären. 252 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
4 C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? Bekämpningsmedel problem för hälsa och miljö De tydligaste och enklaste exemplen handlar om bekämpningsmedel. Många undersökningar har gjorts om varför konsumenter väljer ekologiskt. Argumenten är som regel en kombination av hälsa, miljö och etik. Bekämpningsmedel handlar både om hälsa och miljö. Inte minst hälsan för den som odlar. Det gäller självklart för svenska bönder, men problematiken blir allvarligare i tropiska länder som odlar de bananer, meloner, ananas, kakao, kaffe m.m. som vi köper i svenska livsmedelsaffärer. Det finns många orsaker till att problemet blir större i tropiska länder och utvecklingsländer. Det ofta varma och fuktiga klimatet innebär att svampar och skadeinsekter trivs och frodas. Det innebär större behov av att använda bekämpningsmedel, och ofta farligare gifter. Särskilt gäller det plantagegrödor för export som intensivodlas i stora monokulturer, som är mer känsliga för angrepp. Samtidigt innebär konsumenternas krav på perfekt utseende hos frukt och grönt att extra mycket gift används för att få frukterna helt fläckfria. I tropisk hetta är heltäckande skyddskläder näst intill omöjliga att använda. Olyckor händer ofta i hanteringen. Många plantagearbetare och bönder är också dåligt utbildade, även om det finns företag som arbetar för att förbättra situationen. Det finns ingen säker användning av kemiska bekämpningsmedel, bara möjligheter att minimera riskerna. Enligt WHO:s rekommendationer bör inte bekämpningsmedel av klass 1a och 1b, det vill säga de mest hälsovådliga, alls användas i u-länder. Men exempelvis i bananodlingen i Costa Rica är de nematicider som används klassade som 1a eller 1b. Hälsoeffekter av kravet på fläckfria bananer I en studie av bananarbetare i Honduras 2004, studerade man hälsoeffekter av insektsgiftet klorpyrifos, som impregneras i de plastpåsar som sätts över bananstockarna för att skydda dem. Skadorna från dessa insekter är främst kosmetiska, men konkurrensen är knivskarp och det är fläckfria frukter som gäller. Klorpyrifos är ett nervgift med medelhög akut giftighet för människa (WHO klass II) och det är mycket giftigt för fåglar och fisk. Bakgrunden till studien var att bananarbetarna hade protesterat mot införandet av de giftimpregnerade plastpåsarna En kommission tillsattes för att medla. Denna fastslog att risken för arbetarna skulle vara mycket liten förutsatt att arbetarna hade lämplig skyddsutrustning. Men drygt ett år senare klagade arbetarna över nerv- och hudproblem, och bananarbetarnas fackförening kontaktade då en grupp forskare, experter på bekämpningsmedel i arbetsmiljö. Samtliga arbetare i studien som hanterade påsarna sade sig använda utdelad skyddsutrustning som kläder, mask och gummihandskar. Av 55 arbetare som hanterade påsarna hade alla utom två mätbara giftrester i urinen. De hade också symptom på förgiftning som koncentrations- och minnessvårigheter, hudirritation, nedstämdhet m.m. i signifikant större utsträckning än kontrollgruppen. Detta är ett exempel på vetenskapligt belagda hälsoeffekter av bekämpningsmedelsanvändningen i bananodlingen. Men det finns beklagligtvis inte många studier gjorda. Vad man 253
5 vet är att inte bara bananarbetarna, utan också deras familjer, ständigt utsätts för gifter i låga doser. Kemikalierna som sprids i odlingarna finns också i bananarbetarnas bostäder. Det finns till och med giftrester i madrasserna de sover på, och även i andra byggnader i närheten av plantagerna, som t.ex. barnens skolor. Ingen kan säga exakt vilka långsiktiga effekter de gifter som bananarbetare och människor bosatta i och kring plantagen utsätts för idag kan ge. Följderna när de blandas i naturen och bryts ned vet vi ännu mindre om. Miljö- och fackföreningsrörelsen i dessa länder arbetar för att komma till rätta med de största missförhållandena. I Costa Rica har man bl.a. upprättat en frivillig kår av miljöövervakare, som slår larm och dokumenterar då t.ex. fall av massdöd av fiskar orsakade av utsläpp av bekämpningsmedel upptäcks. Detta sker tyvärr vid ett flertal tillfällen varje år. Däremot förordar man inte bojkott av bananer. Det är viktigt att komma ihåg att det också är människors levebröd vi pratar om. Gränsvärde för bekämpningsmedel skydd för hälsa eller handelshinder? Det pågår en debatt om de restriktioner i form av standarder som vi i de industrialiserade länderna använder vid import av livsmedel. Bland annat nagelfars gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel. Dessa är, sett ur ett annat perspektiv, handelshinder. Beräkningar har gjorts som visar att 10 % striktare gränsvärde för klorpyrifos, det medel som impregneras i påsarna runt bananstockarna för att vi ska få fläckfria bananer i exemplet ovan, skulle minska bananimporten med nästan 15 procent i 11 bananimporterande industriländer. En harmonisering enligt Codex standard (d.v.s. en sänkning av gränsvärdena) skulle istället innebära en ökning av exporten av bananer med över 5 miljoner USD per år. Detta resonemang förs som ett argument för lägre gränsvärden då skulle länderna få sälja mer bananer. Det finns bättre sätt att stödja förutsättningarna för de arbetare som ständigt utsätts för farliga gifter då de odlar våra frukter och grönsaker än att sänka gränsvärdena för bekämpningsmedel. Exempelvis att stödja en utveckling av odlingsmetoder där bekämpningsmedel inte behöver användas. Det finns för övrigt redan idag ekologiskt odlad tropisk frukt. Vi måste på allvar börja ställa oss frågan vem som betalar priset för våra förväntningar på billig mat, och hur pass billig den är i ett globalt perspektiv. Det är alltid någon som betalar priset. Våra medmänniskor som odlar den, vår miljö och våra barnbarn. 254 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merNyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel
Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merKöper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?
Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad Vision utbildningar Upplaga 1 En styrelse som gör skillnad 1 Innehåll: Schyst måltid 3 Uppdragshandling för 4 ledamot i avdelningsstyrelse Uppdragshandling för 5
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merhttp://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson
http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk
Läs merChokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd
Chokladens sötma stannar ofta i Nord men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd A. PROBLEM INOM KAKAOINDUSTRIN Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merDET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs merLärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012
Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merSvar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merJANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merSystem och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009
System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden
Läs merDin kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?
Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs mer2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merUnga röster om ek om e o
Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merDen framtida konsumentpolitiken
Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merEko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk
Läs merSvenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merRika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
Läs merFacket handlar rättvist
Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.
Läs merProjektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6
1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin 810816-7555, Louise GladBerg 790408-2448, Sarah Mattsson 860115-5008, Veronica Broberg 850906-5960,
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs merKenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID
Projektrapport 2018-2019 Kenya I samarbete med Nores och PLAN International 800 FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN 21 200 BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID 9 600 KUBIKMETER RENT OCH VARMT VATTEN 1 600 UTDELADE
Läs merEKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015
EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merMalmborgs Miljöpolicy
Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merHållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Läs merInterpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)
KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merMål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merHultabygdens Kretsloppsförening
Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man
Läs merMervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen
Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Miljökvalitetsmålen Varför ekologiskt?
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merMiljömåltider i Göteborgs Stad
Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs mer