Delgivningar KS

Transkript

1 Delgivningar KS Hälso- och brottsförebyggande rådet: Protokoll Hälso- och brottsförebyggande rådet: Presentationsmaterial Carin Götblads föredrag i Luleå Hälso- och brottsförebyggande rådet: Samverkan mot våld Basnivån IT Norrbotten Förvaltningsrapport nr Seminarie: Leva livet ut SKL cirkulär 13:11: Lärarnas arbetstid SKL cirkulär Bilaga till 13:11 Yttrande från rådet för funktionshindrade angående varmvattenbassäng

2 Haparanda -stad Protokoll Folkhälso-och Brotts%reby^^ande rådet Tid och plats : Stadshuset, Hamnskär Närvarande: Marlene Haara Urban Carlsson Elisabeth Spolander - Merefält Sinikka Engström Kirsti Jussila Per-Anders Ruona Eivor Olofsson Nina Harila Gunvor Henriksson Ordförande Folktandvården Vårdcentralen Vårdcentralen Socialförvaltningen Arbetsförmedlingen Sverigefinska Folkhögskolan Ungdomens Hus Folhälsosamordnare E j närvarande Åsa Nilsson Nadj a Lukin Sven Forsberg Ola Backe Janne Wallin Kimmo Sulila Försäkringskassan Kommunchef Barn- och ungdomsförvaltningen Polisen Kriminalvården Svenska Kyrkan Tullen Ord%ra arlene Haara Sekreterare: F ^^^ ^^ ^ unvor Henriksson

3 2 Folkhälso-och Brotts%reby^^ande rådet Öppnande Ordförande, Marlene Haara, hälsar alla välkomna till dagens möte. Rådets medlemmar får kort presentera sig eftersom Sinikka Engström sim skall efterträda Elisabeth Spolander - Merefält deltar i mötet. 2. Föregående.protokoll Protokollet läggs med godkännande till handlingarna. 3. Hälsobokslut 2011 i Norrbotten Folkhälsosamordnarenrelovisar kortfattat hälsobokslut I hälsobokslutet ingår även skolans hälsosamtal. Hela hälsobokslutet kan läsas i bifogad länk. htt s:ilwww.nll 1us.se/u lotid./ibii ^ ^/fl^c1ra^ orter/h% c 3%a4lsobokslu.t2011. df' 4. Ledamöterna har ordet Elisabeth Spolander- Merefelt, Vårdcentralen. Hemsjukvård infördes denl februari 2013 och omfattar personer från 18 år som inte själva kan uppsöka hälsocentral. Från och med 2014 införs närsjukvård. Här kommer Kalix sjukhus att vara navet som samarbetar med kommunen. Sjukvårdens arbete skall mera än tidigare utgå från patienten. Äldre multisjuka ökar. Landstinget har tagit beslut om en hälsosatsning som innebär att personer som är 30 år kommer ätt inbjudas till ett hälsosamtal. Framöver kommer även 40-, 50-och 60-åringar att inbjudas. Eivor Olofsson, Sveri^efinskafolkhö ^ -skolan, Svefi driver ett internationellt projekt för funktionshindrade avseende Tillgänglighet. Svefi håller även,i utbildningar för arbetslösa 55 år och äldre (55+). Urban Carlsson, Folktandvården. Redovisade under 3 tandstatus hos barn och ungdomar i Haparanda. Snart uppstår brist på tandsköterskor. Vad gäller äldres tandhälsa kommer nya uppgifter till hösten vilka kan redovisas då. Kirsti Jussila, Socialförvaltningen. Den 19 och 20 mars hålls enkonferens och workshop här i Haparanda "Hur förebygga livslångt utanförskap". Per-Anders Ruona, Arbetsförmedlingen. Uppdraget är att få folk i arbete. Vad gäller arbetskraftsförsörj ningen ilandet lämnar nu fler arbetsmarknaden än som kommer in. Nedan följer några aktuella arbetslöshetssiffror för Haparanda, Norrbotten och riket. ^I januari 2013 hade Haparanda 8,3 % öppet arbetslösa att jämföra med Norrbotten 4,5 % och riket 4, 8 %. Den totala arbetslösheten i Haparanda är 16,6%, vilket innebär en andra plats i landet efter Trollhättan. Den öppna arbetslösheten i Haparanda bland unga (18-24 år) är 8,2 %, i länet 6,3 och i riket 7,3 %. Den totala arbetslösheten i Haparanda bland unga är 31,2%, i Kiruna 9,5 % och i riket 18,2 Nina Harila, Ungdomens Hus. Försöker bredda verksamheten på mötesplatsen" Ungdomens Hus. Här finns motorgård. Numera kan man välja "motorgård" som elevens val. Ett tj ej rum

4 3 håller på att iordningställas av tjejerna själva. Här kan olika tj ej aktiviteter bl. a. samtalsgrupper hållas. En ansvarig för ungdomsrådet har anställts. Med bussen"tåget" som inköpts kör man bl.a. ut till byar och håller i aktiviteter. 5 Information Arbetsgruppen för föräldrastöd har träffats ett antal gånger och kartlägger för tillfället vilka föräldrastöd som finns i kommunen. 112-da en, samarrangemangetrned Torneå gick av stapeln den 8 februari. Folkhälso-och Brottsförebyggande rådet deltog och informerade om sin verksamhet. Detta år besöktes arrangemanget av ca 6139 personer, 500 fler än föregående år. Norrbottens Folkhälsopolitiska råd kommer att besöka kommunen under våren fören uppföljning av enkäten "Hur den regionala nivån kan bidra till effektiva folkhälsoinsatser i kommunen". Vid konferensen"samverkan mot våld" lanserades den myndighetsgemensamma webbportalen som även fins på kommunens hemsida. Föreläsningsmaterial från konferensen bifogas protokollet. Utdelning av utmärkelsen "Årets medmänniska" äger rum på Nationaldagen den 6 juni. Annonsering efter lämpliga kandidater sker i april och maj via olika medier. 6 Kurser/Konferenser Trygghetskonferens iluleå den april - se länk hets^on^erensen.r^u Folkhälsokonferens istockholm den maj - se länk Tio -ar-meå-sved esfolkhalsapolitik. Folkhälsosamordnaren får kontinuerligt utskick om olika kurser och konferenser och informationen skickas då vidare till berörda ledamöter i rådet. 7 Nästa möte Nästa möte äger rum,den 20 maj k i stadshuset, möteslokal Hamnskär. 9. Avslutning Ordföranden avtackar Elisabeth Spolander - Merefält för ett långt och aktivt deltagande i rådet. Ordföranden avslutar mötet.

5 Samverkan mot våld i nära relationer Carin Götblad Nationell samordnare mot våld i nära relationer Nationella samordnaren mot våld i nära relationer

6 Flödesschema över olika kontakter en kvinna kan behöva ha när hon utsatts för våld Beräknad kontakt med minst 5 (polis och socialtjänst) - >20 olika myndighetspersoner vid minst 10 - >50 tillfällen under första året efter polisanmälan Brottsoffer - myndighet Brottsskadeersättning Akuta stödinsatser Riskbedömning Långsiktig behandling Utredning max 4 mån Bearbetning Förhandling Domslut Tingsrätt IFO - barn bedömning Utredning om vårdnad, boende och umgänge Skilsmässa bodelning Kriscentrum mm Ansökan om besöksförbud Beräkning av försörjningsstöd enl socialstyrelsens allmänna råd för våldsutsatta kvinnor Familjerätt kontaktperson vid umgänge/överlämn Anmälan Riskbedömning Förhör Skadedokumentation av rättsläkare Brottsutredning Försörjnings -stöd Socialtjänst kommun stadsdel Sjukhus Vårdcentral Tandläkare Skyddat boende, ny bostad, kanske annan kommun Frivilligorg anisationer Våldsutsatt kvinna och barn som bevittnat våld Försäkrings kassan Skyddat boende Kvinnojou r Skattemyndighet Barnomsorg och skola Arbetsgivare Stödsamtal Vittnesstöd mm Brottsoffer -jour Migrationsverket Polis Åklagarmyndighet Uppehållstillstånd mm Kronofogd emyndighe t Eget nätverk Ev byte av skola, kontakt med kurator skolsköterska, elevvårdskonferens mm Skyddad adress sekretessmarkering kvarskrivning Skulder pga påtvingad flytt, inkomstbortfall mm Försäkringsbolag Advokat målsägand e-biträde Behandling av skador, sjukdomar Psykiatrikontakt Tandvård Bostadsbidrag Underhållsstöd Sjukskrivning, Rehab plan mm Arbetsförmedling Nytt jobb, praktik, arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning skadestånd Nationella samordnaren mot våld i nära relationer

7 Arbetet framåt Förebygga Agera Följa upp Nationella samordnaren mot våld i nära relationer

8 Strategisk samverkan Skola Förskola Migrationsverk Kronofogden Domstolar Brottsoffermyndigheten Socialtjänst Bedöma behov av skydd och stöd Placera i skydd Familjerätt Stöd och hjälp Samordna insatser Samordnat agerande för att få stopp på våldet för: Våldsutsatta barn Våldsutsatta vuxna Polis Förebygga brott Brottsoffersamord nande Hot och Riskbedömning Brottsutredande Privat nätverk Kriscentrum för män Målsägandebiträde Advokater Våldsutövande vuxna Mansjourer Förebyggande insatser Kriminalvård Statens institutionsstyrelse Skattemyndigheten Frivården Hälso- och sjukvården Akut sjukvård Dokumentera skador Krisstöd Långsiktig behandling Individuell handlingsplan Hot- och riskbedömning Brottsförebyggande åtgärder Stödinsatser på kort och lång sikt Frivillig organisationer Skyddat boende Stöd Nätverksskapande aktiviteter Nationella samordnaren mot våld i nära relationer

9 Sida 1 av 6 Basnivån Vad har hänt från november 2011 till november 2012? Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. November 2011 upprättade länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten en basnivå för sina respektive insatser mot våld i nära relation. Vad har hänt sedan dess? Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

10 Sida 2 av 6 Samverkansmyndigheternas utvecklingsarbete I följande rapport får man en kort men överblickbar sammanfattning av myndigheternas utvecklingsarbete och vidtagna eller planerade insatser för att uppnå Basnivån. Vad har hänt från november 2011 till november 2012? Kommunens Basnivå och utvecklingsarbete; Socialnämnden ska ha en handlingsplan; Hösten 2012 saknar sex av länets fjorton kommuner en aktuell handlingsplan. En av kommunerna uppger att de idag arbetar med att revidera sin handlingsplan. Kommuner i Kraftfält Norr arbetar med att skapa ett gemensamt skelett på en handlingsplan, som varje kommun därefter fyller på med det kommunspecifika. Piteå kommun har en handlingsplan som utgår från Basnivån och som spridits för inspiration och stöd till andra kommuner. Lättillgänglig information på kommunens hemsida. Samtliga kommuner arbetar med att uppdatera och fylla på sin lokala webb information riktad till dem som utsatts för våld i nära relation. Alla kommuner kommer att använda sig av en knapp på hemsidan som länkas till länets myndighetsgemensamma webbportal mot våld i nära relation. Webbportalen är i drift sedan januari Personal inom hela socialtjänsten ska ha adekvat kompetens. De som genomför insatser ska ha fördjupad kompetens. Samtliga kommuner uppger att de har en adekvat kompetens. Däremot anser hälften av länets kommuner att de saknar fördjupad kompetens. Åtta av länets kommuner kan idag erbjuda krisstöd till barn som bevittnat våld med Trappan metoden. Luleå, Boden och Piteå har idag utbildad personal att erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor och barn enligt Utvägsmodellen. Personal från Gällivare och Kiruna kommer att utbildas i samma modell maj Åtta yrkesverksamma inom socialtjänsten i Luleå och Gällivare samt vuxen psykiatrin i Luleå har utbildat sig i metod Alternativ till våld (ATV) för att behandla våldsutövare. Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

11 Sida 3 av 6 Samverkan mot våld har arrangerat eller varit medarrangör till konferenser för ökad kompetens med totalt 1300 anmälda deltagare. Socialtjänsten har varit välrepresenterad på samtliga konferenser. Vid utredning ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Samtliga kommuner har väntat på Socialstyrelsens bedömningsinstrument - FREDA. From november 2012 kan intresserade kommuner få prova instrumenten med uppföljning av Socialstyrelsen. Socialnämnden får rekommendationer och stöd i arbetet bl.a. via Allmänna råd (SOSFS 2009:22) och handboken Våld (2011). Socialstyrelsen aviserar att 2014 ska det tas fram föreskrifter på området. Utsatta kvinnor och barn ska erbjudas särskilda insatser mot våld; - Skyddat boende. Åtta av länets kommuner kan erbjuda skyddat boende via kommunens regi. Resterande kommuner hänvisar till Kvinnojour. Om en våldsutsatt söker stöd via socialtjänsten, så har socialnämnden ansvar för god kvalitet oavsett om insatsen utförs av ideell förening eller av kommunen själv. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram vägledande material och kvalitetsutvecklingsmodell som ska presenteras september Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. Denna information behöver bl.a. vara tillgänglig för kvinnor med olika funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn ska ges i så tidigt skede som möjligt och anpassas efter barnet mognad och förmåga. Samtliga kommuner i länet uppger att de kan ge information enligt ovan. - Råd, stöd och behandling Samtliga kommuner erbjuder råd och hjälp vid myndighetskontakter samt förmedlar kontakt till frivilligorganisationer. Barn som bevittnat/upplevt våld: Åtta av länets kommuner kan idag erbjuda krisstöd till barn som bevittnat våld med Trappan metoden. Flertalet kommuner uppger att de erbjuder stöd men har ej specificerat någon metod. Utbildning i Trappan metoden kommer att starta i Luleå maj Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

12 Sida 4 av 6 Våldsutsatta kvinnor: Luleå och Piteå har idag utbildad personal att erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor och barn enligt Utvägsmodellen. Personal från Gällivare och Kiruna kommer att utbildas i samma modell maj Övriga kommuner uppger att de erbjuder stöd till våldsutsatta kvinnor men har ej specificerat någon metod/modell. Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala kan via Samtalsbyrån erbjuda våldsutövare behandling enligt metod Alternativ till våld (ATV). Våldsutövare som bor i Luleå, Boden och Piteå erbjuds behandling enligt samma modell via Familjerådgivningen i Luleå. Piteå socialtjänst kommer att utbildas i metod Carin Dads (Säkrare pappor) för behandling av pappor som utövar våld. Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Våldsutsatta barn: Samtliga kommuner uppger att de har en strukturerad samverkan då barn upplevt våld. Piteå älvdal, Luleå och Boden har en systematisk och strukturerade samverkan i Barnsamråd. Barnsamråden koordineras av socialtjänstens samordnare och sker enligt en mötesplan och med utpekade representanter från myndigheter och hälso- och sjukvården. Kraftfält Norr (Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala) samt Östra Norrbotten (Kalix, Haparanda, Övertorneå och Överkalix) har för respektive länsdel gemensamma rutiner för samverkan vid misstanke om misshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Våldsutsatta kvinnor: Åtta av länets kommuner uppger att de helt eller delvis saknar strukturerad samverkan då kvinnor utsatts för våld i nära relation. Några kommuner har aktiva kvinnofridsnätverk var man gemensam arbetar med handlingsplaner, information riktad till målgrupperna etc. Piteå, Luleå och Boden erbjuder kvinnor som gjort polisanmälan stöd och hjälp enligt metod "Från polisanmälan till stöd och hjälp". Även Gällivare avser att utveckla sådan rutin mellan polis och socialtjänst. Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. Samverkan mot våld genomförde en kartläggning 2011 som visade att det är få socialtjänster i länet som dokumenterar eller har förutsättningar att registrera antalet våldsutsatta de möter. Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

13 Sida 5 av 6 Piteå socialtjänst har sedan november 2011 kartlagt en gång per kvartal resurscentrums ärenden. Preliminära resultat från fyra kartläggningsmånader 2012 visar att av totalt 142 ärenden tillfrågades 46 % om våldsutsatthet, varav 74 % svarat ja av de tillfrågade. Socialstyrelsen har som prestationskrav vid fördelning av utvecklingsmedel 2013 att kommuner ska kunna visa att de har kunskap om omfattning om våld i nära relation i sin kommun. Norrbottens läns landstings Basnivå och utvecklingsarbete: Landstinget har en övergripande handlingsplan Åtgärdat och under implementering. Landstingets sjukvårdledning antog handlingsplanen vilken inkluderar vårdprogram våld i nära relation i maj Planen gäller t.o.m. december 2013 då den revideras av en arbetsgrupp med klinisk kompetens och godkänns av hälso- och sjukvårdsdirektören som ytterst ansvarig för driftsorganisationen inom hälso- och sjukvård. Personal ska ha grundläggande kompetens och personal som genomför insatser ska ha fördjupad kompetens. Påbörjat, implementeras under Landstinget har under 2012 webbaserat grundläggande utbildningsmaterial för att vid arbetsplatsträffar etc. möjliggöra för verksamheterna att systematiskt utbilda all personal. Följs upp av sjukvårdledningen, ytterst driftsansvarig hälso- och sjukvårdsdirektören. Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Åtgärdat och implementeras Verksamheterna har påbörjat systematisk samverkan. Informatikansvarig utvecklar den digitala anmälan under , finns idag digitalt under våld i nära relation, men ska framgent få en egen uppföljningsbar kod. Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och dokumenteras. Implementeras. Är digitalt klart, pilot genomförd vid SY akut med goda resultat. Första skarpa dokumentationer gjorda under sommaren. Under hösten planerar samtliga HSV divisioner mål och mått kopplat till området för Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

14 Sida 6 av 6 Vid undersökning ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. Implementeras. Riktlinjer och rutiner är framtagna tvärprofessionellt i en klinisk arbetsgrupp och digitaliseras under hösten i VIS (verksamheternas informationssystem) Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättande riktlinjer och rutiner. Implementeras. Riktlinjer och rutiner samt handlingsöverenskommelse mellan polis och landstings är framtagna och implementerade i flertalet verksamheter. Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. Finns digitalt på NLL.se, NLLplus samt insidan och VIS, pappersbroschyrer och PDF broschyrer framtagna och implementerade i flertalet verksamheter. - Lättillgänglig information på landstingets hemsida Finns digitalt på NLL.se, PDF broschyrer samt framtagna och implementerade i flertalet verksamheter. Knappen finns på startsidan NLL.se för snabb navigation till information för våldsutsatta. - Information till barn En folder riktad till barn, inom denna målgrupp, kommer att vara klar för spridning i början av Information på webbportalen Råd om vård Lobbyverksamhet pågår från NLL, NCK samt SKL, 1177 är en nationell sida som NLL inte administrerar autonomt. - Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Påbörjat utvecklingsområde Det utsatta barnet ska ha tillgång till barnpsykiatriska insatser där det bedöms relevant. Påbörjat och implementerat i flertalet verksamhetsområden, fortsätter utvecklas under Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

15 Sida 7 av 6 - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. Implementeras med handlingsplan/vårdprogram bland annat genom verksamhetens informations system (VIS) och kvinnofridsnätverket, samt centrala informationsenheten och informatörerna vid alla divisioner. Polismyndigheten Norrbottens Basnivå och utvecklingsarbete: Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Rutiner har införts för strukturerade riskanalyser. Antalet utförda har ökat med 380 % Från 25 stycken år 2011 till 116 stycken till och med oktober Vad gäller kontaktförbud så har myndigheten påbörjat arbetet med att tillsätta kontaktpersoner inom polisen för dem som ska skyddas av kontaktförbudet. Hittills har ca 50 % av alla skyddspersoner fått en kontaktförbudscoach. Målgruppen för dessa har huvudsakligen initialt varit kvinnor som hotats i nära relation. På sikt önskar vi att alla skyddspersoner och även de hotande kan få en coach. De berörda har upplevt kontakterna som mycket positiva och uppskattade. Målet är att försöka förmå skyddspersonen att orka stå fast vid sitt kontaktförbud. Att peppa och att påminna om hur det var innan. Att ge handfasta råd om hur de ska förhålla sig, när oönskade kontakter sker. Men också att vara någon att vända sig till med frågor och funderingar. Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt Utbildning har skett av samtlig relevant personal. Åtgärdskort har delats ut till samtliga utbildade. Detta följer det nationella konceptet för utredning av brott i nära relation, och förstahandsinsatserna regleras i PNU polisens nationella utredningskoncept. Implementeringen av detta går sakta men säkert framåt. Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser På de orter där kommunerna startat verksamheter t.ex. FREDA- mottagningen mot våld i Luleå och RVC i Piteå så förmedlas kontakt. Samverkan med dessa har utvecklats med såväl förmedling av ärenden som strukturella och operativa samrådsmöten. Polismyndigheten i Norrbotten har i syfte att förbättra brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet, tagit beslut om att starta projekt benämnt Astrid. Det är en del av myndighetens arbete med att uppnå det nationellt och lokalt satta målet med 70% nöjda brottsoffer. Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

16 Sida 8 av 6 Projektet är en stor satsning, och innebär att en enhet skapas, som har till uppgift att arbeta med strukturerade riskanalyser och att hjälpa hotade personer, brottsoffer och vittnen. Inom ramen för projektet kommer hanteringen av kontaktförbud struktureras upp och förbättras, i synnerhet gällande möjlighet för hotade personer att få en kontaktperson inom polisen." Ett ytterligare projekt är igång för att förbättra informationen till brottsoffer som utsatts för integritetskränkande brott. Kontakten sker via SMS och där erbjuder man information om vilket stöd som finns, och öppnar upp en möjlighet för kontakt med såväl polis som externa stödorganisationer. Verksamheten är helt separat från brottsutredningen. Erfarenheter från projektet visar att ca 20 % av de som fått ett SMS har velat ha mer information eller förmedling av kontakt med brottsofferstödjande organisation. Projektet pågår i Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Norra Lappland. Alla patrullerna har även ett brottsofferinformationskort i visitkorts storlek som delas ut till målsägare. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan om barn i riskzon skickas till Socialtjänsten omedelbart. Antalet SOL 14 anmälningar har ökat markant årligen från år 2007 antalet 46 stycken till och med 2012 antalet 545 stycken. Den totala ökningen mellan är 1084 %, se diagram. Uppföljning av detta sker på månadsbasis, och åtföljs av regelbundna generella utbildningar för personalen, samt individuella påminnelser till enskilda anställd som missat att skriva. Antal diarieförda Sol 14 - anmälningar till socialtjänsten om barn som kan antas fara illa, från polismyndigheten i Norrbotten mellan antal Sol antal Sol Ökning med 113 %, med 64 %, med 93 %, med 31 %, med 33 % Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

17 Sida 9 av 6 Personal inom Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Viss polispersonal har deltagit i de utbildningar som tillhandahållits av kvinnojouren och Samverkan mot våld. Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts. På polisens nationella hemsida finns information mycket omfattande information kring brott i nära relation, på svenska och på andra språk. Det finns också på lättläst svenska för barn eller personer med annan språklig bakgrund, eller funktionsnedsättning. Se Åklagarkammarens Basnivå: Åklagarkammaren, med svar lämnade av chefsåklagare Håkan Nyman, följer upp Basnivån med att de i allmänhet deltar i barnförhör, att lagföring avseende brott mot barn sker inom lagstadgad tid, att de för skadeståndstalan för målsägandes räkning och att de prövar ansökningar om kontaktförbud. Åklagare medverkar i samverkansgrupper. Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. Att åklagare strävar efter att närvara vid förhör med målsäganden under 18 år Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening. Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande omständighet vid lagföring. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre månader. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex månader. Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. Att pröva ansökningar om kontaktförbud. Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Upprättat av: Annika Stävenborg Vennberg, projektledare Samverkan mot våld; Tanya Jendersen, utvecklingsstrateg Norrbottens Läns Landsting; Åsa Sannerborg, länsansvarig brottsoffersamordnare Polismyndigheten Norrbotten. Godkänt av: Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld. Dok.typ: Rapport Datum:

18 (5) FÖRVALTNINGSRAPPORT FÖR FÖRVALTNINSGSOBJEKT BD GEMENSAM VIDEOPLATTFORM Förvaltningsobjekt: Rapport nr: 03 BD Gemensam videoplattform Rapporten avser period: Objektägare: IT-systemägare: Objektansvarig: IT-systemansvarig: Skickas till: Tony Blomqvist, IT Norrbotten Stefan Lundström, NLL Catherine Melby, IT Norrbotten Maria Lindberg, NLL Objektägare, IT-systemägare, styrgrupp, kommunförbundet, kommunchefer och kommunernas IT-chefer. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

19 2 (5) Kort sammanfattning av förvaltningsläget Förvaltningsstyrning Arbete pågår fortlöpande med drift och utveckling av videoplattformen. Månadsvis sker avstämningsmöten med STV (återförsäljare) och Polycom (leverantör). Den årliga utvärderingen av förvaltningsavtal med bilagor är genomförd samt uppdaterad med aktuell information. Serviceavtalet med STV är förlängt i 3 år. Statistiken visar att även för årets sista månader ökar antalet uppkopplade timmar för videotrafik jämfört med tidigare år, se nedan Antal Drifttimmar (uppkopplade timmar) Trenden med en ökning av videotrafik med ca 5.000h/år håller i sig. Under 2013 kommer en redovisning av statistik nedbruten per kommun och division inom Landstinget att presenteras. Mängden flerpartsmöten i videobryggorna har också ökat. Antalet bokade videokonferenser (inom NLL) har ökat ca 10 % och antalet övriga bryggkonferenser (s.k. ad hoc möten) har ökat ca 15 % jämfört med Förvaltningsplan för 2013 är framtagen och förfrågan med insamling av önskade förvaltningsaktiviteter inför 2013 är gjort till alla organisationer. Beslut om godkännande av förvaltningsplan sker på styrgruppsmöte i början av Marknadsföring För att sprida kunskap och information uppdateras den gemensamma videoportalen ( löpande med nyheter om olika tillämpningar inom videoområdet. Portalen har också uppdaterats med en egen sida för support, riktad till lokala tekniker i kommunerna. Inom NLL nås videoportalen via Insidan (insidan.nll.se/videokonferens). En delegation från Österrike och Tjeckien gjorde under hösten studiebesök hos NLL, bl.a. för att informeras om arbetet med distansöverbryggande teknik, den IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

20 3 (5) gemensamma videoplattformen i Norrbotten med exempel på olika tillämpningsområden. Under hösten besökte NLLs videogrupp, tillsammans med Teknikakuten, Gällivare och Kiruna sjukhus för att informera om och visa på olika möjligheter med videokonferens och telemedicin. Samverkan IT Norrbotten besökte vid två tillfällen Polycom i deras lokaler i Stockholm, dels med länets IT-chefer och dels med bolagets styrelse. Vid besöken gjordes en presentation om vad Polycom har att erbjuda idag och vad som är på gång framöver inom videoområdet. Ett teknikermöte med förvaltningsrepresentanter och kommunernas tekniska kontaktpersoner genomfördes i november. Där informerades om gjorda och kommande uppgraderingar av hela videoinfrastrukturen. Även avrapportering av status på pågående förvaltningsaktiviteter samt avrapportering från respektive kommun gjordes. Representanter från både Haparanda och Piteå kommun har besökt NLL vid ett par olika tillfällen för att få tips om olika typer av videoinstallationer och vad man bör tänkta på utifrån enskilda behov respektive kommun har. Förvaltningen har även träffat Marina Eklund, ansvarig för modersmålsundervisningen, för att diskutera hur denna undervisning kan vidareutvecklas med hjälp av olika tekniska hjälpmedel. Detta arbete kommer att fortlöpa även under I samarbete med de fyra landstingen i norra regionen, hölls i december en workshop på temat Vård på distans ur ett ledningsperspektiv. Ledningsrepresentanter från alla fyra landstingen deltog. NLL föreläste om hud konsultationer på distans. Felanmälan och support Under perioden har det varit få ärenden avseende felanmälningar för driftstörningar. Användarsupport och konsultation har utförts löpande, likaså beställningar av nya användarkonton. Under 2012 har andelen nybeställningar av CMA Desktop ökat jämfört med För kommunanvändare är ökningen 9 %, vilket motsvarar en ökning med knappt 6 användarkonton/månad. För NLL är ökningen 32 %, i snitt har 13 nybeställningar/månad gjorts. Drift och infrastruktur Det händer mycket inom området videoinfrastruktur och vi står inför en uppgradering och modernisering av videoplattformen. NLL driften följer utvecklingen i nära samarbete med STV och Polycoms videotekniker för att säkerställa att vi får mesta möjliga funktion med en stabil drift så kostnadseffektivt som möjligt. En omfattande uppgradering av infrastrukturen pågår sedan sommaren med efterföljande ärenden registrerade hos Polycom. De större störningarna är åtgärdade och i slutet på året har driften av infrastrukturen varit stabil. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

21 4 (5) Kvarstående uppgradering av DMA till version 4 skjuts till nästa år. Uppgraderingen medför bl.a. möjlighet att köra videotrafik via SIP-protokollet samt fler samtidiga videosamtal. Ett ärende som kvarstår hos Polycom har med förbättrad adressboksfunktionalitet att göra och detta kräver en uppgradering av CMA-servern till version 6.2. Uppgraderingen beräknas ske i början av I och med detta kommer testmiljön att kunna återställas. Därmed kan installation för tester av ny Access Proxy -lösning som kan underlätta videotrafik genom brandväggar att förberedas. Det andra kvarstående ärendet hos Polycom rör instabilitet och problem i konferenser vid anslutning med olika klientversioner. Här pågår ett löpande arbete och tester tillsamman med Polycom. Förvaltningsaktiviteter Arbetet med aktiviteter enligt förvaltningsplan fortlöper. Ett led i lanseringen av tjänsten för inspelning och streaming var att i slutet av oktober genomföra en större pilotsändning. Skol forum anordnades i Norrbotten och platsen för fysiskt deltagande var på Nordkalotten konferens i Luleå. För att erbjuda så många lärare som möjligt i länet att kunna delta, sändes konferensen även via streaming (direktsändning över internet) och spelades in. Allt med lyckat resultat. Det som gjorde evenemanget extra lyckat var engagerade moderatorer på plats som skötte kamerainställningar beroende på antal deltagare på scenen. Som meddelats i förra förvaltningsrapporten har vissa omprioriteringar gjorts av förvaltningsaktiviteter. De aktiviteter som inte hanterats under 2012 är överförda till förvaltningsplanen Problem och möjligheter Problem och möjligheter Konsekvenser Åtgärder Bodens kommun, troligt problem med videotrafik genom brandväggen. Fel relaterade till databasen och anslutning via access proxy Instabilitet mellan olika klientversioner/macklienten Påverkar bl.a. visning av databild samt interna videosamtal. Problem med användarinformation, adressböcker, bokningar och trafik genom brandväggar Nedkopplad från möten efter viss tid, får inte alltid content bilden Driftpart för Bodens brandvägg har gjort konfigurationsändringar enligt förslag från NLLdriften. Problemen är åtgärdade. Databasproblemen är åtgärdade. Kvarvarande ärenden under behandling enligt beskrivning ovan. Resultat av alla klienttester registrerade som ärende hos Polycom. Hantering pågår. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

22 5 (5) Driftstörningar Utöver arbete med ärenden/följdproblem efter uppgradering har inga större driftstörningar i miljön uppstått. Sedvanliga månatliga förebyggande underhåll är genomförda. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

23 LEVA LIVET UT VÄLKOMMEN TILL EN SEMINARIEDAG OM ATT VARA ÄLDRE Hur är det att vara äldre kvinna och man idag? Med ett hälsoperspektiv jämställdhetsperspektiv äldreperspektiv glesbygdsperspektiv Vad är aktivit åldrande? Som vi skrattat i Grubbnäsudden av Ann-Katrin Tideström Boken om hur det är att vara kvinna, bli äldre och leva i glesbygd? Skildringar om mänskliga möten, natur, närhet och avstånd samt årets och livets gång. Ta del av erfarenheter sedan början av 1990-talet från en liten by på landet. Anmälan senast 10 maj Medverkande: Agneta Granström, landstingsråd Ann-Katrin Tideström, skribent Mirja Burlin, skådespelare Lars Paulin, musiker, Norrbottensteatern Gunnar Ågren, fd generaldirektör Statens Folkhälsoinstitut Gertrud Åström, jämställdhetsexpert Ritva Holmström, sociolog, psykoterapeut med flera Tid: Onsdag den 22 maj 2013 kl Plats: Sessionssalen, landstingshuset, Robertsviksgatan 7, Luleå Kostnad: 600 kr (fika och lunch igår) Anmälan görs via Kommunförbundet Norrbottens webb:

24 PROGRAM 9.30 Registrering och fika Välkommen Agneta Granström, Landstingsråd, Norrbottens läns landsting Reflektioner över hälsan bland äldre Gunnar Ågren folkhälsoexpert, f d generaldirektör för Statens Folkhälsoinstitut Som vi skrattat i Grubbnäs/träffarna i Grubbnäsudden Ann-Katrin Tideström, skribent Mirja Burlin, skådespelare och Lars Paulin, musiker Lunch Ett jämställt liv bland äldre? Villkor för äldre i glesbygd? Gertrud Åström, sakkunnig i jämställdhetsfrågor Livslust livet ut Ritva Holmström, socionom, psykoterapeut Fika Ett aktivt åldrande för alla ens egna möjligheter? Uppehålla det friska och livslusten. Hur stöder vi det? Panel med föredragare, representant från pensionärsorganisation, ordförande i socialnämnden, ordförande Norrbottens folkhälsopolitiska råd Avslut Tiderna är beräknade för att ge plats för frågor För mer infomation kontakta Kerstin Sandberg: telefon: mail: kerstin.sandberg@nll.se

25

26 Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga M). Parterna ger här sin gemensamma syn på lärares arbetstid i form av frågor och svar. Svaren bygger på det centrala avtalet. Ta reda på om det finns lokala överenskommelser om arbetstiden på din arbetsplats som kan påverka svaren på frågorna. 1. En skola ska genomföra Öppet hus på en lördag. Vilken slags arbetstid är det för läraren som arbetar på lördagen? Svar: Av lärarens årsarbetstid om timmar är timmar reglerad tid. Den reglerade arbetstiden kan variera i perioder över ett verksamhetsår för att förläggningen av den ska stödja verksamhetens behov. Ett verksamhetsår rymmer 194 så kallade A-dagar, dagar då den reglerade arbetstiden om timmar förläggs. Vid planeringen av verksamhetsåret ska en av de 194 A- dagarna och tillhörande reglerad arbetstid förläggas till den lördag då Öppet hus ska genomföras. Vid arbete på lördagen, tid som avtalet anser vara obekväm, utges tillägg för obekväm arbetstid. 2. En lärares hela reglerade arbetstid timmar är redan utlagd på 194 A- dagar över verksamhetsåret, i ett veckoschema måndag fredag. Nu ska Öppet hus hållas på en lördag. Vilken slags arbetstid är det för läraren som arbetar på lördagen? Svar: I och med att all reglerad arbetstid redan är tagen i anspråk, kan arbetsgivaren beordra övertid när Öppet hus ska genomföras. I detta exempel utges kvalificerad övertidsersättning enligt bestämmelserna i avtalet. I samband med att övertidsersättning utges betalas inte ersättning för obekväm arbetstid. 3. Kan arbetsgivaren förlägga A-dagar till andra dagar än måndag fredag? Svar: Skolans verksamhet bedrivs i de allra flesta fall måndag fredag och därför förläggs lärarnas 194 A-dagar vanligtvis till måndag fredag. Vid aktiviteter som till exempel Öppet hus eller skolkonserter kan dag av de 194 A-dagarna förläggas till lördag eller söndag. Vid arbete på lördag eller söndag, tid som avtalet anser vara obekväm, utges tillägg för obekväm arbetstid.

27 4. Rektor har beslutat följande perioder för planeringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna: 10 augusti 4 november; 5 november 10 mars; 11 mars 22 juni. Hur kan lärarnas reglerade arbetstid och A-dagar förläggas under perioderna? Svar: Enligt en bestämmelse i avtalet ska planeringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna omfatta minst tre perioder under verksamhetsåret för att arbetstidsförläggningen ska bli så jämn som möjligt. Varje lärares reglerade arbetstid, timmar och 194 A-dagar ska läggas ut i ett individuellt arbetstidsschema som fastställs av rektor. Det finns inget i avtalet som hindrar ett utlägg på individbasis. Ett utlägg på individbasis ska eftersträvas, då det bättre motsvarar den flexibilitet som verksamheten fordrar, samt svarar mot den individuella hänsyn en arbetsgivare måste ta gentemot en arbetstagare. Innan fördelningen sker bör man se över det kommande verksamhetsåret och planera in tid och dagar på ett sätt som gynnar den verksamhet som skall genomföras. 5. På en skola finns problem med ojämn förläggning av arbetsuppgifterna över verksamhetsåret. Nationella prov, utvecklingssamtal, Öppet hus och föräldramöte ligger alla under april månad. Hur kan detta hanteras? Svar: Rektor och personal bör tillsammans göra en grovplanering av verksamheten inför verksamhetsåret där man fördelar de extra tunga arbetsuppgifterna utspritt över året. Vid planeringen ska såväl verksamhetens som den enskilde lärarens behov beaktas. I första hand bör man fördela de arbetsuppgifter som skolan och läraren själv råder över så att förläggningen och därmed arbetsbelastningen blir så jämn som möjligt över arbetsåret. Den reglerade arbetstiden ska sedan lämpligen förläggas så att mer tid förläggs till de veckor då behovet är större och mindre till de veckor då arbetsbördan är något mindre. Det finns inget i avtalet som begränsar utlägget av reglerad arbetstid till en veckoarbetstid på till exempel 35 timmar per vecka. Begränsningen ligger i timmar per år och periodiseringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna om minst tre perioder under verksamhetsåret. Syftet med periodiseringen är att åstadkomma en så jämn arbetsbelastning som möjligt.

28 6. Tre lärare har tillsammans ansvar för en grupp om 60 elever i årskurs 5. De arbetar alla 100 procent och alla har hela sin tjänstgöring förlagd till gruppen. Under vårterminen ska två av de tre lärarna under samma tidsperiod vara föräldralediga på 25 procent. Vad händer? Svar: Arbetsgivaren har ansvaret att planera för att verksamheten ska kunna fortgå utan påtagliga störningar. Arbetsgivaren har också ansvar för lärarnas arbetsmiljö. Om utgångspunkten i ovanstående fråga är att alla tre lärarna har 100 procent tjänstgöring förlagd till årskurs 5 och det försvinner 25 procent respektive 25 procent, så måste frågan lösas organisatoriskt. Ett sätt är att omfördela och omprioritera i verksamheten för att få in ytterligare tjänstgöring till årskurs 5 i form av någon eller några andra lärare i organisationen som kanske i dag inte har full tjänstgöring. Ett annat sätt är att ta in vikarie på deltid. 7. På en skola finns tre lärare i engelska. En av lärarna har nyligen sagts upp på grund av arbetsbrist. Antalet undervisningsgrupper har inte förändrats. Arbetslaget får nu i uppgift att fördela undervisningen i engelska på de kvarvarande lärarna. Hur kan situationen hanteras? Svar: Frågan måste lösas organisatoriskt. Ett antagande man kan göra är att uppsägning på grund av arbetsbrist har förberetts lång tid i förväg och att det då gjorts konsekvensanalys av arbetsmiljön för de kvarvarande som ska jobba i den nya och mindre organisationen. Finns det i analysen av kvarvarande organisation ett utrymme för att fördela undervisningen i engelska utan att det medför risk för ohälsa, beslutar rektor detta. Att involvera arbetslaget i arbetet om hur lösningen ska se ut är bra som råd och stöd. Det är dock rektor som fattar beslut om organisation, verksamhet, prioriteringar och arbetsmiljö. 8. På kommunens skolor läggs följande ut: fem studiedagar under elevernas läsår, en kompetensutvecklingsdag i augusti och två i juni, sammanlagt åtta dagar om åtta timmar vardera för kommunens alla lärare. Hur ska den återstående tiden för kompetensutveckling hanteras? Svar: Avtalet säger att tid för kompetensutveckling ska avsättas inom den reglerade arbetstiden utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. I exemplet ovan har arbetsgivaren beslutat att lägga ut 64 timmar lika för alla lärare. Den resterande tiden ska fördelas individuellt mellan lärarna efter verksamhetens och individens behov. Det finns inget i avtalet som förhindrar arbetsgivaren att satsa ytterligare på lärares kompetensutveckling.

29 9. En lärare arbetar i årskurs 7-9. Två dagar i veckan har läraren lektion till klockan 12:00 och nästa lektion börjar klockan 12:30. I schemat markeras detta uppehåll som lärarens rast på 30 minuter. Har läraren fått ut sin rast? Svar: Det finns inget reellt utrymme om minst 30 minuter mellan två lektioner som slutar och börjar som i exemplet ovan, alltså finns ingen möjlighet att få ut en rast. Lektionerna ska läggas så att det avsätts rimlig tid för läraren att avsluta och starta lektioner, utan att detta kommer att inkräkta på lärarens möjlighet att verkligen få minst 30 minuters rast och utan att utlägget inkräktar på elevernas undervisningstid. Enligt Arbetstidslagen har en arbetstagare rätt till rast och rasten ska förläggas så att arbetet inte sker under längre sammanhängande tid än fem timmar. Syftet med rasten är att arbetstagaren ska kunna återhämta sig och sedan orka slutföra arbetsdagen med god kvalitet på arbetet. Tid för rast är inte arbetstid och räknas därmed inte in i den reglerade arbetstiden. Arbetstidslagen anger inte hur lång denna rast ska vara, men praxis på svensk arbetsmarknad är att en lunchrast är mellan 30 och 60 minuter lång, där minimum således är 30 minuter. Arbetsgivaren ska planera verksamheten utifrån dessa förutsättningar med tanke på arbetstagarens hälsa och säkerhet, liksom verksamhetens kvalitet. 10. Rektor har lagt ut lärarens reglerade arbetstid så att arbetstiden startar samtidigt som den första lektionen börjar och slutar samtidigt som dagens sista lektion slutar. Läraren önskar få förlägga sin reglerade arbetstid så att den börjar 15 minuter innan första lektionen startar och slutar 15 minuter efter det att sista lektionen slutar. Vad är rimligt? Svar: Den reglerade arbetstiden ska rymma att läraren kan vara på plats före och efter lektionen för att till exempel hinna ta fram och sätta undan material, iordningställa lokalen och släppa in och ut eleverna. För att skolan ska kunna ge eleverna den undervisningstid de har rätt till måste läraren kunna starta och avsluta lektionen på utsatt tid. Hur mycket reglerad tid som behövs kan variera och avgörs med beaktande av vilken undervisning som bedrivs, hur lokalerna ser ut och så vidare. Tiden ska inte tas från elevernas undervisningstid. 11. En lärare arbetar heltid med tjänsten förlagd till två olika skolor. Det är 20 km mellan de två skolorna. Normal körtid är 20 minuter. Läraren beskriver sina arbetsförhållanden som mycket stressiga, eftersom det vid flera tillfällen i veckoschemat förekommer allt för snålt tilltagen restid mellan de olika skolorna. Även då lektioner är på samma skola förekommer vid byte från en lektion i en klass i ett ämne, att det inte finns någon tid alls innan nästa lektion börjar i en annan klass i ett annat ämne. Har läraren en rimlig arbetssituation?

30 Svar: Planeringen av tjänstgöringsunderlaget ska medge att läraren har tid på sig att förflytta sig mellan skolor och lektioner. Hur mycket reglerad tid som behövs kan variera och avgörs med beaktande av vilken undervisning som bedrivs, hur lokalerna ser ut och hur avståndet till den andra skolan är och så vidare. Tiden ska inte tas från elevernas undervisningstid. 12. Två lärare ska åka på kurs till London med elever i gymnasiets årskurs 3. Resan är en del av en kurs i engelska. De åker på tisdag morgon och kommer tillbaka lördag kväll. Vad ska lärare och rektor tänka på inför resan? Svar: Inför resan måste rektor besluta om resans utformning. Hur ska resan bemannas och hur ska berörda lärares arbetstid förläggas för att regler om dygns- och veckovila ska kunna iakttas och ansvaret för eleverna upprätthållas. Att rektor fattat de nödvändiga besluten inför resan är avgörande ur försäkringssynpunkt för den händelse något skulle inträffa under resan. Även vilka avtalade ersättningar som kan komma i fråga för de berörda lärarna ska beslutas av rektor i förväg. 13. En lärare har två årskurs 9 i svenska och ska därför hantera nationella prov för båda grupperna. I lärarens arbetstid är 35 timmar i veckan över hela året utlagd som reglerad arbetstid. Nu gör läraren gällande att arbetstiden inte räcker till under den period läraren ska hantera de nationella proven. Hur kan situationen hanteras? Svar: Nationella prov är ett uppdrag som skolan ska genomföra. Rektor beslutar inför verksamhetsåret vilken tidsomfattning av en lärartjänst de nationella proven tar i anspråk och under vilka perioder av läsåret som dessa prov genomförs. Eftersom lärares arbetstid kan variera under ett verksamhetsår ska lärarens arbetstidsförläggning planeras så att det finns tid kvar för de perioder då nationella prov genomförs. Om lärarens arbetstid har använts till annat i stället för de nationella proven måste ansvarig chef besluta vilka omprioriteringar som ska göras och fatta beslut så att de nationella proven kan genomföras. Om situationen uppstår att arbetsuppgifterna inte ryms inom lärarens reglerade arbetstid kan övertidsarbete bli en akut lösning. Övertidsersättning utges enligt bestämmelserna i avtalet.

31 14. En tjänst annonseras ut i ma/ no 90 procent. Läraren som intervjuas för tjänsten undrar vad som skiljer tjänstens innehåll från en heltidsanställning. Vad säger avtalet? Svar: Avtalet reglerar inte i detalj hur en anställning ska utformas, varken till sysselsättningsgrad eller till innehåll. Arbetsgivaren ska visa vilka arbetsuppgifter som ingår i deltidsanställningen och vilken omfattning dessa uppgifter har i förhållande till en heltidsanställning. 15. En lärare arbetar deltid 80 procent och har reglerad arbetstid utlagd måndag torsdag med sju timmar per dag. En studiedag infaller på en fredag. Rektor vill att läraren ska vara med. Vad gäller? Svar: Lärarens deltid på 80 procent innebär att lärarens reglerade arbetstid är 80 procent av timmar, det vill säga timmar. Vid planeringen av verksamhetsåret måste arbetsgivaren se till att läraren har reglerad arbetstid utlagd på den aktuella fredagen/ studiedagen och att arbetstiden ryms inom den deltidsanställde lärarens reglerade arbetstid. 16. Skolinspektionen inspekterar en skola under oktober månad och ålägger då skolan att revidera sin likabehandlingsplan. Rektorn ger en lärare i skolans mobbningsteam i uppdrag att revidera planen, vilket är ett tidskrävande arbete. Rektor menar att om läraren inte hinner med arbetsuppgiften inom sin reglerade arbetstid så får läraren använda sig av sin förtroendearbetstid. Vad gäller? Svar: Skolledningen ska tillsammans med läraren planera vilka uppgifter som för en tid kan läggas åt sidan för att skapa utrymme för revideringsarbetet av likabehandlingsplanen inom ramen för den reglerade arbetstiden. 17. En lärare har slutat för dagen och är på väg ut från skolan när en elev stoppar läraren och säger att en kamrat har ramlat och slagit i huvudet. Den skadade är groggy och har uppenbarligen ont. Läraren larmar 112, kontaktar elevens föräldrar, följer med i ambulansen in till sjukhuset och väntar där till elevens föräldrar ansluter. När läraren kommer tillbaka till skolan där bilen finns har det gått tre timmar sedan lärarens reglerade arbetstid slutade. Har läraren rätt till övertidsersättning? Svar: Övertid ska i normalfallet vara beordrad i förväg av rektor men kan också godkännas i efterhand, till exempel vid händelser som i exemplet.