Från polisanmälan till stöd och hjälp

Transkript

1 samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum (RVC) 1

2 Handboken är framtagen av Samverkan mot vålds specialistgrupp, bestående av socialtjänstens samordnare för barn- och kvinnofrid från Kraftfält Norr, Piteå, Luleå och Boden samt av representanter från polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbottens län. RVC:s metod har anpassats till länets förutsättningar i samarbete mellan Piteå RVC, Freda mottagningen och aktuella polisområden. Materialet kommer fortsätta att utvecklas utifrån de kunskaper som genereras under projekt samverkan mot våld. upprättat av Annika Stävenborg Vennberg godkänt av Operativa styrgruppen för Samverkan mot våld dok.typ Handbok för myndighetssamverkan mot våld i nära relation version 1.1 datum ansvarig för uppdatering Annika Stävenborg Vennberg tryck Luleå Grafiska

3 Innehåll Från polisanmälan till stöd och hjälp...5 Förberedelser...7 Rutinbeskrivning...8 Uppföljning...8 Utgångspunkter...8 Bilagor;...9 Flödesschema brott i nära relation målsägande över 18 år. Polisens blankett för samtycke Relationsvåldscentrums frågor för inskrivning och utskrivning 3

4 4

5 Från polisanmälan till stöd och hjälp Vid den omvärldsbevakning som genomförts under projektet Samverkan mot våld har Relationsvåldscentrum (RVC) rutin och arbetssätt visat sig vara särskilt intressant. Rutinen innebär att RVC erbjuder stöd och hjälp för kvinnor och män över 18 år som upplevt våld i nära relation och gjort en polisanmälan. Upprepade utvärderingar visar att RVC:s metod resulterat i en förbättrad samverkan mellan myndigheterna, att kontakten och kunskapen om varandras yrkesroller förbättrats, att fler åtal väckts samt att fler kvinnor fullföljer rättsprocessen. Utvärderingarna visar även att 92 procent av de våldsutsatta kvinnorna anser att de har fått det stöd de behöver för att medverka i rättsprocessen. Även den stora tillgängligheten beskrivs av kvinnorna som viktig. Brå efterlyser i sin rapport 2008:25 människor som har den renodlade uppgiften att lyssna på och stödja kvinnan under och efter rättsprocessen för att polisen ska kunna fokusera på sin neutrala och utredande roll. Brå nämner RVC som ett gott exempel. RVC metoden är intressant för Norrbottens län då den har alla förutsättningar att fungera i såväl stora som små kommuner och i ett län med långa avstånd. Metoden kan säkra att rutiner för samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation blir enhetlig i hela länet och att stödet till den brottsutsatte inte blir ett geografiskt lotteri. Metodens implementering bedöms även vara i det närmaste kostnadsfri. Syftet med denna handbok är att ge ett stöd till socialtjänst och polis, då man vill utveckla samverkansrutin för att erbjuda stöd och hjälp efter att en polisanmälan upprättats om brott i nära relation med målsägande över 18 år. Som bilagor har lagts ett flödesschema, polisens samtyckesblankett samt dokumentationsmaterial som utvecklats av Relationsvåldscentrum. Vid utvecklingen av ett samlat stöd till våldsutsatta bör man även överväga om det finns behov av samråd mellan myndigheter för genomgång av gemensamma ärenden, rutiner, avvikelser m.m. Samverkan förutsätter att det finns en samsyn mellan parter både vad gäller målet med samverkan och de perspektiv på problemet man arbetar med. För att utveckla kompetens och samsyn bör samverkansmyndigheterna skapa förutsättningar för gemensam och kontinuerlig kompetensutveckling. 5

6 6

7 Förberedelse Polisområden ska Ha ett lokalt beslut om att all polispersonal som upprättar en polisanmälan om brott i nära relation ska fråga om den brottsutsatta vill ha kontakt med socialtjänstens stöd och hjälp verksamhet. Vid samtycke ska målsägandes kontaktuppgifter förmedlas till socialtjänsten enligt beslutad rutin. Utforma rutiner och blanketter för förmedlingen av kontaktuppgifter till socialtjänsten. Ha polispersonal med kunskap om sin skyldighet att rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Se till att myndighetens rutin för riskanalys är välkänd och implementerad i verksamheten. Se till att all polispersonal som kommer i kontakt med utsatta för brott i nära relation har kännedom om den lokala socialtjänstens insatser för brottsutsatta, och sin skyldighet att informera om denna. Upprätta en plan för implementering av rutinen. Socialtjänsten ska Ha rutiner för att ta mot polisens förmedlade kontaktuppgifter. Ge den som möter den brottsutsatta fördjupad kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Ge den som möter brottsutsatta kännedom om den egna och andra myndigheters ansvar vid våld i nära relation, rättsprocessen samt övriga resurser lokalt och i länet riktade till målgruppen. Erbjuda den våldsutsatta stödsamtal som ska öppna upp för berättandet om våldet och motivera till samarbete med polis och åklagare samt socialtjänst. Ha en uttalad verksamhet eller utse någon ansvarig för kvinnofrid som kan erbjuda stöd och hjälp enligt brottsofferparagrafen inom 48 timmar. Upprätta en plan för implementering av rutinen. Upprätta en plan för uppföljning och utvärdering av rutinen. Upprätta en plan för uppföljning och utvärdering av rutinen. 7

8 Rutinbeskrivning Ett ärende påbörjas när en polisanmälan upprättas och polisen inhämtar samtycke från målsägande om att personal från socialtjänstens verksamhet för kvinnofrid får ringa upp. Initialt ska polisen göra en strukturerad riskanalys enligt gällande rutiner och erbjuda målsäganden säkerhetssamtal. Vid samtycke fyller polisen i en blankett som skyndsamt faxas till socialtjänstens verksamhet för kvinnofrid enligt rutin. Originalhandlingen ska sedan läggas i akten och följa ärendet. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan om barn i riskzon skickas till Socialtjänsten omedelbart. Kvinnofridsverksamheten tar därefter kontakt med målsägande inom 48 timmar eller nästkommande vardag och bokar in tid för stödsamtal. I samtalen frågar kvinnofridsverksamheten vad den brottsutsatta vill ha hjälp med, och tydliggör möjligheten till stöd i olika delar: - Krisstöd. - Information. - Ge motivation och stöd att orka medverka i rättsprocessen, t ex att personal följer med på polisförhör för att öka trygghetskänslan, finnas med som stöd under och efter rättegången samt vid eventuell överklagan, samt erbjuder krissamtal efter förhöret. Om målsägaren önskar kan personalen arrangera ett studiebesök i tingsrätten innan rättegången. - Samordnar stöd från olika myndigheter. - Hjälp vid kontakt med hälso och sjukvården tex. att vid behov följer personal med till sjukvården för att dokumentera skadorna. - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter såsom skatteverk, försäkringskassa, arbetsförmedling och kronofogden m.fl. - Samtalsstöd individuellt och/eller i grupp. Uppföljning Varje myndighet ansvarar för att arbetsmetoden följs upp och utvärderas utifrån kvantitativa data, till exempel hur många ärenden som förmedlats från polis till socialtjänst, antalet redovisade ärenden till åklagare och antalet genomförda riskanalyser och bedömning av hotnivån. Det är även önskvärt att redovisa vilka insatser som blir aktuella från socialtjänsten och vilka skyddsåtgärder som vidtagits. Ett utvecklingsområde är att genomföra utvärdering som tar fokus på brukarnas upplevelse av myndigheternas kompetens, samverkan och insatser samt på deras synpunkter och förbättringsförslag. Utgångspunkter Norrbottens handlingsplan för regional myndighetssamverkan mot mäns våld mot kvinnor och barn, barn som bevittnat våld, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Norrbottens läns länsstyrelse, 2011). Samverkan mot vålds projektplan 2011 och genomförandeplan Basnivå som länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten uttalat för sina respektive insatser vid våld i nära relation (Samverkan mot våld, 2011). Våld - Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (Socialstyrelsen, 2011). Relationsvåldscentrums metodhandbok (RVC 2009). 8

9 bilaga 1 Flödesschema brott i nära relation med målsägande över 18 år POLIS OCH ÅKLAGARE SOCIALTJÄNST Polisanmälan om BiNR Barn i riskmiljö? Ev. barnskyddsutredning Riskanalys Säkerhetsbedömning med skyddsåtgärder och säkerhetssamtal Polisen frågar om den brottsutsatte vill ha råd och stöd från socialtjänst Polisens förundersökning pågår Stöd och hjälp Soc möter brottsutsatt och undersöker vilken hjälp som behövs; Krisstöd, information, hjälp vid kontakt med myndigheter såsom hsv, skatteverket, FK, AF m fl. Samordnar stöd från olika myndigheter. Ge motivation och stöd att orka medverka i rättsprocessen. Hjälp vid brottsutredningen och stöd vid rättegång. Samtalsstöd - individuellt/grupp. Stöd enl SoL t ex ekonomi, skyddat boende och/eller nytt boende, familjepedagogiska insatser, placering, insatser LSS, kontaktperson. Åklagare fattar beslut om åtal ska väckas Rättegång Lotsa vidare Adekvat behandling, familjerådgivning, ideella organisationer. 9

10 bilaga 2 Denna blankett används för att förmedla stöd till våldsutsatta kvinnor Faxas till kommunal verksamhet för stöd och hjälp, efter att ha fått ett medgivande på följande fråga: TELEFAX När man utsatts för våld i nära relation, så ställs man inför många svårigheter. Då kan det vara bra att få stöd. Din kommun erbjuder denna hjälp. Det kan vara allt ifrån samtalsstöd och hjälp under rättsprocessen till hjälp med myndighetskontakter. Går det bra att vi ger dem ditt namn och telefonnummer så att de kan kontakta dig och berätta mer om det stöd som de kan erbjuda? Datum Målsägare... Kontaktuppgifter Jag som ställt frågan och faxat heter... 10

11 bilaga 3 Socialtjänstförvaltningen Socialtjänstförvaltningen Relationsvåldscentrum Relationsvåldscentrum Inskrivningsmall um: mer: ndläggare: ar individen? mål har individen? Inskrivningsmall Relationsvåldscentrums inskrivningsfrågor åååå-mm-dd - Dagens datum, ärendenummer, namn på handläggare. - Vilken ålder har individen? - Vilket modersmål har individen? - I vilken kommun är individen bosatt? - Vilket biologiskt kön har målsägande? - Vilket biologiskt kön har gärningspersonen? - Vilken relation har individen i förhållande till de(n) som har utövat våldet? - Finns det minderåriga barn i hushållet? - Hur många minderåriga barn ingår i hushållet vid första kontakten? - Hur många barn/åldersintervall är hemmavarande vid första kontakten? - Hade individen någon aktuell kontakt med socialtjänsten innan polisanmälan? - Har individen tidigare polisanmält att gärningspersonen har utsatt henne/honom för relationsvåldsbrott? - Hur länge har våldet pågått? 1. Dagens datum: 2. Ärendenummer: - Är gärningspersonen frihetsberövad nu? - Vilken typ av boende har individen? 3. Namn på handläggare: 4. Vilken ålder har individen? - Hur fick individen kännedom om RVC? 5. Vilket modersmål har individen? Om övrigt specificera: åååå-mm-dd era: un/sdf är individen bosatt? kt kön har målsägande? Relationsvåldscentrums utskrivningsfrågor - Dagens datum, ärendenummer, namn på handläggare. - Vilken ålder har individen? - I vilken kommun är individen bosatt? - Vilket biologiskt kön har målsägande? - Vilket biologiskt kön har gärningspersonen? - Vilken typ av boende har individen? 6. I vilken kommun/sdf är individen bosatt? Ekerö kommun 7. Vilket biologiskt kön har målsägande? 1. Man - Hur många stödsamtal à 45 min har du haft med den brottsutsatta? 2. Kvinna - Hur många telefonsamtal har du totalt haft med den brottsutsatta? - Har du gjort medföljning i ärendet?, i så fall vart? - Hur många timmar har medföljningen tagit uppskattningsvis? - Har du erbjudit praktisk hjälp - i så fall vad? - Hur många timmar har den praktiska hjälpen tagit uppskattningsvis? - Väckte åklagaren åtal i ärendet? - Blev det fällande dom i ärendet? - Om det blev fällande dom. Hur lång blev påföljden? 11 - Var gärningsmannen frihetsberövad någon gång under brottsutredningen? - Gick ärendet vidare till hovrätten? - Om det blev en fällande dom, vad blev gärningspersonen dömd för? - Kommer gärningspersonen att genomgå Kriminalvårdens behandlingsprogram IDAP? - Gällande ärendet s.k våld i samkönad relation? - Gällande ärendet s.k. hedersrelaterat våld? - Vad var anledningen till att ärendet avslutades? 11 11

12 Att samverka mot våld Samverkan mot våld är ett gemensamt förbättringsarbete mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten, mot våld i nära relation eller som polisen uttrycker det - brott i nära relation. Under projektet prövas metoder och rutiner för förbättrad myndighetssamverkan då barn och kvinnor utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Insatser riktade till våldsutövaren är en viktig del i arbetet för att öka tryggheten för de våldsutsatta samt förebygga fortsatt våldsutövning. Läs mer på 12