8. Atomfysik - flerelektronatomer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8. Atomfysik - flerelektronatomer"

Transkript

1 Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det gör att det också i flerelektronatomer finns vissa tillåtna energinivåer och gap av förbjudna energier däremellan. För dessa finns dock inget så enkelt samband som för väteatomen ( n = - R /n 2 ) eftersom det inte bara är attraktionskraften (potentialen) mellan en positiv (protonen i vätekärnan) och en negativ (elektronen) laddning som påverkar energinivåerna. När man går till flerelektronatomer får man också ta hänsyn till interaktionen elektronerna emellan. Repulsionskraften mellan elektronerna och deras rörelse relativt varandra gör det svårt att direkt räkna fram värden för energinivåerna. Den enklaste flerelektronatomen är helium He som har två positiva laddningar i kärnan och två elektroner. Om man jämför He med väte kan man konstatera att de två positiva laddningarna i kärnan nu påverkar var och en av de båda elektronerna med en större attraktionskraft än vad den enda positiva laddningen i vätekärnan påverkar vätes enda elektron med. Den ökade kraften från kärnan på en elektron överväger klart repulsionen från den extra elektronen. Det gör att heliums båda elektroner binds starkare i He-atomen än vad vätets enda elektron i väteatomen gör vilket innebär att det krävs mer energi att frigöra en elektron från He än från väte. Detta måste då betyda att elektronerna i helium har lägre energi än elektronen i väte, då helium är i sitt grundtillstånd (båda elektronerna befinner sig på så låg energinivå som möjligt). Allmänt gäller att de innersta elektronerna binds starkare till kärnan när man går till tyngre och tyngre atomer. D.v.s. energinivåerna kommer att ligga lägre i helium jämfört med väte (se Fig. 8.1). Man använder dock samma beteckningar för energinivåerna som för väteatomen där huvudkvanttalet n anger numret på energinivån. För att kunna beskriva elektronerna i atomen behövs förutom huvudkvanttalet dock ytterligare 3 kvanttal; l, m l och m s. Precis som för n kan inte heller

2 dessa anta vilka värden som helst (utan att för den skull gå in på varför). l kan bara anta de heltalsvärden för vilka gäller att l = 0, 1, 2, upp till n 1, medan m l bara kan anta värdena 0, ±1, ±2, upp till ± l. Och för m s gäller att de enda tillåtna värdena är (se också tabell 8.1). Huvudkvanttalet påverkar i huvudsak vilka energier som är tillåtna, d.v.s. kvantiseringen av energin i atomen. Kvanttalet l leder till en kvantisering av the angular momentum hos elektronerna i atomen, vilket påverkar hur elektronvågen för en elektron med visst värde på l ser ut och därmed var det är sannolikt att hitta elektronen i atomen (vilket, som berörs nedan, också har en viss effekt på elektronens/atomens energi för en viss nivå/ visst värde på l ). Precis som för n gäller generellt att ju högre värde på l desto större sannolikhet att hitta elektronen längre ut från kärnan. Vidare kan två elektroner i atomen inte heller ha precis samma kombination av kvanttalsvärden (Kallat Pauliprincipen). D.v.s. det kan bara finnas två elektroner i en atom som har n = 1 eftersom de enda tillåtna värdena på l och m l är 0 (ty l = n 1 = 1 1 = 0 och m l = ± l = ±0 = 0). Med n = 1 finns alltså bara två olika kvanttalskombinationer; n = 1, l = 0, m l = 0, m s = -½ samt n = 1, l = 0, m l = 0, m s = +½. Med andra ord; I energinivå 1 (motsvarande K- skalet) kan det bara finnas upp till två elektroner, det får inte plats fler elektroner än två i energinivå 1. För n = 2 gäller dock att det finns 8 olika kvanttalskombinationer (se tabell 8.1). D.v.s. i energinivå 2 (motsvarande L-skalet) får det plats 8 elektroner. Nästa grundämne i ordningen efter Helium är Litium som då har 3 positiva laddningar i kärnan och därmed också 3 elektroner runt kärnan. Två av dessa får plats i energinivå 1, men sedan är denna full och den tredje elektronen går in i energinivå 2. Med tre positiva laddningar i kärnan kommer nu de två elektronerna i energinivå 1 att känna en ännu starkare kraft från kärnan och vara ännu starkare bundna till kärnan än för de två elektronerna i helium. lektronerna i energinivå 1 kommer därför att ha lägre energi än elektronerna i helium. För den tredje elektronen i energinivå 2 gäller dock att den för det första befinner sig på en högre energinivå och för det andra (utan att det går att separera effekterna) är sannolikheten lite större att den ska befinna sig längre från kärnan än elektronerna i nivå 1 (se också Fig. 7.4 (b)). Det gör att den i genomsnitt upplever en viss skärmningseffekt från elektronerna som befinner sig innanför den (mellan denna elektron och den positiva kärnan), som är lite större än den repulsion som upplevs när en extra elektron läggs till i samma skal, och minskar attraktionskraften från kärnan. Det gör att den tredje elektronen i Litium har ganska hög energi jämfört med de andra två. För att avlägsna den tredje elektronen i Litium från atomen krävs det mindre tillförd energi än för att avlägsna vätes enda elektron (se Fig. 8.1).

3 Väte Helium 2+ Litium K L M K L 3 M K L M Fig. 8.1

4 Tabell 8.1 n l m l m s Antal elektroner Antal elektroner K-skalet 1 0 (s) L-skalet 2 0 (s) (p) -1, 0, M- skalet 3 0 (s) 1 (p) 0-1, 0, (d) -2, -1, 0, +1, N-skalet 4 0 (s) (p) -1, 0, (d) -2, -1, 0, +1, (f) -3, -2, -1, 0, +1, +2, Om man nu jämför Litium med nästa grundämne, Beryllium, med 4 positiva laddningar i kärnan och 4 elektroner så går 2 elektroner in i energinivå 1 och 2 elektroner in i energinivå 2. ftersom kärnans positiva laddning nu ökat kommer elektronerna i nivå 1 att vara ännu starkare bundna till kärnan än i Litium och därför ha en ännu lägre energi. För de två elektronerna i nivå 2 gäller att antalet elektroner som befinner sig innanför dem (mellan dem och kärnan) inte ökat jämfört med i Litium, d.v.s. den skärmningen har inte ökat, men däremot har kärnladdningen och därmed attraktionskraften på elektronerna i nivå 2 ökat. Dessa två elektroner har då lägre energi än den tredje elektronen i Litium. D.v.s. det krävs att mer energi tillförs för att avlägsna en av dessa elektroner från Beryllium-atomen än det krävs för att avlägsna Litiums tredje elektron. Denna trend fortsätter när man går till grundämnen

5 med fler positiva laddningar i kärnan och fyller på med elektroner i nivå 2. I stora drag kan man säga att det krävs mer och mer energi för att frigöra en elektron från atomen ju fler elektroner det finns i energinivån (det finns variation inom denna generella regel som beror på andra fenomen). När man kommer till grundämnet Fluor F så finns det 7 elektroner i energinivå 2 (en mindre än vad det totalt får plats). Om man jämför med Litium så är dessa elektroner nu mycket hårdare bundna till kärnan p.g.a. den större kärnladdningen (och att det är liknande skärmningseffekt från de två elektroner som finns innanför i energinivå 1 för båda atomerna), se Fig Fluor kan fortfarande ta emot en elektron i energinivå 2 innan den är full. Även om det lite grand skulle öka repulsionskrafterna med en extra elektron (utan att kärnladdningen ökat) så skulle ändå energi kunna vinnas om den tredje (yttersta) elektronen i Litium övergick till Fluor-atomen. Det krävs mindre energi att frigöra elektronen från Litium än den energi som frigörs när en fri elektron binds till Fluor-atomen (se Fig. 8.2). Detta är också den bakomliggande orsaken till varför Li i de allra flesta förekommande fall deltar i kemiska reaktioner genom att avge sin yttersta elektron, ofta kallad valenselektron (valenselektroner brukar de elektroner kallas som befinner sig utanför det skal med högst energi som är fyllt), och bilda positiva Li + -joner. På motsvarande sätt deltar F i kemiska reaktioner genom att ta emot en elektron och bilda negativt laddade F - -joner. Den energi som minst krävs för att avlägsna en elektron (den som är mest löst bunden till kärnan och alltså har högst energi) refereras till som (den första) joniseringsenergin (den 2:a och 3:e joniseringsenergin avser den energi som krävs för att avlägsna en elektron från Li + - respektive Li 2+ -jonerna). Den energi som vinns genom att en extra elektron binds till atomen brukar refereras till som elektronaffiniteten för den atomen. Både den första joniseringsenergin och elektronaffiniteten kommer generellt att bli högre och högre för grundämnena från Litium till Fluor. Fig. 8.2 Om elektronen i energinivå 2 i Litium-atomen skulle överföras till energinivå 2 i Fluor-atomen (där det finns en plats ledig) så skulle den komma till ett lägre energitillstånd, även fast energin för energinivå 2 i Fluor-atomen skulle öka lite grand p.g.a. ökad repulsion mellan elektronerna. Den energi som minst krävs för att avlägsna en elektron (den som är mest löst bunden till kärnan och alltså har högst energi) refereras till som (den första) joniseringsenergin. Den energi som vinns genom att en extra elektron binds till kärnan brukar refereras till som elektronaffiniteten för den atomen Li nergivinst F 2

6 För det 10:e grundämnet i ordningen Neon, Ne gäller att energinivå 2 nu helt fyllts med maximalt tillåtna 8 elektroner. ftersom kärnladdningen i Ne ökat med ytterligare en proton binds nu dessa 8 elektroner ännu lite hårdare till kärnan än de 7 elektronerna i samma energinivå i Fluor. Joniseringsenergin är därför lite högre jämfört med i Fluor. Om Neon skulle ta emot en extra elektron skulle den dock hamna i energinivå 3 och alltså ha en mycket högre energi än en extra elektron som tas emot av Fluor (jämför Fig. 8.2). lektronaffiniteten är alltså mycket lägre för Neon än för Fluor. Av dessa anledningar varken avger eller tar Neon emot elektroner med någon som helst entusiasm. Neon deltar alltså högst ogärna i kemiska reaktioner. Neon tillhör den gruppen av ämnen i det periodiska systemet som brukar benämnas ädelgaserna, just därför att de normalt inte reagerar med andra ämnen. Samma mönster som för grundämnena från Litium till Neon upprepar sig sedan i raden under i periodiska systemet, grundämne 11 till 18, Natrium till Argon. För Natrium hamnar den 11:e elektronen ensam i energinivå 3, där den också screenas av de elektroner som finns innanför, och är därför ganska löst bunden till atomen (låg joniseringsenergi). Natrium bildar därför gärna positiva joner Na + medan klor normalt deltar i kemiska reaktioner genom att ta emot en elektron och bilda negativa Cl -- -joner, som i bildandet av vanligt salt, NaCl (Na + Cl - ). Fig. 8.3 När man ska ta fram hur elektronerna är fördelade på olika tillstånd (kvanttalskombinationer) i en viss atom elektronkonfigurationen så fyller man på med elektroner så att den senast tillagda elektronen har så låg energi som möjligt utan att bryta mot kravet på maximalt antal elektroner i en viss nivå (skal). Som påpekats ovan gäller det att ju högre

7 värde på l desto större sannolikhet att hitta elektronen lite längre ut från kärnan. Detta innebär att inte bara huvudkvanttalet n påverkar vilken energi elektronen (atomen) har för ett visst tillstånd utan också l. ftersom en elektron med högre l i genomsnitt kommer att ha lite fler skärmande elektroner innanför sig än en med lägre l kommer ett lägre värde på l att innebära att elektronen har lite lägre energi. Det gör att tillstånden med l = 0 fylls på före tillstånden med l = 1 som fylls på innan tillstånden med l =2 etc. Traditionellt har l = 0 betecknats med bokstaven s, l = 1 med bokstaven p, l =2 med bokstaven d och l =3 med bokstaven f (se också Tabell 8.1). Det kan också inträffa att en nivå med högre värde på n men lägre l fylls på innan nivån n 1 men med högre l fylls på eftersom denna nivå motsvarar lägre energi. Utskrivet med beteckningarna ovan gäller generellt följande ordning för hur elektronerna fylls på i nivåerna n l (se också figur 8.5 (a)): 1s 2s 2p 3s 3p 4s 3d 4p 5s 4d 5p 6s Atomspektra Precis som för väteatomen kan också flerelektronatomerna exciteras och deexciteras, t.ex. genom att ljus absorberas eller avges av atomen. Och precis som för väteatomen måste energin hos fotonerna som absorberas eller sänds ut exakt motsvara skillnaden i energi mellan de nivåer elektronen övergår från och till (se Figur 8.4). Skillnaden gentemot väteatomen är att värdet på energin i de olika nivåerna inte är samma som i väteatomen. Inte heller skillnaderna i energi mellan nivåerna är desamma. Varje grundämne har sin unika uppsättning energinivåer och också sin unika uppsättning av skillnader i energi mellan olika nivåer. Detta gör också att varje grundämne ger en unik uppsättning av våglängder för det ljus (enligt = h c/λ) som absorberas eller sänds ut när atomen exciteras eller deexciteras Fig. 8.4 Skissartat exempel på hur fria gasformiga atomer kan exciteras genom att ljus av vissa våglängder absorberas. Ljus från en vanlig lampa som passerat gasen av atomer har då lägre intensitet för våglängderna som t.ex. motsvarar elektronövergångarna 1, 2 och 3 (linjerna 1-3 i spektrumet nedan 2 1 λ Detta kan man utnyttja för att analysera vilka grundämnen som finns i ett gasformigt prov med fria atomer. T.ex. kan man analysera förekomsten av miljöskadliga tungmetaller i

8 vattenprov från sjöar och vattendrag. Fria atomer av tungmetallerna i gasfas kan man få genom att injicera vattenproverna i en mycket varm flamma/låga så att provet snabbt och fullständigt förångas. Om ljus som består av ett brett spann av våglängder skickas genom flamman kommer vissa våglängder av ljuset att absorberas när elektroner i provets fria atomer exciteras. Genom att studera vilka våglängder som absorberas kan man ta reda på vilka grundämnen som finns i provet. Hur mycket som absorberas av en viss våglängd beror direkt på hur mycket som finns i provet (koncentrationen) av det grundämne i vilket elektronövergången sker som motsvarar absorption av just den våglängden. Man kan alltså också få information om koncentrationen av de olika tungmetallerna i provet. Analysmetoden kallas för atomabsorptionsspektrometri (AAS). Och ett kontinuerligt spektrum med absorptionslinjer som i Figur 8.4 kallas för absorptionsspektrum. Då atomerna deexciteras sänds ljus av några olika våglängder ut. Då fås istället ett linjespektrum (för exempel se kursboken, kapitel 12, figur 6, sidan 307). Linjespektrumet är också karakteristiskt för varje enskilt grundämne och kan därför användas för att bestämma vilka grundämnen som finns i en gas av atomer. Däremot kan man inte direkt bestämma antalet/ koncentrationen av dessa atomer. 5s 4p 3d 4s 3p = 0 vakuumnivån Antal elektroner 3d 3s 4p 3p 2p 2p 2s 5s 4s 3s 2s 1s 1s (a) (b) Fig. 8.5 bindn

9 tt annat sätt att studera vilka atomer (grundämnen) som finns i ett prov är genom att belysa atomerna med ljus av hög energi röntgenljus. Röntgenljus har så mycket energi att en elektron i en viss energinivå kan frigöras helt från atomen då denna absorberar en röntgenfoton. nergin som en elektron har i en viss energinivå är lika med den energi som krävs för att frigöra just den elektronen från atomen. Denna energi kallas för bindningsenergin för elektronen. Det är den energi som går åt för att övervinna kraften från den positiva kärnan och frigöra elektronen. Om röntgenfotonen som absorberas har en högre energi än bindningsenergin kommer resten av fotonens energi att bli till rörelseenergi hos den frigjorda elektronen, enligt följande samband: k, elektron = foton bindn = h f bindn = h c/λ - bindn ftersom energin hos röntgenfotonerna som skickas mot provet är känd och de frigjorda elektronernas rörelseenergi mäts via deras hastighet kan bindningsenergin räknas ut. Om man bestrålar en gas som består av ett slags atomer (ett grundämne) med det här röntgenljuset och studerar hur många elektroner som frigörs som funktion av den uträknade bindningsenergin kan man få det principiella resultatet som skissats i Figur 8.5 (b). I elektron vs bindningsenergi diagrammet finns ett antal toppar som motsvarar energierna för atomens energinivåer givna i 8.5 (a). Som vi redan konstaterat är dessa energinivåer specifika för varje grundämne. Man kan därför bestämma vilka grundämnen som finns i ett prov med okänt innehåll. Analysmetoden kallas för XPS (X-ray Photo electron Spectroscopy) eller SCA (lectron Spectroscopy for Chemical Analysis) och spektrumet i 8.5 (b) kallas ofta elektronspektrum. tt exempel på resultatet av en riktig XPS-mätning ges i Figur 8.6 nedan. Fig. 8.6

10 xtra uppgifter för den som vill öva 8.1 Förklara varför de två grundämnena klor (Cl) och Jod (I) har en mängd liknande egenskaper. 8.2 Jonisationsenergin för grundämnet Neon (med 10 protoner i kärnan) är 21,6 ev och för grundämnet Natrium (med 11 protoner i kärnan) är 5,1 ev. Förklara den stora skillnaden. 8.3 Den yttersta elektronen i natriumatomen kan bland annat befinna sig på energinivåerna givna i figuren till höger. i) Vilken övergång mellan två energinivåer ger upphov till det gula natriumljuset med våglängden 589 nm? ii) Natriumatomer kan också absorbera fotoner och exciteras från den lägsta till den högsta av de fyra energinivåerna. Hur stor är våglängden för det ljus som har sådana fotoner? Är ljuset synligt? 8.4 n atom har energinivåerna 1, 2 och 3. Vid övergången från 3 till 1 utsänds ljus med våglängden 400 nm. Vid övergången från 3 till 2 utsänds ljus med våglängden 600 nm. Vad får det utsända ljuset för våglängd då atomen går från 2 till 1?

11 8.5 Nedan visas tre övergångar mellan energinivåer i en tänkt atom. Vilket/ vilka av följande påståenden om de utsända fotonerna är korrekta för de tre övergångarna? I. foton (2 1) + foton (3 2) = foton (3 1) II. III. IV. f foton (2 1) + f foton (3 2) = f foton (3 1) λ foton (2 1) + λ foton (3 2) = λ foton (3 1) Övergång 3 1 ger störst våglängd V. Övergång 3 2 ger störst frekvens VI. Övergång 2 1 ger energirikaste fotonen 8.6 Figuren nedan visar ett förenklat energinivådiagram för en tänkt atom. Atomen befinner sig i grundtillståndet med energin = -8,0 ev. Vad kan hända om atomen beskjuts med i) elektroner med energin 2,5 ev ii) elektroner med energin 5,0 ev iii) elektroner med energin 10,0 ev iv) fotoner med energin 2,5 ev v) fotoner med energin 5,0 ev vi) fotoner med energin 10,0 ev 8.7 Storleken på en atom varierar bara en faktor 4 eller så från den minsta till den största medan antalet elektroner varierar från 1 upp till c:a 100. Förklara varför.

12 8.8 Om man håller en sked med koksalt (NaCl) i en gaslåga, lyser flamman gul. Om gult ljus från en Natrium-lampa samtidigt skickas genom den gula flamman kan man se att flamman kastar en mörk skugga på en skärm (på andra sidan om flamman från Natrium-lampan sett). Hur kan gult ljus genom en gul låga ge en mörk skugga? 8.9 Tabellen nedan visar de tre lägsta energinivåerna för Talliumatomen. n n [aj] -0,979-0,825-0,453 0 i) Rita ett energinivådiagram ii) n av energiövergångarna mellan de tre lägsta energinivåerna ger synligt ljus. Räkna ut våglängden för ljuset. Vilken färg har ljuset? iii) Hur stor är joniseringsenergin för en Talliumatom (i grundtillståndet)? 8.10 n exciterad atom återgår till sitt grundtillstånd och sänder ut grönt ljus. Om atomen istället deexciteras till ett mellanliggande tillstånd (en energinivå över grundtillståndet) vilken/vilka av följande färger kan då den utsända fotonen ha? I. Röd II. III. IV. Violett Blå Gul

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Föreläsning 8/9 Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också

Läs mer

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Föreläsning 7/8 Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka

Läs mer

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Atomer, ledare och halvledare. Kapitel 40-41

Atomer, ledare och halvledare. Kapitel 40-41 Atomer, ledare och halvledare Kapitel 40-41 Centrala begrepp Kvantiserade energinivåer i atomer Elektronspinn och finstruktur Elektronen i en atom både banimpulsmoment, som karakteriseras av kvanttalet

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1 Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Kapitel 7 Innehåll Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 7 Innehåll 7.1 Elektromagnetisk strålning 7.2

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Rydbergs formel. Bohrs teori för väteliknande system

Rydbergs formel. Bohrs teori för väteliknande system Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Arne Rosén, Halina Roth Uppdaterad av Erik Reimhult, januari A4 Enelektronspektrum Namn... Utförd den... Godkänd

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

KE02: Kemins mikrovärld

KE02: Kemins mikrovärld KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 29/8 2013 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta)

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för

Läs mer

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST! TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot: Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot: K1.1 a) Beräkna vågtal och våglängd för Balmer-α (H α ), Balmer-β (H β ) och Paschen-α i väte. b) Jämför skillnaden mellan vågtalen för H α och H β med

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.) Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Vätespektrum Förberedelser Läs i Tillämpad atomfysik om atomspektroskopi (sid 147-149), empiriska samband (sid 151-154), och Bohrs atommodell (sid 154-165). Läs genom hela laborationsinstruktionen. Gör

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa) Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla

Läs mer

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk

Läs mer

Väteatomen. Matti Hotokka

Väteatomen. Matti Hotokka Väteatomen Matti Hotokka Väteatomen Atom nummer 1 i det periodiska systemet Därför har den En proton En elektron Isotoper är möjliga Protium har en proton i atomkärnan Deuterium har en proton och en neutron

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

2.4. Bohrs modell för väteatomen

2.4. Bohrs modell för väteatomen 2.4. Bohrs modell för väteatomen [Understanding Physics: 19.4-19.7] Som vi sett, är den totala energin för elektronen i väteatomen E = 1 2 mv2 = e2 8πɛ 0 r. Eftersom L = mvr för cirkulära banor, så kan

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer