Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom"

Transkript

1 Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer 11

2 Om vårdriktlinjer Framtagande av vårdriktlinjer för Primärvården är ett systematiskt sätt att komma överens om och dokumentera önskad standard i val av diagnostik, behandling och vårdnivåer vid olika sjukdomstillstånd. Dessa vårdriktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp, granskats av en allmänmedicinsk referensgrupp och godkänts av verksamhetsföreträdare för Primärvården. Vårdriktlinjerna ska omfatta vanliga sjukdomstillstånd bygga på god kunskap och erfarenhet ha klinisk relevans i Primärvården vara korta och sammanfattande vara lätta att hantera i primärvårdens vardagsarbete vara väl förankrade i verksamheten utarbetas i nära samverkan med länsdelssjukvården tas fram då ett gemensamt synsätt är hälsoekonomiskt motiverat gagna patienterna. patienterna. Gastroesofageal refluxsjukdom är en vanlig åkomma och våra patienter kan presentera sig med skiftande symtom. De flesta specialiteter möter denna patientgrupp vars åkomma det gäller att diagnostisera och behandla på effektivt och säkert sätt. Arbetsgruppen har valt att beskriva en gemensam grundsyn som förhoppningsvis skall vara till praktisk hjälp vid patientarbetet kring dessa problem. Arbetsgruppen är tacksam för synpunkter från läsarna som kan förbättra innehållet i riktlinjerna. Synpunkterna skickas lämpligen till Stefan Sundeman, Adolfsbergs vårdcentral, Örebro. Dokumentfakta Arbetsgrupp för vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom P.O. Bergemalm, ÖNH-kliniken Lindesbergs lasarett Björn Blomberg, Medicinkliniken USÖ Dan-Axel Hallbäck, Kliniken för Medicin och Geriatrik, Karlskoga lasarett Björn Sandmark, ÖNH-kliniken USÖ Stefan Sundeman, Adolfsbergs vårdcentral, Örebro Curt Tysk, Medicinkliniken, USÖ, Örebro. Yeshi Yimam, Medicinkliniken, Lindebergs lasarett Göran Ågren, Kirurgkliniken, USÖ Gäller för Gäller för Giltighetstid Skrivna Reviderade Skall revideras senast Redigering och distribution Allmänmedicinskt forskningscentrum Redaktör: Lennart Holmquist, tel: Sekreterare: Gittan Gustavsson, tel: e-post: Vårdpraxis:(www.orebroll.se/vardpraxis). 2

3 SAMMANFATTNING Diagnostik Anamnes Typiska symtom Atypiska symtom Alarmerande symtom Primärutredning Endoskopi? Ytterligare utredning Tryckmätning och 24 tim ph-mätning? Röntgen esofagus? Behandling Livsstilsråd Undvik sena måltider Undvik stora, fettrika måltider Undvik irriterande föda som t ex kaffe, alkohol Främja viktreduktion Undvik vissa mediciner (t ex NSAID) Rökstopp Medicinsk behandling Lindra symtom - syrareduktion i tillräcklig grad Läka esofagit protonpumpshämmare Kirurgi Övervägs vid verifierad refluxsjukdom där medicinsk behandling är ineffektiv eller som alternativ till kontinuerlig medicinsk behandling framförallt hos patienter <60 år 3

4 DEFINITIONER Gastroesofageal refluxsjukdom Gastro-Esophageal Reflux Disease = GERD. Regurgitation av ventrikelinnehåll upp i esofagus under en tidsrymd, där det: 1. ger upphov till symtom, specifika för denna exposition och/eller 2. ger upphov till slemhinneskada. Esofagit Endoskopiskt och/eller histologiskt verifierad inflammation av esofagusslemhinnan. EPIDEMIOLOGI Refluxsymtom är vanliga och i stort sett alla har åtminstone någon gång i livet haft sådana. Graden och durationen varierar dock mycket från person till person, och ofta är symtomen så lätta att de inte kräver någon behandling. Många patienter med lätta-moderata besvär uppsöker inte sjukvården utan medicinerar med receptfria preparat. Nedanstående är ungefärliga siffror: 5 % av befolkningen har dagliga refluxsymtom. 2 % av befolkningen har refluxsymtom och dessutom esofagit. 20% av patienterna som remitteras för skopi har esofagit. PATOFYSIOLOGI Refluxsjukdomens symtom och slemhinneskador orsakas av aggressiva faktorer i ventrikelinnehållet, där pepsin och saltsyra är de viktigaste. Normalt har man en väl fungerande backventil i diafragmanivå som endast tillåter ett begränsat antal refluxer. Orsak till refluxsjukdom kan vara: Defekt nedre esofagussfinkter. Hiatushernia med den nedre esofagussfinktern belägen i thorax. Eventuellt kombinerat med: Nedsatt esofagusclearance. (Nedsatt förmåga att återställa normal miljö och ph i esofagus efter reflux.) Nedsatt mucosaskydd i esofagus Långsam ventrikeltömning Gallreflux De flesta patienter med refluxsjukdom har en normal saltsyraproduktion i ventrikeln. Det finns inget säkert samband mellan refluxsjukdom och Helicobacterinfektion. 4

5 SYMTOM Typiska symtom Bröstbränna (Halsbränna). Brännande sveda från epigastriet till halsen. Bakom bröstbenet". Uppstötningar Vätska/mat kommer upp i svalget eller i munnen. Kan smaka surt, beskt. Ibland bara känsla av att "det stiger upp bakom bröstbenet". Epigastralgier Ovanliga/atypiska symtom Bröstsmärtor Luftvägssymtom, hosta, ffa efter sänggående/nattetid. Astmaliknande symtom. Larynxsymtom, heshet.. Laryngospasm. Klumpkänsla i svalget, (globus) Ökad salivation En patient som saknar refluxsjukdomens typiska symtom men som har något eller några av ovanstående atypiska tecken har oftast inte refluxsjukdom även om det inte kan uteslutas. Alarmerande symtom Dysfagi Viktnedgång Anemi/ Blödning DIFFERENTIALDIAGNOSER Primära motorikrubbningar tex achalasi, esofagospasm. Sekundära motorikrubbningar. Vid t ex diabetes, sclerodermi. Esofaguscancer. Dysfagi ffa för fast föda och med rel. kort anamnes. Ischemisk hjärtsjukdom. Ansträngningsutlöst smärta? Ulcussjukdom. Kan givetvis förekomma samtidigt med refluxsjukdom. Reflux kan också vara sekundär till ulcussjukdom. Funktionella mag-tarmstörningar. Ofta multisymtomatologi som fyllnadskänsla i epigastriet, illamående, tidig mättnadskänsla, nedsatt aptit, rapningar och halsbränna. Pankreas och gallvägssjukdomar. 5

6 DIAGNOSTIK Anamnes Ibland räcker en typisk anamnes tillsammans med ett positivt behandlingssvar för att man, med tillräcklig säkerhet, ska kunna ställa diagnos. Det är svårt att explicit ange när skopi inte är nödvändig. Under förutsättning att patienten är < 45 år, har typiska symtom, blir symtomfri på intermittent behandling och inte har alltför täta recidiv (6mån) så behöver man i normalfallet inte göra skopi. Esofago-gastro-duodenoskopi Avsikten med skopi är att ställa en diagnos, att bekräfta en sådan eller att skaffa sig en långtidsstrategi för behandling. Värdera förekomst av esofagit, som underlag för behandlingsstrategi eller vid terapisvikt Ovanliga/atypiska symtom, t ex bröstsmärta eller luftvägsproblem där man innan behandling vill ha en mer definitiv diagnos. Malignitetsmisstanke, dvs symtomen dysfagi, blödning, anemi eller viktnedgång. Är skopi tidigare utförd krävs sällan ny skopi vid likartade symtom, men ska övervägas om symtomen återkommer efter längre tids symtomfrihet. Ge inte patienten recept på protonpumpshämmare eller H 2 -receptorblockerare om remiss skrivs till endoskopi! Om patienten har uttalade symtom, sök hellre telefonkontakt för snabb skopi. (Örebro: Karlskoga: Lindesberg: ) Vi vill inte att eventuella sår läker under väntetiden. Patienten kan under tiden använda antacida eller Gaviscon. Endoskopifynd Typiska sår i esofagus talar för att gastroesofageal reflux föreligger. Sårens svårighetsgrad kan anges antingen enl Savary-Miller eller Los Angeles-klassifikationen.. Observera att endoskopisk svårighetsgrad bara delvis motsvarar refluxsjukdomens kliniska svårighetsgrad och omvänt. Vid mycket grav esofagit vill man kontrollskopera efter insatt behandling, annars är detta ej nödvändigt. Striktur kan ofta behandlas med dilatationsballong. Svåra långa strikturer kan kräva behandling med speciell dilatationssond under narkos. Tryckmätning och 24-timmars ph-mätning Dessa metoder används vid oklara fall efter primärutredning (inkl. endoskopi) för att bekräfta refluxsjukdom, för att utreda grava motorikrubbningar och inför antirefluxkirurgi. Vid remittering bifogas alltid kopia på genomförd endoskopi. Undersökningarna utförs på ÖNHkliniken i Örebro och på Klin.fys. i Karlskoga. Tryckmätning Esofagustryckmätning utförs med en 8-kanalig vattenperfunderad kateter. Vid mätningen undersöks motoriken i esofagus, nedre esofagussfinkterns läge och trycket där. I Örebro utförs också en buktrycksprovokation för att undersöka hur hiatus och sfinktern står emot denna provokation. 6

7 24-timmars ph-mätning Efter tryckmätningen nedsättes en ph-sond genom näsan till ett läge 5 cm ovan nedre esofagussfinktern. Patienten bär en liten digital uppsamlingsenhet som mäter ph-värdet i esofagus. Patienten anger lägesförändringar, födointag och symtom. Vid mätningen skall ph falla under 4 för att definieras som en reflux. Normala personer har enstaka refluxer i samband med måltid och få refluxer nattetid. Övre gränsvärden Total refluxtid 5 % I upprätt position 8 % I liggande position 3 % 24-timmars ph-mätning är den mest tillförlitliga metoden för att mätningsmässigt ange om en patient sannolikt har en refluxproblematik. Röntgen Esofagusröntgen är ofta indicerad vid sväljningsbesvär och ibland används denna undersökning som ett komplement vid utredning av gastroesofageal reflux. Patienter med nytillkommen dysfagi och normal röntgen bör remitteras för endoskopi. Vid undersökningen kan man finna: Organiska förändringar (tumörer, divertiklar, strikturer, hernia etc). Motorikrubbningar. Tecken på inkompetent hiatus- och/eller sfinkterfunktion. Utförs undersökningen av en van röntgenolog på ett adekvat sätt har undersökningen ett stort värde. Undersökningen har en låg sensitivitet för gastroesofageal reflux, varför man använder provocerande tester (mat- eller buktrycksprovokation) för att öka utbytet av undersökningen. Finns ett hiatushernia så kan man bedöma om hiatus är kompetent (dvs förhindrar att kontrast går upp i herniat). Patienter med grav refluxproblematik har i princip alltid en hiatusinkompetens vid buktrycksprovokation. Filmning av sväljningsakten kan ge en del information vid sväljningsbesvär orsakad av malignitet eller CVL. 7

8 BEHANDLING Livsstilsråd Tyvärr finns det få studier gjorda på icke-farmakologisk behandling av refluxsjukdomen. Det är vår förhoppning att patienten förbättras om han/hon i vissa avseenden anpassar sin livsföring till sjukdomen. Även om medicin förskrivs så kan det vara av värde att att ge allmänna livsstilsråd vilket förhoppningsvis påskyndar tillfrisknandet och gör medicineringen kortvarigare. Kost Kostens roll fokuserar dels på den direkt irritativa effekt den kan ha på esofagusslemhinnan och dels på att den kan öka syraexpositionen i esofagus, exempelvis genom att minska trycket i den nedre esofageala sfinktern. Patienten bör undvika att äta och dricka c:a 3 timmar före sänggåendet, då nattlig reflux är särskilt skadlig. Kaffe och juice. Irriterande på esofagusslemhinnan Starkt kryddad mat. Irriterande på esofagusslemhinnan Alkohol. Irriterande på esofagusslemhinnan. Ökar syraexpositionen. Fet mat. Ökar syraexpositionen Choklad, pepparmint. Ökar syraexpositionen Kroppsläge Genom att höja sängens huvudända c:a 15 cm förbättras den esofageala clearancefunktionen och minskar refluxtendensen avsevärt. (Sängförhöjare kan patienten t ex erhålla från distriktsarbetsterapeuten). Genom att ligga på vänster sida får de flesta mindre syraexposition i esofagus. Undvik framåtböjningar och tunga lyft. Rökning Rökstopp rekommenderas. Viktreduktion En del data talar för att övervikt, graviditet och möjligen åtsittande kläder kan ge upphov till ökade refluxbesvär. Vid övervikt rekommenderas således viktreduktion. Psyke Många patienter anser själva att stress kan vara en utlösande faktor. Ofördelaktiga mediciner En del läkemedel sänker trycket i den nedre esofageala sfinktern och på så sätt kan de öka patientens refluxsymtom (t ex mediciner med antikolinerg effekt, bensodiazepiner, beta-2- stimulerare). I praktiken är det dock inte så vanligt att man av denna anledning behöver ändra på patientens mediciner. Det är dock inte ovanligt att refluxsymtomen accentueras i samband med NSAID-medicinering. 8

9 Läkemedelsbehandling Behandlingsmål Lindra symtom. Läka esofagit och på så sätt förhindra komplikationer. Refluxsjukdomen förekommer med varierande klinisk svårighetsgrad, varför behandlingen bör individualiseras så att både under- och överbehandling undviks. Om endoskopi inte påvisat esofagit kan behandlingen således styras av patientens symtom. Med en individualiserad terapi kan två olika strategier användas. "Step-up therapy" innebär att man börjar med den minst potenta behandlingen och trappar upp tills patienten blir symtomfri. Om patienten inte har alltför uttalade besvär använder man ofta denna strategi. Motsatsen är "stepdown therapy", då det mest potenta medlet används först och trappas ned (lägre dos eller intermittent terapi eller mindre potent medel) när patienten blivit symtomfri. Man kan givetvis starta någonstans mitt i trappan. Vilken strategi som ska användas får avgöras i det enskilda fallet. Kostnaden för dessa läkemedel är betydande. Därför är det angeläget att inte använda onödigt dyra läkemedel, inte i onödigt hög dosering och inte under onödigt lång tid. När det finns behov av en hög dosering kan man istället för att skriva ut medicin i den högre styrkan förskriva den lägre styrkan och be patienten ta flera tabl./kaps. dagligen. På så sätt kan det bli lättare att sedan sänka dosen. Det finns ett flertal läkemedel som är receptfria i mindre förpackningar. Vid tillfälliga besvär kan man mycket väl rekommendera sådan egenvård. Följ Läkemedelskommitténs rekommendationer. Antacida/alginsyra/sukralfat Antacida/alginsyra har en lång terapitradition och är idag i huvudsak egenvårdspreparat. Bland högkonsumenter av antacida återfinns en andel patienter med esofagit och dessa bör uppmärksammas speciellt eftersom dessa patienter kanske ska skoperas. Antacida/alginsyra kan förskrivas vid tillfälliga, milda refluxbesvär. Dokumentationen av sukralfat vid refluxsjukdom är relativt liten, men har i några studier visats ha en effekt jämförbar med H 2 - receptorblockerare. H 2 -receptorblockerare Syraproduktionen reduceras med cirka 50%. Preparatgruppen har sin kliniska plats vid symtomatisk behandling av refluxsjukdom utan påvisad esofagit. Vid esofagit är effekten sämre och underlägsen protonpumpshämmare. Protonpumpshämmare (PPI) Syraproduktionen reduceras dosberoende med omkring 80%. Man kan hålla ph>4 i ventrikeln under betydligt högre andel av dygnets timmar jämfört med H 2 -receptorblockerare, vilket är bakgrunden till skillnaden i effektivitet. Om esofagit föreligger bör PPI användas eftersom dess effekt är helt överlägsen andra farmaka. Vid esofagit ger 8 veckors behandling med standarddos PPI en läkning i c:a 80% av fallen, medan endast 30-40% är läkta med H 2 -receptorblockerare i standarddos. Enstaka patienter kan behöva en högre dos än standarddos för att få tillräcklig behandlingseffekt. Recidivrisken är mycket stor efter avslutad terapi, vilket avspeglar tillståndets kroniska karaktär, och en strategi för kontinuerlig, intermittent eller vidbehovsmedicinering måste 9

10 därför övervägas i det enskilda fallet, för att ge rimlig symtomlindring. Lägsta möjliga dos ska av kostnadsskäl eftersträvas. Erfarenheterna av PPI som långtidsbehandling är goda och >90% av patienterna kan hållas i remission med kontinuerlig terapi. Motsvarande siffra om patienterna behandlas kontenuerligt med med H 2 -receptorblockerare är c:a 30%. Medicinsk långtidsbehandling av esofagit innebär således kontinuerlig behandling med PPI. Ett alternativ till detta är kirurgisk behandling. Prokinetiska läkemedel Avrådes. Kan ge hjärtarytmi. Kan prövas vid motorikrubbningar i esofagus. Specialistpreparat. Kirurgisk behandling Allmänt Den kirurgiska behandlingen syftar till att åstadkomma bestående besvärsfrihet genom eliminering av den gastroesofageala refluxen och utläkning av esofagiten. Med modern kirurgisk teknik tycks man kunna åstadkomma detta i 85-90% av utvalda fall. Innan man överhuvudtaget överväger kirurgi bör patienten ha provat behandling med protonpumpshämmare i adekvat dos under åtminstone 6 månader. Minst ett ordentligt utsättningsförsök bör ha gjorts för att värdera hur snabbt symtomen recidiverar. Operationerna kan i 90-95% genomföras med laparoskopisk teknik. Preoperativ utredning Alla patienter som man överväger att operera skall vara utredda med: Esofago-gastro-duodenoskopi + eventuellt biopsi Esofagustryckmätning och 24-timmars ph-mätning Indikationer Esofagit på grund av verifierad gastroesofageal reflux till följd av insufficient hiatus där behandling med protonpumpshämmare inte gett utläkning/besvärsfrihet. Esofagit på grund av verifierad gastroesofageal reflux till följd av insufficient hiatus som kräver kontinuerlig behandling med protonpumpshämmare för att bibehålla utläkning/besvärsfrihet. Denna indikation är relativ där utsikten av livslång behandling med protonpumpshämmare får vägas mot kirurgi i varje enskilt fall. Större paraesofageala bråck bör vanligen opereras oavsett esofagitförekomst p.g.a. risken för komplikationer. Mindre hiatusbråck utan refluxsjukdom saknar klinisk betydelse. I och med att den medicinska behandlingen numera är effektiv och lätt att genomföra övervägs kirurgisk behandling ffa hos patienter <60 år. Biverkningar Operationerna har låg, men ej försumbar morbiditet/mortalitet, "en något större operation än en galloperation". Operationen medför i åtminstone 30-40% av fallen oförmåga att rapa och/eller kräkas. Många patienter får även en ökad känsla av gaser i magen och ökad flatusavgång. 10

11 FÖRSLAG TILL KVALITETSINDIKATORER Regelbunden uppföljning förutsätter att man på vårdcentralen har bestämt vilka parametrar skall följas hur ofta vem skall göra det vilka skall ha resultaten. Vårdkvaliteten kan mätas på tre olika nivåer: struktur (vad behövs?) process (vad skall göras?) resultat (vad vill vi uppnå?) Gör målen mätbara: 1. Definiera lämpliga områden, indikatorer, som är användbara för att följa kvalitet i olika delar av arbetet med patienterna. 2. Klargör vilka kriterier som gäller (dvs vilka mätbara gränsvärden, åtgärder, uppföljande kontroller. Bör oftast finnas definierade i vårdriktlinjerna.) 3. Bestäm vårdcentralens standard (andelen händelser som överensstämmer med kriteriet). NIVÅ INDIKATOR KRITERIER MÅL/STANDARD Struktur Vad behövs? Vårdriktlinjer Register Vårdriktlinjer finns tillgängliga Refluxpatienter finns i register på VC. Andel DL/DS som har tillgång till vårdriktlinjerna. Process Vad ska göras? Utredning Behandling Ev. utredning ska vara gjord med Endoskopi? Tryckmätning+ 24 tim ph? Röntgen? Pat skall efter behov ha fått Livsstilsråd Antacida /alginsyra / sukralfat H 2 -receptorblockerare Protonpumpshämmare Kirurgi Andel patienter som genomgått resp.utredning Andel patienter som har/ har fått resp. behandling. Resultat Vad vill vi uppnå / undvika? Symtomlindring Komplikationer Symtomfrihet / tillräcklig symtomreduktion. Inga komplikationer som t ex esofagusulcus och striktur Andel patienter som är symtomfria / fått tillräcklig symtomreduktion. Andel patienter som fått komplikationer. 11

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge

Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge KENIEDELSINFOKMATION -- Stockholm den 28 augusti 2006 Laksak Att: Seher Korkmaz Lakemedelscentrum Stockholms lans landsting Box 4027 141 04 Huddinge. =-, Ärende 75212005 Lakemedelssakkunniga i Stockholms

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård

Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård Dyspepsi och protonpumpshämmare i primärvård En jämförelse mellan 1997 och 2007 FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Maher Taher, ST-läkare Stenstorps vårdcentral Rapport 2009:8

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Pepcid Duo, tuggtablett

Pepcid Duo, tuggtablett BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Pepcid Duo, tuggtablett Aktiva substanser: Famotidin, magnesiumhydroxid, kalciumkarbonat Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen Jan-Ola Westin Vc Ankaret Ref; Rapport - Öppna Prioriteringar i Primärvårdens Sjukgymnastik http://e.lio.se/prioriteringscentrum/pdf/slut%20primarvard%20sju

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se

Magsyra. Slutrapport. Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra. www.lfn.se G E N O M G Å N G E N A V L Ä K E M E D E L M O T S J U K D O M A R O R S A K Magsyra A D E A V M A G S Y R A 1 Slutrapport Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra www.lfn.se G E N

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Program. 11:45 12:00 Frågestund

Program. 11:45 12:00 Frågestund Program 08:30 09:30 GERD och dyspepsi 09:30 10:00 Kaffe 10:00 10:30 Förhöjda levervärden (CG) 10:30 11:30 IBS utredning och behandling (HS) 11:30 11:45 Gastrointestinal utredning vid järnbrist (CG) 11:45

Läs mer

Patofysiologin bakom förstoppning

Patofysiologin bakom förstoppning Patofysiologin bakom förstoppning Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Motorik Reflexer Orogastrisk Gastrokolisk Rektoanal Vanor

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer