Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom"

Transkript

1 Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer 11

2 Om vårdriktlinjer Framtagande av vårdriktlinjer för Primärvården är ett systematiskt sätt att komma överens om och dokumentera önskad standard i val av diagnostik, behandling och vårdnivåer vid olika sjukdomstillstånd. Dessa vårdriktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp, granskats av en allmänmedicinsk referensgrupp och godkänts av verksamhetsföreträdare för Primärvården. Vårdriktlinjerna ska omfatta vanliga sjukdomstillstånd bygga på god kunskap och erfarenhet ha klinisk relevans i Primärvården vara korta och sammanfattande vara lätta att hantera i primärvårdens vardagsarbete vara väl förankrade i verksamheten utarbetas i nära samverkan med länsdelssjukvården tas fram då ett gemensamt synsätt är hälsoekonomiskt motiverat gagna patienterna. patienterna. Gastroesofageal refluxsjukdom är en vanlig åkomma och våra patienter kan presentera sig med skiftande symtom. De flesta specialiteter möter denna patientgrupp vars åkomma det gäller att diagnostisera och behandla på effektivt och säkert sätt. Arbetsgruppen har valt att beskriva en gemensam grundsyn som förhoppningsvis skall vara till praktisk hjälp vid patientarbetet kring dessa problem. Arbetsgruppen är tacksam för synpunkter från läsarna som kan förbättra innehållet i riktlinjerna. Synpunkterna skickas lämpligen till Stefan Sundeman, Adolfsbergs vårdcentral, Örebro. Dokumentfakta Arbetsgrupp för vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom P.O. Bergemalm, ÖNH-kliniken Lindesbergs lasarett Björn Blomberg, Medicinkliniken USÖ Dan-Axel Hallbäck, Kliniken för Medicin och Geriatrik, Karlskoga lasarett Björn Sandmark, ÖNH-kliniken USÖ Stefan Sundeman, Adolfsbergs vårdcentral, Örebro Curt Tysk, Medicinkliniken, USÖ, Örebro. Yeshi Yimam, Medicinkliniken, Lindebergs lasarett Göran Ågren, Kirurgkliniken, USÖ Gäller för Gäller för Giltighetstid Skrivna Reviderade Skall revideras senast Redigering och distribution Allmänmedicinskt forskningscentrum Redaktör: Lennart Holmquist, tel: Sekreterare: Gittan Gustavsson, tel: e-post: Vårdpraxis:(www.orebroll.se/vardpraxis). 2

3 SAMMANFATTNING Diagnostik Anamnes Typiska symtom Atypiska symtom Alarmerande symtom Primärutredning Endoskopi? Ytterligare utredning Tryckmätning och 24 tim ph-mätning? Röntgen esofagus? Behandling Livsstilsråd Undvik sena måltider Undvik stora, fettrika måltider Undvik irriterande föda som t ex kaffe, alkohol Främja viktreduktion Undvik vissa mediciner (t ex NSAID) Rökstopp Medicinsk behandling Lindra symtom - syrareduktion i tillräcklig grad Läka esofagit protonpumpshämmare Kirurgi Övervägs vid verifierad refluxsjukdom där medicinsk behandling är ineffektiv eller som alternativ till kontinuerlig medicinsk behandling framförallt hos patienter <60 år 3

4 DEFINITIONER Gastroesofageal refluxsjukdom Gastro-Esophageal Reflux Disease = GERD. Regurgitation av ventrikelinnehåll upp i esofagus under en tidsrymd, där det: 1. ger upphov till symtom, specifika för denna exposition och/eller 2. ger upphov till slemhinneskada. Esofagit Endoskopiskt och/eller histologiskt verifierad inflammation av esofagusslemhinnan. EPIDEMIOLOGI Refluxsymtom är vanliga och i stort sett alla har åtminstone någon gång i livet haft sådana. Graden och durationen varierar dock mycket från person till person, och ofta är symtomen så lätta att de inte kräver någon behandling. Många patienter med lätta-moderata besvär uppsöker inte sjukvården utan medicinerar med receptfria preparat. Nedanstående är ungefärliga siffror: 5 % av befolkningen har dagliga refluxsymtom. 2 % av befolkningen har refluxsymtom och dessutom esofagit. 20% av patienterna som remitteras för skopi har esofagit. PATOFYSIOLOGI Refluxsjukdomens symtom och slemhinneskador orsakas av aggressiva faktorer i ventrikelinnehållet, där pepsin och saltsyra är de viktigaste. Normalt har man en väl fungerande backventil i diafragmanivå som endast tillåter ett begränsat antal refluxer. Orsak till refluxsjukdom kan vara: Defekt nedre esofagussfinkter. Hiatushernia med den nedre esofagussfinktern belägen i thorax. Eventuellt kombinerat med: Nedsatt esofagusclearance. (Nedsatt förmåga att återställa normal miljö och ph i esofagus efter reflux.) Nedsatt mucosaskydd i esofagus Långsam ventrikeltömning Gallreflux De flesta patienter med refluxsjukdom har en normal saltsyraproduktion i ventrikeln. Det finns inget säkert samband mellan refluxsjukdom och Helicobacterinfektion. 4

5 SYMTOM Typiska symtom Bröstbränna (Halsbränna). Brännande sveda från epigastriet till halsen. Bakom bröstbenet". Uppstötningar Vätska/mat kommer upp i svalget eller i munnen. Kan smaka surt, beskt. Ibland bara känsla av att "det stiger upp bakom bröstbenet". Epigastralgier Ovanliga/atypiska symtom Bröstsmärtor Luftvägssymtom, hosta, ffa efter sänggående/nattetid. Astmaliknande symtom. Larynxsymtom, heshet.. Laryngospasm. Klumpkänsla i svalget, (globus) Ökad salivation En patient som saknar refluxsjukdomens typiska symtom men som har något eller några av ovanstående atypiska tecken har oftast inte refluxsjukdom även om det inte kan uteslutas. Alarmerande symtom Dysfagi Viktnedgång Anemi/ Blödning DIFFERENTIALDIAGNOSER Primära motorikrubbningar tex achalasi, esofagospasm. Sekundära motorikrubbningar. Vid t ex diabetes, sclerodermi. Esofaguscancer. Dysfagi ffa för fast föda och med rel. kort anamnes. Ischemisk hjärtsjukdom. Ansträngningsutlöst smärta? Ulcussjukdom. Kan givetvis förekomma samtidigt med refluxsjukdom. Reflux kan också vara sekundär till ulcussjukdom. Funktionella mag-tarmstörningar. Ofta multisymtomatologi som fyllnadskänsla i epigastriet, illamående, tidig mättnadskänsla, nedsatt aptit, rapningar och halsbränna. Pankreas och gallvägssjukdomar. 5

6 DIAGNOSTIK Anamnes Ibland räcker en typisk anamnes tillsammans med ett positivt behandlingssvar för att man, med tillräcklig säkerhet, ska kunna ställa diagnos. Det är svårt att explicit ange när skopi inte är nödvändig. Under förutsättning att patienten är < 45 år, har typiska symtom, blir symtomfri på intermittent behandling och inte har alltför täta recidiv (6mån) så behöver man i normalfallet inte göra skopi. Esofago-gastro-duodenoskopi Avsikten med skopi är att ställa en diagnos, att bekräfta en sådan eller att skaffa sig en långtidsstrategi för behandling. Värdera förekomst av esofagit, som underlag för behandlingsstrategi eller vid terapisvikt Ovanliga/atypiska symtom, t ex bröstsmärta eller luftvägsproblem där man innan behandling vill ha en mer definitiv diagnos. Malignitetsmisstanke, dvs symtomen dysfagi, blödning, anemi eller viktnedgång. Är skopi tidigare utförd krävs sällan ny skopi vid likartade symtom, men ska övervägas om symtomen återkommer efter längre tids symtomfrihet. Ge inte patienten recept på protonpumpshämmare eller H 2 -receptorblockerare om remiss skrivs till endoskopi! Om patienten har uttalade symtom, sök hellre telefonkontakt för snabb skopi. (Örebro: Karlskoga: Lindesberg: ) Vi vill inte att eventuella sår läker under väntetiden. Patienten kan under tiden använda antacida eller Gaviscon. Endoskopifynd Typiska sår i esofagus talar för att gastroesofageal reflux föreligger. Sårens svårighetsgrad kan anges antingen enl Savary-Miller eller Los Angeles-klassifikationen.. Observera att endoskopisk svårighetsgrad bara delvis motsvarar refluxsjukdomens kliniska svårighetsgrad och omvänt. Vid mycket grav esofagit vill man kontrollskopera efter insatt behandling, annars är detta ej nödvändigt. Striktur kan ofta behandlas med dilatationsballong. Svåra långa strikturer kan kräva behandling med speciell dilatationssond under narkos. Tryckmätning och 24-timmars ph-mätning Dessa metoder används vid oklara fall efter primärutredning (inkl. endoskopi) för att bekräfta refluxsjukdom, för att utreda grava motorikrubbningar och inför antirefluxkirurgi. Vid remittering bifogas alltid kopia på genomförd endoskopi. Undersökningarna utförs på ÖNHkliniken i Örebro och på Klin.fys. i Karlskoga. Tryckmätning Esofagustryckmätning utförs med en 8-kanalig vattenperfunderad kateter. Vid mätningen undersöks motoriken i esofagus, nedre esofagussfinkterns läge och trycket där. I Örebro utförs också en buktrycksprovokation för att undersöka hur hiatus och sfinktern står emot denna provokation. 6

7 24-timmars ph-mätning Efter tryckmätningen nedsättes en ph-sond genom näsan till ett läge 5 cm ovan nedre esofagussfinktern. Patienten bär en liten digital uppsamlingsenhet som mäter ph-värdet i esofagus. Patienten anger lägesförändringar, födointag och symtom. Vid mätningen skall ph falla under 4 för att definieras som en reflux. Normala personer har enstaka refluxer i samband med måltid och få refluxer nattetid. Övre gränsvärden Total refluxtid 5 % I upprätt position 8 % I liggande position 3 % 24-timmars ph-mätning är den mest tillförlitliga metoden för att mätningsmässigt ange om en patient sannolikt har en refluxproblematik. Röntgen Esofagusröntgen är ofta indicerad vid sväljningsbesvär och ibland används denna undersökning som ett komplement vid utredning av gastroesofageal reflux. Patienter med nytillkommen dysfagi och normal röntgen bör remitteras för endoskopi. Vid undersökningen kan man finna: Organiska förändringar (tumörer, divertiklar, strikturer, hernia etc). Motorikrubbningar. Tecken på inkompetent hiatus- och/eller sfinkterfunktion. Utförs undersökningen av en van röntgenolog på ett adekvat sätt har undersökningen ett stort värde. Undersökningen har en låg sensitivitet för gastroesofageal reflux, varför man använder provocerande tester (mat- eller buktrycksprovokation) för att öka utbytet av undersökningen. Finns ett hiatushernia så kan man bedöma om hiatus är kompetent (dvs förhindrar att kontrast går upp i herniat). Patienter med grav refluxproblematik har i princip alltid en hiatusinkompetens vid buktrycksprovokation. Filmning av sväljningsakten kan ge en del information vid sväljningsbesvär orsakad av malignitet eller CVL. 7

8 BEHANDLING Livsstilsråd Tyvärr finns det få studier gjorda på icke-farmakologisk behandling av refluxsjukdomen. Det är vår förhoppning att patienten förbättras om han/hon i vissa avseenden anpassar sin livsföring till sjukdomen. Även om medicin förskrivs så kan det vara av värde att att ge allmänna livsstilsråd vilket förhoppningsvis påskyndar tillfrisknandet och gör medicineringen kortvarigare. Kost Kostens roll fokuserar dels på den direkt irritativa effekt den kan ha på esofagusslemhinnan och dels på att den kan öka syraexpositionen i esofagus, exempelvis genom att minska trycket i den nedre esofageala sfinktern. Patienten bör undvika att äta och dricka c:a 3 timmar före sänggåendet, då nattlig reflux är särskilt skadlig. Kaffe och juice. Irriterande på esofagusslemhinnan Starkt kryddad mat. Irriterande på esofagusslemhinnan Alkohol. Irriterande på esofagusslemhinnan. Ökar syraexpositionen. Fet mat. Ökar syraexpositionen Choklad, pepparmint. Ökar syraexpositionen Kroppsläge Genom att höja sängens huvudända c:a 15 cm förbättras den esofageala clearancefunktionen och minskar refluxtendensen avsevärt. (Sängförhöjare kan patienten t ex erhålla från distriktsarbetsterapeuten). Genom att ligga på vänster sida får de flesta mindre syraexposition i esofagus. Undvik framåtböjningar och tunga lyft. Rökning Rökstopp rekommenderas. Viktreduktion En del data talar för att övervikt, graviditet och möjligen åtsittande kläder kan ge upphov till ökade refluxbesvär. Vid övervikt rekommenderas således viktreduktion. Psyke Många patienter anser själva att stress kan vara en utlösande faktor. Ofördelaktiga mediciner En del läkemedel sänker trycket i den nedre esofageala sfinktern och på så sätt kan de öka patientens refluxsymtom (t ex mediciner med antikolinerg effekt, bensodiazepiner, beta-2- stimulerare). I praktiken är det dock inte så vanligt att man av denna anledning behöver ändra på patientens mediciner. Det är dock inte ovanligt att refluxsymtomen accentueras i samband med NSAID-medicinering. 8

9 Läkemedelsbehandling Behandlingsmål Lindra symtom. Läka esofagit och på så sätt förhindra komplikationer. Refluxsjukdomen förekommer med varierande klinisk svårighetsgrad, varför behandlingen bör individualiseras så att både under- och överbehandling undviks. Om endoskopi inte påvisat esofagit kan behandlingen således styras av patientens symtom. Med en individualiserad terapi kan två olika strategier användas. "Step-up therapy" innebär att man börjar med den minst potenta behandlingen och trappar upp tills patienten blir symtomfri. Om patienten inte har alltför uttalade besvär använder man ofta denna strategi. Motsatsen är "stepdown therapy", då det mest potenta medlet används först och trappas ned (lägre dos eller intermittent terapi eller mindre potent medel) när patienten blivit symtomfri. Man kan givetvis starta någonstans mitt i trappan. Vilken strategi som ska användas får avgöras i det enskilda fallet. Kostnaden för dessa läkemedel är betydande. Därför är det angeläget att inte använda onödigt dyra läkemedel, inte i onödigt hög dosering och inte under onödigt lång tid. När det finns behov av en hög dosering kan man istället för att skriva ut medicin i den högre styrkan förskriva den lägre styrkan och be patienten ta flera tabl./kaps. dagligen. På så sätt kan det bli lättare att sedan sänka dosen. Det finns ett flertal läkemedel som är receptfria i mindre förpackningar. Vid tillfälliga besvär kan man mycket väl rekommendera sådan egenvård. Följ Läkemedelskommitténs rekommendationer. Antacida/alginsyra/sukralfat Antacida/alginsyra har en lång terapitradition och är idag i huvudsak egenvårdspreparat. Bland högkonsumenter av antacida återfinns en andel patienter med esofagit och dessa bör uppmärksammas speciellt eftersom dessa patienter kanske ska skoperas. Antacida/alginsyra kan förskrivas vid tillfälliga, milda refluxbesvär. Dokumentationen av sukralfat vid refluxsjukdom är relativt liten, men har i några studier visats ha en effekt jämförbar med H 2 - receptorblockerare. H 2 -receptorblockerare Syraproduktionen reduceras med cirka 50%. Preparatgruppen har sin kliniska plats vid symtomatisk behandling av refluxsjukdom utan påvisad esofagit. Vid esofagit är effekten sämre och underlägsen protonpumpshämmare. Protonpumpshämmare (PPI) Syraproduktionen reduceras dosberoende med omkring 80%. Man kan hålla ph>4 i ventrikeln under betydligt högre andel av dygnets timmar jämfört med H 2 -receptorblockerare, vilket är bakgrunden till skillnaden i effektivitet. Om esofagit föreligger bör PPI användas eftersom dess effekt är helt överlägsen andra farmaka. Vid esofagit ger 8 veckors behandling med standarddos PPI en läkning i c:a 80% av fallen, medan endast 30-40% är läkta med H 2 -receptorblockerare i standarddos. Enstaka patienter kan behöva en högre dos än standarddos för att få tillräcklig behandlingseffekt. Recidivrisken är mycket stor efter avslutad terapi, vilket avspeglar tillståndets kroniska karaktär, och en strategi för kontinuerlig, intermittent eller vidbehovsmedicinering måste 9

10 därför övervägas i det enskilda fallet, för att ge rimlig symtomlindring. Lägsta möjliga dos ska av kostnadsskäl eftersträvas. Erfarenheterna av PPI som långtidsbehandling är goda och >90% av patienterna kan hållas i remission med kontinuerlig terapi. Motsvarande siffra om patienterna behandlas kontenuerligt med med H 2 -receptorblockerare är c:a 30%. Medicinsk långtidsbehandling av esofagit innebär således kontinuerlig behandling med PPI. Ett alternativ till detta är kirurgisk behandling. Prokinetiska läkemedel Avrådes. Kan ge hjärtarytmi. Kan prövas vid motorikrubbningar i esofagus. Specialistpreparat. Kirurgisk behandling Allmänt Den kirurgiska behandlingen syftar till att åstadkomma bestående besvärsfrihet genom eliminering av den gastroesofageala refluxen och utläkning av esofagiten. Med modern kirurgisk teknik tycks man kunna åstadkomma detta i 85-90% av utvalda fall. Innan man överhuvudtaget överväger kirurgi bör patienten ha provat behandling med protonpumpshämmare i adekvat dos under åtminstone 6 månader. Minst ett ordentligt utsättningsförsök bör ha gjorts för att värdera hur snabbt symtomen recidiverar. Operationerna kan i 90-95% genomföras med laparoskopisk teknik. Preoperativ utredning Alla patienter som man överväger att operera skall vara utredda med: Esofago-gastro-duodenoskopi + eventuellt biopsi Esofagustryckmätning och 24-timmars ph-mätning Indikationer Esofagit på grund av verifierad gastroesofageal reflux till följd av insufficient hiatus där behandling med protonpumpshämmare inte gett utläkning/besvärsfrihet. Esofagit på grund av verifierad gastroesofageal reflux till följd av insufficient hiatus som kräver kontinuerlig behandling med protonpumpshämmare för att bibehålla utläkning/besvärsfrihet. Denna indikation är relativ där utsikten av livslång behandling med protonpumpshämmare får vägas mot kirurgi i varje enskilt fall. Större paraesofageala bråck bör vanligen opereras oavsett esofagitförekomst p.g.a. risken för komplikationer. Mindre hiatusbråck utan refluxsjukdom saknar klinisk betydelse. I och med att den medicinska behandlingen numera är effektiv och lätt att genomföra övervägs kirurgisk behandling ffa hos patienter <60 år. Biverkningar Operationerna har låg, men ej försumbar morbiditet/mortalitet, "en något större operation än en galloperation". Operationen medför i åtminstone 30-40% av fallen oförmåga att rapa och/eller kräkas. Många patienter får även en ökad känsla av gaser i magen och ökad flatusavgång. 10

11 FÖRSLAG TILL KVALITETSINDIKATORER Regelbunden uppföljning förutsätter att man på vårdcentralen har bestämt vilka parametrar skall följas hur ofta vem skall göra det vilka skall ha resultaten. Vårdkvaliteten kan mätas på tre olika nivåer: struktur (vad behövs?) process (vad skall göras?) resultat (vad vill vi uppnå?) Gör målen mätbara: 1. Definiera lämpliga områden, indikatorer, som är användbara för att följa kvalitet i olika delar av arbetet med patienterna. 2. Klargör vilka kriterier som gäller (dvs vilka mätbara gränsvärden, åtgärder, uppföljande kontroller. Bör oftast finnas definierade i vårdriktlinjerna.) 3. Bestäm vårdcentralens standard (andelen händelser som överensstämmer med kriteriet). NIVÅ INDIKATOR KRITERIER MÅL/STANDARD Struktur Vad behövs? Vårdriktlinjer Register Vårdriktlinjer finns tillgängliga Refluxpatienter finns i register på VC. Andel DL/DS som har tillgång till vårdriktlinjerna. Process Vad ska göras? Utredning Behandling Ev. utredning ska vara gjord med Endoskopi? Tryckmätning+ 24 tim ph? Röntgen? Pat skall efter behov ha fått Livsstilsråd Antacida /alginsyra / sukralfat H 2 -receptorblockerare Protonpumpshämmare Kirurgi Andel patienter som genomgått resp.utredning Andel patienter som har/ har fått resp. behandling. Resultat Vad vill vi uppnå / undvika? Symtomlindring Komplikationer Symtomfrihet / tillräcklig symtomreduktion. Inga komplikationer som t ex esofagusulcus och striktur Andel patienter som är symtomfria / fått tillräcklig symtomreduktion. Andel patienter som fått komplikationer. 11

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Bakgrundsinformation om refluxsjukdom Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige November 2005 För mer information Ann-Christine Berg, pressansvarig, AstraZeneca Sverige, terapiområde mage/tarm, tel 08-553

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid dyspepsi och ulcus med tonvikt på Helicobacter pylori-infektion Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Dyspepsi 4 Magsäckssymtom 6 Ulcussjukdom 7 Helicobacterinfektion 8 Remittering

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dm Ö 25-2009 2009-11-23 KLAGANDE Stockholms läns landsting Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease

Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Sida 1 av 7 Startsidan 2008-02-18 Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Bengt Håkanson, verksam vid Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus i Stockholm,

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Röntgen esofagus. Akalasi och andra motorikstörningar. Regiondag 091021 Mats Andersson Radiol avd SU/Sahlgrenska

Röntgen esofagus. Akalasi och andra motorikstörningar. Regiondag 091021 Mats Andersson Radiol avd SU/Sahlgrenska Röntgen esofagus Akalasi och andra motorikstörningar Regiondag 091021 Mats Andersson Radiol avd SU/Sahlgrenska Esofageal dysfagi Sensorisk innervation Vagala afferenter till nucleus solitarius Afferenter

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Gastroesofagal reflux hos barn

Gastroesofagal reflux hos barn Gastroesofagal reflux hos barn Robert Saalman Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Gastroesofagal reflux terminologi Gastroesofagal reflux (GER) Fenomenet att mag innehåll rör sig i retrograd riktning,

Läs mer

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att

Läs mer

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori

Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Dyspepsi Gastrooesofageal reflux Ulcussjukdom/helicobacter pylori Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär

Handläggning av dyspepsi. Tankar och råd om handläggning av dyspeptiska besvär Handläggning av dyspepsi Gastrovänner, Här kommer det utlovade underlaget till ett nationellt vårdprogram om dyspepsi. Detta är ett mycket kontroversiellt område litteraturen är förvirrande och i vissa

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Barnkirurgiska aspekter på reflux

Barnkirurgiska aspekter på reflux Barnkirurgiska aspekter på reflux Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn).

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Galieve Peppermint tuggtablett 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tuggtablett innehåller: Natriumalginat Natriumvätekarbonat Kalciumkarbonat 250 mg 133,5 mg

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-19

Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-19 Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-19 Mer information: Sök http://www.remittent.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Information till dig som skall opereras för refluxbesvär

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Del 2_6 sidor_13,5 poäng

Del 2_6 sidor_13,5 poäng Del 2_6 sidor_13,5 poäng Agneta Dipös, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram

Läs mer

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

- Pati enti nformati on

- Pati enti nformati on - Patientinformation Nocutil 0,1 mg och 0,2 mg tabletter. Information till föräldrar Läs noga igenom bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen innan du börjar använda detta läkemedel. Vad Nocutil

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Losec MUPS Losec MUPS

Losec MUPS Losec MUPS Frågor & Svar Losec MUPS är ett mycket skonsamt och effektivt läkemedel vid tillfällig halsbränna och sura uppstötningar. Mer än 900 miljoner behandlingar i mer än 100 länder har genomförts med Losec,

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer