Strategier för kritisk granskning
|
|
- Frida Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att kritiskt granska information och källor Strategier för kritisk granskning Margareta Ekborg, Myrtel Johansson, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Birgitta Nordén, Annette Zeidler, Malmö högskola Elever möter en mängd information av olika slag i skolan, via media och genom hörsägen. Det är viktig kompetens för eleverna att kunna ifrågasätta och kritiskt granska information och inte tro på allt de ser eller hör. Men det är vanligt att elever inte ifrågasätter den information de hittar eller får ta del av. En grupp har till exempel i uppgift att ta fram ta fram information som ska ligga till grund för en hälsodag eller miljödag på skolan. Då är det lätt att de accepterar alla förslag som kommer upp och inte ifrågasätter varandra. Om eleverna läser en artikel kan det vara svårt för dem att veta hur de ska granska den kritiskt. Här följer några punkter eleverna kan lära sig fokusera på när de ska avgöra om en källa är trovärdig eller ej. Eleverna kan ha kommit olika långt i källkritisk förmåga. Inom varje punkt går det att börja med enkla och tydliga övningar. Även när eleverna blir duktigare på detta behöver de påminnas om att ställa frågor om källorna. I de följande avsnitten förutsätts att eleverna arbetar med innehåll som är relevant i förhållande till kursplanen och elevernas ålder. Avsändare Ibland är avsändaren tydlig. Författaren till artikeln namnges eller så intervjuas NN. På vissa webbsidor anges tydligt vem som är ansvarig. Andra webbsidor kan vara privatpersoners bloggar. De kan ju vara kunniga och vederhäftiga, men behöver inte vara det. Det beror på vem bloggaren är. Det finns också oseriösa webbsidor. Det första eleverna behöver lära sig är att ta reda på är vem som ligger bakom en viss information. Nästa fråga är hur de kan veta om den ansvariga är trovärdig och hur de kan kontrollera detta. Eleverna kan först få en text där det är tydligt vem informatören är, varifrån denna kommer och vilken bakgrund den har. Då kan eleverna börja med att identifiera detta och fundera på hur det avspeglas i textens innehåll. På samma sätt kan de uppmärksammas på en källa där sådan information inte framgår. Nästa steg är att eleverna tar reda på mer om den som uttalar sig. De kan börja med att söka på internet. I uppslagsverk som Nationalencyklopedin är innehållet noggrant kontrollerat. På vissa webbsidor som, till exempel Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och andra hemsidor från statliga myndigheter, är innehållet kontrollerat och ska bygga på idag känd vetenskap. Det kan ändå betyda att andra kan dra andra slutsatser av vetenskapliga rön. Men genom att eleverna blir medvetna om vem som står bakom en hemsida kan de sovra bort sådan information som de inte vet vem som ligger bakom. Alternativt kan eleverna jämföra information från en säker källa med en mer osäker. Sedan kan de gå vidare och lära sig hur de kan bedöma vilken information som är mest vederhäftig. 1 (5)
2 Eventuellt underliggande intressen Frågor som rör hälsa, energi och miljö engagerar många. Det finns också kommersiella och politiska intressen i frågorna. Det behöver inte betyda att det som framförs inte är korrekt men det är ändå viktigt att ställa frågan om information är utelämnad, om det finns andra alternativ eller om det går att dra andra slutsatser om till exempel konsekvenser. Om eleverna lär sig att uppmärksamma vem avsändaren är, kan de i nästa steg ställa frågor som: Finns det ett särskilt intresse i frågan?, Finns det andra sätt att se på saken?, Vem gör i så fall det?, Hur kan vi kontrollera kunskapsunderlaget? Ofullständig information Ett skäl till att informationen i en framställning är ofullständig kan vara en medveten önskan att endast spegla en sida av saken. Det förekommer i olika grad i propaganda, reklam och i debatter om kontroversiella frågor. Men det finns också andra skäl till ofullständig rapportering. Ofta är utrymmet i medieinslag begränsat vilket betyder att urval av information har gjorts. Beroende på de kunskaper journalisten har i ämnet kan urvalet variera. Motstridiga uppgifter Ett sätt är att låta eleverna läsa texter eller ta del av information på ett sätt som ger motstridiga uppgifter. Det kan handla om hur man ska äta rätt, behandla en förkylning eller välja energikälla. Hur skiljer sig informationen?, Vem är avsändare?, Vilken bakgrund har denna?, Vilken kunskap hänvisar man till som stöd för ett yttrande?, Går det att kontrollera dessa källor?. Här kan man också titta på om det är så att de flesta forskare är överens eller om det är några enstaka som kommit fram till andra slutsatser i sin forskning. Om de flesta forskare menar att det är människan som är orsak till klimatförändringarna och att ett fåtal menar att de har andra orsaker så får man på det här stadiet gå på det som är den etablerade kunskapen inom området. Givetvis kan detta diskuteras och det finns exempel i vetenskapshistorien när den etablerade forskningen har fått förkastas för andra och i början misstrodda rön. Men för elever på högstadiet kan det vara rimligt att de tar del av det som överensstämmer med de flesta forskares resultat. Generaliseringar Det är lätt att hemfalla till generaliseringar utifrån enstaka exempel. De flesta har väl hört positiva berättelser om någon som blivit frisk av någonting speciellt, eller om personer som rökt i många år utan att bli sjuka. Då är det lätt att dra en slutsats från dessa enskilda fall. Därför kan läraren ställa frågor till eleverna som Finns det generaliseringar i uppgifterna eller är det mer onyanserad information?, Bygger slutsatsen på ett fall, så kallad anekdotisk bevisföring?, Hur många fall beskrivs? Saklighet Är innehållet korrekt?, Hur kan vi kontrollera det?. Eleverna kan kontrollera uppgifterna med vad som står i läroboken, annan facklitteratur, på hemsidor som Energimyndigheten, Sjukvårdsupplysningen och Livsmedelsverket. Det finns kontrollerad 2 (5)
3 information i NE och också Wikipeda fungerar bra. Wikipedia är kontrollerad av dem, som läser innehållet och har alltså ingen systematisk granskning. Vid undersökningar har det visat sig att innehållet inte skiljer sig nämnvärt från det som finns i NE. Ett annat sätt att se på saklighet är att lyfta källornas karaktär. Ibland likställs vetenskapligt underlag med tyckande. Ett första steg är att identifiera vad som är vetenskapligt belagt och vad som är mer av en ideologisk utsaga. Det är också bra att bena upp faktabaserade argument efter om de bygger på naturvetenskap, teknik eller ekonomi. Det kan vara svårt att avgöra vilken kunskap som är belagd och vilken som är ett utvecklingsskede. Därefter identifieras den gemensamma kunskapsbasen och en diskussion kan föras om var skiljelinjerna ligger. Se i detta sammanhang också texten om handlingskompetens av Claes Malmberg. Bilder Vilka bilder illustrerar innehållet? Vad har bilden för roll? Hur ser sambandet mellan bild och text ut? Tid När skrevs artikeln? När uppdaterades hemsidan senast? Ett sätt att arbeta med källkritik är att låta eleverna själva leta upp artiklar i tidskrifter eller på internet. Det kan vara en inledning på ett arbetsområde eller tema. Eleverna får berätta om innehållet och ställa kritiska frågor. Eleverna kan också i grupper om två turas om att under ett läsår leta upp något som de tycker är intressant i förhållande till det pågående skolarbetet. Eleverna får berätta vilken källa de använt och vad det handlar om. Övriga elever ställer frågor. Frågor att ställa till kamrater och andra. Det är inte bara källor som media med flera som behöver granskas. En viktig källa till information är sociala sammanhang som kamrater och sociala medier. Om elever har tagit reda på olika saker och berättar hur någonting förhåller sig kan kamraterna ställa frågor som: Hur vet du det?, Var läste du det?, Vem sa det?, Hur vet den personen det?, Varför är den personen eller källan trovärdig?, Finns det andra uppgifter? Exempel biologi Klassen arbetar med matspjälkning och hälsa. Läraren har med sig en helsidesannons för ett hälsokostpreparat. Annonsen ser ut som ett vanligt reportage och endast en liten text längst upp på sidan anger att det är en annons. Just denna annons handlar om matspjälkningen och uppsvälld mage. Läraren delar ut annonsen ställer frågor om vem som skrivit texten, varför den har den utformning den har, hur de kan se att det är en annons, vilka intressen det finns i annonsen och om det påverkar sanningshalten, samt vilken expertis som det hänvisas till. Eleverna sätter sig två och två för att kritiskt granska innehållet i annonsen. De använder sin lärobok och sjukvårdsupplysningen. Saknas information?, Finns det likheter och eller olikheter mellan texten, läroboken och sjukvårdsupplysningen?. De bildar 3 (5)
4 sedan grupper om fyra och genomför sina granskningar. Läraren tar sedan upp en diskussion kring hur läkemedel testas och hur anekdotisk bevisföring används i texten. De diskuterar också varför de använder så stora annonser av detta slag i dagstidningarna och hur det påverkar oss. Klassen arbetar med alkohol och dess påverkan på människokroppen. Läraren har tagit med sig ett antal tidningar och eleverna får två och två räkna efter hur många annonser för alkohol som finns i tidningen. De bedömer också hur stora annonserna är och kan eventuellt även ta reda på vad en annons kostar genom att ringa en tidning. Eleverna fördjupar sig parvis i en annons. De läser den och diskuterar hur annonsen är uppbyggd och hur motsägelsefull den är. De får i uppgift att diskutera varför annonserna ser ut som de gör och hur ett statligt systembolag både vill sälja alkohol och varna för detsamma. Exempel fysik Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan spreds det information som kunde upplevas som svårtolkad för allmänheten eftersom information i olika källor skiljde sig åt och fokuserade på helt olika saker. Eleverna får utifrån några artiklar om kärnkraftsolyckan med uppdrag att granska och diskutera olika källors trovärdighet. De granskar de olika artiklarna utifrån tre huvudfrågor: Vilken information ges?, Vem står bakom informationen?, Försöker informationen påverka oss i någon bestämd riktning?. Eleverna får se ett avsnitt ur en actionfilm som visar, hur en person som simmar under vatten blir beskjuten. Därefter får eleverna i uppgift att ta ställning till om det är möjligt att skjuta ner i vatten. Eleverna söker information från olika källor för att ta reda om det som visades i filmen är praktiskt möjligt. När eleverna har valt ut ett antal källor får de ta ställning till hur trovärdiga källorna är och motivera vad de grundar sitt antagande på. Som avslutning får eleverna uppskatta hur trovärdigt filmscenen är på en skala från De diskuterar hur ett alternativt filmmanus kan se ut. Exempel kemi Eleverna får två texter om kosttillskott. De är hämtade från en populärvetenskaplig tidning om träning där kosttillskott rekommenderas och från en tidskrift där författaren skriver att det ide flesta fall, inte finns något behov av att äta kosttillskott. Eleverna jämför artiklarna. De lyfter fram information som är lika och information som skiljer sig. De kontrollerar vem som skrivit artiklarna och vad dessa har för bakgrund. Läraren spelar upp ett avsnitt ur et radioprogram där legalisering av cannabis diskuteras. I programmet intervjuas en forskare inom området och en person som förordar legalisering. Dennes yrkesbakgrund anges inte närmare. Forskaren är mot legalisering av medicinska skäl. Efter den korta intervjun diskuterar de två personerna frågan. Lekmannen har lika stort utrymme i programmet som forskaren. Eleverna diskutera saklighet. Vilket kunskapsunderlag finns?, Varför får de lika mycket utrymme?. Det finns fördelar med att ha konstgräs på fotbollsplaner. Eleverna ger förslag på flera sådana som att det ger en jämnare yta, den behöver inte klippas och den blir inte sliten på 4 (5)
5 samma sätt. Därefter diskuterar de nackdelar och eleverna har svårare att komma på några sådana. De söker sedan information om bland annat plaster i konstgräset på tillverkarens webbsida och Naturvårdsverkets. De jämför informationen med avseende på likheter och skillnader. De diskuterar vilka intressen det finns på de två sajterna och vad det betyder för den information som presenteras. 5 (5)
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merEn introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit
Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Definera källtillit 2. Vilka källor litar du på? En digital
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merStrategier för att utveckla elevernas diskussioner
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att diskutera Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Kristina Svensson,
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merStrategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Läs merGranska fejkade sidor på nätet
Lektionen handlar om fejksidor på internet; om nyhetsvärdering och källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på UR:s film "Källkritik: fejkade sidor" 2. Granska några fejksidor
Läs merSkollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )
Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,
Läs merGranska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
Läs merINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Läs merLathund i informationssökning
Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs mertidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Läs merINFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap
INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.
Läs merKällkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud
Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3
Läs merGranska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Läs merNothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Läs merGranska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.
Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Till läraren 1. Hur fungerar YouTube? 2. Granska ett YouTube-klipp 3. Sammanfatta
Läs merÄr det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?
Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merSvenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper
Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå
Läs merGranska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren
Lektionen ger grundläggande förståelse för hur man kritiskt kan granska youtube och andra källor som sprider information och underhållning. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital
Läs merVarför behöver man vara källkritisk?
Med den här lektionen får du möjlighet att introducera en enkel metod för källkritisk granskning. Christina Löfving har som ansvarig för skolbiblioteket arbetat fram ett material tillsammans med elever
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merGranska syftet med skolans webbplats
Lektionen handlar om kritiskt granska en källa som eleverna känner för att få en grundläggande förståelse för källkritik och för hur information presenteras på webben. Till läraren 1. Titta på filmen att
Läs merNATIONELLA BILDTÄVLING
PRATA OM SPELS NATIONELLA BILDTÄVLING FÖR ÅRSKURS 7-9 1 1 KOM IGÅNG Vara med och tävla Prata om spels nationella bildtävling låter er vara med och tävla om fina priser. I tävlingen kan ni uppnå kursmålen
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merHur får du använda källor på internet?
Hur får du använda källor på internet? Lektionen handlar om att använda och sprida källor på internet. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merUndersök Google. Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet.
Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Så funkar Google 2. Visste du detta om Google?
Läs merVi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
Läs merEn elevs skriftliga redovisning
Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 7: Redovisning bedömning En elevs skriftliga redovisning Nina Christenson, Karlstads universitet Katarina Ottander, Umeå Universitet Denna text
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merVi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Läs merInformationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet
Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet Informationssökning Informationssökning är precis vad det låter som, sökandet efter information. De flesta tänker nog när de hör ordet informationssökning
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merTvå Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet
Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning
Läs merInformationskompetens
Informationskompetens Det här är en enkätundersökning som är intresserad av dina vanor när du söker information på Internet. Den består av 21 frågor och ditt deltagande i studien är helt frivilligt och
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merEn introduktion till källtillit
En introduktion till källtillit Lektionen ger eleverna en introduktion till att tänka kring källkritik från perspektivet vilka källor vi litar på och varför? Till läraren 1. Vilka källor litar du på? 2.
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merEkenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18
Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18 Introduktion Under de resterande veckorna på höstterminen kommer vi att ägna oss åt Organisk kemi, matspjälkningen och rörelseapparaten i NO:n och Idrotten. Respektive
Läs merHälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A
Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merStrategier för att utveckla elevernas argumentation
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 7-9 Del 6: Att argumentera Strategier för att utveckla elevernas argumentation Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Myrtel Johansson,
Läs merUndersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merEn introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merEn introduktion till källkritik åk 1-3
En introduktion till källkritik åk 1-3 Lektionen handlar om källkritik och att värdera information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merLektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!
Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merEget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
Läs merMEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merAnvänd mindre plast för havens och hälsans skull
Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs mer- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.
Matris och checklista för språkprogression IMSPR1 (jobbar mot nivå A1-/A1) - Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc. - Kan skriva en enkel
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merSant eller falskt en introduktion till källkritik
Sant eller falskt - en introduktion till källkritik Med utgångspunkt i en bild får eleverna undersöka och samtala om att vara källkritiska. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Skriv en räknesaga 3. Skriv
Läs merEssä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merUndersök och diskutera sökalgoritmer. Se video
Se video Lektionen handlar om att undersöka vad en algoritm är samt att testa algoritmer genom att kritiskt titta på sökningar som görs via olika söktjänster. Till läraren 1. Beskriv en algoritm 2. Läs
Läs merTjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merKällkritik och informationssökning. Vem i hela världen kan man lita på?
Källkritik och informationssökning Vem i hela världen kan man lita på? Att sätta på sig kritiska glasögon När du läser en text, tittar på en bild, undersöker något på Internet, är det en bra regel att
Läs merKÄLLKRITIK MED BAMSE
KÄLLKRITIK MED BAMSE Lektionsplanering av Jenny Esbjörnsdotter-Karlsson och Linda Sikström. Lektionsupplägg för åk 1-6: Källkritik med Bamse Vi nås varje dag av stora mängder information. Redan i tidig
Läs merVARFÖR LÄR VI OSS DETTA?
CITATTEKNIK VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? Du måste behärska detta på universitetet. Det är ett källkritiskt måste! Annars kan vem som helst ljuga om vad som helst utan att någon kan kontrollera det. Kolla t.ex.
Läs merAtt arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merGymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)
GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen
Läs merDIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLinköpings universitet
Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Joakim Westerlund/Peter Igelström Linköpings universitetsbibliotek Källkritik utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Bilden
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merKällkritikguiden. b. Vem/vilka är författaren (del 1)?:
Källkritikguiden Perspektiv - vem/vilka? (skaffa dig en överblick) a. Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet => då kanske trovärdigheten minskar. b.
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merAtt skriva källförteckning
Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 När man skriver ett skolarbete är det viktigt att man anger var man tagit informationen från. Anledningen till det är att andra personer
Läs merLinköpings universitet
Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Joakim Westerlund/Peter Igelström Linköpings universitetsbibliotek Källkritik utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Bilden
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merPOLITIK och DEBATT svenska + SO
POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att
Läs merATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER
ATT UNDERVISA I NATUR- VETENSKAP UTIFRÅN SAMHÄLLSFRÅGOR KATARINA OTTANDER Vem är jag? Naturbrukslärare à Lärare i biologi och naturkunskap Disputerade 2015 i naturvetenskapernas didaktik Delad tjänst mellan
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merRuta 3 Text som källa - Skrivna källor Skrivna källor är alla möjliga sorters texter som är nedskrivna på något sätt.
Bli en källspanare! Handledning för presentation Ruta 1 Bli en källspanare! Ruta 2 En källa är en informationsbärare, dvs något som bär information till oss. En källa kan vara nästan vad som helst, så
Läs mer