Höstterminen: 29 augusti januari Vårterminen: 6 februari juni 2017.

Transkript

1 Svar lämnade av Anonym :40:26 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Tartu universitet (Tartu Ülikool) Avdelningen för skandinavistik (Skandinavistika osakond) Tartu Esbjörn Nyström 2. Land Land: Estland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2016/17 Höstterminen: 29 augusti januari Vårterminen: 6 februari juni Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2016/2017. (Endast siffror) 54 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Kommentar: Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Till de ovannämnda 54 huvud- och extraämnesstudenterna kunde man också addera 10 danskstuderande som under läsåret läste kurserna Skandinaviska språk och Skandinavisk litteratur, båda med ett påtagligt svenskt inslag 2 - Esbjörn Nyström, fil. dr, lektor i svensk filologi (100%) - Maiu Elken, MA, assistent i svensk filologi (50%) 5. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? En del har hittat arbeten där de har användning för främst sina språkkunskaper. Dock är det viktigt att betona att svenskstudierna (för de huvudämnesstuderande) liksom andra humanistiska ämnen i första hand bör ses som en god bas för universella värden som den individuella bildningen och det kritiska tänkandet. Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier,

2 t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Det finns inga indikationer på ett minskat intresse. På kvällskurserna i svenska deltar studenter från många olika ämnen och utbildningar. Inte så få av dem är läkarstuderande. Ja Det genomfördes någon form av enkät under läsåret. Rapportförfattaren har dock inte tillgång till enkätens resultat. 6. Undervisningens uppdelning (A) BA-nivån, svenska språket och litteraturen: På Skandinavistika roterar antagningen till studieordningen "Skandinaviska språk och kulturer" mellan de olika ämnena danska, norska och svenska. Det betyder att nya huvudämnesstudenter i svenska antas vart tredje år, nästa gång De nuvarande huvudämnesstudenterna i svenska språket och litteraturen, som antogs 2015, genomförde under läsåret kurser som tillhör det andra läsåret i den treåriga studieordningen. Dessa var de obligatoriska kurserna: * Svensk fonetik och fonologi (höstterminen) * Svensk morfologi och syntax (höstterminen) * Svensk språkfärdighet (höstterminen och vårterminen) * Svenskspråkig litteraturhistoria efter 1880 (vårterminen) * Svensk språkhistoria (vårterminen) Under läsåret gavs också en valfri kurs: * Svensk lexikologi och språkbeskrivning (vårterminen) (B) BAnivån, danska språket och litteraturen: Studenterna i danska genomförde under sitt tredje och sista läsår två kurser, Skandinaviska språk och Skandinavisk litteratur, i vilka det svenska spelade en mycket framträdande roll. Här handlar det om passiva färdigheter, dvs. läs- och hörförståelse. (C) MA-nivån: Skandinavistika hade under läsåret inga aktiva MA-studerande. (D) Kvällskurser: * Praktisk svenska för nybörjare, 0>A1 (höstterminen) * Praktisk svenska, A1>A2 (vårterminen) Lärare: * Lektor Esbjörn Nyström undervisade på kurserna Svensk fonetik och fonologi, Svensk språkfärdighet (halva höstterminens kurs och hela vårterminens kurs) och Svenskspråkig litteraturhistoria för huvudämnesstudenterna, Skandinaviska språk (halva kursen) och Skandinavisk litteratur (halva kursen) för danskstudenterna samt på de båda kvällskurserna i praktisk svenska. * Assistent Maiu Elken (anställd på 50%) undervisade på kurserna Svensk morfologi och syntax, Svensk språkfärdighet (halva höstterminens kurs), Svensk språkhistoria samt Svensk lexikologi och språkbeskrivning. Därutöver undervisade hon norskstudenterna på kursen Skandinavisk historia och kultur. 7. Undervisningsmaterial * Svensk fonetik och fonologi: ** Elert, Claes-Christian 1989 och senare: Allmän och svensk fonetik. Stockholm. * Svensk morfologi och syntax: ** Liljestrand, Birger 1993: Så bildas orden. Handbok i ordbildning, Lund. ** Holm, Lars och Kent Larsson

3 1991: Svenska meningar : elementär språklära. Lund. ** Bolander, Maria: Funktionell svensk grammatik. Stockholm. ** Hultman, Tor G. 2003, 2004: Svenska Akademiens språklära. Stockholm. * Svensk språkfärdighet ** Åström, Monika 2011: Språkporten BAS. Stockholm. ** Under större delen av läsåret användes autentiskt material. Bland annat fick varje student under vårterminen i uppgift att individuellt följa ett visst radio- eller TV-program och vara beredd att referera innehållet vid nästa lektion. Här kom sverigesradio.se, svtplay.se och arenan.yle.fi till användning. * Svensk lexikologi: **Teleman, Ulf et al. 1999: Svenska akademiens grammatik. / 3, Fraser. Stockholm. ** Hallström, Anna och Urban Östberg: Fasta fraser. Lund. **Olika ordböcker. **Artiklar ur tidskrifter, t.ex. Språkbruk * Svenskspråkig litteraturhistoria: ** Hägg, Göran 1996: Den svenska litteraturen. Stockholm. alternativt ** Olsson, Bernt och Ingemar Algulin 1987 och senare: Litteraturens historia i Sverige. ** C:a 650 sidor representativ svenskspråkig skönlitteratur (lyrik, epik och dramatik) från 1880-talet till 2010-talet. * Svensk språkhistoria: **Pettersson, Gertrud 1996: Svenska språket genom sjuhundra år. Lund. **Bergman Gösta 1968 (1984, 1991 m.m.): Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm. ** Vioreanu, Carmen 2012: Svenska texter under 1000 år. Från 800-talet till 1800-talet. *Skandinaviska språk (för danskstudenter), delen om svenska: **Teleman, Ulf 2013: Svenska för danskar. Frederiksberg. * Skandinavisk litteratur (för danskstudenter), delen om svenskspråkig litteratur: ** Hägg, Göran 1996: Den svenska litteraturen. Stockholm. alternativt ** Olsson, Bernt och Ingemar Algulin 1987 och senare: Litteraturens historia i Sverige. ** C:a 250 sidor representativ svenskspråkig skönlitteratur (lyrik, epik och dramatik) från 1600-talet till 2000-talet. * Kvällskurserna i praktisk svenska: **Levy Scherrer, Paula och Karl Lindemalm 2007 och senare: Rivstart A1+A2. 8. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Sedan Skandinavistika flyttades till nya lokaler 2015 har inte mycket varit sig likt i avdelningens verksamhet. Detta beror inte enbart på flytten men den har i stor utsträckning bidragit. Den unika, mycket funktionella miljö som Skandinavistika dessförinnan hade i mer än 15 år slogs sönder och kommer aldrig åter. I den stora byggnad där alla främmande språk numera har placerats har avdelningens arbetsrum och undervisningssalar spritts ut i tre olika korridorer. Detta leder förutom en del praktiska besvär också till att svensk-, norsk- och danskstudenter inte lär känna varandra på samma naturliga sätt som tidigare. Undervisningslokalerna håller en god standard med modern utrustning. Biblioteket är en trivsam studiemiljö, även om jämförelser med Skandinavistikas tidigare bibliotekslokaler på intet sätt utfaller till det nya bibliotekets fördel. 9. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Under läsåret fanns även medel i NordUd-projektet, som Skandinavistika tillsammans

4 Kommentar: med ett antal nordiska och baltiska universitet deltar i. Detta möjliggjorde för svenskundervisningen ett besök av doktoranden Maïmouna Jagne-Soreau från Helsingfors universitet, som föreläste på kursen i svenskspråkig litteraturhistoria. 10. Arrangemang * Det största evenemanget under läsåret var Skandinavistikas 25-årsjubileum den 25 oktober Flera samarbetspartner, bl.a. Sveriges ambassadör Anders Ljunggren, deltog, höll tal och uppvaktade avdelningen. Under jubileumshögtiden uppträdde violinisten Laura Miilius och pianisten Anna Smirnova med stycken av nordiska tonsättare. Vidare höll tre av Skandinavistikas forskare, bl.a. svensklektorn Esbjörn Nyström, populärvetenskapliga föredrag och även studentgrupperna bidrog med uppträdanden. Jubileet gästades av tidigare och nuvarande studenter från flera generationer och det bjöds på en rikhaltig buffé. Arrangemanget bekostades av de nordiska ambassaderna, Nordiska ministerrådet i Estland och Svenska institutet. * Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges ambassader i Tallinn gick ihop om en 25- årspresent till Skandinavistika, nämligen en föreläsningsserie vars ämne avdelningen själv kunde bestämma. Detta resulterade i: * Föreläsningsserien "Talspråk / Talesprog / Talespråk i dag", som omfattar totalt sex föreläsningar under vår- och höstterminerna 2017 om nutida svenskt, danskt och norskt talspråk. Två av vårens tre föreläsningar hade aspekter av svenskt talspråk som ämnen: * 28 mars Professor Tomas Riad (Stockholms universitet): "Sjunkande vokaler och skiftande konsonanter". Föreläsningen och postseminariet bekostades av Sveriges ambassad i Tallinn. * 25 april Professor Jan Lindström (Helsingfors universitet): "'Bra, perfekt, toppen!' Från samtalsanalys till variationspragmatik". Föreläsningen och postseminariet bekostades av Finlands ambassad i Tallinn. * Högre seminariet, en viktig del av avdelningens forskningsverksamhet som ännu våren 2015 hade ett digert program, hade därefter i stort sett tillåtits försvinna ut ur avdelningens verksamhet. Under höstterminen 2016 anordnades faktiskt inte ett enda högre seminarium. Vårterminen 2017 innebar dock en liten nystart. Tre högre seminarier med koppling till svenskämnet (alla tre tillkomna på initiativ av svensklektorn) ägde rum: * 6 april PhD Eva Liina Asu-Garcia (Tartu universitet, Institutionen för Beskriv föredrag, estnisk och allmän språkvetenskap): "Några särdrag av estlandssvenskt uttal" * 11 kulturevenemang m.m. maj Fil. dr Alva Dahl (Uppsala universitet): "Litterärt språkande i samspel. En som institutionen haft självetnografisk studie av översättnings(sam)arbete". * 23 maj Doktorand under året. Maïmouna Jagne-Soreau (Helsingfors universitet): "Postinvandringslitteratur i Norden". Av övriga evenemang hade följande tonvikt på eller anknytning till svenska språket och litteraturen och/eller den svenskspråkiga delen av världen: * Universitetet firade sin grundare Gustav II Adolf den 7 (sic!) november Skandinavistika var delaktigt i detta evenemang. I samband med detta invigde Sveriges ambassadör Anders Ljunggren en utställning om den svenska tryckfrihetslagstiftningen med anledning av dess 250-årsjubileum. * Luciadagen den 13 december firades traditionsenligt med sång av förstaårsstudenterna, detta år på norska, lussekatter och glögg. * Ett tvåspråkigt (svenskt och tyskt) samtal om författarna Elmer Diktonius och Bertolt Brecht och deras bekantskap under Brechts exil i Finland arrangerades den 15 mars Samtalspartner var förläggaren, översättaren och germanisten Daniel Sägesser (Bern / Tallinn) samt svensklektorn (och germanisten) Esbjörn Nyström. Detta samtal var ett samarrangemang av Skandinavistika, avdelningen för germanistik och BaltArt Verlag. * Luisa Rosca, praktikant vid Sveriges ambassad i Tallinn, presenterade staden Göteborg och Göteborgs universitet inom ramen för serien "Meet Modern Scandinavia" den 20 april * Esbjörn Nyström, lektor i svensk filologi, höll en öppen föreläsning den 31

5 augusti 2017 under titeln "'Som troll har jag sett min bästa potatis'. En analys av Lasse O Månssons trollmonolog ur Blå tummen (1960) och reflektioner om ämnesområdet svensk filologi." * Filmkvällar för våra studenter och andra intresserade anordnades under läsåret på initiativ av dansklektorn Nicholas Hedegaard Mikkelsen. På programmet stod danska, norska och svenska filmer. * Vidare kan besök av representanter för Sveriges ambassad, Svenska handelskammaren och elever vid Gustav Adolfsgymnasiet i Tallinn vid några olika tillfällen under läsåret noteras. Tartu universitet stod också värd för årets ämnestävling i svenska (egentligen svensk film) för gymnasieelever från hela Estland den 3 mars Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Mycket aktiv kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Kommentar: Har institutionen något samarbete med svenska företag och organisationer? Kommentar: Ja (om ja, skriv en kommentar) Svenska handelskammaren i Estland och Sveriges ambassad stod gemensamt för ett stipendium för studenter i svenska språket och litteraturen (500 euro), som lystes ut i juni Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Genom NordUd-samarbetet med flera baltiska och nordiska universitetsinstitutioner, koordinerat av Vilnius unviersitet, fanns det detta läsår pengar (medel från Nordiska ministerrådet, Nordplus) för gästföreläsare som kunde användas i både svensk- och norskundervisningen vid Skandinavistika. I övrigt har Skandinavistika forskningssamarbete med flera universitet ute i världen samt ERASMUS-avtal med Beskriv ert samarbete: (institutioner vid) följande universitet utanför Sverige: Universitetet i Agder, Norge; Universitetet i Bergen, Norge; Høgskulen på Vestlandet, Bergen och Sogndal m. fl. orter, Norge; Daugavpils universitet, Lettland; Kaunas universitet, Litauen; NTNU, Trondheim, Norge; Universitetet i Oslo, Norge; Uleåborgs universitet, Finland; Roskilde universitet, Danmark; Høgskulen i Volda, Norge; Aarhus Universitet, Danmark 13. Utbyte med lärosäten i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Karlstads universitet Mälardalens högskola Stockholms universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken

6 typ av samarbete som ERASMUS-avtal med Uppsala, Stockholm, Karlstad och Mälardalens högskola. Mer sker. Är det t.ex. eller mindre organiserat forskningssamarbete med Stockholm och Göteborg. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten? 14. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Medan Skandinavistikas undervisning behandlar danska språket, norska språket och svenska språket inklusive den litteratur som skrivits på dessa språk, har forskningen under ett antal år haft sin tyngdpunkt på isländsk medeltida litteratur och nordisk folkloristik. Man får dock inte förledas att tro att detta utgör all forskning som bedrivs vid avdelningen. Dansklektorn Nicholas Hedegaard Mikkelsen deltar exempelvis i en forskargrupp vid Aarhus Universitet som sysslar med samtalsgrammatik. Vad gäller svenskämnet kan följande aktiviteter nämnas: - Arbetet med den estnisk-svenska ordboken har fortsatt under läsåret. Maiu Elken, Antonina Kostina och Viivika Voodla är de anställda vid Skandinavistika som är aktiva i arbetet. - Svensklektorn Esbjörn Nyström höll vid en editionsvetenskaplig konferens i Heidelberg, Tyskland "Begriffe, Beschreibungssprachen, Darstellungsformen der Edition. Tagung zur Vorbereitung eines editionswissenschaftlichen Handbuchs" september 2016 ett föredrag om textbegreppet inom editionsvetenskapen under titeln "Text und Kommunikat Überlegungen zu Gegenständen und ihren möglichen (editionswissenschaftlichen) Benennungen". Dessutom har han presenterat pågående forskning om det nationella problemet i "svensk", "tysk" och "nederländsk" litteraturhistorieskrivning inom ramen för seminarieserier vid Stockholms universitet (kollokviet för tyska och nederländska, 7 mars 2017) och Tartu universitet (Modern Seminar, 27 mars 2017). - Doktorand Helena Mihkelson har fortsatt arbetet på sitt litteraturvetenskapliga avhandlingsprojekt om luckor i verk av Ahlin, Aurell, Dagerman och Oswald. Dessutom har hon under läsåret tillsammans med Skandinavistikas tidigare lektor Anu Laanemets publicerat en språkvetenskaplig artikel om det svenska modalverbet 'böra' och dess möjliga översättningar till estniska. * Publikationer: Laanemets, Anu; Mihkelson, Helena (2016). "Modaalsuse tõlkimisest: rootsi modaaltegusõna böra ja selle tõlkevasted eesti keeles." I: Eesti ja soome-ugri keeleteaduse ajakiri / Journal of Estonian and Finno-Ugric Linguistics, 7 (2), s Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Stödet från SI utgör ett viktigt bidrag till avdelningens verksamhet. Möjligheten till bokinköp är helt central och vid sidan av ett antal stora donationer består biblioteket till stor del av böcker inköpta med SI-medel. Skandinavistikas 25-årsjubileum hade inte kunnat genomföras utan SI:s generösa bidrag med tanke på det stora antal gäster som kom. SI finansierade också ett gästföreläsarbesök av fil. dr Alva Dahl från Uppsala i maj Alva Dahl höll två föreläsningar/lektioner för avdelningens svenskstudenter, dels en om interpunktion på kursen i lexikologi och språkbeskrivning, dels en lektion på litteraturhistoriekursen om stilistisk/språkvetenskaplig analys av skönlitteratur och ett kapitel ur Eva Adolfssons roman "Förvandling". SI har under året därutöver bidragit till svensklektoratet, vilket självfallet är den särklassigt största budgetposten av de hittills omnämnda. Det är värt att notera att SI var inriktat på att fortsätta finansiera svensklektoratet vid Skandinavistika. Beslutet att dra in tjänsten togs i juni 2017 av universitetet. Genom detta beslut avslutades en kvartssekellång obruten tradition med ett SI-finansierat svensklektorat i Tartu. I dagsläget är det osäkert om ett sådant SI-finansierat

7 lektorat återkommer i framtiden eller inte. För mig som svensklektor i Tartu har det moraliska och praktiska stödet från SI varit viktigt och jag vill uttryckligen tacka Eva, Viktor, Monika R, Monika W och inte minst Lotta för att ni kunde göra min tillvaro i Tartu drägligare. 16. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Inför framtiden är det väsentligt att Skandinavistika har en ledning som känner till verksamheten väl och som är villig att föra intellektuella diskussioner om innehåll och inriktningar. Det är också av yttersta vikt att alla arbetar för avdelningens bästa och inser att detta, avdelningens bästa, inte kan vara identiskt med någon enskild medarbetares personliga agenda. En större grad av konsekvens, konsistens och rationalitet ifråga om besked och åtgärder från högre ort inom organisationen vore önskvärd. Situationen rörande universitetsbiblioteket i Tartu är oacceptabel. Den renovering som påbörjades 2016 och ursprungligen skulle ta fyra månader pågår fortfarande efter i skrivande stund snart ett och ett halvt år, vilket medför att biblioteket fortsatt är stängt och att en del av bokbeståndet är oåtkomligt. BAstudieordningen lämnar ett otillräckligt utrymme framför allt för språklig träning under studenternas första läsår, då studenterna i anmärkningsvärt hög grad förväntas ägna sin tid åt kurser utanför huvudämnet. Under läsåret kunde den programansvariga Antonina Kostina dock hitta en fin lösning som gjorde att det totala poängantalet för språkfärdighet kunde utökas något utan att andra skandinavistiska kurser behövde stryka på foten. Efter två år utan nya MA-studenter antogs tre studenter (en svensk-, en norsk- och en danskstudent) till höstterminen 2017, vilket var ett stort glädjeämne. En större reform av MA-studieordningens skandinavistiska modul bör fortfarande stå högt upp på dagordningen. Där är det inte minst viktigt att man försöker maximera den undervisning inom modulen som sker på skandinaviska språk, eftersom allmänna moduler med undervisning på engelska tar stor plats i studieordningen. Överhuvudtaget är det ett stort problem att utrymmet för ämnesspecifika studier är litet i MA-studieordningen, något som under året med rätta påpekades offentligt i en klarsynt debattartikel av Kristi Viiding, professor i latin. Det är dags för mig att ta farväl av Skandinavistika. Som lektor i svensk filologi under åren och har jag hunnit uppleva det mesta. Arbetet med studenterna och den närmaste kretsen av kolleger har mestadels varit mycket stimulerande. Det måste dock bli min avslutande reflektion att organisationens funktionssätt och de facto även en därvidlag förhärskande människosyn behöver genomgå en fullständig metamorfos om målet är att varje medarbetare skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter till fullo. 17. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja