Delaktighet på riktigt. Dokumentation 2012

Transkript

1 Delaktighet på riktigt Dokumentation 2012

2 Producerad av Kultur i Väst Citera oss gärna och ange då källan. Författare och foto: Jenny Berner och Erika Ågren, Kultur i Väst. Grafisk form: Kerstin Strömberg, Kultur i Väst. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sammanfattning av föreläsningarna Utvärdering Framtid

4 1. Bakgrund och syfte Att öka kännedomen om delaktighetsperspektivets förutsättningar och att främja delaktighetsarbete är en del av Kultur i Västs uppdrag. Att arbeta med delaktighet är även något som många kommuner och verksamheter har inskrivet i sina styrdokument men då ofta utan att man definierat begreppet eller funderat på i vilket syfte. Vi såg att ett första steg i främjandearbetet med delaktighet var att starta en diskussion kring vad som menas med att arbeta delaktigt och hur man kan definiera begreppet. Tidigare hade vi kommit i kontakt med KEKS och rapporten: Inordnande och utvidgande om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar. Genom den hade vi fått nya perspektiv på vad det innebär att arbeta delaktigt men också hittat en definition av begreppet som vi tyckte fungerade bra. Där definieras delaktighet som en individs frivilliga och aktiva bidrag till en kollektiv process som han eller hon upplever som angelägen och meningsfull för sig själv och andra. För att inspirera och väcka kommunernas intresse för att arbeta med delaktighet genomfördes under hösten 2011 tre seminariedagar, med titeln Delaktighet på riktigt, på tre olika platser i Västra Götaland. Tanken var att inspirera genom att lyfta konkreta exempel och ge tips på hur man kan arbeta. Men vi ville också ge tillfälle att diskutera möjligheterna och utmaningarna i arbetet med delaktighet. Vi bjöd in Jonas Agdur, ordförande för KEKS, som varit med och skrivit rapporten, att vara med på seminariedagarna för att berätta om arbetet med den och de slutsatser man kunnat dra. Ambitionen var att seminarierna även skulle innehålla konkreta exempel på hur man jobbat med delaktighet. Lotta Johansson utvecklingsledare Fritid Västra Göteborg, medverkade och berättade om hur delaktighetsarbete kan se ut i praktiken, Tanja Backhaus, ungdomskonsulent i Mölndal, berättade om Show me the money, Mania Teimouri, konsulent arkitektur barn och unga Kultur i Väst, berättade om trygghetsvandringar som metod för att göra barn och unga delaktiga i den byggda miljön. Även ungkulturkonsulenterna på KulturUngdom medverkade på alla seminarier och informerade om sin verksamhet. På varje seminarium medverkade en lokal verksamhet från arrangörskommunen och berättade om hur de arbetat med delaktighet. Seminariedagarna genomfördes i Borås, Trollhättan och Kungälv. Den utvärdering som gjordes efter varje dag visar att deltagarna tyckte dagarna var angelägna och inspirerande. Vi kan konstatera att det finns en stor ambition hos många av regionens kommuner att arbeta delaktigt, men att man också tycker det känns svårt. 4

5 Vi ser seminariedagarna som ett första steg, i ett långsiktigt arbete kring delaktighet, tillsammans med regionens kommuner. 5 Sakiba Ekic, Ungdomsstrateg, Hanna Bernholdsson, Ordförde Borås Stads Ungdomsråd, Louise Årebäck, Borås Stads Ungdomsråd.

6 2. Sammanfattning av föreläsningarna Jonas Agdur Ordförande KEKS Jonas Agdur öppnade sitt anförande genom att be publiken fundera över frågan Vad vet ni om Susanna Kallurs coach? Delaktighet är ett centralt men otydligt mål för många av landets fritidsgårdar. Huruvida ungdomarna på fritidsgårdarna är delaktiga eller inte beror bland annat på hur man definierar ordet delaktighet. Eftersom många vill leva upp till målet och kunna säga att de arbetar delaktigt har man en tendens att kalla nästan allt för delaktighet. Men att till exempel kunna välja ur ett mer eller mindre färdigt utbud är inte delaktighet utan snarast konsumentmakt presenterade KEKS tillsammans med FoU i Väst/GR rapporten Inordnande eller utvidgande om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar. Till grund för rapporten låg en studie av fyra fritidsgårdar. Rapporten visar att hur ungdomar pratar om och tolkar delaktighet helt beror på de vuxnas syn på saken, och vilka signaler man skickar ut. I rapporten ser man två sätt att se på ungdomar och på fritidsgårdens verksamhet inordnande eller utvidgande. De olika synsätten resulterar i två helt olika verksamheter, en (inordnande), där man anser att ungdomarna inte kan, inte vill bidra, och att de behöver Jonas Agdur, ordförande KEKS. 6

7 skydd, och en annan (utvidgande), där man ser på ungdomar som några som både kan och vill bidra. Fler skillnader mellan de olika synsätten presenteras i rapporten, som man kan läsa mer om här: Två slutsatser som dras i rapporten är att verksamheten styrs av hur personalen tänker (och alltså inte av områdets karaktär och resurser) samt att ungdomarna styrs av vad personalen förväntar sig av dem. Varför är det då så svårt att arbeta med delaktighet? En anledning är personalens behov av att vara vuxen. Ska man jobba med delaktighet måste man släppa på behoven att ha och ge alla svar, av att ha full kontroll och av att ta över ungdomars eget ansvar när något inte går som man tänkt sig. Delaktighet är inte en del av en god fritidsgårdsverksamhet, utan en förutsättning för den. Man behöver inte tänka visst ska vi arbeta med delaktighet, men först måste vi skapa en trygghet för ungdomarna eftersom delaktighet faktiskt skapar trygghet. Andra positiva effekter av att arbeta delaktigt är att det lockar fler ungdomar, att det skapar nya attraktiva aktiviteter och att det är ekonomiskt effektivt, konstaterar Jonas Agdur. Slutligen återvänder Jonas Agdur till Susanna Kallurs coach. Vi vet att; 1) hon springer inte lika fort som Susanna Kallur 2) hon viker inte ner häckarna för att Susanna inte ska snubbla. - Viktigt att ha i minnet om man vill coacha ungdomar till delaktighet och få dem att förverkliga sina drömmar, avslutar Jonas Agdur. Lotta Johansson Utvecklingsledare, Fritid Västra Göteborg Lotta Johansson berättar om den verksamhet som bedrivs på Bunkern, en fritidsgård i Västra Göteborg. Ungdomarnas verksamhet stöttas här av personalen, men är inte beroende av att personalen är där hela tiden. Alla ungdomar får en introduktionskurs, och en tydlig mall för hur man gör för att få tillgång till lokal och utrustning. Därefter får man sin egen nyckel och kan lätt boka de olika resurserna på webbplatsen paxagarden.se. Det nya sättet att jobba på, och det förtroende och tillit unga och vuxna visar varandra, har gett som resultat att man nu kan fokusera samtalen på Bunkern på utveckling, arrangemang och framtida möjligheter. Lotta Johansson listar några av nycklarna till framgång: Bunkern har ett tydligt uppdrag, och en tydlig prioritering Personalen har olika utbildningsbakgrund Personalgruppen ser till att reflektera kontinuerligt Ungdomarna får tillgång till pengarna först när man presenterat sin idé Flexibilitet och galenskap Tro på ungdomarnas förmåga Personalens förmåga att stimulera och entusiasmera Slutsatsen är, enligt Lotta Johansson, att man som personal ska tydliggöra sitt uppdrag, testa framgångsnycklarna, våga ta språnget och sedan följa upp sin verksamhet. 7

8 Tanja Backhaus Ungdomskonsulent, Mölndals kommun Evelina Rygaard Medlem i budgetgruppen vid fritidsgårdarna i Mölndals kommun Show me the money är en delaktighetsmetod som infördes i Mölndal Mölndal har sju fritidsgårdar, och samtliga verksamhetsbudgetar ligger samlade i Show me the money. Rent praktiskt fungerar metoden så att de som vill anordna en aktivitet fyller i en ansökan där man bland annat uppger vem som ligger bakom idén, vilken personal från fritidsgården som är delaktig och hur många som kommer att ta del av förslaget. Dessutom ska man bifoga en budget. Ansökningarna hamnar hos en budgetgrupp, som består av ungdomar från de olika områdena i Mölndal, ungdomskonsulenten och verksamhetsansvarig för fritidsgårdarna. Under 2010 beviljades 150 av 182 ansökningar. Tanja Backhaus poängterar att ingen ansökan får direkt avslag, däremot kan de skickas tillbaka för komplettering. Innan beslut tas diskuteras och analyseras ansökningarna. Om en ansökan är otydlig och måste skrivas om skickar man med förslag om hur detta kan gå till. När aktiviteten har genomförts fyller de ansvariga i en utvärdering. Evelina Rygaard berättar att hennes erfarenhet från budgetgruppen är att ungdomarna är stolta över att få och klara av att hantera en så stor budget (under 2010 delades kr ut). Den kompetens man behöver från ledarna består till viss del av ett stöd när det gäller att bedöma om en idé går att genomföra. Evelina Rygaard tycker att ledarna ska vara båda aktiva och kreativa. Alla sjundeklassare i Mölndal får en introduktion från fritidsgårdarna där man informerar om Show me the money. Man har noterat att informationen om pengarna inte nått ut till alla, och har därför planer på att spela in en reklamfilm för att öka kännedomen om möjligheten att söka pengar. Mania Teimouri Arkitekturkonsulent för barn och unga, Kultur i Väst Arkitetkurkonsulenten på Kultur i Väst har som uppdrag att främja arkitektur, och att inspirera lärare i skola och förskola att arbeta med arkitektur. Man ska också verka för att låta barn och unga vara delaktiga i utformningen av sin närmiljö. Mania Teimouri tycker det är viktigt att involvera barn och unga i arbetet med närmiljöer, eftersom de har kunskap om dessa som är viktiga att ta tillvara. Trygghetsvandringar är en metod som går ut på att man ska ha kontakt med dem som använder en plats när man planerar att förändra den. I ett samarbete mellan Kultur i Väst, Chalmers Arkitektur och Uddevalla kommun skapades möjligheter att utveckla metoden med barn och ungdomar i pilotprojekt under Arbetet med trygghetsvandringar finns dokumenterat i skriften Trygghetsvandringar, som man kan läsa mer om på: Det är viktigt att man vet varför man gör en trygghetsvandring, påpekar 8

9 Mania Teimouri. Att syftet är tydligt innan vandringen genomförs. Det är också viktigt att man återkopplar till barnen efter vandringen, så att de får veta var deras idéer tog vägen, och vilka av dem som realiserades, och, i de fall en idé inte genomfördes, varför. Aina Florin och Stina Nilsson Ungkulturkonsulenter, KulturUngdom KulturUngdom är en ideel förening som främjar ung kultur i hela Västra Götalandregionen. De jobbar med ett tydligt av- och medfokus. Stina Nilsson betonar att de också tycker att det är svårt med delaktighet. Det är till exempel viktigt men svårt att komma ihåg vad man, när man arbetar på ett delaktigt sätt med unga, ska ha fokus på: att coacha, inte att utföra arbetet själv. När tanken just den här arbetsuppgiften blir nog bättre utförd om jag gör den, ungdomarna hinner ju inte med allt dyker upp måste man slå bort den. Man måste våga släppa kontrollen till de unga. Precis som Jonas Agdur tycker inte KulturUngdom att man ska driva ett ungdomsarbete bara för att det ska göras. Om det inte finns något ungt initiativ kan man lika gärna lägga ner verksamheten. DÅ kommer det att hända något, menar Stina Nilsson. Under ett par minuter fick deltagarna prata ihop sig om delaktighet och vilka hinder som finns för att lyckas arbeta på ett delaktigt sätt. Denna diskussionsstund resulterade i flera insikter och frågor: Aina Florin och Stina Nilsson, Ungkulturkonsulenter på KulturUngdom. 9

10 Ett evenemang som unga ordnar lockar fler besökare än ett liknande evenemang som ordnas av vuxna. Det är viktigt att ha ett kontaktnät med andra aktörer i kommunen. Verksamheten för barn och unga måste kanske inte vara så strukturerad. I stället kan man släppa ungdomarna mer fria. Samtidigt upplever många att det är väldigt svårt att släppa ifrån sig kontrollen. Den dagliga verksamheten tar mycket tid. Det är svårt att hinna tänka visionärt. Den öppenhet som behövs för ett delaktigt samarbete kan vara svår att kombinera med den organisation som kommunal verksamhet kräver. Aina Florin och Stina Nilsson visade också filmerna Drömsamhällen och Hembygd från projektet Röst Gruppdiskussioner under seminariedagen i Borås.

11 Inflytande fritid Ungdomsråd Demokratidagar Rådslag med politiker Samordnings/ utföraransvar Styrgrupp Utvärdering Inflytande förskola och skola Former för beslutsfattande Nätverk Forum på nätet Samsyn samverkan Demokratiutbildning Utbildning i barnkonventionen Barnforum BORÅS Boråspaletten - en samling metoder och verktyg för att öka barn och ungas inflytande. Sakiba Ekic, Ungdomsstrateg Anita Spjuth, Projektledare barns och ungas inflytande Hanna Bernholdsson, Ordförande, Borås Stads ungdomsråd Louise Årebäck, Marknadsföringsansvarig, Borås Stads ungdomsråd Borås blev Årets Ungdomskommun 2010, och på seminariedagen i Borås berättade de om arbetet som ledde fram till utmärkelsen. I Borås har man bland annat skrivit ett handlingsprogram för inflytande för barn och ungdomar. Man har också gjort en revisionsrapport om hur man ska införliva barnkonventionen i Borås Stad. Utifrån dessa utvecklades Boråspaletten en samling metoder och verktyg för att öka barns och ungas inflytande. Några av färgklickarna på paletten är: Demokratidagar som genomförs regelbundet för att möjliggöra dialog mellan ungdomar, tjänstemän och politiker. Former för beslutsfattande metoder att införa barn- och ungdomscheck- listor och barnkonsekvensanalyser. Ungdomsrådet består av representanter från alla 7-9-skolor, gymnasieskolor och fritidsgårdar. Ungdomsrådet fungerar som en remissinstans och driver egna frågor. Nätverk för barns och ungas inflytande för att öka samsynen i kommunen. I Borås ser man att en stor utmaning inför framtiden är att få inflytandefrågor för barn och ungdomar att bli ett levande förhållningssätt i vardagen. En framgångsfaktor för att möjliggöra detta är att se till att alla är med. Genom arbetet med Boråspaletten har man en bra grund att stå på för att utveckla arbetet ytterligare. 11

12 TROLLHÄTTAN Ingela Granström, Kreativ coach, N3 Torbjörn Jackson, Kreativ coach, N3 Birgitta Berntson-Ärje, Kultursekreterare Seminariedagen i Trollhättan hölls i lokaler på N3, Trollhättans mötesplats för ung kultur. Ingela, Torbjörn och Birgitta berättade om verksamheten på N3. N3 har tre huvudverksamheter; Kulturskolan, Kreativ coaching och Kulturbyrån. Trollhättans skolelever bjuds in till dialogmöten på N3 för att diskutera vad man gör i huset, och vad man skulle vilja göra. Kulturbyrån vänder sig till alla mellan 0 och 16 år. Man vill ge barn och ungdomar möjlighet att ta del av konstnärliga upplevelser, och att skapa själv. Genom detta underlättar man för barnen att hitta sitt språk och för att kunna uttrycka sina tankar och åsikter. En satsning i Trollhättan är Ungdomspengen. Den kan sökas av unga, när som helst under året, och ansökningarna ska behandlas inom två till sex veckor. Tanken är att det inte ska vara krångligt och ta lång tid att få pengar till att genomföra sina idéer. Att söka Ungdomspengen kan generera olika typer av stöd, inte nödvändigtvis ekonomiskt. Man kan också få hjälp att ordna lokaler och teknik, man kan få coachning för att kunna genomföra sina idéer, man kan få hjälp med marknadsföring och möjlighet att nätverka. Ansökningar till Ungdomspengen besvaras sällan med ett rakt ja eller nej, ofta får man stöd att coacha sig till ett resultat. KUNGÄLV Karolin Lindh, Miljöutredare, Kungälv Karolin Lindh berättade att man under 1990-talet i Kungälv hade ett system som årligen involverade unga i samhällsplaneringsfrågor. Efter ett antal år upphörde detta, bland annat på grund av en omorganisation. Nu arbetar man för att starta upp ett nytt delaktighetsarbete för barn och unga. Kommunen deltog i projektet Ung Energi, och förde då en klimatdialog samt tog fram en plan för ungt deltagande i miljöfrågorna. Klimatdialogen genomfördes i form av ett framtidstorg, som resulterade i att ett antal viktiga områden lyftes fram. Just nu håller man på att ta fram en handlingsplan för ungas delaktighet i samhällsplaneringsfrågor. Ett utkast med två punkter är under arbete; ett för gymnasieelevers delaktighet i samhällsplaneringen (liknande det arbete man gjorde på 90-talet) och en medborgardialog med fokus på unga, där man planerar att utveckla medborgarstämmor för att locka unga. 12

13 Daniella Brummer Pind, Ungdomsbibliotekarie, Dynamo, Stadsbiblioteket Göteborg. GÖTEBORG Daniella Brummer Pind, Ungdomsbibliotekarie, Dynamo, Stadsbiblioteket Göteborg Stadsbiblioteket Göteborgs satsning på unga; ungdomsrummet Dynamo, inleddes när man efter en ombyggnad fick en yta över och beslöt sig för att försöka driva ungdomsverksamhet där. Man öppnade i maj 2009, då utan vare sig personal eller media. För att locka nya grupper ungdomar hade man däremot ett antal TV-spelsstationer. I september samma år anställdes en ungdomsbibliotekarie för att utveckla verksamheten i Dynamo. Under hela uppstartsprocessen var unga med och byggde upp verksamheten. Dynamo fylldes långsamt med medier och aktiviteter genom ungas egna engagemang. Daniella Brummer Pind konstaterar att det inte var en omedelbar succé, antalet besökare ökade stadigt, men först våren 2011 upplevde man sig ha många besökare. I enlighet med Göteborgs stads lokala politiska mål är målgruppen för Dynamo barn och unga mellan 13 och 25 år. Det har visat sig allra svårast att nå de mellan år. Behövs det då en verksamhet enbart för unga? Daniella Brummer Pind tycker det, och konstaterar att det också efterfrågas. För att verksamheten ska bli intressant och locka unga är det viktigt att det finns möjlighet för unga att påverka, att det finns närvarande personal, att rummet inte är större än att det går att överblicka, och att de som besöker rummet upplever att det är tryggt. En sådan miljö passar inte alla, men många, och den kan utgöra grunden för en god biblioteksverksamhet för unga. Avslutningsvis funderar Daniella Brummer Pind runt frågan om det går att hitta ett annat sätt att vara bibliotekarie på, något hon upplever behövs för att skapa en framgångsrik biblioteksverksamhet för unga. Hon räknar upp några viktiga punkter: bemanning, att ungdomsrummet har utbildad personal att bibliotekarierna lyssnar på och pratar med besökarna. Mer personal bidrar till en lugnare stämning. intern marknadsföring. Det är viktigt att all personal känner sig bekväm i ungdomsrummet. att bibliotekarien är en tredje vuxen, vid sidan av förälder och lärare. 13

14 3. Utvärdering Efter varje seminariedag fick deltagarna fylla i en utvärderingsblankett. Vi fick in en utvärdering av var och en av deltagarna. I det här kapitlet har vi gjort en sammanställning av svaren vi fick in. Deltagarna fick, bland ett antal givna alternativ, ange vilka förväntningar de hade på seminariet. De allra flesta förväntade sig att bli inspirerade och att få kunskap om delaktighet. Att få perspektiv och aktuell information var också vanligt förekommande förväntningar. På en 1 4-gradig skala fick man ange hur väl dagen hade motsvarat förväntningarna samt hur givande dagens innehåll varit. Det genomsnittliga svaret på båda frågorna blev 3.2. På frågan om man såg möjligheter att använda sig av det man fått med sig från dagen svarade 70 personer ja och 4 personer vet ej. Utvärderingarna visade att seminariedagarna var uppskattade. Många tyckte att det var bra att föreläsarna representerade olika verksamheter. Några påpekade däremot att man velat ha tydligare fokus på den typ av verksamhet man själv kom ifrån. Jonas Agdurs föreläsning som fungerade som en inramning för hela dagen var också den mest uppskattade. På frågan vad man önskat mer av var det tydligt att vi lagt in alldeles för lite tid för diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Det var också många som velat höra fler ungdomar berätta om sin syn på delaktighet. Flera tyckte att det var för stort vuxenfokus på seminariedagarna. Mest angeläget för oss var att veta vad man tog med sig från seminariedagarna. Vi kunde gruppera deltagarnas svar i några centrala rubriker: inspiration, bekräftelse på att man är på rätt väg, idéer för verksamhetsutveckling och insikter. När det gäller idéer för verksamhetsutveckling uppskattade många de konkreta tips och verktyg man fick med sig. Man såg en möjlighet att starta delaktighetsarbetet på sin arbetsplats med hjälp av de nya tankar man fått med sig från dagen. Ett konkret resultat av dagen är att man på Hisingens bibliotek startat upp ett samarbete med fritidsgården - där bibliotekets personal på efterfrågan finns på fritidsgården vid ett tillfälle i månaden och tipsar ungdomarna om de möjligheter som finns att söka stöd för olika arrangemang man vill genomföra. Så här formulerades några av de insikter man fått under dagarna: Jag har alltid trott att trygghet är förutsättning för lärande men delaktighet kommer före. En coach ska inte vara bättre än den som coachas. 14

15 Deltagare på seminariedagen i Kungälv. Fokus ska vara på processen och inte på produkten. Verksamheten blir som personalen tänker. Känslan att lyckas finns bara om risken finns för misslyckande. Det är skillnad på att vara delaktig och att ha inflytande. För oss som arrangörer var det roligt och inspirerande att läsa utvärderingarna. Ämnet är intressant för många, nu gäller det att fortsätta arbeta för delaktighet både på ett kommunalt och ett regionalt plan. 4. Framtid Som en fortsättning på seminariedagarna fick Konsulenterna barn och unga/ ungdomar möjlighet, att i slutet av 2011, utlysa medel som regionens kommuner kunde söka för att påbörja, eller fortsätta, ett hållbart delaktighetsarbete i arbetet med barn och unga. Syftet var att ge några kommuner möjlighet att under 2012 hitta metoder för samverkan kring ett hållbart delaktighetsarbete. Kultur i Västs roll kommer vara att stötta, stimulera, synliggöra och sprida kunskap om de idéer och initiativ som inkommer. Genom att följa kommunernas arbete får Kultur i Väst ytterligare kompetens inom området, som sedan kan spridas till andra kommuner. Avsikten är också att delaktighet blir ett självklart förhållningssätt för de deltagande kommunerna. Kommunerna kommer att dokumentera sitt arbete och lämna in en rapport. I början av 2013 sammanställs sedan kommunernas och Kultur i Västs erfarenheter av arbetet i en publikation. De kommuner som fått pengar kommer att presentera sitt arbete och sina erfarenheter i olika sammanhang, för att dessa på så sätt ska komma regionens samtliga kommuner till godo. Det kom in 20 ansökningar och av dessa valdes 5 ut. De kommuner som fick stöd är: Tjörn, Borås Stad stadsdel Väster, Lysekil, Härryda och kommunsamarbetet Gullspång, Mariestad och Töreboda. Under 2013 planeras ytterligare en seminariedag kring delaktighet men då med fokus på ungas perspektiv. 15

16 Kultur i Väst har uppdraget att stärka och utveckla kulturens och konstarternas roll i Västra Götaland. Detta gör vi tillsammans med 49 kommuner, föreningar, organisationer, nätverk, näringsliv, kulturutövare, bibliotek, skolor, arrangörer och regionens invånare. Kultur berikar livet. Kultur i Väst Göteborg besök Rosenlundsgatan 4 växel