Hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med äldre. Marie Ernsth Bravell

Transkript

1 Hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med äldre. Marie Ernsth Bravell

2 Hälsa? WHO:s definiton: Hälsa är e llstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom Objek v hälsa? Subjek v hälsa? Åldrandet?

3 Vad kan ingå i e hälsofrämjande förhållningssä? Kunskap om åldrandet Kunskap om komplikationer Lämpliga aktiviteter

4 Till a börja med måste vi förstå varför vi åldras: Gene ska teorier: biologisk klocka Biokemiska teorier: felak gheter uppstår och ansamlas i individens biokemi som ll slut kollapsar Fysiologiska teorier: rubbning av kroppens homeostas

5 Vad innebär det biologiskt? Åldrandet leder ll e bor all av funk onell enheter celler och vävnader = nedsa funk on. Till exempel: o Kroppssammansä ningen förändras o Förändrad funk on i rörelseapparaten o Funk onen i inre organ försämras = minskad reservkapacitet o Försämrad funk on i sinnesorgan som syn, hörsel och balans

6 Åldrandet i sig innebär inte någon större försämring i det dagliga livet förutom en viss stelhet och långsamhet. Åldrandet leder dock också ll: o nedsa reservkapacitet och ökad känslighet o ökad risk för mul sjuklighet och andra allvarliga llstånd (t.ex. trycksår, fall, malnutri on) o ökad känslighet för läkemedel och annan y re påverkan Med andra ord, risk för ohälsa!

7 Förutom malnutrition, fall och trycksår också risk för: Smärta Sömn Depression

8 Smärtans mysterium - Akut smärta tar sig mer atypiska u ryck hos äldre än hos yngre (mindre u alat). - Mellan % av alla 65+ lider av smärta och ca. en femtedel (mellan år) tar smärts llande regelbundet. - Äldre mer känsliga för läkemedelsbehandling tänk alterna vt

9 Sömnen när vi blir äldre: o Sömnen blir ytligare och na liga uppvaknanden blir vanligare. o Perioderna av djupsömn är kortare hos äldre personer. Personer i hög ålder har dock e jämförelsevis litet sömnbehov som ibland delvis kan llgodoses genom sömnstunder dag d. Na sömnen kan upplevas som för kort trots a den är biologiskt llräcklig. Många äldre personer tar därför sömnmedel varje dygn trots a det inte är nödvändigt eller lämpligt. o Läkemedelsbehandlingen vid sömnbesvär ska begränsas både i d och i dos. o E ersom känsligheten för läkemedel som verkar på det centrala nervsystemet ökar med åldern är häl en av den normala vuxendosen en vanlig startdos för äldre.

10 Kan läkemedel vara en bov i dramat? Idag är omkring 1,6 miljoner svenskar äldre än 65 år - häl en av dessa är över 75 år och använder i genomsni 5 6 olika läkemedel. Det är en fördubbling jämfört med för två decennier sedan. I åldersgruppen 80+ använder ca 15 % o läkemedel eller fler. Fler läkemedel ger ökad risk för interak oner Åldrandet i sig en risk?

11 Läkemedel i en åldrande kropp o Annorlunda kroppssammansä ning o Förändringar i levern o Förändringar i njurar o Känslighet i hjärnan ökar o Förändrad baroreflex o Förändringar i magtarmkanalen o Förändrade albuminvärden

12 Inte bara biologi: Socialt och psykologiskt åldrande o Social nätverkens betydelse för hälsan med stigande ålder o Minne och kognition vad händer?

13 Vad innebär då ett hälsofrämjande förhållningssätt o Öka livskvaliteten och subjektiv hälsa o Att motverka funktionsnedsättning o Lindra symtom

14 Går det att förebygga åldrandet? Nej, men de funktionsnedsättningar och ev. Komplikationer som kan följa med stigande ålder

15 Vad kan man påverka? Fysisk aktivitet Sociala faktorer Kost Alkohol Rökning

16 Vad är fysisk aktivitet? Med fysisk ak vitet menas generellt alla former av rörelse som ger ökad energiomsä ning. De a innebär all typ av muskelak vitet som exempelvis promenader, hushålls- och trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, frilu sliv, mo on och träning. Med hälsofrämjande fysisk ak vitet menas all fysisk ak vitet som förbä rar hälsan och den fysiska kapaciteten utan a utgöra en risk för skada. Mo on är planerad fysisk ak vitet med viss avsikt, som a ge ökat välbefinnande, ge fram da bä re hälsa eller motsvarande, och innebär o ast ombyte ll träningskläder. Träning innebär en klar målsä ning a öka presta onsförmågan i olika former av fysisk ak vitet, företrädesvis inom idro en.

17 Varför regelbunden fysisk aktivitet? o Ökad maximal syreupptagningsförmåga o Ökad slagvolym i hjärtat o Ökad hjärtminutvolym o Minskad hjärtsjuklighet o Ökning av HDL (go ) kolesterol o Ökad kapillärtäthet och enzymak vitet i muskler o Minskad risk för depression och ångest o Minskat beroende av mediciner o Ökad ap t Minskad fetma Ökad muskelstyrka Minskad uttröttbarhet vid arbete Minskad benskörhet Förbättrad funktion i senor och leder Minskad risk för diabetes Förbättrad balansförmåga och försvar Förbättrat minne och förbättrad förmåga att lösa problem

18 Effekt på psykologiska funktioner o Fysisk aktivitet förbättrar kognitiv funktion, till exempel minne, koncentration, uppmärksamhet och reaktionstid. o Fysiskt aktiva personer löper mindre risk för att utveckla åldersdemens jämfört med personer som är mindre aktiva o Allt fler studier stödjer sambandet mellan graden av fysisk aktivitet och depression. o Äldre personer som är fysiskt aktiva rapporterar högre hälsorelaterad livskvalitet än mindre aktiva personer. Det finns också tecken som tyder på att hälsorelaterad livskvalitet ökar som en följd av fysisk aktivitet och träning.

19 Dessutom har det effekt på olika sjukdoms llstånd, ll exempel: Diabetes Högt blodtryck Osteoporos Arterioskleros Parkinsons sjukdom

20 Symtomlindring Smärta Sömn

21 Bromsar också åldrandet: Telomererna!

22 Hur ska då äldre träna?! Rekommendationer och möjligheter

23 Kondi onsträning för äldre I första hand rekommenderas aktiviteter som involverar stora muskelgrupper, till exempel cykling, simning, promenader, joggning och skidåkning och då låg till måttligt intensiv aktivitet för att påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, medan måttlig till högintensiv aktivitet för förbättringar i kardiovaskulär funktion. Minst 2 3 ggr/vecka, minst 20 minuter per gång. Observera EKG-förändringar eller nyligen genomgången hjärtinfarkt, instabil angina, okontrollerad arytmi, totalt AV-block och akut hjärtinsufficiens. Relativa kontraindikationer utgörs av kardiomyopatier (hjärtmuskelsjukdomar), hjärtklaffsjukdom och okontrollerade metabola sjukdomar.

24 Styrketräning för äldre o Styrketräningen ska all d individualiseras belastningen ska gradvis justeras i takt med a styrkan ökar. Träningen bör bedrivas 1 2 gånger per vecka och innefa a kroppens större muskelgrupper i både övre och nedre extremiteterna. o Samma kontraindika oner bör beaktas som vid kondi onsträning. o Progressiv styrketräning förutsä er o a llgång ll vikter eller olika maskiner och apparater som möjliggör e justerbart motstånd, varför träningen med fördel sker vid e speciellt utrustat gym. För äldre med visst funk onshinder, bör dock träningen också bedrivas i form av olika funk onella moment, som ll exempel uppresning från stol och trappgång.

25 Balans, rörlighet och gångförmåga o Träning av balans, rörlighet och gångförmåga sker bäst genom allsidig träning och genom a utmana sin stabilitet och kontroll, t.ex. a stå på e ben eller a gå i cirklar, i sidled eller över hinder. Det är avgörande a balansträningen skräddarsys så a den ger op mal effekt u från den enskildas behov. Träningen bör också ske i kroppsställningar och rörelser som är vik ga för a personen ska kunna fungera i vardagen. o Rörligheten bibehålls bäst genom a använda hela skalan av rörelsemöjligheter med både fysisk ak vitet och träning men lika mycket genom olika vardags- och fri dsak viteter.

26 Aldrig för sent a börja.. o Fysiskt ak va kvinnor i 70- års ålder har bä re ledrörlighet och uthållighet o Kvinnor förbä rade sin muskelstyrka markant e er styrketräning o 70- åringar fick bä re balansförmåga e er träning i grupp o 90- åringar (på sjukhem) fick en markant ökning av benmuskelstyrkan e er en träningsperiod o åringar minskade dödligheten i hjärtkärlsjukdomar genom promenader o Med mera, med mera, med mera.

27 Vikten av sociala aktiviteter Naturkontakt Ak veter med humor och ger glädje har goda hälsoeffekter Ak vitetstyper som visat sig ha posi v social effekt: dans, drama, u lykter, sällskapsdjur och va en- aerobics

28 Individuellt!!!! o Ak vitet ska all d ske e er individens behov, önskemål och förutsä ningar o Vik gt a vara medveten om den posi va effekten sä i rela on ll läkemedel! o Egen d också ak vitet sociala förutsä ningar

29 Matens hälsofrämjande effekt Grönsaker, grönsaker, grönsaker bör alltid vara en viktig del av dagens måltider: - energi och fettsnåla - mycket antioxidanter Mat går inte att ersätta med piller!

30 Att tänka på speciellt för äldre: Närings- och energiinnehåll Täta och små mål Fysisk ak vitet

31 Mat är också livskvalitet Psykosociala förändringar och rollförändringar Miljö Atmosfär Upplägg Färger Ru ner, normer och kultur

32 Rökning påskyndar kroppens åldrande och försämrar hälsan: - Kalkhalten i skele et blir lägre hos rökare - Broskskivorna mellan kotorna åldras snabbare - Rökning kan orsaka Inflamma on i nervbanor - Muskulatur som belastas fel får värre skador hos rökare - Sårläkning och läkeprocess är sämre hos rökare - Immunförsvaret påverkas mer nega vt hos rökare Slutar man vid års ålder så reducerar man sin överrisk a dö i för d ll häl en och förbä rar hälsan

33 Alkoholens betydelse? Rödvin? Annan alkohol?

34 Andra viktiga faktorer för hälsan Trygghet Delaktighet Autonomi Sociala faktorer

35 Hälsofrämande förhållningssä o SE INDIVIDEN o Tänk nu, då och framåt o Biologiskt: Tänk alterna vt läkemedel inte all d bästa lösningen Ta hänsyn ll åldrandet men låt det inte bli e hinder Uppmuntra ak viter fysiska och sociala - god kost och rökstopp men driv inte

36 Hälsofrämjande förhållningssätt + Palliativ vård =? Ja, det är förenligt! Pallia v vård är enligt WHO:S reviderade defini on e förhållningssä som förbä rar livskvaliteten för pa ent och närstående som möte problem vilka följer med livshotande sjukdom. Livskvalitet uppnås genom a förebygga och lindra lidande. Fysiska, psykiska och andliga problem definieras digt, bedöms systema skt och behandlas ak vt.

37 Lite siffror Drygt häl en av alla som dör i Sverige är över 80 år De flesta som dör i avancerade åldrar får den mesta vården i livets slutskede på särskilda boende för äldre Många äldre människor lider av mul sjuklighet och nedsa funk on den sista den i livet

38 Det som kännetecknar de allra äldsta är: Åldrandet i sig Multisjuklighet Fortskridande och långsam försämring Försvagat socialt nätverk Detta kräver både ett hälsofrämjande och palliativt förhållningssätt

39 Hälsosamt åldrande Läs mer i: Guide för a göra lokal rapportering om äldres hälsa h p:// %20åldrande%20Guide%20för%20a %20göra %20lokal%20rapportering%20om%20äldres %20hälsa.pdf

40 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!