UTVÄRDERING AV PROJEKT FIP VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST

Transkript

1 UTVÄRDERING AV PROJEKT FIP VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST Carina Elmqvist Sofia Almerud Österberg

2 BAKGRUND Räddningstjänsten omfattas av lagen om skydd mot olyckor (SFS, 2003:778) vilken syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. I Sverige finns på många håll ett avtal mellan kommun och landsting angående första hjälpen samt speciellt angivna sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans (IVPA) (Räddningsverket, 2007; SOSFS, 2009:10). I vissa delar av landet finns också en organisation kallad Första insatsperson (FIP). Deltidsanställda brandbefäl har ett utryckningsfordon till sitt förfogande dygnet runt och behöver inte åka med sin privata bil till brandstationen för att byta om och därifrån åka ut med utryckningsfordon. Brandbefälet åker direkt till olycksplatsen från hemmet, sin arbetsplats eller där han befinner sig och blir först på plats. En orsak till att räddningstjänsten larmas t.ex. vid ambulansuppdrag kan vara att den beräknade tiden från larm till hämtplats blir längre än den tid som är beskriven i kvalitetsmålen för ambulansverksamheten (Socialstyrelsen, 2003). Våren 2009 initierades projekt FIP i Värends räddningstjänst vid två stationer i Alvetsa och Växjö Kommun. 10 brandbefäl som kallas styrkeledare fick särskild information och utbildning i akutsjukvård och att vara först och ensam på olycksplats, vilken omfattade 22 timmar. Sedan starten 1 maj-09 har 182 utryckningar gjorts av FIP på de två stationerna. Anledningarna till utryckning har varit varierande (se tabell nedan). Larmtyp Antal % Brand i byggnad 35 19% Brand ej i byggnad 22 12% Förmodad brand 10 <1% Automatlarm 70 38% Falsklarm brand 1 <1% Trafikolycka 33 18% Förmodad räddning 5 <1% Drunkning/tillbud 1 <1% Utsläpp farligt ämne 4 <1% Vattenskada 1 <1% Enligt utryckningsrapporterna för perioden , har station 140 stått för 39% (n=71) av utryckningarna medan station 500 har gjort 61% (n=11). I 39% av fallen har styrkan kunnat åka hem tidigare och det har varit en 100% beredskap på stationen. 1

3 Vid 42 larmtillfälle har FIP ensam kunnat lösa situationen. Larmtyperna vid dessa utryckningar har varit automatlarm, brand ej i byggnad, brand i byggnad, förmodad brand, falsklarm, trafikolycka, förmodad räddning och utsläpp farligt ämne. Övriga styrkan har då kunnat undvika utryckningskörning. Vid 36 utryckningar har FIP kommit till platsen mellan 1 minut och 60 minuter före övriga styrkan. I ett dokumenterat fall har FIP brutit händelseförloppet. I två fall har FIP deltagit i HLR. SYFTE Syftet var att utvärdera projektet Första insats person för Värends Räddningstjänst METOD Utvärderingen har skett genom enkäter och intervjuer med personer i Värends Räddningstjänst. Under våren 2010 skickades 41 enkäter ut till FIP och deltidsanställda brandmän. Svarsfrekvensen var 78%. Åtta FIP och 24 brandmän svarade på enkäten. Enkäten bestod av 22 frågor där merparten var flervalsfrågor med möjlighet till kommentarer. Frågorna besvarades enbart av FIP. Enkäten har analyserats med deskriptiv statistik. Under hösten 2010 gjordes sju intervjuer med FIP (n=2), brandmän (n=2), insatsledare (n=1), styrkeledare (n=1) och räddningschef i beredskap (n=1). Intervjuerna har analyserats med innehållsanalys. 2

4 RESULTAT ENKÄTER Fråga 1. Tjänstgör Du som brandman eller FIP? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Brandman FIP Fråga 2. Upplever Du att ni gör större samhällsnytta med hjälp av FIP? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, tar helt avstånd Nej, tar nästan helt avstånd Nej, tar delvis avstånd Ja, delvis enig Ja, i stort sett enig Ja, helt enig Om annat, specificera

5 Fråga 3. Upplever Du att ni har fått synpunkter eller kommentarer på FIP från samhället? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: 0 Fråga 4. Vilka synpunkter eller kommentarer har FIP fått? Kommentarerna är övervägande positiva och handlar om att samhället upplever att brandkåren kommer snabbare till olycksplatsen och att det är en trygghetsfaktor att de syns samt att det är bättre att någon kommer än ingen alls. Dock är det många som undrar vad det är för bil, vem som kör den och varför. Fråga 5. Har stämningen i gruppen påverkats efter införandet av FIP? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja Nej

6 Fråga 6. På vilket sätt har stämningen i gruppen påverkats efter införandet av FIP? 62,5 % anser inte att stämningen i gruppen har påverkats, tvärtom är det bra med tidig information och att FIP har förberett när styrkan anländer. Övningarna anses också ha blivit bättre och arbetet mer omväxlande. 37,5 % upplever dock en känsla av osäkerhet efter införandet av FIP. En osäkerhet gällande ansvarsfördelning och vad som ska med på larm. Gruppen påverkas också då bilarna inte är anpassade efter den nya organisationen bl.a. radion i 501 där chauffören måste prata i radion samtidigt som han kör då de andra klär om. Det finns också en upplevelse av att gruppen splittrats och att sammanhållningen har blivit lite sämre. Den gemensamma förberedelsen i bilen till olyckan saknas och även eftersnacket i bilen hem. Ett ökat ansvar anses innebära både positiva och negativa effekter för gruppen Fråga 7-8. Beskriv en insats efter införandet av FIP som Du är särskilt nöjd med. Vad var det som gjorde att den blev bra? Särskilt bra insatser efter införandet av FIP är: Lägenhetsbrand FIP först på plats tidig information snabb insats Hjärtstopp FIP påbörjar HLR direkt Alla trafikolyckor FIP är snabbt på plats ger tidig information bakåt Skogsbrand Industribrand FIP först på plats väl förberedda på insatsen Lägenhetsbrand FIP först på plats - gör släckningsarbete samt livräddande insats och får ut en person Drunkningstillbud FIP snabbt på plats handräckning ambulans Trafikolycka FIP först på plats spärrat av ena vägbanan innan övriga styrkan kom vilket sparar tid Villabrand FIP först på plats tidig information snabb insats Sammanfattningsvis är FIP snabbt på plats, kan överblicka skadeplatsen, göra livräddande åtgärder samt ge tidig information bakåt till styrkan, vilka då är bättre förberedda när de kommer fram. FIP underlättar också för övriga styrkan att geografiskt hitta till platsen. I stort anses FIP innebära tidsbesparing. 5

7 Fråga Beskriv en insats efter införandet av FIP som Du är mindre nöjd med. Vad var det som gjorde att det inte blev så bra? Mindre bra insatser efter införandet av FIP är: Bygdebrand hittar ej dit Brand i utedass och terräng efter blixtnedslag Ladugårdsbrand Automatlarm vårdboende hittar ej dit Lägenhetsbrand? FIP ensam på plats insatsen gick bra men det kändes obehagligt att vara ensam på plats kontakt med SOS via telefon hade underlättat Sammanfattningsvis beror de mindre bra insatserna på svårigheter att hitta fram antingen på grund av oklar adress från början, att kommunikationen inte fungerar mellan enheterna SOS, FIP och basbil, svårigheter med bilkörning och kartläsning samtidigt, svårt med information om alla sitter bak i brandbilen. Svårigheterna att hitta till platsen skapar en stressig situation vilket i sig ökar olycksrisken. Fråga 11. Anser Du att utbildningen och informationen innan starten av FIP var tillräcklig? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, tar helt avstånd Nej, tar nästan helt avstånd Nej, tar delvis avstånd Ja, delvis enig Ja, i stort sett enig Ja, helt enig

8 Fråga Vad var speciellt bra och vad behöver förbättras, avseende utbildning och information. 68,7 % anser att utbildningen och informationen var tillräcklig innan starten av FIP. Särskilt bra var övningarna, såväl de teoretiska som de praktiska, där avdramatiseringen och enkelheten på övningen samt verklighetstrogna scenario lyfts fram som goda exempel. Dessutom var det bra att få utbildning av personal från Jönköpings räddningstjänst som redan hade erfarenhet av projektet. Det fanns också möjlighet att vara med och påverka bil och utrustning. Förbättringspotentialer finns dock i form av tydligare organisation, rollfördelning och rutiner vad gäller placering i bilarna vid olika larm, omklädning, radiohantering och kommunikation, när FIP-bilen ska åka fram och vilka rutiner som gäller då FIP inte kommer. Fler organiserade praktiska övningar från Växjö önskas vad gäller standardrutiner 1+2 och sjukvård. Vidare önskas en konsekvensanalys med tanke på den stress, utsatthet och ökat ansvar som FIP medför samt ökade krav på god kommunikation mellan enheterna. FIP önskar hospitera med heltids IL under en dag för att utbyta erfarenheter. Fråga 14. Anser Du att FIP är en verksamhet vi ska fortsätta med? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: 0 7

9 Fråga 15. Motivering till fråga ,1 % anser att FIP är en verksamheten som ska finnas kvar med motivering att FIP kan ingripa snabbt vid vardagsolyckorna och räddar liv i ett tidigt skede. Det blir en tidsvinst då först på plats läser olyckan, planerar och delegerar arbetet snabbare. Tidsvinsten handlar också om möjligheten att snabbare vända hem styrkan när det är ex. återställning av automatlarm. Det blir ett bättre informationsflöde bakåt. Det är en verksamhet som ligger i tiden med en flexiblare räddningstjänst. Någon anser att utlarmningen ska ändras till mer samhällsnytta larm. 21,9 % anser att FIP inte ska fortsätta med motivering att det behövs mer information och mer utvärdering och att det pågått för kort tid för att avgöra det. I övrigt anses tidsvinsten vara för liten i relation till kostnaden varför det borde vara bättre att satsa pengar på utrustning i basbilen. Det är dessutom svårare med jourbyten eftersom inte alla brandmän har lastbilskörkort. Problem finns vid FIP då det fattas en person i bilen vilket ökar stressen för föraren som måste köra, titta på vägbeskrivning och prata i radio samtidigt. För FIP blir det ett stresspåslag att vara ensam på olycksplats. Det är bättre när alla kommer samtidigt till ett uppdrag då man kan prata i bilen på ett annat sätt. Någon tycker att det fungerade bättre innan FIP och att det verkar vara svårt att få alla i deltidskåren att dra åt samma håll. Fråga 16. Övrigt Under övrigt framkommer önskemål om större delaktighet i beslut, tydligare information om när FIP åker själva och när de ska åka med övriga styrkan samt c-kort för övriga i styrkan. Problem finns idag med kommunikation, kartläsning samt en upplevelse av mindre kontakt med styrkeledaren nu jämfört med tidigare. 8

10 Fråga 17. Gör Du ett bättre jobb som FIP jämfört med tidigare? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, tar helt avstånd Nej, tar nästan helt avstånd Nej, tar delvis avstånd Ja, delvis enig Ja, i stort sett enig Ja, helt enig Fråga 18. Motivering till fråga 17. Alla svarande utom en anser att de gör ett bättre jobb nu jämfört med tidigare. Motiveringen handlar om att de är tidigt på plats och får en helhetsbild av olycksplatsen vilket skapar förutsättningar för bättre beslut. FIP är klar med OBBO när styrkan anländer och kan då fördela arbetsuppgifter både snabbare och mer korrekt. FIP har ett ökat ansvar, en tydligare yrkesroll vilket någon uttrycker ger ett bättre självförtroende. Någon svarar att; det är inte säkert att man blir en bättre brandman för det Fråga 19. Hur upplever Du som FIP att vara ensam först på plats innan resten av styrkan anländer? Att vara först på plats innebär för FIP att få en överblick av olyckan och att man kan vara ett stöd för inblandade innan övriga kommer. I stort är det positivt men kan också upplevas stressande om det är en komplicerad situation eller om man inte kan göra något innan resten av styrkan kommer. Kan vara svårt och nervöst men ger också bättre förutsättningar. Citat; Detta var jag skeptisk till innan det drog igång, men det var inte så jobbigt som jag trodde. Ibland känns det lite som kom nu så jag slipper vara själv men än har det inte varit någon situation när man känner sig hjälplös. 9

11 Fråga 20. Anser Du att tillgänglig utrustning, såsom fordon, sjukvårdsmateriel m.m. har varit tillräcklig på FIP-bilen? Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, tar helt avstånd Nej, tar nästan helt avstånd Nej, tar delvis avstånd Ja, delvis enig Ja, i stort sett enig Ja, helt enig Fråga Vilken utrustning anser DU vara överflödig och vilken utrustning anser Du saknas? Vad gäller utrustning så anser de som arbetar som FIP i stort att den är tillräcklig. Överflödig utrustning anses vara torxmejslarna, parroten samt GPS mottagaren som är mer lämpad för privat bruk. Det som saknas är dock bättre vägbeskrivning - exempelvis automatisk GPS positionering till platsen från SOS, GPS karta, GPS navigator som är avsedd för utryckningsfordon, bättre handsfree till mobilen som kan användas med hjälm och utanför bilen, automatlarmsnycklar, insatskort, bättre kupé uppvärmning, rökdykareradio samt enkla hjälpmedel som pannlampa, skrivunderlag med klocka, en för ändamålet anpassad telefon samt hjärtstartare. 10

12 INTERVJUER De centrala teman som framkom i analysen var 1) En snabb insats 2) En ambivalent arbetssituation 3) Ett nytt arbetssätt 4) Förutsättningar för arbetet. Dessa teman presenteras nedan. Citat från intervjuerna presenteras i kursiverad stil. En snabb insats Den stora fördelen med FIP upplevs vara möjligheten att snabbt få en överblick av läget samt att kunna förbereda den styrkan som kommer efter på hur platsen ser ut och vad som behöver göras. FIP kan bilda sig en uppfattning om det inträffade och kan ge en klarare bild av situationen: [FIP] hinner ju skapa sig en bild av vad som har hänt och vi blir väl mer förberedda på vad vi ska göra när vi kommer ut sen. En annan informant uttrycker det som att det: är mer fördelar med det för man har ju fått lite mer kött på benen om man säger när vi kommer. FIP är en möjlighet för att snabbt kunna vara på plats och, i bästa fall, verka för skademinimering. Närheten till fordonet upplevs vara en stor skillnad när det gäller att spara tid: Man har inte långt till verktygen så att säga de finns alltid i ens omedelbara närhet. Och vi har ju faktiskt vid något tillfälle stött på händelser där ja sådana här vardagshändelser där man verkligen har haft nyttan av en sådan här FIP-bil då. Ytterligare ett skäl till den snabba utryckningen är fordonets beskaffenhet: Ja alltså han kan ju ta sig förbi bilköer och så vidare /---/ det kan vi ju inte göra med en stor brandbil. En central funktion med FIP upplevs vara möjligheten att rädda liv. Ytterligare en fördel är att en snabb insats kan fördröja ett allvarligt händelseförloppet. Till exempel vid en brand eller när du kommer fram tidigt så kan man ju påbörja hjärt- och lungräddning då. FIP är en funktion som upplevs kunna göra skillnad: jag är ju övertygad om att tiden är helt avgörande och då är det inte alltid frågan om att det behöver komma fem personer utan det kan räcka med att en person kommer och kan göra helt avgörande insatser. Väl på plats kan FIP göra en första bedömning av platsen och rapportera tillbaka: Så insatsen kan ju komma igång mycket snabbare om allt fungerar som det ska förlusttiden blir ju mycket mindre. Denna möjlighet, att kunna rapportera bakåt och förbereda styrkan på vad som väntar anses som väl investerad tid: Alltså det är ju vad som har hänt och hur jag bedömer läget. Vad vi har gjort om vi behöver mer skydd och så vidare och liksom, det fungerar ju, det är ju 11

13 ganska viktigt att använda de minuterna man står där till att tänka på vad man måste fokusera på. En informant uttrycker:...man får ju möjlighet att bedöma situationen och ta ett beslut för hur man vill att resterande styrkor ska göra. Så snart FIP är på plats kan insatsen starta. Skillnaden mot tidigare är att innan FIP infördes fick basbilen vänta in full styrka och det kunde ta flera minuter innan alla var på plats. FIP kan åka på en gång. FIP kan också användas för en effektivare resursfördelning. En tidig bedömning kan göras om huruvida insatsen ska intensifieras eller trappas ner: eftersom han är på plats före styrkan så får jag tidigare besked om vad det är vi står inför om det är något allvarligt så vi ska kalla på förstärkning eller tvärtom att vi kan backa av en del styrkor. Ett annat sätt att uttrycka detta på är: det finns möjligheter att stabilisera situationen eller avbryta situationen helt enkelt. Även när alla är på plats och arbetet påbörjats kan funktionen FIP användas för att revidera insatsbehovet: I vissa fall kan det vara en fördel att skicka hem styrkan och basbilen lite tidigare än styrkeledaren eftersom han har administrativa uppgifter kvar att göra och dom andra står bara och tittar och då är ju det en fördel eftersom man inte uppehåller dem i onödan. En risk med FIP upplevs vara att insatsbehovet kan underskattas: när man kommer till det läget när det verkligen är någonting då kan det ju hända att man står där själv då och de andra inte är larmade det är ju kanske inte så bra. En ambivalent arbetssituation Arbetet som FIP upplevs ibland frustrerande då det kan vara svårt att starta en insats som förste och ende man på plats: jag har kommit fram och kunnat konstatera att här kan jag inte göra någon nytta utan då får man helt enkelt stå och vänta. Det finns en ambivalens i att vilja men inte kunna starta insatsen. Väl på plats uppkommer ur ensamheten en utsatthet, en känsla av att bli fragmenterad i sitt arbetssätt och att inte räcka till: Det är så mycket man vill få gjort. Det är lätt att man hamnar i, det känns som att det blir varken hackat eller malet. Man vill mer än man kan så att säga och det är en press i sig. 12

14 Vidare upplevs insatsen bero på slumpartade omständigheter: FIP-konceptet beror väldigt mycket på tillfälligheter, var FIP befinner sig för tillfället. Huruvida FIP gör skillnad i insatsarbetet upplevs bland annat bero på storleken på samhälle där skillnaden ses som mer markant i större samhällen: jag tycker om man säger, i större samhälle där är det kanske idealiskt om man för tillfället råkar vara i närheten då kan de göra stor nytta. Å andra sidan finns tankar om att varje minut är viktig: Innan tog det ju fem minuter innan vi kom iväg men FIP han kommer ju iväg inom 2-3 minuter som man vinner där och det är ju väldigt viktigt i ett inledningsskede... Huruvida FIP, som arbetssätt, innebär någon egentlig tidsvinst diskuteras ur olika aspekter. Det finns en uppfattning att tidsvinsten är så ringa att den saknar betydelse. Å andra sidan menar en informant att det centrala är att den som drabbats har något att vinna. Den som har uppdraget som FIP måste vara flexibel och kunna hålla många bollar i luften. Pressen är stor på den som är FIP och trafiksäkerheten är en viktig aspekt i sammanhanget. Många moment ska ske samtidigt i det inledande skedet och förutom koncentrationskrävande utryckningskörning ska kommunikation ske både mot SOS och mot Räddningstjänsten. Därtill handlar det om att snabbt hitta till platsen. Detta upplevs ibland som en pressad situation: Man ska prata med SOS och styrkan som man har bakom sig. Telefonen ringer ofta och det är ingen annan som kör blåljus som gör det idag. Alltså kör själv med alla de uppgifterna, det är bara räddningstjänsten som gör det. Och det är inte bra. En annan person uttrycker: Ja det är ju givetvis ett problem för jag har ju både telefon och radio, sen har jag ju GPS-navigering också, så det är ju mycket igång samtidigt i bilen. Ett nytt arbetssätt Införandet av FIP har ändrat arbetssättet och det förefaller vara en omställningsperiod där nya roller ska identifieras och andra arbetsuppgifter tillkommer: Det är väl mer att man är ovan vid vissa situationer som med radion och så här men det det får man ju vänja sig vid och utarbeta en strategi för ju. Det nya arbetssättet ses som något att vänja sig vid: Det är väl så också att många är väldigt rädda när det är någonting nytt så kan vi inte göra och så vidare. En annan informant uttrycker: Alltså, det är någonting som kommer med tiden, man jobbar ju sig in i rollen. 13

15 Även arbetsgruppens sammansättning har förändrats. Tidigare var styrkan samlad redan från utryckning och de olika rollerna och uppgifterna kunde fördelas på vägen ut till platsen: man har sämre kontakt med gruppen innan man är på plats. /---/ vi blir färre i bilen och då blir vi mindre folk och bolla idéer med om man säger. Den som är FIP upplever sig ibland stå utanför gruppen då denne åker själv i sin bil och missar det vardagliga pratet både innan och efter en insats: man har sämre kontakt med gruppen innan man är på plats så att säga och när man är på väg hem. Det kan ju kännas bra att prata lite även på vägen hem. För den som är FIP är ensamarbete något nytt. Detta ses som både positivt och negativt. Ibland upplevs det ligga en styrka i ensamheten: När man åker själv har man ju den fördelen lite grann att man kan fundera hur man ska lägga upp det hela sen vet man ju aldrig från gång till gång hur situationen ser ut. Ovanan i att arbeta ensam och att tvingas lösa en uppgift helt själv kan skapa osäkerhet: Man kan göra mycket mer än vad man tror som första insatsperson och jag tror att många är rädda för det här att man blir utelämnad helt själv. Trots detta finns en beredskap hos den som är FIP: det är ju inget drömscenario att åka själv på ett hjärtstopp det är det ju inte men vi har ju utbildning för hur vi ska agera och man kan ju inte mer än göra det man blivit utbildad för. Det upplevs svårt att prioritera när man är ensam, har mycket att göra och ingen att diskutera med. Rädslan att göra fel är en ständig följeslagare. Det är minst fem saker som man samtidigt ska göra som pockar på min uppmärksamhet och det är jobbigt och det är svårt att prioritera i vilken ordning ska jag ta dem och i efterhand har man alltid det här gjorde jag nu i rätt ordning. En kreativitet krävs för att lösa hastigt uppkomna och oväntade situationer och problem: då kan det bli så mycket så jag får stanna till någonstans på en p-ficka eller någonting och ordna upp de här problemen. Visst det kan vara så man har många järn i elden när man sitter där En annan informant berättar om att vara ensam på en olycksplats: jag har väl några gånger kommit i de situationerna att vara ensam på allvarliga olyckor men man får ju lösa den situationen eller lösa uppgiften efter den situationen som man ställs inför Det finns, trots allt, ett val. Den som är FIP kan välja huruvida han/hon vill åka själv i förväg eller vänta in resten av styrkan på stationen. Orsakerna kan vara flera, t ex att tidsvinsten är för liten: jag har konstaterat att jag tjänar inte in någon tid på köra här va så då har jag låtit 14

16 bilen stå och ställt mig på stationen istället och meddelar då insatsledaren i X-stad att jag låter bilen stå för jag anser att det är inte någon mening för mig att åka ut själv utan jag åker med den stora bilen istället. En annan anledning kan vara insatsens art och oron för hotfulla eller farliga situationer: man kan hamna i fel situationer själv och det vill jag inte vara med om. Det vill ju inte någon vara med om så att. Förutsättningar för arbetet Utbildningsfrågan lyfts och det förefaller som att inblandade parter fått den utbildning de behöver. De larm man är med om upplevs också som utbildning. Mer träning i att prioritera, i akutsjukvård och psykiskt omhändertagande efterfrågas. Dock finns uppfattningen att uppdragets skiftande karaktär och komplexitet gör att vissa delar i arbetet kan vara svårt att utbilda sig i ur ett teoretiskt perspektiv. Brister i utrustningen lyfts fram som ett hinder för en bra insats. Det stöd i form av teknisk apparatur som finns är ibland undermåligt: Vintertid har jag ju råkat ut för det ibland att bilen inte startar. Utrustningen måste vara användarvänlig, klimatanpassad och anpassad till uppdragens art: jag behöver kunna ringa samtal och det ska vara tydliga stora knappar jag ska kunna läsa snabbt i displayen vad det står. Viss utrustning, t ex hjärtstartare, saknas helt i utrustningen men även andra hjälpmedel efterfrågas: annan utrustning så att man kan göra det hela praktiskt när man är ute, det kan vara pannlampa till exempel Den tekniska utrustningen är omfattande och informanterna menar att detta både är en säkerhetsfråga och en arbetsmiljöfråga. Ett exempel är kläder som måste förvaras i bilen: ur arbetsmiljösynpunkt att man har varma kläder till exempel. Under vinterhalvåret blir dessa kläder kalla: Tyvärr är inte bilen i våra ögon sett helt perfekt det borde ju ha varit uppvärmda skåp och så här på den då va. Det finns även en ekonomisk aspekt i att ha FIP-bilen hemma: Det som jag tycker är sämst det är att vi ska ha tjänstefordonet hemma och där vi själva ska stå för kostnad på kupévärmare och motorvärmare. Utvärdering av FIP är önskvärd dock finns åsikten att det är för tidigt att utvärdera projektet. I utvärderingen är önskan att det konkret redovisas vad vinsterna är, vad som varit styrkor respektive svagheter, trots vissheten att alla resultat inte är ekonomiskt mätbara. Ja man får väl göra en utvärdering och det är väl det som är på gång nu och det är kostnadseffektivt så är det klart att han har ju sin lön ändå den här styrkeledaren på deltid men det är ju en bil till 15

17 och lite mer utrustning som ska på den och så här men visst räddar dom ett liv så är det ju betalt många många år den här resursen då. Ett utbyte med andra som har en liknande organisation med FIP efterfrågas för att dela erfarenheter och hjälpas åt för att utveckla arbetssättet: det hade inte varit alls dumt för då skulle man kunna pejla av hur dom löser de här små vardagsbekymren. En annan informant säger: det finns säkert många FIP:are som har saker som de känner att de skulle kunna dela med sig till andra. Erfarenhetsutbyte och hospitering med insatsledarna efterfrågas också då dessa har en liknande funktion som FIP. En viktig förutsättning för arbetet är kamratstöd. Sättet att rekapitulera det man varit med om i samband med en utryckning har också förändrats. Ja vi förlorar väl kanske inget samtalsmässigt eller hur vi pratar men det är väl mer att det blirinte det där snacket direkt efter olyckan det blir ju mer efteråt... Det som tidigare avhandlades redan i bilen under hemresan sker nu när alla är åter på stationen: vi samlas efteråt vi åker ju alltid med till stationen innan vi skiljs åt. Brandmännen i basbilen har då redan kunnat påbörja bearbetningen. För FIP upplevs dessutom en skillnad i att samtala om jobbiga händelser. Men de andra var inte där i de första kritiska minuterna när man stod där och hade bekymmer med ordningen och prioriteringen, det kan man ju i och för sig prata om efteråt men de kan ju aldrig sätta sig in i det på samma vis eftersom de inte var där och det är alltid lite tankar som kommer så efteråt gjorde jag rätt? Möjligheten till kamratstöd finns dock och är väl utbyggt och förankrat. Det fungerar alldeles utmärkt det finns absolut inget att klaga på när det gäller den. Det tror jag man kan få dygnet runt och det är inga bekymmer och det är väldigt det är en styrka att det finns måste jag säga. 16

18 SLUTSATSER Sammanfattningsvis visar resultatet att 78 % ställer sig positiva till en fortsatt utveckling av FIP. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och skapar förutsättningar för att förbereda efterkommande styrkor på vad som väntar. Något som också uppfattas kunna bidra till kostnadseffektivitet. Dock upplever 38 % en känsla av osäkerhet i gruppen efter införandet av FIP varför man bör se över vilka områden som behöver förstärkas för att det ska bli ännu bättre. Komplexiteten i uppdragens art gör att tankar om att inte räcka till väcks. Det nya arbetssättet innebär ett ökat ensamarbete och ett större ansvar i att själv prioritera och fatta snabba beslut. Att vara ensam först på plats skapar en oro för att inte göra rätt. Slumpen ses ha betydelse för uppdragets utfall och vilken skillnad FIP kan göra i de enskilda situationerna. Det framkommer brister med bland annat den tekniska utrustningen och frågor kring säkerhet lyfts. Uppdragets riktlinjer förefaller, i vissa delar, vara otydligt. Ett exempel är när FIP väljer att åka med i basbilen i stället för i egen bil. Orsaker för att inte åka ensam är 1) för liten tidsvinst och 2) potentiellt hotfulla situationer. Även här behövs stöd för FIP att fatta beslut. Brister i utrustningen lyfts också fram som ett hinder för en bra insats och dessa brister bör ses över i dialog med inblandade personer. Osäkerheten gäller ansvarsfördelning och vad som ska med på larm. Sedan FIP infördes fattas det en person i basbilen vilket ökar stressen för föraren som måste köra, titta på vägbeskrivning och prata i radio samtidigt. Det finns problem med kommunikation och kartläsning. De mindre bra insatserna beror ofta på svårigheter att hitta fram antingen på grund av oklar adress från början, att kommunikationen inte fungerar mellan enheterna SOS, FIP och basbil, att det finns svårigheter med bilkörning och kartläsning samtidigt eller att det är svårt med information om alla sitter bak i brandbilen. Svårigheterna att hitta till platsen skapar en stressig situation vilket i sig ökar olycksrisken. Gruppen påverkas då bilarna inte är anpassade efter den nya organisationen. De som har funktionen FIP upplever en frustration i att vara först och ensam på plats. Önskan att vilja starta insatsen begränsas ibland av det faktum att han/hon är ensam på plats. Dock har FIP alltid möjligheten att göra en första bedömning av platsen och rapportera tillbaka och 17

19 därigenom verka för en effektivare resursfördelning. Tidigt kan en bedömning göras om huruvida insatsen ska intensifieras eller minskas. På olycksplatsen erfars en utsatthet. FIP blir splittrad av att, helt själv, ha många uppgifter som ska prioriteras och rädslan för att göra fel är stor. Pressen är stor beroende på uppdragets art och den utsatta situationen. Sedan införandet av FIP har arbetssättet ändrats. Delvis nya roller och andra arbetsuppgifter ska antas. Även arbetsgruppens sammansättning har förändrats. Det tidigare så naturliga kamratstödet som kontinuerligt skedde i bilarna på väg ut och hem från olycksplats har förändrats. Det är rimligt att anta att det finnas ett behov av mer formaliserat stöd. Någon har förslagit att FIP-bilen ska bemannas med två personer, vilket skulle fördröja utryckning och skapa ytterligare förändring i basbilen. Ett annat förslag är att ha schemalagt stöd t ex i form av yrkesmässig handledning. Det finns en upplevelse av mindre kontakt med styrkeledaren nu jämfört med tidigare. Det finns också en upplevelse av att gruppen splittrats och att sammanhållningen har blivit lite sämre. Ytterligare utbildning, framför allt i akutsjukvård och prioritering framhålls som viktigt. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte med liknande funktioner såsom FIP i andra distrikt eller insatsledarna, som har en liknande arbetssituation, efterfrågas och skulle också kunna vara ett stöd. Detta skulle sedan, på sikt, kunna leda till ett mentorsprogram som kan stärka FIP såväl i yrkesrollen som i arbetets utformning och innehåll. FÖRBÄTTRINGSPOTENTIALER Organisation Tydligare organisation, rollfördelning och rutiner vad gäller placering i bilarna vid olika larm, omklädning, radiohantering och kommunikation. Ökad tydlighet när FIP-bilen ska åka fram och vilka rutiner som gäller då FIP inte kommer. Önskemål om större delaktighet i beslut Organiserad återkoppling och kamratstöd efter utförd insats Tydligare information om FIP till samhället 18

20 Utbildning Fler organiserade praktiska övningar från Växjö önskas vad gäller standardrutiner 1+2 och sjukvård. FIP önskar hospitera med heltids IL under en dag för att utbyta erfarenheter. C-kort för alla i styrkan. Utrustning Bättre vägbeskrivning - exempelvis automatisk GPS positionering till platsen från SOS, GPS karta, GPS navigator som är avsedd för utryckningsfordon, Bättre handsfree till mobilen som kan användas med hjälm och utanför bilen Automatlarmsnycklar Insatskort Bättre kupéuppvärmning Rökdykareradio Pannlampa Skrivunderlag med klocka Hjärtstartare. REFERENSER Räddningsverket. (2007). Lag om skydd mot olyckor i kommunen en uppföljning. Karlstad: Räddningsverket. SFS (2003:778). Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Socialstyrelsen. (2003). Svensk ambulanssjukvård Meddelandeblad. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS (2009:10). Ambulanssjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. 19