Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Transkript

1 Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket

2 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Syfte/ mål 4 Litteraturöversikt 5 Metod 6 Resultat 7 Diskussion 7.1 Förklaringar av rubriker i övningskortet 7.2 Den förklarade mallen 7.3 Den tomma mallen 7.4 Ifyllt övningskort 8 Referenser 9 Bilagor

3 1 Sammanfattning: Vi har tagit fram ett övningskort åt Mittuniversitetet. Med detta menar vi att vi har skapat en mall för hur man ska kunna planera, genomföra och följa upp en övning. På universitetet i Sundsvall saknades regelbundna brandövningar på alla avdelningar. Vi tror att det beror på att varje huskropp är en egen avdelning vilket gör att de själva måste ta tag i sina brandövningar. Mittuniversitetet har en säkerhetschef som ansvarar för alla fyra campus. Varje campus har olika antal huskroppar och det är en omöjlighet för säkerhetschefen att själv kunna genomföra planerade övningar åt alla. Med hjälp av ett övningskort kan han istället delegera ner till varje avdelning att själva planera, genomföra och göra en uppföljning av övningen. Man lär sig av att öva och om avdelningarna gör det de ska så kommer de själva bli mer insatta i hur de ska agera och de får ett bra skydd mot olyckor. Det är viktigt att övningskorten dokumenteras på hemsidan så att alla får en översikt av vad respektive avdelning har övat. Det betyder att andra avdelningar kan använda sig av samma övningskort och göra samma övning. Nästa steg i utvecklingen av övningskorten är VAD man ska öva men det har inte vi tagit upp i den här rapporten. 2 Bakgrund: Mittuniversitetet i Sundsvall består av flera stora byggnader som mycket folk rör sig inom, både anställda och studerande. Det betyder att man jobbar med safety and security vilket innebär att man skyddar sig mot både olyckor och mot brott. Eftersom det sker många inbrott på skolorna har tyvärr brandskyddsarbetet kommit i andra hand. Sannolikheten att det ska börja brinna är liten men konsekvenserna kan bli förödande. När vi pratade med Bo Ekwärn, säkerhetschefen för alla fyra campus i Sverige, gav han oss tankeställaren: Vad gör alla när de väl kommit till återsamlingsplatsen? Vi tyckte att det var bra av säkerhetschefen för ett universitet där alla kommer och går hur de vill dag som natt, och där det inte förs några närvaroprotokoll under lektionerna, att ställa sig den frågan. Han hade själv ett svar. En väktare i uniform kan försöka få alla som kommer ut ur byggnaden att gå till återsamlingsplatsen dit alla andra är för att få information om vad som händer. Det blir dels en trygghetskänsla i att vara många på en plats och man vet att man ska få information om vad som händer. Mittuniversitetet har ett bra aktivt och passivt brandskydd i sina byggnader (såsom sprinklers och brandceller) men det de saknar är övning. Bo Ekwärn kom med förslaget att vi skulle göra övningskort åt Mittuniversitetet i Sundsvall och tanken är att andra praktikanter kommer att fylla på med fler övningskort i framtiden! Mittuniversitetet har ingen organisation gällande brandövningar i nuläget, det känns därför viktigt att försöka förenkla deras arbete med just sådana övningar. Eftersom vi tycker att det är betydelsefullt att öva utrymning vill vi ta fram övningskort, med hjälp av ett övningskort ska det vara enklare att planera en övning på skolområdet. Vi har valt Mittuniversitetet i Sundsvall för att vi ser stora möjligheter att påverka där.

4 3 Syfte/mål: Vi har som mål att ta fram olika övningskort till Mittuniversitetet i Sundsvall för att förenkla deras arbete mot olyckor. Vi vill göra de här korten tillämpbara på alla campus som mittuniversitetet har. Bara genom att läsa innantill och följa kortet så har man förberett en meningsfull övning, utfört den och gjort en uppföljning med personalen. 4 Litteraturöversikt: Vi tar del av rapporterna Tid för utrymning vid brand av Håkan Franztich och Haverikommissionens rapport om Branden på Hotell Borgholm. Det är svårt att hitta litteratur om förberedelser av övningar som skulle vara användbart för oss i framtagandet av vårat övningskort. Vi använder oss istället mycket av våra egna erfarenheter från förberedelserna och uppföljningen av brandövningen som vi skrivit ett PM om. 5 Metod: Ta reda på vad som krävs för att kunna utföra en genomtänkt övning. Vi kommer att kontakta Räddningsverket för information om detta samt att vi har Mittuniversitetets säkerhetschef som bollplank. Testa ett oplanerat brandlarm i huskropp M för att se hur personalen och de studerande agerar vid ett brandlarm. Gå ut med en enkätundersökning. I enkäten ska finnas frågor som har med våra mål för övningen att göra. T. ex. Hörde du brandlarmet? och Gick du till återsamlingsplatsen? Uppföljning av enkäterna med personalen på vårdavdelningen och skolans skyddsombud (frivilligt att närvara). Med tanke på att det inte finns någon intern organisation vid ett brandlarm på avdelningen så vill vi göra personalen mer medveten om vad ett brandlarm innebär genom att starta en diskussion. Samtidigt blir det en utbildning i vart återsamlingsplatsen är. Leta efter andra typer av övningskort för att se hur de kan se ut.

5 6 Resultat: För att ta reda på hur man förbereder en övning gick vi ut i verkligheten och ansvarade för en utrymningsövning på Mittuniversitetet i Sundsvall. Mer om den övningen, hur vi förberedde oss och hur vi genomförde den går att läsa om i ett PM som är bilaga 1. Alla övningsdeltagare (159st) besvarade direkt efter övningen en enkät (bilaga 2). Vid uppföljningen av övningen med personalen valde vi att presentera resultatet av enkätundersökningen i en PowerPointpresentation (bilaga 3). PowerPointbilagan lades ut på Mittuniversitetets hemsida där alla kunde ta del av den och eventuella synpunkter kunde skickas till Magnus eller Peter via universitetets internmail. När vi hade genomfört övningen, sammanställt resultatet av enkätundersökningen och haft en uppföljning med personalen började vi leta efter olika typer av övningskort. Vi hittade en intressant mall hos Räddningstjänsten i Sundsvall. Deras insatskort (bilaga 4) tyckte vi erbjöd en bra och överskådlig mall för vad man bör tänka på och vi formade den till ett övningskort (bilaga 5). Vi har skrivit ner en förklarad mall (bilaga 6) av övningskortet och i den står det hur vi tänkt oss att övningskortet ska fyllas i. Som ett exempel på ett färdigt övningskort har vi fyllt i vår utrymningsövning av huskropp M på campus i Sundsvall (bilaga 7). Den 9 april 2004 inträffade en stor brand på Öland. Hotellet Borgholm fick stora brandskador och det blev även personskador. Två personer omkom och 5 skadades. Haverikommissionens rapport om branden var att ett fungerande brandskydd saknades på hotellet. Flertalet brister fanns bland annat saknades brandskyddspolicy, systematiskt brandskyddsarbete hade inte påbörjats, personalen på hotellet hade inte fått någon brandskyddsutbildning och utrymningsövningar hade inte genomförts. ( Utdrag från pressmeddelandet om branden i Hotell Borgholm: Haverikommissionens rapport om branden på hotell Borgholm är ytterligare ett bevis på hur oerhört viktig brandskyddsutbildningen är. ( ) Brandskydd i den här typen av verksamheter kan aldrig bygga på att Räddningstjänsten ska hjälpa människor ut. Utrymningen ska fungera ändå. (Göran Schnell, vd på Svenska Brandskyddsföreningen.)

6 7 Diskussion: Hotellbranden i Borgholm visar på hur viktigt det är att öva. Ett övningskort skulle ha gjort det lättare för hotellet att planera, utföra och följa upp t.ex. utrymningsövningar. Det hade i sin tur kunnat förbereda personalen på hur de skulle ha agerat vid dödsbranden på hotellet. Ett övningskort ser vi som ett hjälpmedel till ett systematiskt brandskyddsarbete. Vi tycker vi ser likheter mellan hotell och universitet med tanke på att det är många människor som rör sig i okända lokaler. Om personalen på universitetet har ett utvecklat brandskyddsarbete kan liknande situationer undvikas. Förhoppningsvis kommer övningskorten i framtiden att användas av alla fyra Mittuniversitet och på så sätt forma ett bra skydd mot olyckor. Det skulle innebära att det på universiteten genomförs och dokumenteras olika typer av övningar. Meningen är att övningskortet ska vara ett levande dokument så att det kan utvecklas. Alla dessa kort ska dokumenteras på universitetets hemsida så att alla kan ta del av dem. Våran vision är att skapa en övningsbank på hemsidan där man i framtiden kan söka efter en viss typ av övning och se vad som gjorts tidigare. Korten ska vara repeterbara, man ska kunna ta ett färdigt övningskort och testa samma övning igen, helst på samma målgrupp. Man kan då jämföra resultaten av övningarna och se om målgruppen har blivit bättre sen förra övningen. 7.1 Förklaringar av rubriker i övningskortet Högst upp på kortet ska man fylla i vilken typ av övning kortet handlar om, t.ex. utrymningsövning, handbrandsläckarövning, hjärt- och lungräddnings övning osv. Man ska också fylla i sin signatur och datum när kortet blev upprättat. Om man har reviderat (ändrat) ett övningskort ska man också uppge signatur och datumet då revideringen gjordes. Detta för att man ska kunna ta kontakt med personen som ändrat kortet om det uppstår oklarheter. För att hålla reda på vilken stad man övar i skriver man det efter campus. Under rubrikerna objekt (huskropp) och avdelning/ målgrupp skriver man vilka som ska övas. Syfte/ mål Här ska övningsansvarige skriva i varför man gör övningen och vad man vill få reda på. Om man vet vad man vill uppnå med övningen blir det lättare att tänka ut ett scenario. Scenario Våra erfarenheter från utbildningen Skydd Mot Olyckor (SMO) är att man lär sig mer av en övning om den är realistisk. Man kan t.ex. använda sig av disco rök eller ta hjälp av statister som agerar skadade. Man kan bestämma hur omfattande övningen ska bli genom att bestämma scenario. Om rök ska användas kan man kontakta räddningstjänsten och höra om de vill komma och öva rökdykning Övningen ska också vara repeterbar. Man ska kunna återskapa samma förutsättningar, alltså samma scenario, för att kunna jämföra resultaten av övningarna och se förbättringar inom målgruppen.

7 Risker Under denna rubrik vill vi att du tänker efter före. Under övning ska ingen utsättas för onödiga risker. Om man skall ha ett överraskande brandlarm bör man ta hänsyn till att människor kan bli skrämda av t.ex. disco rök. Om scenariot är kan upplevas som skrämmande så bör man vara beredd på att ta hand om chockade eller skärrade personer. Kontakta inför övningen För att inte störa människor i onödan, eller för att förvarna personer som bör känna till övningen, ska man kontakta dessa i god tid. T. ex. ska man alltid kontakta mittuniversitetets telefonväxel vid större övningar. När någon ringer till telefonväxeln vet man inte vart de svarar, de kan sitta i Sundsvall, Härnösand eller Östersund. Om någon ringer och undrar vad som har inträffat i t. ex. sundsvall så kan växel personalen svara att det är en övning. Om växeln i förväg inte vet att det ska övas antar de att det är ett skarpt larm. Beroende på vilket scenario man övar måste man tänka till själv vilka som skulle vara bra att kontakta. Säkerhetschefen vill ha reda på om det ska övas dels för att kanske kunna hjälpa till men också för att vara uppdaterad på vad som händer. Skyddsombuden ska man försöka involvera i övningar så att de blir delaktiga eftersom de kan rapportera brister vidare till säkerhetschefen. Resultat Det är viktigt att dokumentera övningen så att alla kan ta del av den. Det kan vara bra att lägga ut resultatet av övningen på Universitetets hemsida. Uppföljning Rikta dig först och främst till personalen vid uppföljning, prata om deras agerande. För att övningsdeltagarna ska kunna ta till sig av övningen är det bra att göra en uppföljning ganska snabbt efteråt. Helst samma vecka så att alla minns övningen och kan komma med synpunkter. Ställ deltagarna frågan vad som kunde ha gjorts bättre och försök diskutera er fram till hur det ska göras nästa gång. Det är bra om man kan skriva ner vad man kommer fram till, man har då påbörjat en handlingsplan som man nästa gång kan använda sig av. En bra uppföljning gör att övningen blir mer betydelsefull, det är här man har chansen att lära sig av sina misstag. Övrigt om övningen Här har vi lämnat plats för egna kommentarer om övningen som kan vara värt att veta. Att tänka på inför nästa övning Vad kunde ha gjorts bättre? Skriv ner vad nästa övningsansvarige ska tänka på vid nästa tillfälle samma övning utförs. På så sätt kvalitetssäkras övningen till nästa gång och man kommer vidare i utvecklingen av övningskortet. Här kan man också skriva vad som fungerade bra! 7.2 Den förklarade mallen För att slippa läsa hela rapporten om hur man fyller i ett övningskort har vi kortfattat skrivit ner hur vi tänkt oss att man ska fylla i övningskortet i en mall. Mallen ska förhoppningsvis vara ett redskap för alla som i fortsättningen ska genomföra en övning på Mittuniversitetet.

8 7.3 Den tomma mallen Genom att fylla i, och dokumentera, övningskort har man möjlighet att i framtiden göra samma övningar och se om personalen lärt sig att hantera situationen. 7.4 Ifyllt övningskort Ett exempel på hur en övning kan se ut i ett ifyllt övningskort. 8 Referenser: Ekwärn, Bo, Säkerhetschef Mittuniversitetet Göran Schnell, vd på Svenska Brandskyddsföreningen. Haverikommissionens rapport om branden på Hotell Borgholm 9 Bilagor: Bilaga 1 PM om brandövning huskropp M, Mittuniversitetet Sundsvall Bilaga 2 Enkät, brandövning Bilaga 3 PowerPoint, brandövning Bilaga 4 Räddningstjänsten Sundsvall- Timrå, insatskort Bilaga 5 Tom mall av övningskort Bilaga 6 Förklarad mall av övningskort Bilaga 7 Ifyllt övningskort