Europeiska standarder för värdeförvaringsenheter av Bo Blomdahl, Robur Safe AB, ordförande i SIS/TK 172 Värdeförvaringsenheter

Transkript

1 sida 1(6) Europeiska standarder för värdeförvaringsenheter av Bo Blomdahl, Robur Safe AB, ordförande i SIS/TK 172 Värdeförvaringsenheter Värdeförvaringsenheter omfattar: Värdeskåp Värdevalvdörrar Prefabricerade Valv Serviceboxar Deponeringsskåp Skåp till utbetalningsautomater - ATM skåp (Bankomatskåp) Säkerhetsskåp Stöldskyddsskåp Arbetet med att få fram europeiska standarder för värdeförvaringsenheter påbörjades för ca. 15 år sedan. I stort sett är standardiseringsarbetet nu avslutat och det föreligger snart europeiska standarder för samtliga ovanstående produktgrupper. Standardiseringsarbetet bedrivs på europanivå i en teknisk kommitté CEN/TC 263 som tillsatt en Working Group (WG 1) med sekretariat i Frankfurt där standardförslagen diskuteras. Varje land har en motsvarande kommitté ur vilken representanter väljs till den europeiska arbetet. De Svenska representanterna i den europeiska standardiseringsgruppen är Kjell Nordahl SBSC Svensk Brand och Säkerhetscertifiering samt Bo Blomdahl, Robur Safe AB. Den svenska kommittén för värdeförvaringsenheter har sitt sekretariat på SIS Swedish Standards Institute. I den ingår representanter från, SBSC, SSF (Svenska Stöldskyddsföreningen), Svenska Bankföreningen, Posten, Rikspolisstyrelsen, DnV (Den norske Veritas), Finansinspektionen samt tillverkarna. Försäkringsbolagen har ingen representant utan representeras indirekt av SSF. Följande standarder har framtagits under arbetets gång: EN utgiven 1997 Värdeförvaringsenheter (Värdeskåp, Värdevalvdörrar och Prefabricerade valv) EN Amendment A1 utgiven 2001 Tilläggskrav för skåp till Utbetalningsautomater (ATM), Insättningsautomater, Växlingsautomater och liknande automater. EN Amendment A2 utgiven 2002 Tilläggskrav för specifikt skydd på Värdevalvdörrar EN utgiven 2001 Värdeförvaringsenheter Deponeringsskåp och Serviceboxar EN utgiven 2005 Security Safe Cabinets - Stöldskyddsskåp I och med att EN introduceras så är i princip det grundläggande arbetet med att ta fram standarder för värdeförvaringsenheter klart. pren Draft September 2004 Efter fem år skall en standard ses över och eventuellt revideras. Det visade sig vid tester och certifieringar att det var opraktiskt med Amendment 1 och 2. Ett arbete med att integrera dessa påbörjades och resulterade i ett utkast till ny EN Detta dokument pren Draft September 2004 som inkluderar Amendment A1 och A2, är ute på remiss och kommer senare ersätta EN från Önskemålet från de flesta delegater är att även EN gällande Deponeringsskåp och Serviceboxar skall integreras i huvuddokumentet vid den kommande 5-års översynen. Därefter kommer det i så fall att finnas endast två dokument: EN som omfattar samtliga Värdeskyddande produkter samt EN för enklare Stöldskyddsskåp. Nedan följer en kort beskrivning över de olika standarderna och deras uppbyggnad EN utgiven Denna standard har nu fått total acceptans över hela Europa och ersatt tidigare nationella standarder. Standarden EN är uppbyggd i princip på samma sätt som vår tidigare nordiska standard SS 3000 INSTA 610 med klasser som anger

2 poängintervall. I stället för klass har man infört begreppet Grade och i stället för skyddsvärdespoäng har man infört begreppet resistant units RU. Värdeskåp klassificeras i 11 Grades från Grade 0 till X. I princip höjs skyddsvärdet mellan varje Grade med 50%. Exempelvis skall Grade III ha ett skyddsvärde motsvarande 80 RU och Grade IV 120 RU. Med andra ord är det en väsentlig höjning av skyddsnivån mellan de olika klasserna sida 2(6) Värdevalvdörrar klassificeras i 14 Grades från Grade 0 till Grade XIII. De högsta kraven på Värdeförvaringsenheter ställs av naturliga skäl av banker och andra penninginstitut. Kravet från banker på Värdeskåp för kundförvar är Grade VI-EX och på Värdevalvdörrar Grade X-EX. Lås Standarden föreskriver även att låsen skall vara testade och certifierade enligt den Europeiska låsstandarden EN I denna standard är låsen klassificerade från de enklare låsen i Klass A till de mest avancerade i Klass D. Förvaringsenheter i Grade 0 till III skall ha minst ett lås medan produkter från Grade IV skall ha minst 2 lås. Sprängning EX(Explosive) option (tillläggskrav) Bankrepresentanterna från de Nordiska arbetsgrupperna hade i standardiseringsarbetet sprängprov som ett absolut krav medan representanterna från de kontinentala länderna menade att sprängning inte var något problem då det sällan förekom. Kompromissen blev att sprängprov infördes som ett optional test och anges i produktklassificeringen med tilläggsbeteckningen EX (Explosive) EN Amendment A1 Detta tillägg behandlar de tilläggskrav som gäller för Värdeskåp till olika automater för Banker och Penninginstitut, såsom Uttagsautomater (Bankomater) ATM, Insättningsautomater, Växlingsautomater etc. Värdeskåpen i Amendment A1 klassificeras i 8 Grades plus en lägre klass benämnd L för low som omfattar skåp i nivå enligt en Amerikansk standard UL. Skåp certifierade enligt UL standard är vanligt förekommande till ATMs i södra Europa, men anses i princip ha för lågt skyddsvärde och förekommer sällan i norra Europa. Kravet från de Svenska Bankerna är att skåpen skall vara certifierade i Grade VI-EX enligt EN Amendment A1. EN Amendment A2 CD (Core Drill) option (tilläggskrav) Detta tillägg behandlar en extra attack där endast diamantborrutrustning används. Kravet är tillämpligt för Värdevalv och Värdevalvdörrar från Grade V och uppåt. Det är framför allt de tyska försäkringsbolagen som har ställt detta krav på Värdevalv och Värdevalvdörrar i de högre klasserna (Grades). Denna angreppsmetod får anses vara realistisk inte minst på Värdevalv och flera tillverkare har konstruerat Värdevalv och Dörrar med ett extra diamantborrskydd för att klara även detta test för Valv från exempelvis Grade VIII och uppåt. Valv och Dörrar som är certifierade mot denna angreppsmetod förses med CDmärkning t.ex. Grade VI-CD. Tilläggskrav för både sprängning och diamantborrning kan också förekomma t.ex. Grade VIII EX-CD. EN Deposit Systems Denna standard användes för certifiering av Deponeringsskåp samt Serviceboxskåp. Ett Deponeringsskåp är avsett för deponering av värden (företrädesvis kontanter och motsvarande) och det förutsätts att deponeringen görs av skåpinnehavarens egen personal i egen lokal. En Servicebox är avsett för deponering av värden (företrädesvis kontanter och motsvarande) och deponeringen görs av kund till serviceboxägaren på offentlig plats. Serviceboxen har ett mycket väl utvecklat skydd mot manipulativa angrepp. Skåpen klassificeras i samma antal klasser som EN Deponeringsskåp klassificeras från Grade 0 till Grade V och Serviceboxar klassificeras från Grade II till Grade X Produkter certifierade enligt EN utsätts även för vissa manipulationsoch fiskningstest utöver de i EN angivna testerna. Deponeringsskåp är kanske den skåptyp som i antal ökar snabbast i Europa och en standard har sedan länge efterfrågats av brukare, försäkringsbolag samt tillverkare. Orsaken till den snabba ökningen är att i samband med ökad kriminalitet och rånrisk tas penninghanteringen mer och

3 mer över av professionella penningtransportörer. Penningtransportörerna hämtar pengarna direkt i Deponeringsskåpen placerade i butikerna i stället för att butiksinnehavarna går med pengarna till Serviceboxen sida 3(6) EN Secure Safe Cabinets Denna produktgrupp bedöms omfatta i volym och pengar lika mycket som den totala volymen av produkter certifierade enligt EN och EN Europa svämmas över av otestade produkter från Fjärran Östern med låg säkerhetsnivå. Den Europeiska tillverkarorganisationen EUROSAFE har därför varit pådrivande med att få fram en ny Europeisk standard som även inkluderar dessa produkter. I Sverige har vi sedan länge haft en standard för Säkerhetsskåp och Stöldskyddsskåp SS Denna standard revideras nu och avsikten är att den nya SS 3492 endast skall omfatta Säkerhetsskåp, medan Stöldskyddsskåpen kommer att certifieras enligt EN CEN/TC 263/WG4 Banknote Theft Deterrent Systems Det har en längre tid uttryckts önskemål att inom TC 263 ta fram en standard för test och certifiering av Infärgningssystem för sedlar. Önskemålen har framför allt kommit från tillverkare av ATMs och Värdeskåp till ATM I och med att det grundläggande arbetet inom WG 1 nu är avklarat hänsköts frågan till WG1 med önskemål om att ta fram en standard för infärgningssystem. Vid möte med WG 1 hösten 2004 beslutades det att det skall tas fram en standard för infärgningssystem och att CEN/TC 263 bildar en separat arbetsgrupp (WG 4) för detta standardiseringsarbete. Denna arbetsgrupp har bildats och första mötet har hållits i januari i år. Det är angeläget att arbetsgruppen får medlemmar från såväl tillverkare av automater och transportväskor som av brukare och kunder som använder sig av infärgningsmedel. Anmälan till denna arbetsgrupp kan göras av intressenter till SIS, Stockholm Testning och Certifiering EFSG Produkterna omfattas inte av direktiv och det finns således ingen CE-märkning för bekräftelse av skyddsvärdena. På grund av att samtliga produkttyper avser att skydda i högsta grad stöldbegärliga värden är det väsentligt att de provas av kompetenta specialiserade laboratorier samt att de certifieras av också väletablerade specialiserade certifieringsorgan. I och med att Europastandarden för Värdeförvaringsenheter är klar och fått full acceptans över hela Europa önskar självklart alla tillverkare i Europa inkl. tillverkare i det nu utvidgade EU att testa och certifiera sina produkter. Det är då av yttersta vikt för såväl tillverkare, brukare som försäkringsbolag att de olika testlaboratorierna har samma erfarenhet och skicklighet samt att tolkningar av standarden görs på samma sätt, så att resultaten blir rättvisande. Det har inträffat att samma skåpmodell har testats på två oberoende testlaboratorier med helt olika resultat. För att trovärdigheten skall bevaras sker det ett kunskapsutbyte mellan de ledande testlaboratorierna, så att testresultaten blir likvärdiga oavsett vilket testlaboratorium som används. De i Europa inom detta område ledande Certifieringsorganisationerna har bildat en branschorganisation EFSG European Fire and Security Group som har ackrediterade testlaboratorier knutna till sig. De ledande Certifieringsorganisationerna inom EFSG i Europa är: VdS Tyskland (Vertrauen durch Sicherheit) APSAD Frankrike (Assemblée Plénière des Sociétés d'assurances Dommages) SBSC Sverige (Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering) BRE England (Building Research Establishment) FuP Tyskland (Forschungs- und Prüfgemeinschaft Geldschränke und Tresoranlagen e.v.) SBSC har knutit, Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, till sig som testlaboratorium. SSFs laboratorium är godkänt av EFSG

4 sida 4(6) VdS, APSAD och SBSC har ett multilateral agreement mellan sig innebärande att de accepterar varandras underlag för certifieringarna. Detta förenklar och håller kostnaderna nere för de tillverkare som vill ha certifiering i flera länder. I Sverige finns även DnV Den Norske Veritas som certifieringsorganisation (tidigare SIS- INSTA Certifiering). DnV är ett certifieringsföretag med en organisation täckande i stort sett hela världen. Marknadens krav Av tradition har Bankerna ställt de högsta kraven, vilket också är i linje med de Föreskrifter som Finansinspektionen tidigare har utgivit. Bankernas miniminivå på Värdeskåp för förvar av kunders tillhörighet är Grade VI-EX samt motsvarande för Värdevalvdörrar Grade X EX. Försäkringsbolagens roll De Nordiska Försäkringsförbunden: Försäkringsförbundet FCF FNH F & P - SFF Sveriges Försäkringsförbund - FCF, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund, Finland - Finansnäringens Hovedorganisation,Norge - F & P, Forsikring & Pension Danmark har gemensamt gjort tabeller över olika inbrottskyddande produkter inkl. Värdeförvaringsenheter kallade jämförelsenycklar(sammanlikningsnycklar). Syftet med detta är att om en produkt blir försäkringsgodkänd i ett europeiskt land så skall produkten även bli godkänd i ett annat europeiskt land. Inledningsvis gäller dessa jämförelsenycklar endast för de Nordiska länderna. Av denna nyckel framgår att produkter certifierade enligt EN (Värdeskåp) resp. EN /A1 (ATM), EN /A2(CD) samt EN Deponeringsskåp bedöms lika. Det innebär exempelvis att i ett Deponeringsskåp i Grade IV enligt EN är det rekommenderade försäkringsbeloppet identiskt med det för ett Värdeskåp i Grade IV. Detta gäller för Norge, Danmark och Finland. I Sverige är dock frågan under utredning. Försäkringsbolagens beloppsgränser Den Europeiska tillverkarorganisationen EUROSAFE har diskuterat med CEA (Den europeiska försäkringsorganisationen) om möjligheten av att ha gemensamma försäkringsbelopp över hela Europa. CEA har dock svarat att detta är varje enskilt lands angelägenhet. Eftersom nu de Nordiska Försäkringsorganisationerna har gjort gemensamma jämförelsenycklar för Värdeförvaringsenheter enligt EN är det naturligtvis intressant att veta hur de rekommenderade beloppsgränserna för Värdeskåp ser ut i de olika Nordiska länderna (belopp i år 2004): Grade Danmark Finland Norge Sverige Genomsnittsbelopp Danmark, Finland och Norge I II III IV V Av ovanstående tabell framgår att det är väsentliga skillnader mellan de olika länderna, där Sverige genomgående har lägst belopp. Sverige har av tradition alltid haft låga belopp. Argumenten har varit ett geografiskt stort land, lång accesstid för polis etc. Den Svenska tillverkarorganisationen SWESAFE har framfört synpunkten att Sverige kanske kunde ha ett genomsnitt av Danmark, Finland och Norge. Dessa genomsnittsbelopp framgår av ovanstående tabell. SWESAFE har i och för sig inget intresse av att driva en utveckling mot lägre skyddsnivå, eftersom följden av detta endast skulle bli att det till marknaden levererades skåp med lägre inbrottsskydd och inom säkerhetsklasser som är mer konkurrensutsatta.

5 sida 5(6) Bo Blomdahl Robur Safe AB Februari 2005

6 sida 6(6) Exempel på värdeförvaringsenheter enligt EN och EN Värdeskåp Grade II Värdeskåp Grade IV Värdeskåp Grade VI -EX Deponeringsskåp Grade IV Servicebox Grade IV Prefabricerat valv Grade V