Branschbindningar. En del i SVU- och 4S-projektet Kartläggning av certifieringskrav för PE-rör. Carl-Johan Högberg,Swerea KIMAB

Transkript

1 Branschbindningar En del i SVU- och 4S-projektet Kartläggning av certifieringskrav för PE-rör Carl-Johan Högberg,Swerea KIMAB Rikard Kärrbrant, Swerea KIMAB Marie Allvar, Swerea KIMAB Ebru Poulsen, Stockholm Vatten 1

2 Innehåll Bakgrund till projektet Projektmål Utförande Standardisering Internationellt Nordisk nivå Olika standarder för PE-rör Diskussion - Förbättringsförslag 2

3 Bakgrund Ett fall med stora rör med väldigt varierande väggtjocklek Ett fall med rör med för stor ytterdiameter I samband med procedurprov upptäcktes svårigheter att svetsa Kantförskjutning max 10% enligt rekommendationer från DVS Icke tillfredsställande korrespondens från tillverkare Ledde till besök och diskussioner Varför har fel rör levererats? Varför finns dessa kvalitetsbrister? Vad kan förbättras? 3

4 Projektmål Kartlägga: Branschbindningar vid framtagning av certifieringar Innehållet i certifieringsnormerna och hur kvalitetskontroller utförs Ta fram förslag för att öka kvaliteten i branschen. Exempelvis gällande standardisering, kontroll, och upphandling. 4

5 Utförande Granskning av dokumentation och publik information Besök hos rörtillverkare 5

6 Standarder 6

7 Standarder Vad känner ni att ni kan om de standarder ni refererar till i era upphandlingar? Vad är standarder och varför är de viktiga? Hur utvecklas standarder? Av vilka? Vilka standarder finns det relaterade till PE-rör och hur hänger de ihop? 7

8 Standarder Alltså, ett dokument som vi alla kan referera till så vi vet vad vi köper eller levererar. Ruuvit av Jannev from fi/cc-by-sa 3.0 8

9 Viktigt om standarder Det finns inga generella regler för vilka standarder som ska följas Därför kan i vissa fall förvirring då det kan finnas flera att välja på En standard är inte en lag 9

10 Utformandet av en standard I Sverige av staten tre utsedda institut: SIS - Swedish Standards Institute ITS - Informations Tekniska Standardiseringen SEK - Svensk Elstandard För olika områden, t.ex. plast, driver tekniska kommittéer arbetet Många standarder är internationella men översatta och anpassade till respektive land, SS svensk standard, EN Europastandard, ISO internationell standard. 10

11 Standarder och märkningar Standarder tas fram på internationell nivå och motsvarar oftast lägsta acceptnivån Frivilliga märkningar finns i många branscher där man anser att en grupp produkter t.ex. bör hålla en högre kvalitet än vad standarden föreskriver EN ISO-standarder INSTA-CERT KIWA ÖVGW Med flera 11

12 På nationell nivå arbetar tekniska kommitteer. TK 226 för plaströr I Sverige. Tar fram EN standarder CEN SIS SFS AFNOR DIN Och många fler AENOR UNI Blank map of Europe av maix /CC BY SA

13 Struktur inom CEN CEN (European Committee for Standardization) CEN TC 155 Plastics piping systems and ducting systems EN (Trycksatta PE rör) CEN TC 155 WG 12 Pressure systems of polyolefin material for gas supply, water supply and drainage and sewerage 13

14 På nationell nivå arbetar tekniska kommitteer. TK 226 för plaströr i Sverige. Utvecklad EN standard CEN SIS SFS Antar status som nationell standard: SS EN, DIN EN, etc. AFNOR DIN Och många fler AENOR UNI Blank map of Europe av maix /CC BY SA

15 De olika sammansättningarna TK 226 består av 8 deltagare: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stockholm Vatten VA Borealis Exova PipeLife, ÖLSREMMA 13% Rör och rördelstillverkare PipeLife, LJUNG 12% Test/certifieringsinstitut Uponor, FRISTAD 50% Uponor, VIRSBO Slutanvändare 25% Råvarutillverkare 15

16 De olika sammansättningarna CEN TC 155 WG 12: Experter utsedda av de nationella organen 21% 5% 33% 33% Rör och rördelstillverkare Certifiering/Inspektion/Test Slutanvändare Slutanvändarna består främst av gasleverantörer 14% 14% 11% 16% Råvarutillverkare Standardisering Övrigt Sammansättning vid:

17 Andra certifieringar På grund av skilda traditioner mellan de europeiska länderna finns normer/standarder som inför tilläggskrav Nordic Poly Mark är den vanligaste tilläggsmärkningen på den nordiska marknaden INSTA-CERT KIWA-MARK ÖVGW DVGW 17

18 Nordic Poly Mark KIWA mark DVGW ÖVGW Och många fler Blank map of Europe av maix /CC BY SA

19 INSTA-CERT och NPM INSTA-CERT tar fram kraven för Nordic Poly Mark Syfte: Att säkerställa att produkter märkta med NPM-märke passar för användning i nordiskt klimat och att produkterna håller en god kvalitet. Nordic Poly Mark Nyhetsbrev

20 INSTA-CERT och NPM Styrelsen utgörs av: Inspecta Sertifiointi NEMKO SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Dancert A/S INSTA CERT Board Certification group 2 Advisory group 2 Working group 2:1 20

21 INSTA-CERT Certification group: 4 st företag/organisationer Underhåller/uppdaterar SBC:erna Deltar i AG-möten Etablerar Working groups INSTA CERT Board Certification group Advisory group Working group 100% Test/certifieringsinstitut 21

22 INSTA-CERT Working group: 8 st företag/organisationer Består av experter inbjudna av certifieringsgruppen Tar på uppdrag av CG fram detaljer i, eller hela, SBC:er INSTA CERT Board Certification group Advisory group 0% 13% Rör och rördelstillverkare Working group 25% 62% Test/certifieringsinstitut Slutanvändare Råvarutillverkare 22

23 INSTA-CERT Advisory group: 20 st företag/organisationer Ger rekommendationer angående föreslagna SBC:er och certifieringsscheman till styrelsen Ger input på nya produkter INSTA CERT Board Certification group Advisory group 33% 6% 22% Rör och rördelstillverkare Test/certifieringsinstit ut Slutanvändare Working group AG består i stort sett av WG, CG, och brukare 39% Råvarutillverkare 23

24 INSTA-CERT - kritik Kritik från brukarorganisationerna har förekommit. Då styrelseprotokoll inte är tillgängliga pga. sekretess så har det upplevts att man inte vet när beslut tas, vad som beslutats och vems åsikt man lyssnat till. Oklart kring elektromuffar, dokument publicerades (INSTA SBC EN February 2015) där certifiering begränsades till max 315 mm. Detta drogs tillbaka utan tydlig förklaring. Brukarna trodde även att beslutet var klart. 24

25 INSTA-CERT - kritik Vid besöken har vi tagit del av granskningsrapporter där samma fel påpekats två gånger. Otydligt hur en anmärkning värderas en helhetsbedömning görs. Ett tydligare ramverk och gradering av anmärkningar skulle vara önskvärt. Värdering krävs Sanction policy CDKW UK / KIWA 25

26 Tilläggskrav SBC:er De viktigaste skillnaderna mellan EN och SBC EN SBC :e partskontroll Ej definierat Ja, krav Mätfrekvens geometri Mätfrekvens övriga tester Ej definierat Ej definierat Minst 8:e timme Väldefinierat 26

27 Tilläggskrav SBC:er 27

28 Hur kan kraven ändras? Uppfattas svårt av slutanvändare. Slutanvändare har uttryckt vilja att vara med i styrelse och övriga ICgrupper, diskussioner pågår. Svårt att hålla sig med den nödvändiga expertisen för standardisering. Att gå från beställningshållet kanske är bättre. Gemensam kunskapsbank. Mer precisa kravställningar med ökade krav där det behövs. Mer diskussioner mellan användare och tillverkare. Färre framtida problem med felsatsningar. 28

29 Exempel på kravställningar Rören skall uppnå samma toe-in krav som för gasrör av PE (EN- 1555). Rör levereras med rapport där dimensioner kontinuerligt mätts med ex. ultraljud. Av 3:e part godkänt kvalitetssystem där samtliga rör över en viss dimension mäts med avseende på geometriska egenskaper. 29

30 Slutsatser - diskussion Hur höjs kvaliteten i branschen? Fortsätt höja kunskapsnivån! Viktigt för att ställa relevanta krav och kommunicera effektivt mellan tillverkare och brukare Utbildning Svårt för slutanvändare att effektivt påverka standarder Naturligt att standardgrupperna består av tillverkare Ökad kommunikation viktigt Rimliga kravställningar är snabbare! 30

31 Slutsatser - diskussion NPMs främsta fördelar är: 3:e-partskontroll Specificerade testintervall Certifierad råvara Större transparens i beslutstagande i IC efterfrågas Slutanvändare upplever att man blir ignorerad Tydligare objektivitet vid granskning 31

32 Tack för uppmärksamheten! 32