HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Transkript

1 HANDLEDNING INFÖR TURNÉN LIDKÖPING

2 Introduktion En av orsakerna till att vi arrangerar we_change är att många unga idag tycker att det är trist att prata om hållbarhet. Och det kan vi förstå då det oftast brukar förknippas med ångest, pekpinnar och förbud. När vi frågat unga vad de tänker när vi säger hållbarhetsfrågor har vi fått svar som Det är skolans fel att vi inte gör något, den tar all kraft och energi, så vi orkar inte bry oss Vi kommer inte göra någonting förrän vuxenvärlden och politikerna tar sitt ansvar Ungdomar har inte så stort intresse av klimatfrågor eftersom vi inte kan hjälpa till. Jag lever hellre ett jäääävligt bra liv fram till 2060 än att hålla på och ödsla tid på sånt. Efter 2060 flyttar jag till Norrland och dricker paraplydrinkar i bergen. Denna inställning till hållbarhet vill vi förändra med we_change. Vi vill att unga i sina beslut och val ska se hållbarhet som en självklarhet och att det är något som förknippas med positiva känslor. Vi tror att en väg för att skapa detta är att använda sig av ungas förändringskraft. Vår vision är att alla unga, genom sin potential, ska känna att de kan förändra världen till det bättre. Därför peppar vi unga att ta initiativ till projekt som förändrar, att hjälpa dem att berätta om det de själva gör och att låta dem ta del av andras historier. För att skapa bra förutsättningar för förändring lanserar vi tävlingen we_change challenge, där elever tävlar för sin skola under ett år med initiativ för att göra sin skola eller stad mer hållbar. Vi jobbar aktivt med sociala medier och vår sajt Ungdomar.se (med unika besökare i veckan), där vi låter elever få berätta för andra om vad de gör och skriva om kompisar som förändrar världen i positiv riktning. Men vi tror också att det handlar om att göra saker tillsammans och att hjälpas åt. Att det inte är vi och dom utan att vi alla strävar åt samma håll. Därför har vi på turnén med oss stora aktörer från näringslivet och kommunen som vi sätter på scen och låter era elever ställa frågor till. Vi arrangerar ett kvällsseminarium för allmänheten med fokus på ungas förändringskraft och hur vi vuxna kan hjälpa unga att gå till handling. Och vi jobbar på olika sätt för att få näringsliv och organisationer att inkludera unga och se dem som förändringsaktörer redan idag. Vi kommer under året tillhandahålla resurser för att underlätta för elever och lärare att genomföra initiativ och jobba med hållbar utveckling i skolan, t.ex. hjälpmedel som en crowdfunding-sajt så att elever kan samla in pengar till sina initiativ; en we_change-app för att underlätta för unga att göra medvetna val; ett projektledningsverktyg av Sveriges Ungdomsråd, som också kommer att stötta med rådgivning och mycket mer. På vår sajt för lärare, hittar du som lärare inspirationsmaterial och alla resurser vi skapar för att hjälpa er. Lärarsajten är navet i våra we_change-satsningar så gå regelbundet in där och titta eller prenumerera på våra nyhetsbrev och blogginlägg. Ta chansen att nyttja detta smörgåsbord av möjligheter för att få in hållbarhet i undervisningen och inspirera dina elever att känna att de spelar en viktig roll i samhället redan nu. Magnus Åkerlind Projektledare för we_change Ungdomar.se

3 Innehållsförteckning Introduktion Innehållsförteckning Förberedelser inför we_change Vår önskan Nyttan för er Aktör på scen #1 - IKEA Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Aktör på scen #3 Returpack Aktör på scen #4 Lidköpings kommun

4 Förberedelser inför we_change Den 26 mars besöker we_change-turnén de la Gardiegymnasiet i Lidköping. Vi bjuder på en tvåtimmarsshow med syftet att inspirera elever att se sig själva som förändringsaktörer och att visa att hållbar utveckling kan vara kul och intressant. Upplägget av showen är följande: 1: Introduktion 2: Inspirationsföreläsning med Milad Mohammadi 3: Om förebilder med Sofia Lindman 4: Workshop se problem som utmaningar 5: Frågor och svar näringsliv och kommun på scen 6: Avslutning Vår önskan Inför showen så önskar vi att ni förbereder era elever för momentet Frågor och svar, då eleverna har möjligheten att få svar på just sina frågor från några av Sveriges största företag och Lidköpings kommun. Med oss på scen i Lidköping kommer vi att ha IKEA, Coca-Cola, Returpack och kommunrepresentanter. För att detta moment ska bli så bra som möjligt och inte upplevas som greenwashing föreslår vi att eleverna får tid innan eventet att göra research och läsa på om aktörerna på scenen, samt förbereda bra och intressanta frågor. För att underlätta för research har vi på följande sidor en presentation av respektive aktör som kommer att finnas med på plats på scen, med en text från dem själva. Texten kan med fördel skrivas ut och ges till eleverna som underlag. Vårt förslag är att ni delar in klassen i grupper och låter respektive grupp förbereda några frågor under en lektion eller som en hemuppgift. Eleverna kommer under momentet kunna ställa frågor muntligt, men också skriva in sina frågor via vår app om de inte vill ställa frågan inför publik. Frågor som skrivs in ställer sedan moderatorerna till aktörerna på scen. Vi föreslår också att ni efter vårt besök gärna återkopplar med eleverna vad aktörerna på scen svarade, t.ex. genom att eleverna får redovisa vad som diskuterades under eventet och eventuellt redogöra för sina egna åsikter och funderingar i frågorna utifrån det ämne övningen hålls i.

5 Nyttan för er We_change kallas för en hållbarhetsturné, och fast den har så mycket mer som syfte är hållbar utveckling ett grundläggande begrepp för hela idén med turnén. Idén föddes efter att allt fler unga uttryckte sig i forumet på om att de hade låg tilltro till framtiden, lågt förtroende för vuxna, kände oro och ångest över klimatförändringar och de många sätt vårt samhälle är ohållbart. We_change vill ändra på det genom att inspirera till god självkänsla, en känsla av möjlighet att påverka och att spela en roll i samhället, och bidra till handlingskraftiga medborgare som ser problem och vågar ta itu med dem. Dessa visioner faller väl in på flera ställen i läroplanen, och vi vill att du som lärare känner att du enkelt kan se nyttan av we_change för dig i din undervisning. I läroplanen för gymnasiet från 2011 (Gy11) är hållbar utveckling ett ofta förekommande begrepp som nämns både i genomsyrande ordalag och inom specifika kursmål. Hållbar utveckling inkluderar de tre ben som utgörs av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och det går därför att få in aspekter av hållbar utveckling i princip i varje ämne. Angående de mer mjuka värdena som nämns i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppgifter, sammanfaller idén med we_change väl med följande fraser i Gy11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 5) Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (s. 6) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. (s. 7) Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet och samhällslivet, och att skolan vidare ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. (s. 8) Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (s. 8) Mer specifikt nämns just hållbar utveckling, hållbart samhälle, hållbart sätt, och liknande, bl.a. i det andra kapitlets övergripande mål och riktlinjer (2.1 Kunskaper, s. 10); i examensmålen för 10 av de 18 nationella gymnasieprogrammen; och i det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma ämnena naturkunskap och samhällskunskap. De förmågor som we_change vill stärka hos eleverna spiller över på betydligt fler ämnen än så - t.ex. historia, svenska, estetiska ämnen, psykologi, ekonomi och entreprenörskap - men appellerar också på förmågor och insikter som inte är ämnesspecifika utan mer kopplade till personlig utveckling, kritiskt tänkande och aktivt medborgarskap för en bättre värld för alla.

6 Aktör på scen #1 - IKEA Text från IKEA: På IKEA ingår hållbarhet i allt vi gör. Att vara ett ansvarsfullt företag har alltid varit en del av våra rötter. Det är också en del av vår vision som vi jobbar efter dagligen: vi vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det innebär att vi vill ha en positiv inverkan på människor och miljö här och nu, men vi arbetar även för en hållbar framtid. Vi tycker att alla har rätt att leva ett mer hållbart liv hemma och vi kan bidra genom att erbjuda ett sortiment som hjälper våra kunder att leva mer miljövänligt. Vi skapar också produkter som de många människorna har råd med, för hållbarhet skall inte vara en lyxvara. Vi vill också vara självförsörjande på energi och resurser och ha en positiv inverkan på människors liv i de områden där vi verkar. Vi har en långsiktig hållbarhetsstrategi som vi kallar People & Planet Positive. Den vägleder oss mot framtiden och vad som är bra för både kunder, leverantörer, planeten och IKEA. Den manar oss att fortsätta agera här och nu, för det handlar om många små steg som tillsammans gör stor skillnad. På scen från IKEA finns AnnaKarin Zinnerfors, Varuhuschef IKEA Jönköping. Hon kommer framför allt kunna svara på frågor som berör hur IKEA jobbar med hållbarhet i Sverige och ute i världen. På plats finns även Maria Rydholm, Hållbarhetskoordinator IKEA Jönköping. Tips på länkar för att hitta information: Tips om hur man kan spara energi och vatten och minska avfallet. Vad gör IKEA för att bli energi- och resursoberoende? Vad gör IKEA för att skapa ett bättre liv för människor och samhällen där vi har verksamhet? Vår uppförandekod för våra leverantörer hittar du bl. a här! Tips på frågor: Vad gör IKEA för att underlätta för sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma? Vad gör IKEA för att minska sin energianvändning? Vad gör ikea för att använda planetens resurser på ett mer hållbart sätt? Vad gör IKEA för att ha en positiv inverkan på människor i områden där ni har verksamhet?

7 Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Text från Coca-Cola Enterprises Sverige: Coca-Cola Enterprises Sverige tillverkar, säljer och distribuerar alkoholfria drycker på den svenska marknaden. Med drygt 800 medarbetare, varav ca 600 vid verksamheten i Jordbro, är företaget den näst största arbetsgivaren i Haninge kommun. Coca-Cola Enterprises Sverige är en del av Coca-Cola Enterprises Ltd, med verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike, England och BeNeLux. På scen under #we_change kan du få möta några olika representanter för företaget: Anne Lindfeldt, externkommunikationschef, Mia Barkland, hållbarhetschef samt Peter Bodor, informationschef. De diskuterar gärna allt som rör den svenska verksamheten men har också en övergripande bild av det internationella affärssystemet Coca-Cola. Tips på länkar för att hitta information: Företagets hemsida om dess verksamhet med fokus på hållbarhet. Här finns bland annat hållbarhetsredovisning och gästkrönikor. Ett klimatnätverk för svenska företag som vill driva klimatsmart tillväxt. Coca-Cola i Sverige är en av grundarna. Den globala hemsidan för Coca-Cola Company, med information om hållbarhet, produkter, kampanjer och annat intressant. Tips på frågor: Hur ser ni på debatten kring hälsa/övervikt; med tanke på att ni säljer sockrade drycker? Hur arbetar ni med innovation? Hur arbetar ni med mångfald? Hur arbetar ni med att sänka er miljöpåverkan?

8 Aktör på scen #3 Returpack Text från Returpack: I Sverige så återvinns nästan 90 % av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Detta gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Ca 98 % av alla i Sverige pantar vid något tillfälle burkar och flaskor så man kan nästan säga att alla pantar. Trots att vi är så duktiga ska vi bli ännu bättre. Anledningen till att vi måste bli ännu bättre är att stora mängder energi och resurser hela tiden slösas bort när man inte pantar. Trots den höga återvinningssiffran så är det över 300 miljoner burkar och flaskor som säljs i Sverige som aldrig pantas. Som ett exempel sparar varje pantad aluminiumburk 95 % av den energi som det krävs för att tillverka en ny burk av helt nytt material. Aluminium är även så praktiskt att man även kan återvinna det hur många gånger som helst utan att kvaliteten på materialet försämras. Vi på Returpack driver det svenska pantsystemet för burk och PET. Det är vi som ser till att burkarna och flaskorna blir till nya burkar och flaskor. Uppdraget kommer från ägarna (Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel), samt den svenska regeringen. Returpack tar emot mer än 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor varje år vilket gör Sverige till ett föregångsland gällande återvinning av PET och metallburk. Pantsystemet styrs av en förordning som bland annat säger att vi ska ha 90 % återvinning på burkar och PET-flaskor. I dagsläget återvinns drygt 89% av burkarna och flaskorna. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Returpacks huvudsakliga uppgifter är att administrera hela systemet samt hitta nya sätt att öka återvinningen. När vi på Returpack pratar eller kommunicerar med konsumenter så använder vi oss av varumärket Pantamera. Med Pantamera vill vi uppmana alla att panta alla sina burkar och flaskor. Under Pantamera har Returpack sina aktiviteter som ska bidra till ökad återvinning. Exempel på olika aktiviteter är erbjudanden till campingar, skidanläggningar, festivaler och föreningar. Våra erbjudanden går alltid ut på att öka återvinningen. Vi har även utbildningskampanjer och tävlingar som riktar sig till barn. På scen under turnén: Rickard Andersson jobbar som produktchef på marknadsavdelningen på Returpack och har som främsta uppdrag att hitta nya sätt att samla in burkar och flaskor som inte återvinns. För att nå detta mål så jobbar han mycket med kommunikation och marknadsföring men huvuddelen av arbetsuppgifterna består i att praktiskt hjälpa organisationer eller andra att bli bättre på återvinning. Ett exempel på vad det kan vara är arbetet kring Sveriges största musikfestivaler där det konsumeras stora mängder dryck. Vi hjälper evenemangen så att de har möjlighet att återvinna sina burkar och flaskor sen är det upp till dem att det blir av. En annan stor arbetsuppgift är arbetet kring ett erbjudande som vi har till ideella föreningar. De ideella föreningarna har möjlighet att lämna in hela säckar som de får en schablonersättning för. Genom detta erbjudande kan vi även hjälpa föreningarna genom att även ge dem en viss ersättning för importerade burkar som vanligtvis inte ger pant. Katarina Lundell jobbar som marknads och kommunikationschef på Returpack och är ansvarig för all vår kommunikation och vårt varumärke Pantamera. Sitter med i företagsledningen på Returpack och arbetar både med strategiska frågor för pantsystemet och med operativa frågor inom marknads och kommunikationsområdet. Hennes huvudsakliga uppdrag är att genom kommunikation och marknadsföring nå vårt mål med att 90% ska återvinnas. Hon arbetar med våra övergripande

9 reklamkampanjer som t. ex. pantamerafilmerna men även en hel del med pressaktiviteter och projekt för att öka vår återvinning. Erik Ebbeson jobbar som Kundchef på Returpack och är ansvarig för våra kontakter med våra kunder, dvs livsmedelsbutiker, restauranger, servicehandel, bensinstationer osv. Tillsammans med sina medarbetare så arbetar han för att våra kunder ska få den service och den hjälp de behöver för att deras panthantering ska vara så smidig och enkel som möjligt. Vi arbetar framförallt förebyggande, men hjälper också till när det strular. Vi arbetar också med att hitta nya kunder som vill skicka in pant till oss och hjälper privatpersoner som har frågor och synpunkter om pantsystemet. Tips på länkar för att hitta information: Burken Krister Returpacks företagsfilm Energisnurran Tips på frågor: Vad gör ni idag för att påverka folks attityder och inställning kring pantning? Vad gör ni för att öka tillgängligheten? Hur duktiga är Sverige i förhållande till andra länder? Vilka andra länder har pantsystem?

10 Aktör på scen #4 Lidköpings kommun Text från Lidköpings kommun: Lidköpings vision är: Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov idag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhet brukar delas upp i Miljömässig hållbarhet, Social hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet. Om två av delarna finns med är det bra men det är bara när alla tre delarna finns med som något är riktigt långsiktigt hållbart. Bild som kan användas för att visa hur de tre delarna hänger ihop: Lidköpings kommun har jobbat länge och varit mycket framgångsrika i sitt arbete med miljömässig hållbarhet. Ekonomi är alltid viktigt för en kommun att ta hänsyn till. Men hållbarhet är mer än ekonomi och miljö. Därför vill vi nu särskilt uppmärksamma hur vi arbetar med den sociala hållbarheten i kommunen. Vi vill också diskutera hur vi alla gemensamt kan bidra till detta. Social hållbarhet är målet med hållbarhetsarbetet Det handlar om oss människor. Om delaktighet, hälsa, utvecklingsmöjligheter och god livskvalitet för alla. Social hållbarhet är också ekonomiskt hållbart eftersom vi tar vara på mänskliga resurser och vi sparar pengar om alla mår bra, kan utbilda sig och få jobb och ingen hamnar i utanförskap. Social hållbarhet är också bra för den miljömässiga hållbarheten, bra utbildning och kunskap gör det lättare att fatta kloka beslut om miljön både i det dagliga livet, i kommunen, i Sverige och i de riktigt stora globala frågorna. Utmaningar för kommunen Förra året gjorde kommunen en omvärldsanalys. Vad händer i världen? Vilka utmaningar innebär det för oss? Här är de fem viktigaste utmaningarna inom social hållbarhet som vi hittade: 1. Att planera samhället för att möjliggöra en socialt och miljömässigt hållbar livsstil för kommuninvånarna 2. Att satsa på tidiga, förebyggande och samordnade insatser för barn samt för vuxna i riskzonen för utanförskap 3. Att skapa förutsättningar så att alla elever klarar grundskola och gymnasium. Motivera fler ungdomar till eftergymnasiala studier för att matcha kraven från en framtida arbetsmarknad 4. Att attrahera fler företag att etablera sig i Lidköping och skapa fler arbetstillfällen 5. Att anpassa den kommunala servicen till att invånarna blir fler, att andelen äldre ökar och för att integrera nya invånare.

11 En konkret åtgärd utifrån dessa utmaningar är det arbete som startats kring tidiga samordnade insatser (TSI). Via tidiga och samordnade insatser ska vi minska framtida kostnader för utanförskap och istället ge barn och unga förutsättningar för ett gott liv. Det handlar om att vi i kommunen hjälps åt över förvaltningsgränserna för att uppmärksamma barn och unga i riskzon samt att så snart som möjligt ge stöd och hjälp för att bryta negativa trender. Barns och ungas bästa ligger i fokus när vi agerar. Varje individ som hamnar i ett livslångt utanförskap kostar samhället stora summor pengar (mellan mnkr) och stort mänskligt lidande. Med på scen finns: 1. Tomas Lidberg, politiker, sitter i kommunfullmäktige och är ordförande i utbildningsnämnden. Thomas svarar på frågor om utbildning. 2. Mario Melani, politiker, sitter i kommunfullmäktige och är ordförande i barn- och skolnämnden. Mario kommer framförallt att svara på frågor om kommunens arbete med tidiga samordnade insatser för barn och unga. 3. Monika Andersson, tjänsteman med ansvar för hållbarhetsfrågor, arbetar med att ta fram olika hjälpmedel för tjänstemän och politiker för att fatta hållbara beslut. Monika svarar på frågor om kommunens hållbarhetsarbete. Tips på länkar för att hitta information: Här kan man läsa om vad man gör om man misstänker att någon far illa och vilket stöd som finns att få för utsatta barn och unga. Här kan du läsa om vad kommunen gör för att hjälpa unga som har svårt att få ett arbete. Här kan du läsa om kommunens arbete som Fairtrade City dvs. att stödja handel med varor som är producerade under schyssta förhållanden, utan barnarbete. Finns utanförskapet i vårt moderna Sverige? För att förstå vad utanförskapet innebär både intellektuellt och känslomässigt och för att känna igen dess olika skepnader, rekommenderar vi denna fil från UNICEF, ca 30 minuter lång. Här finns information om sociala företag. Sociala företag erbjuder arbete och utbildning som metod för att nå en ökad arbetsförmåga. Medarbetarna i sociala företag kan vara personer med funktionsnedsättning eller med långvarig arbetslöshet. Lidköpings kommun är en del av Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Det är ett modellområde för hållbar utveckling bl a genom att inspirera till en hållbar livsstil med friluftsliv, ekoturism m m. De arbetar också med olika projekt inom socialt entreprenörskap. Tips på frågor: Hur vet man att nåt är hållbart? Vad innebär social hållbarhet för dig? Vad är en hållbar livsstil? Vad är tidiga samordnade insatser? Hur många barn är det som inte klarar skolan? Vad gör kommunen för att hjälpa ungdomar som inte klarat skolan? Hur kan vi få fler människor att röra på sig, i vardagen och på fritiden? Vad innebär det att kommunen är en Fairtrade City? Vad innebär det att kommunen är en del av en biosfär? Vad gör kommunen för människor i andra länder t.ex. i upphandlingen, motverka barnarbete?