HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Transkript

1 HANDLEDNING INFÖR TURNÉN STOCKHOLM 31/3-1/4 2014

2 Introduktion En av orsakerna till att vi arrangerar we_change är att många unga idag tycker att det är trist att prata om hållbarhet. Och det kan vi förstå då det oftast brukar förknippas med ångest, pekpinnar och förbud. När vi frågat unga vad de tänker när vi säger hållbarhetsfrågor har vi fått svar som Det är skolans fel att vi inte gör något, den tar all kraft och energi, så vi orkar inte bry oss Vi kommer inte göra någonting förrän vuxenvärlden och politikerna tar sitt ansvar Ungdomar har inte så stort intresse av klimatfrågor eftersom vi inte kan hjälpa till. Jag lever hellre ett jäääävligt bra liv fram till 2060 än att hålla på och ödsla tid på sånt. Efter 2060 flyttar jag till Norrland och dricker paraplydrinkar i bergen. Denna inställning till hållbarhet vill vi förändra med we_change. Vi vill att unga i sina beslut och val ska se hållbarhet som en självklarhet och att det är något som förknippas med positiva känslor. Vi tror att en väg för att skapa detta är att använda sig av ungas förändringskraft. Vår vision är att alla unga, genom sin potential, ska känna att de kan förändra världen till det bättre. Därför peppar vi unga att ta initiativ till projekt som förändrar, att hjälpa dem att berätta om det de själva gör och att låta dem ta del av andras historier. För att skapa bra förutsättningar för förändring lanserar vi tävlingen we_change challenge, där elever tävlar för sin skola under ett år med initiativ för att göra sin skola eller stad mer hållbar. Vi jobbar aktivt med sociala medier och vår sajt Ungdomar.se (med unika besökare i veckan), där vi låter elever få berätta för andra om vad de gör och skriva om kompisar som förändrar världen i positiv riktning. Men vi tror också att det handlar om att göra saker tillsammans och att hjälpas åt. Att det inte är vi och dom utan att vi alla strävar åt samma håll. Därför har vi på turnén med oss stora aktörer från näringslivet och kommunen som vi sätter på scen och låter era elever ställa frågor till. Vi arrangerar ett kvällsseminarium för allmänheten med fokus på ungas förändringskraft och hur vi vuxna kan hjälpa unga att gå till handling. Och vi jobbar på olika sätt för att få näringsliv och organisationer att inkludera unga och se dem som förändringsaktörer redan idag. Vi kommer under året tillhandahålla resurser för att underlätta för elever och lärare att genomföra initiativ och jobba med hållbar utveckling i skolan, t.ex. hjälpmedel som en crowdfunding-sajt så att elever kan samla in pengar till sina initiativ; en we_change-app för att underlätta för unga att göra medvetna val; ett projektledningsverktyg av Sveriges Ungdomsråd, som också kommer att stötta med rådgivning och mycket mer. På vår sajt för lärare, hittar du som lärare inspirationsmaterial och alla resurser vi skapar för att hjälpa er. Lärarsajten är navet i våra we_change-satsningar så gå regelbundet in där och titta eller prenumerera på våra nyhetsbrev och blogginlägg. Ta chansen att nyttja detta smörgåsbord av möjligheter för att få in hållbarhet i undervisningen och inspirera dina elever att känna att de spelar en viktig roll i samhället redan nu. Magnus Åkerlind Projektledare för we_change Ungdomar.se

3 Innehållsförteckning Introduktion Innehållsförteckning Förberedelser inför we_change Vår önskan Nyttan för er Aktör på scen #1 - IKEA Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Aktör på scen #3 Returpack Aktör på scen #4 Fortum Aktör på scen #5 Myrorna

4 Förberedelser inför we_change Den 31 mars och den 1 april besöker we_change-turnén Stockholm. Vi bjuder på en tvåtimmarsshow med syftet att inspirera elever att se sig själva som förändringsaktörer och att visa att hållbar utveckling kan vara kul och intressant. Upplägget av showen är följande: 1: Introduktion 2: Inspirationsföreläsning med Milad Mohammadi 3: Om förebilder med Sofia Lindman 4: Workshop se problem som utmaningar 5: Frågor och svar näringsliv och kommun på scen 6: Avslutning Vår önskan Inför showen så önskar vi att ni förbereder era elever för momentet Frågor och svar, då eleverna har möjligheten att få svar på just sina frågor från några av Sveriges största företag. Med oss på scen i Stockholm kommer vi att ha IKEA, Coca-Cola, Returpack, Fortum och Myrorna. För att detta moment ska bli så bra som möjligt och inte upplevas som greenwashing föreslår vi att eleverna får tid innan eventet att göra research och läsa på om aktörerna på scenen, samt förbereda bra och intressanta frågor. För att underlätta för research har vi på följande sidor en presentation av respektive aktör som kommer att finnas med på plats på scen, med en text från dem själva. Texten kan med fördel skrivas ut och ges till eleverna som underlag. Vårt förslag är att ni delar in klassen i grupper och låter respektive grupp förbereda några frågor under en lektion eller som en hemuppgift. Eleverna kommer under momentet kunna ställa frågor muntligt, men också skriva in sina frågor via vår app om de inte vill ställa frågan inför publik. Frågor som skrivs in ställer sedan moderatorerna till aktörerna på scen. Vi föreslår också att ni efter vårt besök gärna återkopplar med eleverna vad aktörerna på scen svarade, t.ex. genom att eleverna får redovisa vad som diskuterades under eventet och eventuellt redogöra för sina egna åsikter och funderingar i frågorna utifrån det ämne övningen hålls i.

5 Nyttan för er We_change kallas för en hållbarhetsturné, och fast den har så mycket mer som syfte är hållbar utveckling ett grundläggande begrepp för hela idén med turnén. Idén föddes efter att allt fler unga uttryckte sig i forumet på om att de hade låg tilltro till framtiden, lågt förtroende för vuxna, kände oro och ångest över klimatförändringar och de många sätt vårt samhälle är ohållbart. We_change vill ändra på det genom att inspirera till god självkänsla, en känsla av möjlighet att påverka och att spela en roll i samhället, och bidra till handlingskraftiga medborgare som ser problem och vågar ta itu med dem. Dessa visioner faller väl in på flera ställen i läroplanen, och vi vill att du som lärare känner att du enkelt kan se nyttan av we_change för dig i din undervisning. I läroplanen för gymnasiet från 2011 (Gy11) är hållbar utveckling ett ofta förekommande begrepp som nämns både i genomsyrande ordalag och inom specifika kursmål. Hållbar utveckling inkluderar de tre ben som utgörs av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och det går därför att få in aspekter av hållbar utveckling i princip i varje ämne. Angående de mer mjuka värdena som nämns i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppgifter, sammanfaller idén med we_change väl med följande fraser i Gy11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 5) Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (s. 6) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. (s. 7) Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet och samhällslivet, och att skolan vidare ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. (s. 8) Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (s. 8) Mer specifikt nämns just hållbar utveckling, hållbart samhälle, hållbart sätt, och liknande, bl.a. i det andra kapitlets övergripande mål och riktlinjer (2.1 Kunskaper, s. 10); i examensmålen för 10 av de 18 nationella gymnasieprogrammen; och i det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma ämnena naturkunskap och samhällskunskap. De förmågor som we_change vill stärka hos eleverna spiller över på betydligt fler ämnen än så - t.ex. historia, svenska, estetiska ämnen, psykologi, ekonomi och entreprenörskap - men appellerar också på förmågor och insikter som inte är ämnesspecifika utan mer kopplade till personlig utveckling, kritiskt tänkande och aktivt medborgarskap för en bättre värld för alla.

6 Aktör på scen #1 - IKEA Text från IKEA: På IKEA ingår hållbarhet i allt vi gör. Att vara ett ansvarsfullt företag har alltid varit en del av våra rötter. Det är också en del av vår vision som vi jobbar efter dagligen: vi vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det innebär att vi vill ha en positiv inverkan på människor och miljö här och nu, men vi arbetar även för en hållbar framtid. Vi tycker att alla har rätt att leva ett mer hållbart liv hemma och vi kan bidra genom att erbjuda ett sortiment som hjälper våra kunder att leva mer miljövänligt. Vi skapar också produkter som de många människorna har råd med, för hållbarhet skall inte vara en lyxvara. Vi vill också vara självförsörjande på energi och resurser och ha en positiv inverkan på människors liv i de områden där vi verkar. Vi har en långsiktig hållbarhetsstrategi som vi kallar People & Planet Positive. Den vägleder oss mot framtiden och vad som är bra för både kunder, leverantörer, planeten och IKEA. Den manar oss att fortsätta agera här och nu, för det handlar om många små steg som tillsammans gör stor skillnad. På scen från IKEA finns den 31 mars Pernilla Jönsson, Marknadsansvarig, IKEA Kungens Kurva, och den 1 april Sebastian Mårtensson, Ansvarig IKEA FAMILY, IKEA Kungens Kurva. De kommer framför allt kunna svara på frågor som berör hur IKEA jobbar med hållbarhet i Sverige och ute i världen. Tips på länkar för att hitta information: Tips om hur man kan spara energi och vatten och minska avfallet. Vad gör IKEA för att bli energi- och resursoberoende? Vad gör IKEA för att skapa ett bättre liv för människor och samhällen där vi har verksamhet? Vår uppförandekod för våra leverantörer hittar du bl. a här! Tips på frågor: Vad gör IKEA för att underlätta för sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma? Vad gör IKEA för att minska sin energianvändning? Vad gör ikea för att använda planetens resurser på ett mer hållbart sätt? Vad gör IKEA för att ha en positiv inverkan på människor i områden där ni har verksamhet?

7 Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Text från Coca-Cola Enterprises Sverige: Coca-Cola Enterprises Sverige tillverkar, säljer och distribuerar alkoholfria drycker på den svenska marknaden. Med drygt 800 medarbetare, varav ca 600 vid verksamheten i Jordbro, är företaget den näst största arbetsgivaren i Haninge kommun. Coca-Cola Enterprises Sverige är en del av Coca-Cola Enterprises Ltd, med verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike, England och BeNeLux. På scen under #we_change kan du få möta några olika representanter för företaget: Anne Lindfeldt, externkommunikationschef, Mia Barkland, hållbarhetschef samt Peter Bodor, informationschef. De diskuterar gärna allt som rör den svenska verksamheten men har också en övergripande bild av det internationella affärssystemet Coca-Cola. Tips på länkar för att hitta information: Företagets hemsida om dess verksamhet med fokus på hållbarhet. Här finns bland annat hållbarhetsredovisning och gästkrönikor. Ett klimatnätverk för svenska företag som vill driva klimatsmart tillväxt. Coca-Cola i Sverige är en av grundarna. Den globala hemsidan för Coca-Cola Company, med information om hållbarhet, produkter, kampanjer och annat intressant.

8 Aktör på scen #3 Returpack Text från Returpack: I Sverige så återvinns nästan 90 % av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Detta gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Ca 98 % av alla i Sverige pantar vid något tillfälle burkar och flaskor så man kan nästan säga att alla pantar. Trots att vi är så duktiga ska vi bli ännu bättre. Anledningen till att vi måste bli ännu bättre är att stora mängder energi och resurser hela tiden slösas bort när man inte pantar. Trots den höga återvinningssiffran så är det över 300 miljoner burkar och flaskor som säljs i Sverige som aldrig pantas. Som ett exempel sparar varje pantad aluminiumburk 95 % av den energi som det krävs för att tillverka en ny burk av helt nytt material. Aluminium är även så praktiskt att man även kan återvinna det hur många gånger som helst utan att kvaliteten på materialet försämras. Vi på Returpack driver det svenska pantsystemet för burk och PET. Det är vi som ser till att burkarna och flaskorna blir till nya burkar och flaskor. Uppdraget kommer från ägarna (Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel), samt den svenska regeringen. Returpack tar emot mer än 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor varje år vilket gör Sverige till ett föregångsland gällande återvinning av PET och metallburk. Pantsystemet styrs av en förordning som bland annat säger att vi ska ha 90 % återvinning på burkar och PET-flaskor. I dagsläget återvinns drygt 89% av burkarna och flaskorna. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Returpacks huvudsakliga uppgifter är att administrera hela systemet samt hitta nya sätt att öka återvinningen. När vi på Returpack pratar eller kommunicerar med konsumenter så använder vi oss av varumärket Pantamera. Med Pantamera vill vi uppmana alla att panta alla sina burkar och flaskor. Under Pantamera har Returpack sina aktiviteter som ska bidra till ökad återvinning. Exempel på olika aktiviteter är erbjudanden till campingar, skidanläggningar, festivaler och föreningar. Våra erbjudanden går alltid ut på att öka återvinningen. Vi har även utbildningskampanjer och tävlingar som riktar sig till barn. På scen under turnén: Rickard Andersson jobbar som produktchef på marknadsavdelningen på Returpack och har som främsta uppdrag att hitta nya sätt att samla in burkar och flaskor som inte återvinns. För att nå detta mål så jobbar han mycket med kommunikation och marknadsföring men huvuddelen av arbetsuppgifterna består i att praktiskt hjälpa organisationer eller andra att bli bättre på återvinning. Ett exempel på vad det kan vara är arbetet kring Sveriges största musikfestivaler där det konsumeras stora mängder dryck. Vi hjälper evenemangen så att de har möjlighet att återvinna sina burkar och flaskor sen är det upp till dem att det blir av. En annan stor arbetsuppgift är arbetet kring ett erbjudande som vi har till ideella föreningar. De ideella föreningarna har möjlighet att lämna in hela säckar som de får en schablonersättning för. Genom detta erbjudande kan vi även hjälpa föreningarna genom att även ge dem en viss ersättning för importerade burkar som vanligtvis inte ger pant.

9 Katarina Lundell jobbar som marknads och kommunikationschef på Returpack och är ansvarig för all vår kommunikation och vårt varumärke Pantamera. Sitter med i företagsledningen på Returpack och arbetar både med strategiska frågor för pantsystemet och med operativa frågor inom marknads och kommunikationsområdet. Hennes huvudsakliga uppdrag är att genom kommunikation och marknadsföring nå vårt mål med att 90% ska återvinnas. Hon arbetar med våra övergripande reklamkampanjer som t. ex. pantamerafilmerna men även en hel del med pressaktiviteter och projekt för att öka vår återvinning. Erik Ebbeson jobbar som Kundchef på Returpack och är ansvarig för våra kontakter med våra kunder, dvs livsmedelsbutiker, restauranger, servicehandel, bensinstationer osv. Tillsammans med sina medarbetare så arbetar han för att våra kunder ska få den service och den hjälp de behöver för att deras panthantering ska vara så smidig och enkel som möjligt. Vi arbetar framförallt förebyggande, men hjälper också till när det strular. Vi arbetar också med att hitta nya kunder som vill skicka in pant till oss och hjälper privatpersoner som har frågor och synpunkter om pantsystemet. Tips på länkar för att hitta information: Burken Krister Returpacks företagsfilm Energisnurran Tips på frågor: Vad gör ni idag för att påverka folks attityder och inställning kring pantning? Vad gör ni för att öka tillgängligheten? Hur duktiga är Sverige i förhållande till andra länder? Vilka andra länder har pantsystem?

10 Aktör på scen #4 Fortum Text från Fortum: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har bidragit stort till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder och utsågs av EU till världens första miljöhuvudstad Green Capital Mellan åren investerar Fortum Värme 6,5 miljarder kronor i ny energiproduktion i Stockholmsregionen. Målet är att fjärrvärmen i Stockholm på sikt ska produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Företaget har fjärrvärme- och fjärrkylakunder i Stockholm. På scen från Fortum Värme finns företagets hållbarhetschef Ulf Wikström. Ulf kommer framförallt kunna svara på frågor som berör fjärrvärme och fjärrkyla, och hur Fortum Värme tillsammans med kunder, kommuner och andra energibolag bygger världens bästa energisystem i Stockholmsregionen. Tips på länkar för att hitta information: Övergripande om Fortum och hållbar utveckling: Om projekt som genomförs för att nå resurs- och klimatneutral energiproduktion: Om fjärrvärme: Om fjärrkyla: Exempel på vårt arbete med hållbara biobränslen: Om klimatkompensation: Om nyinvigda avfallbaserade kraftvärmeverket Brista 2 i Sigtuna kommun: Bygget av Europas största biobränslebaserade kraftvärmeverk: Inblandning av olivkärnor (ett biobränsle) i Värtaverket pa Om kraftvärme: Tips på frågor: Hur mycket energi går åt för att hålla värmen och få varmvatten? Var kommer den energin ifrån egentligen? Uppstår det några miljökonsekvenser när jag tar en dusch? Hur kan vi - jag och energibolaget - göra energisystemet mer hållbart?

11 Aktör på scen #5 Myrorna Text från Myrorna: Myrorna är Sveriges största secondhandkedja för försäljning av secondhandvaror och är samtidigt störst i vårt land när det gäller att samla in begagnade varor. Vi har 35 butiker och sju stora sorteringsanläggningar runtom i landet. Allt som säljs i våra butiker är gåvor från privatpersoner och företag Myrorna har de senaste åren haft en vinst på över 40 miljoner om året som oavkortat har gått till Frälsningsarméns sociala arbete för utsatta människor. Varje år slänger de svenska hushållen ton textil i soporna och mycket av det skulle ha kunnat återanvändas istället för att brännas upp. Vi på Myrorna samlar in 8000 ton kläder varje år och en stor mängd möbler och andra saker, men vi vill samla in ännu mer. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion. Genom att få konsumenter att köpa second hand förlängs produktens livslängd och belastningen på miljö och klimat minskar. Vår strävan är att inspirera konsumenter till att köpa begagnat istället för nytt och skänka det de inte längre behöver till oss. Myrorna är en seriös aktör som vill ta ansvar fullt ut både för människa och för miljö. Den vinst vi gör är garanterad att göra nytta via ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll. På så sätt kan alla våra givare och kunder lita på att deras insatser hjälper utsatta människor. Myrorna vill också vara en ansvarstagande samhällsaktör genom att erbjuda arbetsträning och praktik för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har ca 400 anställda och sysselsätter varje månad ungefär dubbelt så många genom praktikplatser, arbetsträningsprogram eller volontärarbete. Det har vi gjort i olika omfattningar sedan Vad är skillnaden mellan återvinning och återanvändning? Återanvändning och återvinning är två begrepp som ofta förväxlas. Återvinning innebär att avfall samlas in, till exempel Pet-flaskor och tidningspapper, och därefter omvandlas till material som kan användas för att tillverka nya produkter. Återanvändning betyder att produkter samlas in, säljs och används fler gånger, till exempel genom Myrornas second hand-butiker. Öka återanvändningen för en bättre miljö Produktion av nya varor kräver stora mängder resurser som vatten, energi och metaller. Dessutom har nyproduktionen ofta en negativ påverkan på miljön då kemikalier som används kan spridas i närmiljön. Enligt Naturvårdsverket avger produktion av ett kilo textil ungefär femton kilo koldioxidutsläpp. Det innebär att om du väljer att köpa tre begagnade plagg istället för lika många nya, sparas ungefär femton kg koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med koldioxidutsläppet från en personbil som kör ungefär 10 mil. Vi agerar utifrån EU:s avfallshierarki där återanvändning alltid är att föredra framför både återvinning och förbränning. Resursanvändningen vid återanvändning är nästan obefintlig i jämförelse med resursanvändningen vid återvinning.

12 Detta är också starkt kopplat till försäljningen på utlandsmarknaden som Myrorna bedriver. Vi följer avfallshierarkin och säljer vidare den del av insamlade kläder och annan textil som vi inte lyckas sälja på den svenska marknaden. Detta för att maximera återanvändning och återvinning samt minimera det sämsta alternativet; förbränning. På scenen kommer du att få möta Emma Enebog, Hållbarhetschef på Myrorna. Hon svarar bland annat på frågor om textilkonsumtion, om återanvändning i Sverige och internationellt och kan berätta mer om Myrornas syn på hur vi ska öka återanvändningen i Sverige. Tips på länkar för att hitta information: Tips på frågor: Varför är cirkulär ekonomi en viktig del av vår framtid? Varför ska vi återanvända? Vad skulle kunna få dig att använda mer secondhandplagg? Varför samlar fransmännen in 50 % av all textil som köps istället för att bränna upp den och svenskarna bara 20 %? Varför slänger svenskarna ton textil i soporna varje år? Hur kan våra konsumtionsmönster förändras och bli mer hållbara?