HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Transkript

1 HANDLEDNING INFÖR TURNÉN LINKÖPING 3-4/4 2014

2 Introduktion En av orsakerna till att vi arrangerar we_change är att många unga idag tycker att det är trist att prata om hållbarhet. Och det kan vi förstå då det oftast brukar förknippas med ångest, pekpinnar och förbud. När vi frågat unga vad de tänker när vi säger hållbarhetsfrågor har vi fått svar som Det är skolans fel att vi inte gör något, den tar all kraft och energi, så vi orkar inte bry oss Vi kommer inte göra någonting förrän vuxenvärlden och politikerna tar sitt ansvar Ungdomar har inte så stort intresse av klimatfrågor eftersom vi inte kan hjälpa till. Jag lever hellre ett jäääävligt bra liv fram till 2060 än att hålla på och ödsla tid på sånt. Efter 2060 flyttar jag till Norrland och dricker paraplydrinkar i bergen. Denna inställning till hållbarhet vill vi förändra med we_change. Vi vill att unga i sina beslut och val ska se hållbarhet som en självklarhet och att det är något som förknippas med positiva känslor. Vi tror att en väg för att skapa detta är att använda sig av ungas förändringskraft. Vår vision är att alla unga, genom sin potential, ska känna att de kan förändra världen till det bättre. Därför peppar vi unga att ta initiativ till projekt som förändrar, att hjälpa dem att berätta om det de själva gör och att låta dem ta del av andras historier. För att skapa bra förutsättningar för förändring lanserar vi tävlingen we_change challenge, där elever tävlar för sin skola under ett år med initiativ för att göra sin skola eller stad mer hållbar. Vi jobbar aktivt med sociala medier och vår sajt Ungdomar.se (med unika besökare i veckan), där vi låter elever få berätta för andra om vad de gör och skriva om kompisar som förändrar världen i positiv riktning. Men vi tror också att det handlar om att göra saker tillsammans och att hjälpas åt. Att det inte är vi och dom utan att vi alla strävar åt samma håll. Därför har vi på turnén med oss stora aktörer från näringslivet och kommunen som vi sätter på scen och låter era elever ställa frågor till. Vi arrangerar ett kvällsseminarium för allmänheten med fokus på ungas förändringskraft och hur vi vuxna kan hjälpa unga att gå till handling. Och vi jobbar på olika sätt för att få näringsliv och organisationer att inkludera unga och se dem som förändringsaktörer redan idag. Vi kommer under året tillhandahålla resurser för att underlätta för elever och lärare att genomföra initiativ och jobba med hållbar utveckling i skolan, t.ex. hjälpmedel som en crowdfunding-sajt så att elever kan samla in pengar till sina initiativ; en we_change-app för att underlätta för unga att göra medvetna val; ett projektledningsverktyg av Sveriges Ungdomsråd, som också kommer att stötta med rådgivning och mycket mer. På vår sajt för lärare, hittar du som lärare inspirationsmaterial och alla resurser vi skapar för att hjälpa er. Lärarsajten är navet i våra we_change-satsningar så gå regelbundet in där och titta eller prenumerera på våra nyhetsbrev och blogginlägg. Ta chansen att nyttja detta smörgåsbord av möjligheter för att få in hållbarhet i undervisningen och inspirera dina elever att känna att de spelar en viktig roll i samhället redan nu. Magnus Åkerlind Projektledare för we_change Ungdomar.se

3 Innehållsförteckning Introduktion Innehållsförteckning Förberedelser inför we_change Vår önskan Nyttan för er Aktör på scen #1 - IKEA Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Aktör på scen #3 Returpack Aktör på scen #4 Henkel Aktör på scen #5 Linköpings kommun

4 Förberedelser inför we_change Den 3-4 april besöker we_change-turnén Linköping. Vi bjuder på en tvåtimmarsshow med syftet att inspirera elever att se sig själva som förändringsaktörer och att visa att hållbar utveckling kan vara kul och intressant. Upplägget av showen är följande: 1: Introduktion 2: Inspirationsföreläsning med Milad Mohammadi 3: Om förebilder med Sofia Lindman 4: Workshop se problem som utmaningar 5: Frågor och svar näringsliv och kommun på scen 6: Avslutning Vår önskan Inför showen så önskar vi att ni förbereder era elever för momentet Frågor och svar, då eleverna har möjligheten att få svar på just sina frågor från några av Sveriges största företag. Med oss på scen i Linköping kommer vi att ha IKEA, Coca-Cola, Returpack, Henkel och representant från kommunen. För att detta moment ska bli så bra som möjligt och inte upplevas som greenwashing föreslår vi att eleverna får tid innan eventet att göra research och läsa på om aktörerna på scenen, samt förbereda bra och intressanta frågor. För att underlätta för research har vi på följande sidor en presentation av respektive aktör som kommer att finnas med på plats på scen, med en text från dem själva. Texten kan med fördel skrivas ut och ges till eleverna som underlag. Vårt förslag är att ni delar in klassen i grupper och låter respektive grupp förbereda några frågor under en lektion eller som en hemuppgift. Eleverna kommer under momentet kunna ställa frågor muntligt, men också skriva in sina frågor via vår app om de inte vill ställa frågan inför publik. Frågor som skrivs in ställer sedan moderatorerna till aktörerna på scen. Vi föreslår också att ni efter vårt besök gärna återkopplar med eleverna vad aktörerna på scen svarade, t.ex. genom att eleverna får redovisa vad som diskuterades under eventet och eventuellt redogöra för sina egna åsikter och funderingar i frågorna utifrån det ämne övningen hålls i.

5 Nyttan för er We_change kallas för en hållbarhetsturné, och fast den har så mycket mer som syfte är hållbar utveckling ett grundläggande begrepp för hela idén med turnén. Idén föddes efter att allt fler unga uttryckte sig i forumet på om att de hade låg tilltro till framtiden, lågt förtroende för vuxna, kände oro och ångest över klimatförändringar och de många sätt vårt samhälle är ohållbart. We_change vill ändra på det genom att inspirera till god självkänsla, en känsla av möjlighet att påverka och att spela en roll i samhället, och bidra till handlingskraftiga medborgare som ser problem och vågar ta itu med dem. Dessa visioner faller väl in på flera ställen i läroplanen, och vi vill att du som lärare känner att du enkelt kan se nyttan av we_change för dig i din undervisning. I läroplanen för gymnasiet från 2011 (Gy11) är hållbar utveckling ett ofta förekommande begrepp som nämns både i genomsyrande ordalag och inom specifika kursmål. Hållbar utveckling inkluderar de tre ben som utgörs av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och det går därför att få in aspekter av hållbar utveckling i princip i varje ämne. Angående de mer mjuka värdena som nämns i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppgifter, sammanfaller idén med we_change väl med följande fraser i Gy11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 5) Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (s. 6) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. (s. 7) Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet och samhällslivet, och att skolan vidare ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. (s. 8) Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (s. 8) Mer specifikt nämns just hållbar utveckling, hållbart samhälle, hållbart sätt, och liknande, bl.a. i det andra kapitlets övergripande mål och riktlinjer (2.1 Kunskaper, s. 10); i examensmålen för 10 av de 18 nationella gymnasieprogrammen; och i det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma ämnena naturkunskap och samhällskunskap. De förmågor som we_change vill stärka hos eleverna spiller över på betydligt fler ämnen än så - t.ex. historia, svenska, estetiska ämnen, psykologi, ekonomi och entreprenörskap - men appellerar också på förmågor och insikter som inte är ämnesspecifika utan mer kopplade till personlig utveckling, kritiskt tänkande och aktivt medborgarskap för en bättre värld för alla.

6 Aktör på scen #1 - IKEA Text från IKEA: På IKEA ingår hållbarhet i allt vi gör. Att vara ett ansvarsfullt företag har alltid varit en del av våra rötter. Det är också en del av vår vision som vi jobbar efter dagligen: vi vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det innebär att vi vill ha en positiv inverkan på människor och miljö här och nu, men vi arbetar även för en hållbar framtid. Vi tycker att alla har rätt att leva ett mer hållbart liv hemma och vi kan bidra genom att erbjuda ett sortiment som hjälper våra kunder att leva mer miljövänligt. Vi skapar också produkter som de många människorna har råd med, för hållbarhet skall inte vara en lyxvara. Vi vill också vara självförsörjande på energi och resurser och ha en positiv inverkan på människors liv i de områden där vi verkar. Vi har en långsiktig hållbarhetsstrategi som vi kallar People & Planet Positive. Den vägleder oss mot framtiden och vad som är bra för både kunder, leverantörer, planeten och IKEA. Den manar oss att fortsätta agera här och nu, för det handlar om många små steg som tillsammans gör stor skillnad. På scen från IKEA finns Mattias Liljesson, Varuhuschef IKEA Linköping. På plats finns också Cecilia Johansson, Kundrelationsansvarig IKEA Linköping De kommer framför allt kunna svara på frågor som berör hur IKEA jobbar med hållbarhet i Sverige och ute i världen. Tips på länkar för att hitta information: Tips om hur man kan spara energi och vatten och minska avfallet. Vad gör IKEA för att bli energi- och resursoberoende? Vad gör IKEA för att skapa ett bättre liv för människor och samhällen där vi har verksamhet? Vår uppförandekod för våra leverantörer hittar du bl. a här! Tips på frågor: Vad gör IKEA för att underlätta för sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma? Vad gör IKEA för att minska sin energianvändning? Vad gör ikea för att använda planetens resurser på ett mer hållbart sätt? Vad gör IKEA för att ha en positiv inverkan på människor i områden där ni har verksamhet?

7 Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Text från Coca-Cola Enterprises Sverige: Coca-Cola Enterprises Sverige tillverkar, säljer och distribuerar alkoholfria drycker på den svenska marknaden. Med drygt 800 medarbetare, varav ca 600 vid verksamheten i Jordbro, är företaget den näst största arbetsgivaren i Haninge kommun. Coca-Cola Enterprises Sverige är en del av Coca-Cola Enterprises Ltd, med verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike, England och BeNeLux. På scen under #we_change kan du få möta några olika representanter för företaget: Anne Lindfeldt, externkommunikationschef, Mia Barkland, hållbarhetschef samt Peter Bodor, informationschef. De diskuterar gärna allt som rör den svenska verksamheten men har också en övergripande bild av det internationella affärssystemet Coca-Cola. Tips på länkar för att hitta information: Företagets hemsida om dess verksamhet med fokus på hållbarhet. Här finns bland annat hållbarhetsredovisning och gästkrönikor. Ett klimatnätverk för svenska företag som vill driva klimatsmart tillväxt. Coca-Cola i Sverige är en av grundarna. Den globala hemsidan för Coca-Cola Company, med information om hållbarhet, produkter, kampanjer och annat intressant. Tips på frågor: Hur ser ni på debatten kring hälsa/övervikt; med tanke på att ni säljer sockrade drycker? Hur arbetar ni med innovation? Hur arbetar ni med mångfald? Hur arbetar ni med att sänka er miljöpåverkan?

8 Aktör på scen #3 Returpack Text från Returpack: I Sverige så återvinns nästan 90 % av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Detta gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Ca 98 % av alla i Sverige pantar vid något tillfälle burkar och flaskor så man kan nästan säga att alla pantar. Trots att vi är så duktiga ska vi bli ännu bättre. Anledningen till att vi måste bli ännu bättre är att stora mängder energi och resurser hela tiden slösas bort när man inte pantar. Trots den höga återvinningssiffran så är det över 300 miljoner burkar och flaskor som säljs i Sverige som aldrig pantas. Som ett exempel sparar varje pantad aluminiumburk 95 % av den energi som det krävs för att tillverka en ny burk av helt nytt material. Aluminium är även så praktiskt att man även kan återvinna det hur många gånger som helst utan att kvaliteten på materialet försämras. Vi på Returpack driver det svenska pantsystemet för burk och PET. Det är vi som ser till att burkarna och flaskorna blir till nya burkar och flaskor. Uppdraget kommer från ägarna (Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel), samt den svenska regeringen. Returpack tar emot mer än 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor varje år vilket gör Sverige till ett föregångsland gällande återvinning av PET och metallburk. Pantsystemet styrs av en förordning som bland annat säger att vi ska ha 90 % återvinning på burkar och PET-flaskor. I dagsläget återvinns drygt 89% av burkarna och flaskorna. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Returpacks huvudsakliga uppgifter är att administrera hela systemet samt hitta nya sätt att öka återvinningen. När vi på Returpack pratar eller kommunicerar med konsumenter så använder vi oss av varumärket Pantamera. Med Pantamera vill vi uppmana alla att panta alla sina burkar och flaskor. Under Pantamera har Returpack sina aktiviteter som ska bidra till ökad återvinning. Exempel på olika aktiviteter är erbjudanden till campingar, skidanläggningar, festivaler och föreningar. Våra erbjudanden går alltid ut på att öka återvinningen. Vi har även utbildningskampanjer och tävlingar som riktar sig till barn. På scen under turnén: Rickard Andersson jobbar som produktchef på marknadsavdelningen på Returpack och har som främsta uppdrag att hitta nya sätt att samla in burkar och flaskor som inte återvinns. För att nå detta mål så jobbar han mycket med kommunikation och marknadsföring men huvuddelen av arbetsuppgifterna består i att praktiskt hjälpa organisationer eller andra att bli bättre på återvinning. Ett exempel på vad det kan vara är arbetet kring Sveriges största musikfestivaler där det konsumeras stora mängder dryck. Vi hjälper evenemangen så att de har möjlighet att återvinna sina burkar och flaskor sen är det upp till dem att det blir av. En annan stor arbetsuppgift är arbetet kring ett erbjudande som vi har till ideella föreningar. De ideella föreningarna har möjlighet att lämna in hela säckar som de får en schablonersättning för. Genom detta erbjudande kan vi även hjälpa föreningarna genom att även ge dem en viss ersättning för importerade burkar som vanligtvis inte ger pant.

9 Katarina Lundell jobbar som marknads och kommunikationschef på Returpack och är ansvarig för all vår kommunikation och vårt varumärke Pantamera. Sitter med i företagsledningen på Returpack och arbetar både med strategiska frågor för pantsystemet och med operativa frågor inom marknads och kommunikationsområdet. Hennes huvudsakliga uppdrag är att genom kommunikation och marknadsföring nå vårt mål med att 90% ska återvinnas. Hon arbetar med våra övergripande reklamkampanjer som t. ex. pantamerafilmerna men även en hel del med pressaktiviteter och projekt för att öka vår återvinning. Erik Ebbeson jobbar som Kundchef på Returpack och är ansvarig för våra kontakter med våra kunder, dvs livsmedelsbutiker, restauranger, servicehandel, bensinstationer osv. Tillsammans med sina medarbetare så arbetar han för att våra kunder ska få den service och den hjälp de behöver för att deras panthantering ska vara så smidig och enkel som möjligt. Vi arbetar framförallt förebyggande, men hjälper också till när det strular. Vi arbetar också med att hitta nya kunder som vill skicka in pant till oss och hjälper privatpersoner som har frågor och synpunkter om pantsystemet. Tips på länkar för att hitta information: Burken Krister Returpacks företagsfilm Energisnurran Tips på frågor: Vad gör ni idag för att påverka folks attityder och inställning kring pantning? Vad gör ni för att öka tillgängligheten? Hur duktiga är Sverige i förhållande till andra länder? Vilka andra länder har pantsystem?

10 Aktör på scen #4 Henkel Text från Henkel: Henkel Norden är en del av det globala företaget Henkel som finns representerat över hela jordklotet. På Henkel har vi tre huvudsakliga affärsområden; skönhetsprodukter, tvätt och rengöring samt lim. Henkel producerar, marknadsför och säljer produkter till både enskilda konsumenter och industrin. Vår storlek till trots lägger vi stort fokus på att vara engagerade och ta ett samhällsansvar. Vi gör det i vår tillverkning men också gentemot våra anställda och vår omvärld. På scen från Henkel finns Mats Hagwall, ansvarig för bland annat hållbarhetsfrågor. Mats har stor kunskap om produkters och användandes miljöpåverkan och kommer att kunna svara på frågor om hur Henkel arbetar för att bidra till ett bättre samhälle och ge en del ögonöppnande exempel på vad konsumenten/ungdomen kan göra för att bidra inom området hållbarhet. Tips på länkar för att hitta information: Vår lokala hemsida där man kan läsa om vad vi gör, vilka produkter vi säljer och var vi finns. Här finns även länkar till våra facebooksidor mm. Här ligger en film om hållbarhet som man kan titta på (på engelska). Här finns information om vårt samhällsengagemang och exempel på vad vi gör runt om i världen för att bidra till ett bättre samhälle. Här finns information om alla enskilda varumärken Tips på frågor: Hur hållbar kan man egentligen bli när man marknadsför och säljer produkter som lim och skönhetsprodukter? Varför kan man inte producera fler miljövänliga/hållbara produkter? Lägger ni vikt vid vad konsumenter tycker?

11 Aktör på scen #5 Linköpings kommun Text från Linköpings kommun: Linköpings kommun har en lång tradition av att arbeta med Hållbar utveckling. Redan 1998 så antog kommunfullmäktige en lokal Agenda 21-plan som arbetades fram i bred samverkan med medborgare, det lokala näringslivet och övriga organisationer såsom ideella föreningar. Då var fokuset i hållbarhetsarbetet främst miljömässig hållbarhet, idag arbetar kommunen bredare med frågan angående hållbar utveckling. I den nyligen framtagna Hållbarhetsrapport för Linköping beskrivs hållbar utveckling på följande sätt: Visionen om hållbar utveckling, såväl ekologisk, ekonomisk och social, blev för den breda allmänheten känd i samband med den så kallade Bruntlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid Kommissionen menade att hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Kommissionen var inte först med att betona behovet av att mer än tidigare väga in de långa tidsperspektiven i beslutsfattandet, och att tydligt argumentera att god ekonomisk och social utveckling går att kombinera med en omsorg om naturen och de ekologiska resurserna. Men det kommissionen lyckades bättre än andra med var att få detta budskap att tas upp och få stöd på allra högsta politiska nivå. Begreppet hållbar utveckling kan ges många innebörder, inte minst på lokal nivå. Begreppet hållbar utveckling inbegriper ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, som in sin tur ges olika betydelse. Ekologisk hållbarhet handlar i grunden om skyddet av miljön, en hållbar försörjning och en effektiv användning av jordens resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med materiella och mänskliga resurser för dagens befolkning och för kommande generationer. Social hållbarhet beskrivs ofta handla om ett stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Begreppet är komplext och klart är att det har skapat en utgångspunkt för en ständigt pågående dialog och process för en positiv vision av världens utveckling. Hållbar utveckling är inte ett svar eller sluttillstånd, utan arbete, kompromisser och en vilja till förändring. Principiellt betyder hållbar utveckling att samhället behöver: Förvalta kapital och resurser för kommande generationer Bevara och utveckla önskade och nödvändiga kvaliteter hos samhällets strukturer och system Uupprätthålla robusthet och anpassningsförmåga De övergripande principerna för en hållbar samhällsutveckling är desamma på såväl global som lokal nivå. Detta betyder att en bedömning av hållbar utveckling i en kommun måste göras med fokus på samspelet med omvärlden. Inte minst med tanke på globaliseringen är detta särskilt viktigt. Landsgränserna har i många fall spelat ut sin roll, vår konsumtion ger avtryck långt bortom Sverige, samtidigt som vårt näringsliv är mycket exportberoende. Arbetskraftsinvandring är till delar resultat av öppnare gränser och asylsökande från främst nationella konflikter. Genom kommunens medverkan i we-change vill utbildnings- och kommunstyrelsens förvaltning öka medvetenheten och kunskapen om Linköpings kommuns hållbarhetsarbete. På scen från kommunen finns kommunalråd Muharrem Demirok som ansvarar för miljö och samhälls-byggnadsfrågorna kommer att medverka på scenen.

12 Tips på frågor: Finns det hierarkier mellan de tre perspektiven i hållbar utveckling? Är något perspektiv överordnat de övriga? Hur mycket är man beredd att offra av sin bekvämlighet för att stärka ett hållbart samhälle (konsumtion, energianvändning på olika sätt exempelvis mat- eller resevanor). Vad tror ni? Linköpings kommunfullmäktige har antagit ett mycket tufft klimatmål som säger att Linköping ska vara koldioxidneutralt Vad innebär det och vem ansvarar för att målet uppfylls? Vilken är den största utmaningen för att målet ska uppfyllas? Spelar det någon roll vad Linköping eller Sverige gör I detta sammanhang är vi ju små både som stad och land betraktat. Som tidigare nämnts så är de tre hållbarhetsperspektiven integrerade med varandra och därför viktigt att också diskutera de övriga perspektivens utmaningar och lösningar. Vad gör kommunen för att stärka delaktighet och tillit och förtroende mellan människor och mellan människor och samhällets system, vilket är betydelsefullt för en social hållbarhet? Den förhållandevis stora ungdomsarbetslösheten i Sverige är en stor utmaning om vi vill ha hållbara städer. Vad gör din organisation/ditt företag idag för att underlätta för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden? Om du får tänka fritt, utan hänsyn till resurser och regelverk vad skulle ni kunna/vilja göra för att underlätta för ungdomar att få ett jobb? Vad kan ni göra för att minska produktion, flöde och användning av droger? Globalt och lokalt. Linköpings kommun är en Fairtrade City, vad innebär det? Och varför har kommunen fattat det beslutet? Tips på länkar för att hitta information: Övriga länkar: social- hallbarhethttp:// - politik/kommission- for- ett- socialt- hallbart- Malmo.html