-.t'!' ) V' Malung-Sälens kommun Kommunrevisionen

Transkript

1 -.t'!' ) V' Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige - för kännedom Granskning av kommunens bokslut och årsredovisning De förtroendevalda revisorerna i har gett KPMG i uppdrag att granska kommunens årsbokslut för Revisionen begär yttrande över bifogad rapport, senast De förtroendevalda revisorerna i. / ( VAAGA^A» Jöbjjny Martinsson Ordförande Béngt Vickes Vice ordförande

2 Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB Antal sidor: 13

3 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 3 5. Ansvarig nämnd/styrelse 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Årsredovisningen Allmän bedömning öm efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Balanskravet N ämndsuppfölj ning Personal Investeringsredovisning 5 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter Driftskostnader Personalkostnader Jämförelsestörande poster Avskrivningar Styrelse och nämnders berättelser 9 Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. Ail rights reserved.

4 11. Balansräkning Nyckeltal kommunen Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Förråd, exploateringsfastigheter Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Nyckeltal koncernen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsol ideringsmctod Kommunkoncernen 12

5 jump 1. Sammanfattning VI har av Malung-Sälens Kornmuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Årets resultat uppgår till -0,1 mkr (2012: -18,4 mkr). Slutlig budget för 2013 fastställdes till +7,0 mkr. Utfallet har framför allt påverkats av högre skatteintäkter i förhållande till budget om +3,3 mkr, ökade nettokostnader med -9,7 mkr och ett försämrat finansnetto med -0,7 mkr (avsnitt ). Årets resultat har påverkats positivt av återbetalning av AFA-medel med 11,3 mkr samt försäljning av fastigheter med reavinster om 4,6 mkr (10.1). Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 2,5 % jämfört med 2012 och verksamhetens nettokostnader har ökat med 2,5 %. Personalkostnaderna, som utgör ca 66 % av de totala bruttokostnaderna, har ökat med 4,7 % jämfört med Antal årsarbetare har ökat till 846 personer (avsnitt ). Service- och teknikforvaltningen redovisar ett underskott på -6,7 ni kr tor 2013 (10.2). Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -3,6 mkr för 2013 (10.2). Socialnämnden redovisar ett underskott med -12,8 mkr för 2013 (10.2). Av förvaltningsberätte 1 sen framgår att fem av kommunens finansiella mål som är avbetydelse for god ekonomisk hushållning inte uppnås. Av kommunens 10 inriktningsmål med bäring på god ekonomisk hushållning är fyra mål uppfyllda fem delvis uppfyllda och ett inte uppfyllt. ( ). 1(13)

6 MillP Det bokförda egna kapitalet i Malung-Sälens Kommunkoncernen uppgår till 561,9 mkr. Inklusive ej skuldford pen s i o n sförp 1 i kte 1 se uppgår kommunkoncernens eget kapital till 275,0 mkr, en förbättring 1,5 mkr (11.3). 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Syfte Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Av förvaltningsberättelsen framgår att fem av kommunens finansiella mål som ir av betydelse för god ekonomisk hushållning inte uppnås. Då fem av de finansiella målen inte har uppnåtts bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktige fastställda finansiella mål. Verksamhetsmål I budget för 2013 anges 10 inriktningsmål för kommunen. 1 årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Fyra av målen har uppnåtts, fem har delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 1 och Skyrev 2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2(13)

7 MHHP 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse 6. Metod Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonom i strateg. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen. Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen. 7. Projektorganisation Margareta Sandberg, auktoriserad revisor, har varit ansvarig för granskningen. Lena Forssell, certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Malung- Sälens kommun. 3(13)

8 mm 8. Årsredovisningen 8.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Förvaltningsberättelsen och verksamhetsberättelserna lämnar kompletterande information om årets resultat och vissa budgetjämförelser görs. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. 8.2 Om efterlevnaden av gillande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper" att redovisningen är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer frå rådet för kommunal redovisning (RKR). I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever re kom mend at i on er n a och i flera fall lämnar mer information än vad RKR kräver vilket vi bedömer ger en läsare bra information. 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberätte 1 sen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. 1 KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. 4(13)

9 Granskning civ bokslut och årsredovisning 20J Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redogör för balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under avsnittet "Resultat". Kommunen har vid årets ingång inga gamla underskott att återställa enligt balanskravet. Kommunens resultat för året uppgår till -0,1 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, -4,6 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Ett lämnat aktieägartillskott med +0,4 mkr och förändring av RIPS-räntan med +0,5 mkr justerar resultatet. Underskottet enligt balanskravsutredningen uppgår till -3,8 mkr. Kommunen har avsatt medel till resultatutjämningsreserv och utnyttjar i bokslutet 2013 möjligheterna att lösa en del av reserven för att täcka underskottet i balanskravsutredningen. Återbetalning av AF A-försäkring med 11,3 mkr ingår inte i balanskravsutredningen. När det gäller AFA-försäkringen finns det inget uttalande från SKL eller RKR om att återbetalningen ska ingår i beräkningen. Inte heller återbetalningen förra året ingick i balanskravsutredningen. Om dessa belopp ingått i balanskravsutredningen 2013 hade justerat resultat uppgått till -15,1 mkr Nämndsuppföljning Förvaltning och nämnders förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. I årsredovisningen lämnas en fullständig redogörelse för kommunstyrelsens verksamhet i förva ltn i ngsberätte I sen. Se även avsnitt (10.2) Personal De totala personalkostnaderna utgör ca 66 % (66 %) av verksamhetens bruttokostnad. Antalet årsarbetare i kommunen har ökat med 30 årsarbetare i jämförelse med föregående år. Antalet årsarbetare uppgår per bokslutsdagen till 846 personer. Sjukfrånvaron har under året ökat. Totalt redovisas en genomsnittlig sjukfrånvaro på 4,7 % (3,7 %) av total tillgänglig arbetstid. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män och högst bland personer äldre än 50 år Investeringsredovisning I förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt som beskriver kommunens investeringsverksamhet med mål för hur investeringar skall finansieras. Under 2013 har investeringar gjorts med ca 61 mkr inklusive maskiner och inventarier. Av årets investeringar avser ca 25 mkr skattefinansierad verksamhet och 36 mkr avgiftsfinansierad verksamhet. Budget för 2013 uppgick till totalt 69,1 mkr. Den stora volymen beror på uppförandet av ett nytt industrihus i Malung samt om- och tillbyggnad av en skola och en förskola. Större investeringar finns specificerade i en sammanställning i samma avsnitt. Kommentar: Vi ser det som positivt att det finns en sammanställning över årets större investeringar. En jämförelse med budget och kommentarer för enskilda större projekt skulle ge ytterligare 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the 5(13)

10 jpfffp information till läsaren. Detta för att man ska kunna bedöma om investeringar ryms inom tilldelad budget och om budgetramar för enskilda projekt kommer att foras över till nästkommande år. 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 9.2 Finansiella mål I den av fullmäktige fastställda verksamhetsplanen för finns åtta finansiella mål som är avgörande för en ekonomi i balans. Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen (texterna är ej exakta citat). Mål Verksamhetens nettokostnad uppgår till högst 98 % av kommunens inkomster under planperioden i form av skatteintäkter och statsbidrag. För 2013 är överskottsmålet satt till 1,25 %. Verksamheterna genomför sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Låneskulden amorteras med 20 mkr under planperioden (avser extra amortering). Måttet är amortering med 5 mkr/år. Investeringsvolymen för skattefmansierade investeringar är högst 25 mkr för Avsättningar görs med 20 mkr under planperioden för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar (extra avsättning). Måttet är 5 mkr/år. Måluppfyllelse enligt delårsrapport Enligt utfall per uppgår resultatet till 100,4 %, målet är inte uppnått. Verksamheterna redovisar ett underskott för perioden vilket innebär att målet inte är uppnått. Nyupplåning har skett med 65 mkr under året. Målet är inte uppnått. Investeringarna under perioden uppgår till 24,5 mkr varför målet är uppnått. Inga avsättningar har gjorts under året. Målet är inte uppnått. 3 Fastställd av kommunfullmäktige (13)

11 Mål Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och stärkas under perioden. Soliditeten ska vid planperiodens slut inte understiga 50%. Kommunalskatten ska vara oförändrad under planperioden. Måluppfyllelse enligt delårsrapport Likviditeten är 94 % och målet har därför uppnåtts. Soliditeten uppgår till 38 % exklusive ansvarsförbindelse för pensioner. Målet är därmed inte uppnått. Kommunalskatten har inte höjts under året varför målet är uppnått. Kommentar Fem av målen för perioden har inte uppnåtts. För att uppnå ett överskott om 1,25 % av skatteintäkter och bidrag hade det krävts ett resultat före finansnetto om 4,1 mkr. Då fem av de finansiella målen inte har uppnåtts bedömer vi att resultatet inte är förenligt med fullmäktige fastställda finansiella mål. 9.3 Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. I verksamhetsplan för 2013 anges 10 prioriterade inriktningsmål för kommunen inom områdena hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Varje inriktningsmål har ett antal indikatorer för att mäta resultatet. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Resultatet mäts i en färgskala där grönt utgör bästa måluppfyllelse, gult mittersta och rött utgör sämsta måluppfyllelse. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Av de 10 inriktningsmålen har 4 mål uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett inte alls uppnåtts. Kommentar Det finns en samlad bedömning av om målen uppnåtts eller ej. Av de 10 målen har 4 mål uppnåtts och 5 har delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts alls. Vi bedömer att måluppfyllelsen i årsredovisningen inte fullt ut är förenligt med ko m m u n fu 1 m äkt i ge s beslutade inriktningsmål. 7(13)

12 JSUHP Granskning civ bokslut och årsredovisning öo Resultaträkning 10.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Verksamhetens nettokostnader -562,8-553,1-567,9-515,1 varav jämförelsestörande 10, ,2 Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) 2,5% 8,9% Skatteintäkter och statsbidrag 560,8 557,5 547,2 539,8 Förändring i % jämfört med föregående år 2,5% 1,4% Finansnetto 1,9 2,6 2,3-2,4 varav jämförelsestörande 0,0 Resultat -0,1 7,0-18,4 22,3 Verksamhetens nettokostnad exkl jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och statsbidrag 102% 99% 102% 95% Det slutliga utfallet för 2013 innebär en negativ avvikelse i förhållande till ursprunglig budget med -7,1 mkr. Skillnaden mot budget fördelar sig på; Mkr Verksamheter -9,7 Skatteintäkter och statsbidrag 3,3 Finansnetto -0, Verksamhetens nettokostnader Nettokostnaderna har minskade med -5,1 mkr (f å +52,8 mkr) till 562,8 mkr från 567,9 mkr. Beloppen är inklusive j ätn fö re 1 sestöran de poster. N ettokostnaderna har i år även påverkats av att man sålt tomter som ingår under exploateringsverksamheten, med en realisationsvinst om 4,6 mkr, se även avsnitt Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med +15,8 mkr jämfört med Driftskostnader Kostnaderna har ökat med 13,0 mkr. Ökningen varierar mellan olika verksamheter vilket förklaras mer ingående under pkt (13)

13 M l Personalkostnader De totala personalkostnaderna utgör under 2013 ca 65,7 % (65,8 %) av de totala bruttokostnaderna. Personalkostnaderna har ökat med 21 mkr, 4,7 % till 468,0 mkr under 2013 från 447,0 mkr under Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas återbetalning från AF A-försäkringar med 11,3 mkr (11,6 mkr). Ett aktieägartillskott har under året lämnats till Ärnshedens fastighets AB och tillskottet har skrivits av som en kostnad Avskrivningar Avskrivningarna har ökat med +0,8 mkr till 26,9 mkr jämfört med föregående år. ökningen beror på ökade avskrivningar för byggnader och tekniska anläggningar, minskade avskrivningar för inventarier samt avskrivningar på immateriella tillgångar som är nya för året Styrelse och nämnders berättelser I särskilda avsnitt redovisas utfall och budget för 2013 samt utfall Redovisade uppgifter följer en fastställd struktur som följs av samtliga nämnder/verksamheter. För styrelse och nämnder redovisas följande budgetavvikelser för 2013: Utfall Budget Avvikelse Prognos Kommunstyrelsen 57,4 58,0 +0,6-0,6 Service- och teknikförvaltningen 45,8 39,1-6,7-3,9 Byggnadsnämnden 2,7 3,3 +0,6 +0,4 Kulturnämnden 8,6 8,6 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 221,8 218,2-3,6-4,0 Socialnämnden 222,2 209,4-12,8-7,1 Räddningsnämnden 13,1 13,4 +0,4 0 Övriga 6,0 8,9 +2,9-1,1 Kommentar 577,6 558,9-18,6-16,3 Det vore önskvärt att de uppgifter som finns i driftsredovisningen presenteras på samma sätt i avsnitten som beskriver årets verksamhet per nämnd/förvaltning. Avsnitten som beskriver årets verksamhet inom kommunstyrelsens ansvar har andra rubriker och de ekonomiska uppgifterna är uppdelade på olika områden vilket försvå rar j ä m fö re 1 sen mellan avsnitten. 9(13)

14 JHHP Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott med -6,7 mkr som främst beror på avvikelser för den nyinrättade måltids verksamheten. Verksamheten har haft uppstartskostnader som inte fanns budgeterade och livsmedelskostnaderna har blivit högre än man budgeterat vilket ger ett negativt resultat. Även införandet av ett nytt ärendehanteringssystem har inneburit kostnader som inte fanns budgeterade. För att inte öka underskottet ytterligare skulle vissa budgeterade åtgärder inte genomföras under hösten enligt delårsrapporten. Trötts det har underskottet ökat med -2,5 mkr under hösten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar tor perioden ett underskott jämfört med budget på -3,6 mkr. Underskottet fördelar sig med -0,2 mkr för förskole- och grundskoleverksamheten, -1,6 mkr för gymnasieskolan, vuxenutbildning och integration -1,4 mkr och kulturskolan -0,8 mkr. Underskotten förklaras av ej budgeterade lönekostnader för avgångsvederlag med ca 1 mkr och ökade interkommunala kostnader med 0,6 mkr. Ökade tränarkostnader på gymnasiet uppgår till 0,5 mkr och ökade lönekostnader inom vuxenutbildning och integration uppgår till 1,3 mkr. Inom socialnämnden redovisas ett underskott med -12,8 mkr. I prognosen bedömdes underskottet kvarstå på -7,1 men har ökat med -5,7 mkr. Den främsta förklaringen till underskottet är ökade kostnader for ärenden som avser barn och unga samt missbrukare. Hemtjänstkostnaderna överstiger budget med -3,0 mkr på grund av nya och vårdtunga ärenden. Detta är en ökning jämfört med prognosen med -1,1 mkr. Färdtjänsten har negativt resultat med -1,4 och servicehus och vårdhem har ett negativt resultat om -1,5 mkr på grund av ökade personalkostnader. LSS verksamheten redovisar ett överskott med 2,7 genom ökade intäkter från Migrationsverket och besparingar. Gemensamma verksamheter redovisar ett överskott med 2,6 mkr på grund av att personalkostnaderna blivit lägre med anledning av att tjänster inte blivit besatta under året. 11. Balansräkning 11.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr Balansomslutning 840,7 737,1 728,4 Redovisat eget kapital 323,0 323,1 341,5 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 36,1 53,4 69,4 Soliditet redovisad 38% 44% 47% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 4% 7%o 10% Omsättningstillgångar 193,2 123,0 91,3 Kortfristiga skulder 174,5 137,4 149,2 Balanslikviditet 111% 90% 61% Med anledning av resultatet på -0,1 mkr och ökningen av ej skuldförd del av pensioner med -17,2 mkr har det egna kapitalet minskat med -17,3 mkr (se kommentarer under avsnitt 11.2 och 13). 10(13)

15 I Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen bedöms överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2013 givit ett överskott på ca 47,0 mkr. Investeringar har gjorts med -66,9 mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på +64,7 mkr vilket innebär att kommunens nettoupplåning ökat. Förändringen av likvida medel uppgår till -44,9 mkr. Likvida medel vid årets slut uppgår till 86,1 mkr. 13. Sammanställd redovisning 13.1 Konsolideringsmetod Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om foretaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Malungshem AB, Malungs Elverk AB, Malung-Sälen Turism AB, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) Kommunkoncernen ; Belopp i mkr Utfall 2013 i Utfall 2012 : Utfall 2011! i : Resultat före extraordinära poster j och skatt ; Nettokostnader i relation till ^ i skatteintäkter och bidrag : 18,7! 94%: : 213 ' 93%; Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. Kommunkoncernens resultat har påverkats av Malungs elverk AB redovisar ett resultat på 28,2 mkr före skatt vilket är 5,0 mkr bättre än budget och Malungshem AB redovisar ett resultat på 2,6 mkr vilket är 1,5 mkr bättre än budget. Övriga koncernföretag redovisar mindre över och underskott i koncernredovisningen. 12,7; 93%, ; 12(13)

16 Malung dag som ovan KPMG AB Lena Forssell Certifierad kommunal revisor Margareta Sandberg Auktoriserad revisor 13(13)