KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION"

Transkript

1 KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET INOM VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ANNA SJÖLUND FELICIA JENSEN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö 1

2 KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET INOM VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE SJÖLUND ANNA JENSEN FELICIA Sjölund, A & Jensen, F. Kvinnor utsatta för våld i nära relation. Upplevelsen av bemötandet inom vården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Att flertalet kvinnor blir utsatta för våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet de utsätts för inskränker inte bara på de mänskliga rättigheterna utan fråntar även kvinnan kontrollen över sitt egna liv. Vårdpersonal har en stor roll i bemötandet med dessa kvinnor när de söker sig till vården och tidigare forskning visar att det finns brister i kunskapen kring bemötandet och hjälpen dessa utsatta kvinnor borde få. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Vald metod var en systematisk litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ ansats ingick. Resultat: De mest framträdande resultaten i studien var kvinnornas upplevelse av att vårdpersonalen de mötte hade brist på förståelse och kunskapsluckor kring våld i nära relation. En stressande arbetsmiljö för vårdpersonalen gav kvinnorna en upplevelse av att inte bli förstådda eller lyssnade på. Konklusion: Det är tydligt att kunskapsbrist och stress bland vårdpersonalen påverkar kvinnans vårdupplevelse negativt. En del av denna problematik skulle kunna lösas genom att bistå vårdpersonalen med tillfällen att utöka sina kunskaper om våld i nära relation. Trots en del negativa upplevelser var många kvinnor nöjda med bemötandet de fått då de upplevt personal som förstående och tillmötesgående. Nyckelord: bemötande, erfarenhet, litteraturstudie, sjukvård, upplevelse, våld i nära relation, våldsutsatta kvinnor 2

3 DOMESTIC VIOLENCE EXPERIENCED BY WOMEN HOW THEY EXPERIENCE ATTITUDES WITHIN THE HEALTH CARE SYSTEM - A LITERATURE REVIEW SJÖLUND ANNA JENSEN FELICIA Sjölund, A & Jensen, F. Domestic violence experienced by women. How they experience attitudes within the health care system. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, Background: The fact that a large number of women are exposed to domestic violence is a major global health problem. The violence does not only retain human rights but also the women s feeling of having control over their own lives. Healthcare professionals have a major role in dealing with these women when they visit the health care. Previous research has shown that health professionals have limited knowledge about how to deal with and help these vulnerable women. Aim: The aim of this study was to describe how women with experience of domestic violence are treated within the health care system. Method: The chosen method was a systematic literature study with ten qualitative articles included. Results: The women experienced that the health care professionals had a lack of understanding and did not have the knowledge that is needed about intimate partner violence. When the health professionals appeared stressed it gave the women a feeling of not being understood and listened to. Conclusion: It is obvious that lack of knowledge and a stressing environment within the health care is a factor to why the woman is experiencing the meeting with the health care as negative. Giving the health professionals opportunities to increase their knowledge about intimate partner violence could reduce this problem. Despite all of this, several women expressed that the health professionals were accommodating and understanding. Keywords: attitude, event, experience, healthcare, intimate partner violence, literature study, violence against women 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 BAKGRUND... 5 Normaliseringsprocessen... 6 Orsaker till utelämnad anmälan... 6 Konsekvenser av våldet... 6 Vårdpersonalens kunskap, attityder och bemötande av våldsutsatta kvinnor... 7 Sjuksköterskans kärnkompetenser... 8 Problemformulering... 8 SYFTE... 9 METOD... 9 Inklusions- och exklusionskriterier... 9 Databassökning... 9 Urval och kvalitetsgranskning Analys RESULTAT Upplevelsen av otillräcklig hjälp Kunskapsbrist inom vården Den stressiga vårdmiljön Upplevelsen av ett negativt bemötande bidragande faktorer En otrygg miljö Att bli skuldbelagd Vikten av ett stillsamt rum Kontrollerande vårdpersonal att inte vara fri När läkemedel blir din erbjudna hjälp Upplevelsen av ett positivt bemötande bidragande faktorer Att bli förstådd och erbjuden hjälp Att få sina skador dokumenterade Att våga eller inte våga öppna upp sig Upplevelsen av att bli tillfrågad om sin hemsituation Upplevelsen av bristande information Behov av lättillgänglig information Vikten av att informera kring hjälp och stöd DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: BILAGA 1: BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA 5: BILAGA 5: BILAGA 5:

5 INTRODUKTION Då vi själva är kvinnor känns det minst sagt obehagligt att det fortfarande idag, år 2017, har visat sig att så många fall som tre av tio kvinnor runt om i världen råkar illa ut just på grund av att de råkade födas med två X-kromosomer. Samtidigt som det är bra att problemet uppmärksammas och frågan lyfts så känns det sorgligt att samhället fortfarande inte kommit längre i arbetet med jämställdhet mellan könen. Betraktat ur ett samhällsperspektiv är det ett viktigt ämnesområde att belysa då flertalet medborgare dagligen och framförallt kvinnor, utsätts för detta våld. Enligt Amnesty (2011) inskränker våldet på eller upphäver helt kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter, som är en del av folkrätten (a.a.). Flertalet av de våldsutsatta kvinnorna söker sjukvård vilket medför att sjuksköterskor samt annan vårdpersonal är de som möter och vårdar dessa kvinnor. Enligt Socialstyrelsen (2014) bör vårdgivaren se till att personalen i hälso- och sjukvårdens verksamheter har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Det är även viktigt att varje vårdgivare har fasta rutiner för hur verksamheten ska bemöta och gå tillväga med kvinnor som utsätts för våld i nära relation (a.a.). Genom att sjuksköterskor och annan vårdpersonal erhåller en djupare kunskap om hur våldsutsatta kvinnor anser sig bli bemötta när de uppsöker sjukvården, och varför de känner som de gör gynnas både kvinnorna och sjuksköterskorna. En god kunskap är viktig för att kvalitetssäkra omhändertagandet av redan utsatta kvinnor samt ge en bra personcentrerad omvårdnad. Genom djupare kunskap om valt ämnesområde kan även bemötandet som dessa kvinnor är i behov av att möjliggöras. BAKGRUND Enligt World Health Organisation (WHO) kommer ca 30 % av världens kvinnor att bli utsatta för fysisk eller psykisk våld av en partner under sin livstid (WHO 2017). Våld i nära relationer är av Socialstyrelsen (2017) definierat som följande; Våld i nära relation är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women (UN Women 2011) rapporterar att fysiskt våld orsakat av en partner eller före detta partner är den vanligaste formen av våld som kvinnor världen över utsätts för. De rapporterar även att partners eller före detta partners är de som begår morden på hälften av alla kvinnor som blir mördade (a.a.). Vad gäller kvinnor i Sverige är det ca 25 % som blivit utsatta för systematiska kränkningar, inskränkning i frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner (BRÅ 2014). 5

6 Normaliseringsprocessen Enligt Lundgrens (2004) normaliseringsprocess beskrivs mannens sätt att kontrollera kvinnan så att hon till slut glömmer bort hur det är att leva i ett förhållande utan våld, våldet blir en del av vardagen och betraktas som normalt av den utsatta kvinnan. Normaliseringsprocessen börjar ofta med psykiskt våld som arga blickar eller elaka kommentarer för att eskalera till fysiskt våld som kan inkludera allt från sparkar och slag till sexuella övergrepp. Under tiden denna process fortskrider internaliserar kvinnan våldet, vilket innebär att hon identifierar sig med mannen och tar över hans verklighetsuppfattning. Gränserna förskjuts och kvinnan börjar acceptera saker hon tidigare sade emot. I slutet av den fortgående processen är kvinnan så instängd i denna nya, normala vardag att hon anser sig förtjänt av våldet hon utsätts för och tanken på att lämna förhållandet blir helt enkelt orimlig (a.a.). Orsaker till utelämnad anmälan Brå (2014) uppgav att knappt 5 % av kvinnor som varit i kontakt med polisen angående våldsbrott gjort en faktisk anmälan. Lundgren m.fl. (2001) uppgav att 15 % av våldsutsatta kvinnor anmälde den senaste våldshändelsen och 4 % av händelserna kom till polisens kännedom trots att kvinnan inte själv anmält. Detta betyder att 81 % av händelserna inte alls kom till polisens kännedom och därmed finns det ett stort mörkertal (a.a.). Att det är så få kvinnor som väljer att göra en anmälan kan ha många olika orsaker. Enligt Brå (2014) och Lundgren m.fl. (2001) är den allra vanligaste orsaken i nästan hälften av alla fall till en utebliven anmälan att kvinnan själv ser händelsen som en liten och därmed obetydlig incident. Vidare anger Brå (2014) att ett vanligt skäl till utebliven anmälan var ett försöka till att reda ut händelsen på egen hand. Detta hänger ihop med att incidenten betraktas som liten då de flesta människor upplever det naturligt att reda ut små incidenter på egen hand utan att koppla in myndigheter (a.a.). Nästan en tiondel av kvinnorna angav att det var meningslöst att koppla in polisen då de trodde att polisen ändå inte skulle göra något, knappt en tiondel ansåg att polisen inte kunde göra något och lika många, en knapp tiondel, angav som primär anledning att de helt enkelt inte ville blanda in polisen (Lundgren m.fl. 2001). Andra orsaker till att en anmälan inte gjordes var att kvinnorna kände skam på grund av sin situation samt att de var rädda att polisen inte skulle tro dem (a.a.). Konsekvenser av våldet Våld och övergrepp kan orsaka ett trauma för den utsatta, detta då vissa situationer kan bli för svåra för det psykologiska skyddssystemet att hantera (Herman 2007). De konsekvenser som kan tillkomma efter ett trauma är ångest, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och humörsvängningar (a.a.). Andra vanliga psykiska reaktioner som enligt Lundman m.fl. (2001) kan uppkomma som en reaktion på våldet är hat, vrede, rädsla och dålig självkänsla samt att de våldsutsatta kvinnorna känner svårigheter i förhållande till män. Herman (2007) skriver att våldet och övergreppen även kan ge konsekvenser såsom skuld och skamkänslor då den utsatta blir fråntagen makt och självbestämmande. Denna utsatthet kan leda till självmordstankar, depression och psykosomatiska problem, dels på grund av att tron på sig själv förloras och dels då tron på omvärlden som en trygg plats att bo och leva på försvinner (a.a.). I undersökningen av Lundgren m.fl. (2001) finns det en tydlig koppling mellan suicidtankar, suicidförsök och våldserfarenheter. Detta eftersom 72 % av de kvinnor som utfört suicidförsök och 64 % av de kvinnor med suicidtankar har erfarenheter av att utsättas för våld. Det är även dubbelt så vanligt att kvinnor som 6

7 någon gång upplevt våld har eller har haft suicidtankar jämfört med kvinnor som säger sig vara icke-våldsutsatta. Bland kvinnor som under det senaste året upplevt våld är det nästan fyra gånger så vanligt med suicidförsök, högst prevalens är det för kvinnor som utsatts för sexuellt våld där det är fem gånger så vanligt jämfört med kvinnor utan våldserfarenheter (a.a.). Det är inte bara psykologiska konsekvenser som våldet kan åstadkomma (Herman 2007). Det ger ofta konsekvenser även i det ekonomiska då kvinnan kan vara tvungen att lämna sin bostad, sjukskriva sig, avbryta sina studier eller till och med byta arbete för att kunna komma undan våldet. De sociala konsekvenserna som många kvinnor också drabbas av ökar risken för psykiskt lidande och utsatthet då konsekvenserna kan medföra att kvinnan förlorar känslan av sammanhang och därmed isolerar sig (a.a.). Utöver de psykiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna är också fysiska besvär generellt sätt något högre än hos kvinnor utan dessa erfarenheter (Lundgren m.fl. 2001). Närmare 60 % av de våldsutsatta kvinnorna lider av huvudvärk, 50 % har återkommande värk i kroppen och 40 % har svårt att sova på nätterna (a.a.). Vårdpersonalens kunskap, attityder och bemötande av våldsutsatta kvinnor Lundgren m.fl. (2001) nämner att det förekommer olika typer av våld, såväl psykiskt som fysiskt. Dock är det fysiska våldet mest uppmärksammat. Av kvinnorna som blir utsatta för våld väljer endast en tredjedel att uppsöka hjälp, vanligast är att de vänder sig till sjukvården (a.a.). Vårdpersonalen saknar ofta kunskap både kring våld i nära relation och vilken hjälp det finns att erbjuda de kvinnor som blivit utsatta (Taket 2004). Detta stöds av Häggblom m.fl. (2005) som visade att sjuksköterskor varken under utbildning eller under arbete erbjuds att öka sin kunskap och förståelse för våld i nära relation. Avsaknad av kunskap gör att de känner sig osäkra i mötet med den utsatta kvinnan. En del sjuksköterskor uppgav att de medvetet ignorerat den utsatta kvinnan, dels på grund av stress men framförallt för att de känner sig oerfarna vad beträffar den situationen kvinnan befinner sig i (a.a.). Vidare visade Webster m.fl. (2006) att flera sjuksköterskor kände att de hade för lite kunskap kring bland annat hur de ska samtala med kvinnor som blivit utsatta för våld och därmed ville de lära sig hur de på rätt sätt kunde ställa frågor om våld i nära relation. Sjuksköterskorna ville även få mer information kring de olika samhällsresurser som finns, såsom rådgivningstjänster eller olika skyddsorganisationer. Detta för att förstå hur de fungerar och för att kunna berätta för de utsatta kvinnorna vad de har att förvänta sig (a.a.). I en annan studie utförd av (Sundborg m.fl. 2012) framkom det att flertalet sjuksköterskor själva fick ta initiativ för att öka sin kunskap kring våld i nära relation. Detta genom att på eget bevåg söka sig till litteratur och fakta kring ämnet (a.a.). I en studie gjord i USA av Robinson (2010) visade det sig att flertalet sjuksköterskor hade olika antaganden gällande offren som blivit utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskorna menade bland annat att de våldsutsatta inte berättade sanningen för sjukvårdspersonalen och att de utsatta inte heller följde upp eller gjorde det som de hade rekommenderats att göra. Sjuksköterskorna menade även att våld i nära relation inte endast är ett problem för hälso- och sjukvården utan ett problem framför allt för de sociala instanserna. Endast två av de 13 sjuksköterskor som ingick i studien ansåg att det var deras uppgift att efterfråga ifall deras patienter blivit utsatta för våld i nära relation. Resterande sjuksköterskor förlitade sig istället på att deras patients uppförande skulle visa ifall det var sannolikt att de hade blivit utsatta för våld. Dessa sjuksköterskor menade 7

8 att de kunde se på en person ifall de blivit utsatta för våld och inte förrän då ta upp frågan kring det. Ytterligare en anledning till varför vissa av sjuksköterskorna inte tog upp frågan kring våld i nära relation var på grund av frustration, de menade att de inte kunde förstå hur vissa av kvinnorna kunde stanna i en våldsam relation. Känslor av frustration ledde tillslut till att de valde att inte ta upp frågor kring ämnet (a.a.). Det har även framkommit i en studie från Sverige att 48 % av de tillfrågade sjuksköterskorna endast tog upp frågan om våld i nära relation vid vissa tillfällen eller undvek det helt (Sundborg m.fl. 2012). Majoriteten av alla sjuksköterskorna i studien menande att det fanns ett flertal faktorer som gjorde det svårt att bemöta och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Bland annat ansåg de att det inte fanns tillräckligt med tid för möte med kvinnor i dessa situationer vilket ledde till att frågan kring våld i nära relation bortprioriterades. De ansåg även att det saknades specifika protokoll att efterfölja. Ytterligare anledningar till att vårdpersonalen undvek att ta upp frågan kring våld i nära relation var att de inte visste hur de skulle formulera frågan utan att skada kvinnans integritet. De visste inte heller hur de skulle ta emot eller besvara informationen från kvinnan ifall det visade sig att hon var våldsutsatt. Vårdpersonalen lyfte även professionella hinder i bemötandet såsom för lite kunskap kring ämnet och att våld i nära relation som ämne gjorde dem obekväma då de inte ville involveras i privata angelägenheter. Trots att en stor del av sjuksköterskorna undvek att ta upp frågan kring våld i nära relation så ansåg majoriteten ändå att det var deras uppgift (a.a.). Sjuksköterskans kärnkompetenser Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) finns det sex kärnkompetenser som var och en identifierats som viktiga i utbildningen av alla vårdens professioner. Dessa är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (a.a.). Två av dessa kärnkompetenser, personcentrerad vård och förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, anser författarna vara extra relevant vad beträffar att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Karaktäristiskt för den personcentrerade vården är att förstå varje person som en unik individ med individuella behov och värderingar (Svensk sjuksköterskeförening 2010). En personcentrerad vård bygger på en fungerande relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan ska kunna bekräfta individers personlighet, visa respekt för det unika i varje människa och bekräfta varje persons individuella livsvärld. De påpekar att det är viktigt att kunna tillämpa den personcentrerade vården för att få patienterna att känna sig sedda och förstådda (a.a.). Vad beträffar förbättringskunskap för kvalitetsutveckling så säger Svensk sjuksköterskeförening (2010) att alla som arbetar inom vården har två uppdrag. Dels att utföra sitt patientnära arbete och dels att bistå med utveckling av de system de är verksamma inom. Alla inom vården har en professionell kunskap som grundar sig på omvårdnadskunskaper, etik och personliga färdigheter vilka även ska kompletteras med förbättringskunskap. Sjuksköterskor ska därmed i praktiken kunna använda sig av metoder för förbättringsarbete samt fortlöpande arbeta med att förbättra kvalitet och säkerhet inom hälso- och sjukvården (a.a.). Problemformulering Utifrån det som framkommit i bakgrunden vad beträffar kunskap och bemötande så brister sjuksköterskorna både i kunskapsområdet kring våld i nära relationer och i kärnkompetenserna. Framförallt finns brister vad beträffar den personcentrerade vården där flertal sjuksköterskor inte har patientens välmående i centrum. 8

9 Forskningen har visat att sjuksköterskan har tydliga kunskapsbrister vad beträffar våldsutsatta kvinnor (Häggblom m.fl. 2005; Sundborg m.fl. 2012; Taket 2004; Webster m.fl. 2006). Därför är det högst aktuellt att ta reda på om denna kunskapsbrist speglar sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med den utsatta kvinnan. Mycket av den tidigare utförda forskningen som påträffats fokuserar på hur vårdpersonal upplever mötet med den utsatta kvinnan. Detta är en betydelsefull aspekt men det är av desto större betydelse att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse då det är hon som befinner sig i den utsatta situationen och är i behov av stöd och hjälp. Detta för att i framtiden med hjälp av sammanställd forskning undvika bristfälligt bemötande om det skulle framkomma att kvinnorna anser sig dåligt bemötta. SYFTE Syftet var att belysa hur kvinnor med egen erfarenhet av våld i nära relationer upplever bemötandet inom vården. METOD För att svara på studiens syfte är vald studiedesign en litteraturstudie. Enligt Green Jackson (2011) är en litteraturstudie en omfattande analytisk sammanställning och syntes av tidigare utförd forskning. Det som ska framkomma i litteraturstudien är personernas upplevelser som vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats bäst kan svara på (a.a.). Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna var vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utförda i Europa och USA samt skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterierna var vetenskapliga studier som uteslutande handlade om sjukvårdspersonalens perspektiv av att bemöta våldsutsatta kvinnor samt kvantitativa artiklar. Även tidsaspekt uteslöts. Databassökning Första steget i litteraturstudien var att göra en arbetsplan med utgångspunkt i studiens syfte för att formulera ett problem och utifrån det bestämma vilka sökord samt databaser som var relevanta (Friberg 2012). Det bestämdes även vilket språk studierna skulle vara skrivna på samt vilka studietyper som skulle inkluderas i de kommande databassökningarna (Forsberg & Wengström 2013). Sökningarna gjordes i Cumulative Index to Nursing & Allied Health Literature (CINAHL) och US National Institutes of Health s National Library of Medicine (PubMed) då dessa var mest användbara för studien och svarade på syftet utifrån ett omvårdnadsperspektiv. CINAHL är en databas som täcker omvårdnad, sjukgymnastik samt arbetsterapi (Forsberg & Wengström 2013). PubMed täcker medicin, omvårdnad och odontologi (a.a.). Inledningsvis kan enstaka begrepp i syftet och frågeställningen användas i sökningen för att få fram relevanta sökord (Forsberg & Wengström 2013). Med hjälp av valda sökord utfördes sedan ämnesordsökningar samt fritextsökning där begreppen till en början söktes var för sig (a.a.). Sedan användes boolesk söklogik där ord som var synonymer till varandra lades ihop med operatorn OR för att 9

10 bredda resultatet (Friberg 2012) För att därefter koppla ihop sökorden med varandra och precisera resultatet användes operatorn AND (a.a.). Fritextsökningarna är i båda databaser gjorda med termerna domestic abuse, violence against women, abused women, healthcare, health care, care och women experience*. I PubMed var även caring en fritextsökning och i CINAHL var phenomenography en fritextsökning. Ämnesord som användes i CINAHL headings var domestic violence, caring, nurse-patient relations, women, female, qualitative studies och attitude. Ämnesord i PubMed MESH-termer var domestic violence, intimate partner violence, nurse-patient relations, women, female, qualitative research, grounded theory och attitude. De strukturerade artikelsökningarna i CINAHL och PubMed redovisas i Bilaga 1:1 samt Bilaga 1:2 och det sammanställda sökresultatet i databaserna redovisas i Bilaga 2. Ett förtydligande över skillnaderna i sökningarna mellan ämnesord och fritextsökningar redovisas i bilaga 3. Urval och kvalitetsgranskning Sökningarna i de båda databaserna gav sammanlagt 298 träffar. Totalt lästes 45 abstrakt där dubbletter och studier som inte matchade inklusionskriterierna vad beträffar geografiskt område sorterades bort. Av dessa artiklar lästes 22 i fulltext med fokus på resultatdelen varav 13 artiklar överensstämde med studiens syfte och därför valdes ut för kvalitetsgranskning. Granskningen av artiklarna genomfördes med en modifierad version av SBU:s granskningsprotokoll av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU 2014) (Bilaga 4). Efter utförd kvalitetsgranskning återstod tio artiklar av medelhög och hög kvalitet. Kvalitetsgranskningen genomfördes först enskilt för att sedan diskuteras tillsammans och därmed komma fram till ett gemensamt beslut av artiklarnas kvalité. Artiklarna värderades utifrån hög, medelhög och låg kvalitet. De artiklarna med låg kvalitet valdes bort och inkluderades därmed inte i studien. Artiklarna som uppfyllde alla kvalitetskrav med god marginal tilldelades hög kvalitet. Medelhög kvalitet tilldelades artiklar som nådde upp till alla kvalitetskrav men trots det inte besvarade punkterna i lika stor utsträckning som övriga artiklar. De utvalda artiklarna presenteras i en översikt (bilaga 5:1-5:3). Analys Den analytiska processen grundar sig i metasyntesen, vilket enligt Forsberg & Wengström (2013) är en analys som görs på ett förbestämt urval av kvalitativa studier som berör samma ämnesområde. I denna litteraturstudie används metasyntesen som analys på det sätt som är beskrivet i Friberg (2012). Dock är analysen en aning modifierad vad beträffar innehållet i en av punkterna. Analysdelen kan ses som ett sätt att gå från en helhet till delar för att sedan bilda en ny helhet, delarna uppstår i samband med att artiklarnas resultat sönderdelas med avsikten att hitta områden som är av betydelse för studiens syfte (a.a.). Friberg (2012) påpekar att det oftast är hela artikeln som analyseras i en metasyntes. Eftersom författarna till denna litteraturstudie inte använde sig av metasyntesen som helhet utan bara använde den som utgångspunkt är det endast resultatet i artiklarna som analyserades. Den använda analysen är beskriven utifrån fem olika steg (Friberg 2012). Det är dessa fem steg författarna använt sig av för att genom de valda artiklarnas resultat få fram ett nytt resultat. Enligt Friberg (2012) innebar det första steget att läsa igenom de valda artiklarna flera gånger för att på så sätt skapa en bild över vad de 10

11 handlade om, fokus låg på artiklarnas resultatdel. Det andra steget handlade om att identifiera huvudfynden i varje studies resultat och vad som bygger upp resultatet d.v.s. teman och subteman. Steg tre innebar att göra en sammanställning av varje studies resultat genom att föra över resultaten av de olika studiernas resultat till ett eget pappersark med färgkodning för att på så sätt skapa en översikt av materialet som skulle analyseras. I steg fyra fördes de olika studiernas resultat ihop för att hitta likheter och därefter bilda nya övergripande teman och subteman. I det femte steget som därmed också var det sista beskrevs det nya huvudteman som framkommit så att den potentiella läsaren ska förstå vad de olika temana innefattar. Resultaten med samma färgkodning fördes sedan ihop för att bilda nya huvudteman och subteman som presenteras i resultatdelen (a.a.). RESULTAT Resultatet är en sammanställning av tio artiklar med kvalitativ ansats. Fem av artiklarna är gjorda i USA och resterande fem är gjorda i de europeiska länderna Finland, Nederländerna, Skottland, Tyskland och Storbritannien. Efter kvalitetsgranskning var det fyra artiklar som erhöll hög kvalitet och resterande sex medelhög kvalitet. Det framkom sex huvudteman som var Upplevelsen av otillräcklig hjälp, Upplevelsen av ett negativt bemötande bidragande faktorer, Upplevelsen av ett positivt bemötande bidragande faktorer, Att våga eller inte våga öppna upp sig, Upplevelsen av att bli tillfrågad om sin hemsituation och Upplevelsen av bristande information Upplevelsen av otillräcklig hjälp Temat Upplevelsen av otillräcklig hjälp återfinns i fem av artiklarna (Chang m.fl. 2005b; Dieneman m.fl. 2005; Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002; Yam 2000). Dessa tar upp faktorer som fått kvinnorna att känna att de inte får den hjälp de behöver. Det framkom två subteman som var Kunskapsbrist inom vården och Den stressande vårdmiljön. Kunskapsbrist inom vården Kvinnorna ansåg att vårdpersonalen hade brist på kunskap vad beträffar våld i nära relation (Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002). Vidare beskrev Evans & Feder (2014) att kvinnorna ansåg att kompetensen som behövs för att fråga och prata om våld i nära relation inte fanns. Läkarna uppgavs även ha missat tydliga signaler som visar på våld i nära relation så som strypmärken och stressrelaterade utslag (a.a.). Flera kvinnor menade att bristen på kunskap visades genom att vårdpersonalen upplevdes som osäkra på hur de skulle svara eller hur de skulle bemöta den informationen de fick ta del av när kvinnorna berättade om sin situation (Hathaway m.fl. 2002). Bristen på kunskap visade sig även genom att flertalet kvinnor upplevde att vårdpersonalen inte förstod innebörden av våldet som de hade blivit utsatta för (Yam 2000). Den stressiga vårdmiljön Flera kvinnor berättade om upplevelser där vårdpersonalen uppträtt stressat och därmed inte haft tid för dem (Dieneman m.fl. 2005; Hathaway m.fl. 2002; Yam 2000). Sjuksköterskorna upplevdes vara upptagna och gav intrycket av att vilja 11

12 göra mötet så kort som möjligt för att snabbt kunna gå vidare till nästa patient (Yam 2000). Dieneman m.fl. (2005) beskrev i sin studie att kvinnorna i mötet med den stressade sjuksköterskan upplevde dem som kalla och okänsliga. Flera av kvinnorna tog upp att de upplevde sjukvårdssystemet som en barriär mellan vårdpersonal och patient på grund av den pressade och stressande situationen sjuksköterskan befann sig i med många patientmöten dagligen (a.a.). Kvinnorna beskrev även vikten av ett bra möte, när vårdpersonalen var ofokuserad och inte hade tid att samtala kände kvinnorna sig oviktiga och därmed tappades modet att berätta om hemsituationen (Chang m.fl. 2005b). Upplevelsen av ett negativt bemötande bidragande faktorer I temat Upplevelsen av ett negativt bemötande bidragande faktorer framkom omständigheter som påverkat kvinnans möte med vården negativt, det återfinns i sju av artiklarna (Chang m.fl. 2005b; Dieneman m.fl. 2005; Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002; Larsen m.fl. 2012; Leppäkoski m.fl. 2011; Yam 2000). I detta tema framkom fem olika subteman som var En otrygg miljö, När skulden blir din egen, Vikten av ett stillsamt rum, Kontrollerande vårdpersonal att inte vara fri och När läkemedel blir din erbjudna hjälp. En otrygg miljö Flera kvinnor hade många gånger upplevt att deras våldsutövare suttit med i samtalet när de blivit tillfrågade om våld i nära relation (Chang m.fl. 2005b; Dieneman m.fl. 2005; Yam 2000). Vidare tar Dieneman m.fl. (2005) upp att det i vissa fall gått så långt att kvinnans våldsutövare pratat i hennes ställe utan att vårdpersonalen sett det som ett varningstecken och gett henne tillfälle att prata i enrum. Chang m.fl. (2005b) påpekade att det var en brist att våldsutövaren satt med i samtalet då det fick kvinnorna att känna sig otrygga, och därmed var de inte villiga att diskutera ämnet. Även Yam (2000) tar upp problemet med att kvinnorna inte ges tillfälle att prata i enrum. En kvinna i denna studie beskrev en känsla av att personalen verkade vara omedveten om risken det innebär att i en sådan situation ta upp problemen i hemmet (a.a.). Att bli skuldbelagd Ett betydande antal kvinnor hade upplevt situationer där vårdpersonalen uppträtt dömande och lagt skulden på kvinnan själv (Hathaway m.fl. 2002; Yam 2000). Vidare i studien av Hathaway m.fl. (2002) hade hälften av kvinnorna upplevt att vårdpersonalen såg ner på kvinnan och även uttalat sig om att kvinnan säkert gjort något för att trigga igång mannens våldsamma beteende. En kvinna beskrev hur vårdpersonalen hade uttryckt sig om att hon skulle sluta prata strunt och att hon säkert förtjänade våldet hon utsatts för. Två kvinnor hade även av vårdpersonal blivit misstrodda i sin berättelse och anklagade för att ha spridit falsk information, i dessa fall hade vårdpersonalen gått på partnerns linje gällande vad som inträffat (a.a.). Kontrollerande vårdpersonal att inte vara fri Kvinnorna beskrev situationer där personalen uppträtt kontrollerande och sagt åt dem vad de skulle göra åt sin situation snarare än att ge olika förslag på åtgärder och låta kvinnorna själva bestämma alternativ (Yam 2000). Detta upplevde kvinnorna som jobbigt då de redan befunnit sig i en relation med någon som konstant kontrollerat deras liv (a.a.). För kvinnorna kändes det viktigt att ha en frihet gentemot vårdpersonalen och 12

13 därmed få känna någon typ av kontroll över sitt egna liv i en situation där de annars tappat all kontroll (Dieneman m.fl. 2005). När läkemedel blir din erbjudna hjälp Flera kvinnor beskrev hur deras läkare endast hade erbjudit dem hjälp i form av läkemedel (Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002; Larsen m.fl. 2012; Leppäkoski m.fl., 2011). Vidare skriver Larsen m.fl. (2012) att en kvinna upplevde att läkaren endast erbjöd läkemedel som ett försök att lätt bli av med henne, hon beskrev att inga vidare åtgärder vidtogs då det enligt läkaren var brist på fysiska bevis såsom blåmärken och andra skador. Evans och Feder (2014) påpekar att kvinnorna inte kände sig stöttade när ingen annan hjälp erbjöds, detta ledde till en ond cirkel av besvikelser där kvinnorna ansåg att vidare försök till att söka hjälp inte var lönt och endast slöseri med tid. Vikten av ett stillsamt rum Flera kvinnor uppgav att de blivit dåligt omhändertagna vid ankomsten till vårdmottagningen (Yam 2000; Leppäkoski m.fl. 2011). Kvinnorna uttryckte att de gärna haft ett avskilt rum att sitta i medan de väntade på att träffa läkaren när de inkommit för fysiska skador orsakade av våldet (Leppäkoski m.fl. 2011). Yam (2000) beskrev kvinnorna ilska och frustration över att de fått vänta långa stunder i väntrummet, vilket gjort att de känt sig ensamma och utelämnade. Upplevelsen av ett positivt bemötande bidragande faktorer I detta tema framkom faktorer som påverkat kvinnans möte med vården positivt, det återfinns i sex av artiklarna (Dieneman m.fl. 2005; Hathaway m.fl. 2002; Jones m.fl. 2014; Larsen m.fl. 2012; Leppäkoski m.fl. 2011; Wong m.fl. 2007). I detta tema framkom två subteman som var Att bli förstådd och erbjuden hjälp och Att få sina skador dokumenterade. Att bli förstådd och erbjuden hjälp Flertalet av kvinnorna hade uttalade positiva upplevelser kring vårdpersonalens bemötande (Hathaway m.fl. 2002; Jones m.fl. 2014; Leppäkoski m.fl. 2011) De hade upplevt vårdpersonalen som väldigt omtänksamma, empatiska och förstående. De hade mottagit god vård där vårdpersonalen bidragit till ett öppet klimat vilket gjort det lättare för kvinnorna att öppna upp sig om sin situation i hemmet (a.a.). I studierna utförda av Jones m.fl. (2014) och Wong m.fl. (2007) menade några kvinnor att det var vårdpersonalen som öppnat deras ögon, som fick kvinnorna att förstå sin egen situation och gjort att de kunde identifiera faktumet att de var utsatta för våld samtidigt som de erbjöd stöd och hjälp (a.a.). Vidare säger Wong m.fl. (2007) att majoriteten av kvinnorna känt sig lugna, tillfredsställda och lättade efter att ha fått prata ut om sin situation med sin vårdgivare. Att få sina skador dokumenterade Det uppskattades av kvinnorna när vårdpersonalen tog sig tid för att dokumentera fysiska skador (Dieneman m.fl. 2005; Larsen m.fl. 2012). En kvinna värdesatte att personalen dokumenterat skador på hennes kropp då det gav henne en känsla av att de verkligen trodde på det hon berättat (Larsen m.fl. 2012). Ytterligare en faktor som spelar stor roll för kvinnorna vad beträffar dokumentering av skador var det faktum att denna dokumentation i ett senare skede skulle kunna användas som bevismaterial vid en eventuell rättegång (Dieneman m.fl. 2005) 13

14 Att våga eller inte våga öppna upp sig I denna kategori uppkom faktorer som är avgörande för huruvida kvinnorna känt sig trygga med att öppna sig och berätta om sin situation. Detta tema återfinns i tre av artiklarna (Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002; Wong m.fl. 2007). För att ha modet att öppna upp sig för vårdpersonal var det enligt kvinnorna viktigt att de har en god kontakt (Hathaway m.fl. 2002). Det var även viktigt att kvinnorna kände sig förstådda och hade en bra magkänsla om personen som mottog deras berättelse. En del av kvinnorna skulle absolut inte berätta sanningen för någon de träffade för första gången eller för någon de inte kände sig respekterade av (a.a.). Trots att en god kontakt och förståelse var en viktig faktor för kvinnorna framkom det att manlig personal ansågs försvåra mötet med vården (Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002; Wong m.fl. 2007). Vidare beskrevs det av Wong m.fl. (2007) att situationer där kvinnor mötte manlig personal medförde svårigheter i samtalet, detta då detaljerna och djupet i berättelserna inte framkom på grund av svårigheter att öppna sig. Flera kvinnor beskrev att kvinnlig vårdpersonal var lättare att öppna upp sig för eftersom de själva var kvinnor och därmed borde förstå situationen bättre (Hathaway m.fl. 2002). Majoriteten av kvinnorna hade uteslutande berättat sanningen om sin hemsituation för kvinnlig vårdpersonal (a.a.). Upplevelsen av att bli tillfrågad om sin hemsituation Denna kategori lyfter en diskussion kring hur kvinnorna upplevde att bli tillfrågade om sin situation, hur frågan bäst ska ställas och huruvida det är en fråga som ska tas upp som en generell punkt för att lyfta ämnet. Detta tema återfinns i fyra av artiklarna (Chang m.fl. 2005a; Hathaway m.fl. 2002; Jones m.fl. 2014; Wong m.fl. 2007). Majoriteten av kvinnorna uppskattade när sjukvårdspersonal lyfte frågan kring våld i nära relation och uttryckte att de tyckte det var positivt i bemötandet (Chang m.fl. 2005a; Hathaway m.fl. 2002; Jones m.fl. 2014; Wong m.fl. 2007). Trots uppskattning av att bli tillfrågad kring sin hemsituation uppgav en del kvinnor att de kände sig skamsna, förnedrade och maktlösa efter att ha blivit konfronterade (Wong m.fl. 2007). Dessa kvinnor ansåg dock att det var viktigt att vårdpersonalen frågade om våld i nära relation trots de jobbiga känslor som kan uppkomma. De menade även att vårdpersonalen inte ska ge sig ifall kvinnor som uppenbart blivit utsatta för våld i nära relation kommer med ursäkter för sina skador, istället ska de fortsätta ställa frågor (a.a.). Vidare beskrev Jones m.fl. (2014) att flera kvinnor dessutom ansåg att det är sjukvårdens ansvar att fråga om de blir utsatta för våld i nära relation. En del kvinnor uttryckte även att det var viktigt hur vårdpersonalen ställde frågorna till dem (Hathaway m.fl., 2002). Att frågan ställdes rakt ut ansåg majoriteten av kvinnorna vara det bästa alternativet då det annars blev svårt att berätta utan att ha fått en direkt fråga. En mindre del av kvinnorna påpekade att de upplevde vårdpersonalen som okänslig när de blev tillfrågade rakt ut (a.a.). Flertalet kvinnor upplevde även att när personalen lyfte frågan kring våld i nära relation bidrog det med något bra (Chang m.fl. 2005a). Kvinnorna menade att det kan hjälpa dem att gå från förnekelse och isolering till en sinnesstämning där möjligheten att de väljer att skaffa hjälp är större. Kvinnorna upplevde dessutom 14

15 att enbart att ämnet lyftes upp och diskuterades med vårdpersonalen kunde vara nyttigt även om kvinnorna valde att inte berätta om sina egna situationer (a.a.). Vidare beskrev Chang m.fl. (2005b) att en del kvinnor kunde känna sig rädda och misstänksamma i mötet med vården ifall de blev tillfrågade om våld i nära relation. Detta beskrev kvinnorna var på grund av att de inte visste vad personen som frågade hade i åtanke eller vad som skulle hända ifall de berättade sanningen. Några kvinnor menade på grund av detta att frågor som rör våld i nära relation borde vara rutinfrågor vid alla samtal, så att känslan av att bli dömd möjligtvis försvinner (a.a.). Upplevelsen av bristande information I detta tema beskriver kvinnorna sitt behov av information kring situationen de befinner sig i och faktorer till varför detta behov inte tillgodoses. Detta tema återfinns i fem av artiklarna (Chang m.fl. 2005a; Chang m.fl. 2005b; Hathaway m.fl. 2002; Larsen m.fl. 2012; Leppäkoski m.fl. 2011) och två subteman framkom som var Behov av lättillgänglig information och Vikten av att informera kring hjälp och stöd. Behov av lättillgänglig information kring våld i nära relation Flera kvinnor beskrev vikten av information kring våld i nära relation och upplevde att det fattades i mötet med vården (Chang m.fl. 2005a; Chang m.fl. 2005b; Hathaway m.fl. 2002). Kvinnorna poängterade att broschyrer och posters med information om bland annat vart det är möjligt att söka hjälp och vilken sort hjälp som finns att få saknades, detta då de själv varit med om tidigare situationer där de velat berätta om sin situation för att få hjälp men inte vågat (Chang m.fl. 2005b). Vidare beskrev kvinnorna att informationen om hjälp borde finnas lättillgängligt överallt inom vården, detta för att kvinnor som inte vågat berätta om sin situation eller vågat söka sig till vården av andra orsaker ändå ska kunna få ta del av informationen (a.a.). Flera kvinnor beskrev att posters och broschyrer framförallt saknades inne på toaletter och inne i vårdpersonalens arbetsrum då dessa ställen upplevdes som mer privata (Chang m.fl. 2005a; Hathaway m.fl. 2002) Vikten av att informera kring hjälp och stöd Kvinnorna upplevde att de inte fick någon information vad beträffar vilken hjälp som fanns att tillgå (Larsen m.fl. 2012; Leppäkoski m.fl. 2011). Ingen information gavs beträffande olika typer av stödgrupper och andra hjälpinstanser, detta upplevdes som en brist i bemötandet (a.a.). Vissa kvinnor hade erfarit att vårdpersonal inte ingripit eller bistått med information om hjälp trots deras vetskap om att kvinnorna utsatts för våld i nära relation (Leppäkoski m.fl. 2011). I studien utförd av Larsen m.fl. (2012) framkom det att många kvinnor kände att det inte fanns någon som stöttade dem, detta berodde enligt kvinnorna själva på brist på samarbete mellan sjukvårdssystemet och övriga hjälpinstanser för utsatta kvinnor (a.a.). DISKUSSION Två olika delar ingår i diskussionen, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med studien. I resultatdiskussionen diskuteras de mest framträdande resultaten mot tidigare forskning. 15

16 Metoddiskussion Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer upplevt bemötandet inom vården. För att besvara syftet valdes en kvalitativ litteraturstudie med granskning av artiklar med en kvalitativ ansats. Syftet hade även kunnat besvaras med en intervjustudie. Denna metod valdes bort på grund av en snäv tidsram där det varken fanns utrymme att genomföra intervjuerna eller att ansöka om ett etiskt godkännande. För att finna relevanta artiklar till att besvara studien syfte valdes databaserna CINAHL och PubMed. Detta då båda databaserna fokuserar på omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013). Databasen PsycINFO hade teoretiskt sätt kunnat bidra med artiklar och därmed gjordes sökningar även i denna. På grund av ett sökresultat med för litet urval av artiklar samt avsaknad av relevanta artiklar i förhållande till syftet i dessa uteslöts dock databasen. Detta kan ses som en svaghet då betydelsefulla artiklar till studien hade kunnat hittas i databasen ifall sökorden ändrats eller ytterligare försök till relevanta träffar gjorts. Detta gjordes dock inte då relevanta artiklar redan hittats i föregående databaser. För att finna relevanta träffar i databaserna gjordes sökningar både i ämnesord och fritext. Enstaka begrepp i syftet användes för att få fram relevanta sökord (Forsberg & Wengström 2013). För att få fram den slutgiltiga sökningen gjordes ett flertal olika sökningar. De relevanta sökorden och dess synonymer kombinerades för att få fram den sökning som bidrog med mest relevans i de funna artiklarna. Detta då en kombination av flera ord med OR mellan bidrar till ett bredare resultat (Forsberg & Wengström 2013). Trots en slutgiltig sökning med artiklar som besvarade syftet kan vissa kombinationer av ord och synonymer ha missats, och därmed även relevanta artiklar fallit bort. Först gjordes ämnesordssökningar i respektive databas och för att se om de fanns tillgängliga. Synonymer till de utvalda begreppen fanns i vissa fall inlagt undertill ämnesorden vid val av explode i databasen, därav är vissa synonymer inte sökta på i båda databaserna. De ord som inte existerade som ämnesord söktes i fritext, detta för att inga ord på så sätt skulle saknas i någon av sökningarna. De kursiverade orden i förtydligandet innebär att de inte söktes på manuellt på utan att de naturligt låg under det överliggande ordet. Alla tio artiklar som valts ut för att ingå i studien är skrivna på Engelska. Då författarnas modersmål är Svenska finns det en viss risk att resultaten i de valda artiklarna kan ha feltolkats. Meningar med otydlig översättning eller engelska ordspråk har därför flera gånger kontrollerats av båda författarna för att försöka säkerställa en korrekt uppfattning av den faktiska betydelsen. Vad som även är av betydelse vad beträffar resultatet är att två av artiklarna har samma huvudförfattare. Detta kan ses som en brist då det finns en viss risk att en författare omedvetet vinklar information till sin fördel, antingen på grund förutfattade meningar eller på grund av att hen kan ha en förförståelse och därmed drar förhastade slutsatser. När en kvalitativ studie genomförs är det viktigt att forskaren tar ställning till sin förförståelse, detta innebär att ta ställning till den kunskap som forskaren kan ha införskaffat sedan innan kring området som ska efterforskas (Forsberg & Wengström 2013). Då det är svårt att veta hur mycket denna huvudförfattare som skrivit två av artiklarna har tänk på detta kan därför studiens resultat påverkats genom en eventuell vinkling av resultatet. Trots 16

17 nackdelar kan det även ses som en styrka att författaren forskat kring området tidigare. Tidigare forskning inom samma område kan innebära att nya infallsvinklar uppmärksammas eller att författaren vet hur hen på ett bra sätt ska få fram det mest väsentliga. Eftersom båda studierna av samma huvudförfattare uppnådde hög kvalitet samt att medförfattarna är olika i studierna anses risken för vinkling inte så trolig. Vad gäller valet att inte ha ett filter gällande tidsspann vid sökning av artiklar berodde på att urvalet redan var litet och relevanta artiklar hade kunnat missas om tiden begränsats. Då inget revolutionerande inträffat gällande kvinnors rättigheter eller position i samhället de senaste åren ansågs det obehövligt att sätta en tidsgräns. Artiklarna granskades enligt en modifierad version av SBU:s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU 2014). En kvalitetsgranskning är nödvändig för att det ska vara tydligt på vilka grunder den kommande analysen är gjord (Friberg 2012). En noggrann granskning av artiklarna ger information om olika aspekter som är viktig att uppmärksamma, framförallt artiklarnas resultat och hur detta resultat har kommit till (a.a.). Vidare säger Friberg (2012) att granskningen är av stor vikt för att få större inblick i vad de enskilda artiklarna handlar om, med denna inblick i artiklarna är det lättare att ta ställning till om artiklarna passar litteraturstudiens syfte och huruvida kvaliteten är tillräckligt hög. Friberg (2012) påpekar att det i en metasyntes oftast är hela artikeln som analyseras, både avseende resultat och författarnas diskussion. Det är denna del i steg två av analysmetoden som modifierats då författarna valt att inte analysera diskussionen utan endast fokuserat på de inkluderade artiklarnas resultat. Detta gjordes för att denna del enligt Friberg (2012) både är mer tidskrävande och mer kunskapskrävande än vad som vanligtvis krävs i en uppsats på kandidatnivå. En del av de inkluderade artiklarna är från länder med ett annorlunda sjukvårdssystem än det finns i Sverige. Flertal länder har istället för öppen sjukvård en familjeläkare de främst vänder sig till vid behov av vård och stöd. Detta innebär att en del artiklar som belyser kvinnornas upplevelse av bemötande framförallt fokuserar på hur de känner att de har blivit bemötta av läkarna. Eftersom läkarnas yrkeskompetens framförallt innefattar det medicinska så ligger fokus inte på omvårdnad som det gör för sjuksköterskor, därmed kan resultatet bli missvisande. Detta innebär att det finns en risk att resultatet blir mer negativt vinklat än vad det hade blivit om endast sjuksköterskors bemötande av kvinnorna undersöktes. Med utgångspunkt i resultatet ansågs det trots detta att resultatet som framkom är relevant och viktigt för all vårdpersonal att vara medveten om och tänka på i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Enligt Scott-Tilley (2011) innebär överförbarhet användbarheten av artiklars resultat i olika kontexter och olika populationer. Av de tio artiklar inkluderade i föreliggande studies resultat är fem utförda i USA, en i Skottland, en i Tyskland, en i Finland, en i Storbritannien och en i Nederländerna. Detta betyder att hälften är från kontext i USA och hälften 17

18 från Europa. Att ha artiklar från spridda delar av Europa samt USA kan ses som en styrka då det ger en mer realistisk bild av hur verkligheten ser ut i västvärlden vilket gör att resultatet i större utsträckning blir generaliserbart på denna del av världen. Att de inkluderade artiklarna endast är från USA och länder i Europa gör att generaliserbarheten i dessa länder samt andra I- länder med liknande kultur blir högre, men det tar samtidigt bort möjligheten att applicera resultatet på andra delar av världen. Det är möjligt att förlust av överförbarhet till andra delar av världen sänker kvaliteten på denna litteraturstudie. Beslutet att endast inkludera vissa delar av världen grundar sig i författarnas föreställning om att få ett sammanhängande resultat. Detta var lättast att få fram utan världsdelar och länder där kulturen inte skiljer sig allt för mycket mellan de olika platserna. Länder som generellt sett har en väldigt annorlunda syn på kvinnans ställning i samhället skulle därför riskera att konstra till resultatet och ge en mer spridd bild av kvinnans upplevelse. Det är möjligt att överföra resultatet till svensk kontext då de flesta europeiska länder har kultur snarlik den svenska. Pålitlighet är ett begrepp som i samband med kvalitativ forskning innebär att en annan författare ska kunna följa studiens gång och i slutänden komma fram till ett liknande resultat (Scott-Tilley 2011). Artiklarna som använts i föreliggande studies resultat har alla kommit fram till resultat som påminner om varandra, därför är det möjligt att dra slutsatsen att denna studie är pålitlig. Resultatdiskussion En del av föreliggande studies huvudresultat handlade om upplevelsen av otillräcklig hjälp. De framkom två anledningarna till varför kvinnorna upplevde att de inte fick tillräcklig hjälp, dessa var dels att vårdpersonalen upplevdes stressade och därför inte hade den tid kvinnorna kände att de behövde (Dieneman m.fl. 2005; Hathaway m.fl. 2002; Yam 2000) och dels att vårdpersonalen verkade sakna kunskap om våld i nära relation (Evans & Feder 2014; Hathaway m.fl. 2002). Vidare beskriver Hathaway m.fl. (2002) att kvinnorna i studien uppfattat vårdpersonalen som osäkra i mötet på grund av kunskapsbristen. Detta då de kände att personalen inte visste hur de skulle bemöta informationen kvinnorna delgav dem (a.a.). Dessa punkter stämmer överens med tidigare forskning som gjorts kring vårdpersonalens upplevelse. I studien gjord av Häggblom m.fl. (2005) framkom det att sjuksköterskor inte på något sätt erbjuds tillfälle att öka sin kunskap och förståelse för våld i nära relationer. Detta gör att de känner sig osäkra i mötet med den utsatta kvinnan då de inte vet hur de ska hantera situationen (a.a.). Det framkom även professionella hinder som begränsat med kunskap gällande våld i nära relationer, vilket lyftes upp som ett problem av vårdpersonalen (Häggblom m.fl. 2005; Sundborg m.fl. 2012; Taket 2004; Webster m.fl. 2006). Vidare skriver Webster m.fl. (2006) att sjuksköterskorna saknade kunskap kring det bästa sättet att samtala med en utsatt kvinna. I Sundborg m.fl. (2012) framkom det att vårdpersonalen ansåg att det fanns ont om tid och resurser att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på det sätt de önskade. Detta upplevdes som en brist i arbetet (a.a.). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2010) är det viktigt med förbättringskunskap för kvalitetsutveckling för att säkerheten inom hälso- och sjukvården ska 18

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION EN LITTERATURSTUDIE RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61 90 hp Hälsa och

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE NYIMA JAMMEH JULIA LIAHAUGEN FLENSBURG Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogreammet

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN EN LITTERATURSTUDIE CLARA EKHOLM JENNIFER BARBA Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR - EN LITTERATURSTUDIE CAMILLA HOLM ALEXANDRA WENNHALL Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN ? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg. Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13) Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete

Läs mer

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN

VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE SOPHIE HEDSTRÖM SARA-LINN WALLIN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2019 Malmö Universitet Hälsa och Samhälle

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Barn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning

Barn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-18 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15

Läs mer

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier mmunstyrelsen Datum 1 (5) nsult och uppdrag 2016-10-14 Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, 016-7102138 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. En litteraturstudie Sandra Degent & Evelina Strålberg Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Biblioteken, Futurum 2017

Biblioteken, Futurum 2017 Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer