Transkript

1 Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:11

2 Information Titel: Utgivare: Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tfn växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telnr e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län 2011 Citering: Grahn, P./Red. (2012): Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län 2011 (2012:11)

3 Förord Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Undersökningarna genomfördes hösten Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Sex av vattendragen har undersökts av andra aktörer än Länsstyrelsen. Örebro i februari 2012 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten 1

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Mörtkontrollfiske... 3 Status Fisk i vattendrag... 3 Karta - Fiskstatus... 5 Inledning... 6 Andra undersökningar under Översiktligt mörtkontrollfiske... 7 Metoder...7 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske...8 Gårdsjön, Hagasjön, Hovmanstorpasjön, Lilla Högsjön, Simmelsjön, Elfiske Metoder Resultat - elfiske Gränsjöälven, Hecklanbäcken, Limmingsbäcken,, Marstrandsbäcken, Mettjärnsbäcken, Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)...19 Sirsjöbäcken, Skvaltersbäcken, Smygarebäcken, Svennevadsån (Skogaån), Öbotjärnsbäcken, Elfiskeprotokoll Referenser Bilaga

5 Sammanfattning Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 5 kalkade sjöar och 11 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen och kiselalger i 1 vattendrag. 5 av de undersökta vattendragen och 2 av de undersökta sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status. Mört fångades i de fem undersökta sjöarna. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Mörtkontrollfiske Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Gårdsjön, Hovmanstorpasjön, Lilla Högsjön och Simmelsjön. Av de 79, 3, 18 respektive 166 mörtarna som fångades var mer än 90 % mindre än 10 cm i Gårdsjön, Lilla Högsjön och Simmelsjön. I Hovmanstorpasjön var 1 av de 3 mörtarna mindre än 10 cm. I Hagasjön var de 2 mörtarna 12-12,5 cm. Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Naturvårdsverket, 2001). Status Fisk i vattendrag Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två av vattendragen bedöms ha måttlig status. Ett av vattendragen bedöms ha otillfredsställande status. Två av vattendragen bedöms ha dålig status (tabell 2). 3

6 Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner. Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar. Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan. Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1. Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser. VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007). Status VIX-värde Kod Hög 0,749 H God 0,467 och < 0,749 G Måttlig 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande 0,081 och < 0,274 O Dålig < 0,081 D Tabell 2. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattendrag. VIXvärde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via Vattenförekomst EU-ID Status VIX Gränsjöälven SE M 0,39 (1) Hecklanbäcken stn 6 -- G 0,72 (1) Limmingsbäcken SE H 0,76 (1) Marstrandsbäcken stn 2b -- M 0,46 (1) Mettjärnsbäcken stn 2 -- G 0,57 (1) Rönnhöjdsbäcken -- O 0,26 (1) Sirsjöbäcken SE G 0,48 (1) Skvaltersbäcken -- G 0,55 (2) Smygarebäcken SE G 0,73 (1) Svennevadsån stn 3 (Skogaån) SE D 0,04 (1) Öbotjärnsbäcken -- D 0 (1) Kommentar: Öbotjärnsbäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. 4

7 Karta - Fiskstatus Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället. Två bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha dålig status. Sjöarnas statusbedömning med hänsyn till fisksamhället har inte utförts på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Naturvårdsverket, 2001). 5

8 Inledning Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 5 sjöar och 11 vattendrag (totalt 12 stationer) i Örebro län (Tabell 3). Förutom fisk i sjöarna och vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen (Länsstyrelsen, 2011a). Fem av de undersökta vattendragen och två av sjöarna är definierade som vattenförekomst (SFS 2004:660). Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten som senast fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. *Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009). Tabell 3: Undersökta sjöar och vattendrag. Station = Namn på stationen/vattendraget och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y-koordinat = stationens läge enligt Rikets nät. Elfiske, Bottenfauna, Nätfiske = 1 om undersökning har utförts. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst. Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Bottenfauna Nätfiske VF Gränsjöälven x Hecklanbäcken stn Limmingsbäcken x Marstrandsbäcken stn 2b Mettjärnsbäcken stn Rönnhöjdsbäcken 122-(789) Sirsjöbäcken x Skvaltersbäcken stn Skvaltersbäcken stn Smygarebäcken x Svennevadsån stn 3 (Skogaån) x Öbotjärnsbäcken Gårdsjön Hagasjön Hovmanstorpasjön Lilla Högsjön x Simmelsjön x Summa

9 Andra undersökningar under 2011 Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön ( ) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet IKEU kalkavslut som innebär att sjön inte kalkas längre. Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. Under 2011 utfördes även fiskundersökning i Lekhytteån (10 lokaler). SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning. Bottenfaunaundersökningar utförts i 17 vattendrag under 2011 (Länsstyrelsen, 2011a), där flertalet är vattenförekomster. Resultaten från 4 av vattendragen redovisas översiktligt i denna rapport. Elfiskeundersökningar har utförts 2011 på 24 regleringspåverkade lokaler (vattendrag) som samtliga är vattenförekomster (Länsstyrelsen, 2011b). I samband med denna undersökning så utfördes även bottenfaunaundersökningar (Länsstyrelsen, 2012). Kiselalgundersökning har genomförts i 20 vattendrag i Örebro län år 2011 (Länsstyrelsen, 2011c). Växtplanktonundersökning har genomförts i sju sjöar i Örebro län år 2011 (Länsstyrelsen, 2011d). I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 2002). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske (Naturvårdsverket, 2001). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts 7

10 när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året. 8

11 Gårdsjön, Fisket utfördes med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 79 mörtar och 15 abborrar. Gårdsjön (61 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Unden, sedan Från de sex vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 5,9-6,7. MÖRT (n=79 ) Gårdsjön ANTAL LÄNGD cm Nätens placeringar: Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Hagasjön, Fisket utfördes med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 2 mörtar och 24 abborrar. Hagasjön (41 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mogruvälven, sedan Från de sex vattenundersökningar som utförts under så har phvärdet varierat mellan 6,0-6,6. 9

12 MÖRT (n=2 ) Hagasjön ,2 1 0,8 ANTAL 0,6 0,4 0, LÄNGD cm Nätens placeringar: Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Hovmanstorpasjön, Fisket utfördes med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 3 mörtar och 22 abborrar. Hovmanstorpasjön (67 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mogruvälven, sedan 1986 Från de sex vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 6,1-6,8. MÖRT (n=3 ) Hovmanstorpasjön ,2 1 0,8 ANTAL 0,6 0,4 0, LÄNGD cm

13 Nätens placeringar: Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Lilla Högsjön, Fisket utfördes med 3 bottensatta nät. Vid fisket fångades 18 mörtar, 15 abborrar och 13 benlöjor. Lilla Högsjön (56 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stora & Lilla Högsjön, sedan Senaste kalkningen utfördes Från de sex vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,8. MÖRT (n=18 ) Lilla Högsjön ANTAL LÄNGD cm Nätens placeringar: Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Simmelsjön, Fisket utfördes med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 166 mörtar och 195 abborrar. Simmelsjön (129 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stora Avlången, sedan Från de sex vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 6,0-6,5. 11

14 MÖRT (n=266 ) Simmelsjön ANTAL LÄNGD cm Nätens placeringar: Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har bl.a. varit motordrivet elfiskedon. Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad 12

15 faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010). Resultat - elfiske Primärdata redovisas i bilaga. Gränsjöälven, Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 23 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 abborre, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Efter 19 dagar utfördes ett nytt fiske som visade Hög status enligt VIX, men som efter expertbedömning ändrades till God till Måttligt status (Länsstyrelsen, 2011b). Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna från två olika undersökningstillfällen bedöms, vid respektive tillfälle, som Hög (Länsstyrelsen, 2011a och Länsstyrelsen, 2012). Älvens vatten kommer huvudsakligen från Gränsjön (Hällefors kommun) som ingår i länets kalkningsprogram sedan Från de sex vattenundersökningar som utförts i Gränsjöns utlopp respektive en i bäcken under så har ph-värdet varierat mellan 6,3-6,8. 13

16 Skattad täthet/100 m2 i Gränsjöälven 0+öring >0+öring Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Elfiskestationen i Gränsjöälven. Hecklanbäcken, Vid elfisket fångades 28 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 20 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 2 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Utplantering av 3-årig öring, 1-somrig harr respektive röding har utförts i uppströms belägna Hecklan under 1990-talet. Från de sex vattenundersökningar som utförts i Hecklans utlopp under så har ph-värdet varierat mellan 5,6-6,4. 14

17 Bäckens vatten kommer huvudsakligen från sjön Hecklan, som ingick i länets kalkningsprogram Kalkningen har upphört till vidare p.g.a. tillfredsställande ph och alkalinitet under senare år. Skattad täthet/100 m 2 i Hecklanbäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Elfiskestation 6 i Hecklanbäcken. Limmingsbäcken,, Vid elfisket fångades 56 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 100 öringar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som Hög (Länsstyrelsen, 2011a). 15

18 Skattad täthet/100 m2 i Limmingsbäcken, stn 2 0+öring >0+öring Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Från de 12 vattenundersökningar som utförts i Limmingssjön respektive en i bäcken under så har ph-värdet varierat mellan 6,5-7,0. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Limmingssjön och rinner vidare ned i Halvarsnoren. Elfiskestationen i bl.a. Limmingsbäcken. Marstrandsbäcken, Vid elfisket fångades 14 bäckrödingar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 18 bäckrödingar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till 16

19 fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Elfisken har även utförts på andra stationer 1993 och 1995 (Länsstyrelsen, 1996) samt 2002, 2008 och 2009 (Länsstyrelsen, 2010). Skattad täthet/100 m2 i Marstrandsbäcken, stn 2 0+bäckröding >0+bäckröding Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Från fem vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 5,3-6,3. Ytterligare en undersökning från visade ph 4,3, men att de som utförde analysen angav att ph-mätaren troligen visade felaktigt värde. Elfiskestationen i Marstrandsbäcken. Bäckens vatten kommer bl.a. från Bastutjärnen och har sitt utflöde i Lilla Tomsjön. 17

20 Mettjärnsbäcken, Vid elfisket fångades 42 bäckrödingar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 88 bäckrödingar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Utplantering av regnbåge, öring, röding och harr förekommer årligen i uppströms belägna Mettjärnen sedan lång tid tillbaka. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Skattad täthet/100 m 2 i Mettjärnsbäcken 0+bäckröding >0+bäckröding Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Från de sex vattenundersökningar som utförts i Mettjärnens utlopp under så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,6. Bäckens vatten kommer från Mettjärnen och har sitt utflöde i Mångsälven mellan Mången och Sandsjön. Mettjärnen ingår i länets kalkningsprogram sedan Elfiskestationen i Mettjärnsbäcken. 18

21 Rönnhöjdsbäcken, 122-(789) Vid elfisket fångades 4 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 5 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendragets status bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Antal Skattad täthet/100 m 2 i Rönnhöjdsbäcken år 1996 & 2004 endast en fiskeomgång 0+ öring >0+ öring Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år Från fem vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 6,1-6,5. Ytterligare en undersökning från visade ph 5,3, men att de som utförde analysen angav att ph-mätaren troligen visade felaktigt värde. Totalt har det under åren satts ut yngel av Brunnshytteöring. Bäcken saknar källsjöar och har ett litet avrinningsområde, vilket innebär begränsad eller ingen öringreproduktion under år med låg nederbörd. Bäcken har utflöde i Silken. Bäcken och bäckstränder har kalkats ett flertal tillfällen, bl.a. varje år sedan Bäcken ingår i länets kalkningsprogram sedan

22 Elfiskestationen i Rönnhöjdsbäcken. Sirsjöbäcken, Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 24 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som Hög (Länsstyrelsen, 2011a). Skattad täthet/100 m2 i Sirsjöbäcken stn 2, endast 1 fiske öring >0+öring Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Från de sex vattenundersökningar som utförts i Sirsjöns utlopp respektive en i bäcken under så har ph-värdet varierat mellan 5,8-7,5 Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sirsjön och har sitt utflöde i Halvarsnoren. 20

23 Elfiskestationen i bl.a. Sirsjöbäcken. Skvaltersbäcken, Vid elfisket station 1 fångades 16 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 16 öringar per 100 m 2. Vid elfisket station 2 fångades 25 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 25 öringar per 100 m 2. Vid station 2 fångades även 1 signalkräfta, 5 simpor och 1 nejonöga. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Fiskena har inte utförts av Länsstyrelsen. Skattad täthet/100 m 2 i Skvaltersbäcken 0+öring >0+öring 40 Antal , stn1 2008, 2009, 2010, 2011, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, stn1 stn1 stn1 stn1 stn2 stn2 stn2 stn2 stn2 Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lunnasjön. Bäcken har sitt utflöde i Lekhytteån. 21

24 Elfiskestationerna i Skvaltersbäcken. Smygarebäcken, Vid elfisket fångades 69 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 76 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 6 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Sammanvägd ekologisk status med avseende på bottenfauna bedöms som God (Länsstyrelsen, 2011a). Från de sex vattenundersökningar som utförts I Dammsjöns utlopp respektive en i bäcken under så har ph-värdet varierat mellan 5,8-6,9. Skattad täthet/100 m2 i Smygarebäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från elfisket år 2011 jämfört med tidigare år. 22

25 Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Dammsjön vid Gamla Pershyttan som ingår i länets kalkningsprogram sedan Bäcken har sitt utflöde i Åsbosjön. Elfiskestationen i Smygarebäcken. Svennevadsån (Skogaån), Vid elfisket fångades 10 abborrar, 3 stensimpor och 1 gers. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Fisket utfördes inte av Länsstyrelsen. Från de tre vattenundersökningar som utförts under så har ph-värdet varierat mellan 7,3-7,5. Åns vatten kommer huvudsakligen från Tisaren och rinner via Skogasjön och Svennevadsån ut i Sottern. Elfiskestationen i Svennevadsån. 23

26 Öbotjärnsbäcken, Vid fisket erhölls ingen fångst. Bäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. ph-värdet var 5,7 från den vattenundersökning som utfördes i samband med elfisket. Bäcken får sitt vatten främst från Stora och Lilla Kroktjärn och har sitt utflöde via Öbotjärn i Svartälven. Stora Kroktjärn ingår i länets kalkningsprogram sedan Elfiskestationen i Öbotjärnsbäcken. Elfiskeprotokoll I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Länsstyrelsen, Biologisk undersökning av 8 vattendrag inom örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 1996:12. Länsstyrelsen, Fiskundersökningar i 28 vattendrag och 4 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2010:8. 24

27 Länsstyrelsen, 2011a. Bottenfauna i 17 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:49. Länsstyrelsen, 2011b. Elfiske i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:51. Länsstyrelsen, 2011c. Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:45 Länsstyrelsen, 2011d. Växtplankton i 7 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2011:41 Länsstyrelsen, Bottenfauna i reglerade vattendrag i Örebro län En undersökning av bottenfaunan vid 24 lokaler i hydromorfologiskt påverkade lokaler i rinnande vatten. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:6. Naturvårdsverket, Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket, Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Västerhavet, Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt

28 Bilaga Elfiskeprotokoll med längdfördelningsdiagram för öring. 26

29 Bilaga till Fiskundersökningar i 11 vattendrag och 5 sjöar i Örebro län Innehållsförteckning Inledning...1 Karta Elfiskeundersökningar...1 Elfiskeprotokoll...2 Gränsjöälven... 2 Hecklanbäcken... 4 Limmingsbäcken... 6 Marstrandsbäcken... 8 Mettjärnsbäcken...10 Rönnhöjdsbäcken...12 Sirsjöbäcken...14 Skvaltersbäcken stn Skvaltersbäcken stn Smygarebäcken...19 Svennevadsån...21 Öbotjärnsbäcken...21

30

31 Inledning I denna rapportbilaga redovisas resultatet från elfiskeundersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Karta Elfiskeundersökningar Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året. 1

32 Elfiskeprotokoll Gränsjöälven ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Gränsjöälven Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Vid skogsbilväg grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 74 2,2 162,8 Sten, block, grus Slingerväxter, mossa, påväxtalger Vattenföring 242 l/s Vattendjup 0-45 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 17 6,5-19,0 1 Lake 1 23,0 1 Abborre 1 8,0 2 Öring 4 13,5-21,0 2 Gädda 1 10,0 2

33 Gränsjöälven ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Hällefors Lokal Vid skogsbilväg Koordinater Avfiskad yta m 2 162,8 Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,4 Totalt 21 13,0 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 13 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 4 >0+ öring 19 Antal per 100 m öring 3 >0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 4 3 Antal öring Längd cm 3

34 Hecklanbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullsbångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Hecklabäcken Sävenfors vb skola Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 100 1,5 150 Grus, sand, sten Flytbladsväxter, mossa Vattenföring Vattendjup 0-40 cm Anmärkning Batteriaggregat, Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 22 4,5-18,0 1 Signalkräfta 1 11,0 2 Öring 6 8,5-19,0 2 Signalkräfta 1 10,0 4

35 Hecklabäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullsbångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn 6 Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,3 > ,8 Totalt 28 11,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 19 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 8 >0+ öring 23 Antal per 100 m öring 5 >0+ öring 15 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 4 3 Antal öring Längd cm 5

36 Limmingsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Limmingsbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 2. Uppströms gångbro grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 75 4,3 322,5 Block, grus Mossa Vattenföring 325 l/s Vattendjup 0-57 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 26 5,5-15,5 2 Öring 17 5,5-20,0 3 Öring 13 6,0-17,5 6

37 Limmingsbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn 2. Uppströms gångbro Koordinater Avfiskad yta m 2 322,5 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,9 > ,8 Totalt 56 10,1 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 17 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 60 >0+ öring 40 Antal per 100 m öring 19 >0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 7

38 Marstrandsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullsbångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Marstrandsbäcken Sävenfors vb skola Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 2b grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 100 1,5 150 Sten, block, grus, sand Mossa, övervattensväxter Vattenföring Vattendjup 0-50 cm Anmärkning Batteriaggregat, Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Bäckröding 10 5,5-20,0 2 Bäckröding 4 10,5-20,0 8

39 Marstrandsbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullsbångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn 2b Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 2 Fångst Bäckröding Antal Medellängd cm ,5 > ,5 Totalt 14 12,8 BÄCKRÖDING Fångst antal bäckröding / 100 m 2 9 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal bäckröding 2 >0+ bäckröding 16 Antal per 100 m bäckröding 1 >0+ bäckröding 11 LÄNGDFÖRDELNING Bäckröding 3 Antal Bäckröding Längd cm 9

40 Mettjärnsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Mettjärnsbäcken Sävenfors vb skola Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn grader Klart AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 115 1,5 172,5 Grus, sand, finsediment Övervattensväxter, flytbladsväxter Vattenföring Vattendjup 0-40 cm Anmärkning Batteriaggregat, Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Bäckröding 42 4,5-18,0 10

41 Mettjärnsbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn 2 Koordinater Avfiskad yta m 2 172,5 Antal avfiskn. 1 Fångst Bäckröding Antal Medellängd cm ,9 > ,0 Totalt 42 10,5 BÄCKRÖDING Fångst antal bäckröding / 100 m 2 24 Beräkning enl. EST Skattad population antal bäckröding 11 >0+ bäckröding 77 Antal per 100 m bäckröding 6 >0+ bäckröding 45 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 7 6 Antal bäckröding Längd cm 11

42 Rönnhöjdsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Rönnhöjdsbäcken 122-(789) Sävenfors vb skola Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation Sten, grus Saknas Vattenföring Vattendjup 0-40 cm Anmärkning Batteriaggregat, Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 3 16,5-22,5 2 Öring 1 11,0 2 Gädda 1 12,5 12

43 Rönnhöjdsbäcken 122-(789) ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Hällefors Lokal 0 Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 0 > ,8 Totalt 4 17,8 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 4 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 5 0+ öring 0 >0+ öring 5 Antal per 100 m öring 0 >0+ öring 5 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 2 Antal öring Längd cm 13

44 Sirsjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Sirsjöbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Uppströms landsvägsbron grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 62 2,1 130,2 Sten, Grus Saknas Vattenföring 72 l/s Vattendjup 0-35 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 10 6,5-19,0 1 Gädda 2 9,5-21,5 2 Öring 6 6,5-15,5 3 Öring 3 6,5-18,5 14

45 Sirsjöbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Uppströms landsvägsbron Koordinater Avfiskad yta m 2 130,2 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,3 Totalt 19 10,0 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 15 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 17 >0+ öring 7 Antal per 100 m öring 13 >0+ öring 5 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 5 4 Antal öring Längd cm 15

46 Skvaltersbäcken stn 1 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Örebro Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Skvalterbäcken Björn Tengelin Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn grader Klart AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 62 0,6 37,2 Sten Saknas Vattenföring 5 l/s Vattendjup 0-10 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 14 5,5-12,5 2 Öring 2 6,0-9,0 3 Ingen fångst Skvaltersbäcken stn 2 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Örebro Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Skvalterbäcken Björn Tengelin Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn grader Klart AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 52,5 1,2 63 Sand Sparsamt med flytbladsväxter Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0-40 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 20 8,0-21,5 1 Signalkräfta 1 6,0 1 Simpa 2 4,5-8,5 2 Öring 5 11,5-22,5 2 Simpa 3 4,5-9,0 3 Nejonöga 1 11,5 16

47 Skvalterbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Eskilstunaån 121 Kommun Örebro Lokal Stn 1 Koordinater Avfiskad yta m 2 37,2 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,5 > ,1 Totalt 16 8,3 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 43 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 8 >0+ öring 8 Antal per 100 m öring 22 >0+ öring 22 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 5 4 Antal öring Längd cm 17

48 Skvalterbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Eskilstunaån 121 Kommun Örebro Lokal Stn 2 Koordinater Avfiskad yta m 2 63 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,0 > ,3 Totalt 25 15,0 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 40 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 1 >0+ öring 24 Antal per 100 m öring 2 >0+ öring 38 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 4 3 Antal öring Längd cm 18

49 Smygarebäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Smygarebäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg 50m uppströms gångbro grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 76 4,1 311 Sten, Grus Sparsamt med mossa Vattenföring 50 l/s Vattendjup 0-63 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 42 6,5-21,5 1 Signalkräfta 1 9,0 2 Öring 18 6,0-19,0 2 Signalkräfta 2 2,0-2,5 3 Öring 9 8,5-17,5 3 Signalkräfta 3 2,5-3,0 19

50 Smygarebäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal 50m uppströms gångbro Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,8 > ,8 Totalt 69 12,2 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 22 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 28 >0+ öring 49 Antal per 100 m öring 9 >0+ öring 16 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 20

51 Svennevadsån ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Nyköpingsån 65 Län Örebro Kommun Hallsberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Svennevadsån - skogaån Se anmärkning Lokal Stn. 3 Koordinater Temp. vatten Vattenfärg restaureringssträcka, nedan skogaholm grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 10,4 3,6 37,44 Sand, grus, finsediment Sparsamt med övervattensväxter Vattenföring 30 l/s Vattendjup 0-90 cm Anmärkning Fisket utfört av:urban Pettersson, Erik Degerman & Stefan Lundberg. FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Abborre 9 6,5-16,5 1 Stensimpa 2 5,0-6,0 2 Abborre 1 7,0 2 Stensimpa 1 1,5 3 Gers 1 6,0 Öbotjärnsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Karlskoga Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Öbotjärnsbäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Sjöäng grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 75 1,3 97,5 Grus, finsediment Saknas Vattenföring 11 l/s Vattendjup 0-60 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm INGEN FÅNGST 21

52 En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget