Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014 Publ. nr 2015:11

2 Information Titel: Utgivare: Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar Statusbedömning av miljötillståndet och samman fattning av alla 84 elfisken i Örebro län 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Telefon växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telefon e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län Citering: Framsidefoton: Grahn, P./Red. (2015): Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar 2014 (2015:11) Bondabrobäcken, öring i Hammarskogsån Länsstyrelsen i Örebro län

3 Förord Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar som utförts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elprovfiskeundersökningar som genomförts samt statusklassats i länet under Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Örebro i mars 2015 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten Pelle Grahn Vattenvårdshandläggare 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Mörtkontrollfiske... 3 Fiskinsamling för analys av miljögifter... 4 Status Fisk i vattendrag... 4 Karta Fiskstatus... 6 Inledning... 7 Andra fiske- och biologiska undersökningar Översiktligt mörtkontrollfiske... 9 Metoder... 9 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Gränsjön, Stor-Björken, Fiskinsamling för analys av miljögifter Inledning och syfte Metod Resultat Sammanfattning av alla 84 elfisken Vädret 2013/ Elfiske Metoder Resultat - elfiske Bondabrobäcken, Brunnshyttebäcken, Fagerbobäcken, Grytebäcken, Grytsjöbäcken, Hammarskogsån, Håkanbolbäcken, Högforsälven, Knäppabäcken, Kråkån, Kölsjöån, Långsmoån, Meshattbäcken, Mogruvälven, Spettån, Tomsjöälven, Visjöbäcken, Å mellan Östra och Västra Laxsjön, Elfiskeprotokoll Referenser Bilaga - Elfiskeprotokoll

5 Sammanfattning Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och två sjöar (båda kalkade) i Örebro län samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden. 13 av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 84 elfiskeundersökningar som genomförts i länet som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status. Mört med storleken mindre än 10 cm fångades i de undersökta sjöarna. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Syftet med undersökningen i Hjälmaren är fiskinsamling för senare analys av metaller och organiska miljögifter. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske Mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i både Gränsjön (Hällefors kommun) och Stor-Björken (Degerfors kommun). I Gränsjön var två av de fem fångade mörtarna mindre än 10 cm. I Stor- Björken var 20 av de 21 fångade mörtarna mindre än 10 cm. 3

6 Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). Fiskinsamling för analys av miljögifter I Hjälmaren-Hemfjärden fångades totalt 1152 fiskar av 9 olika arter. Björkna och braxen dominerade vid fisket, vilka utgjorde 67 % av fångsten. 25 av abborrarna uppfylldes Naturhistoriska Riksmuseets krav och skickades vidare för analys av metaller och organiska miljögifter. Även fisk från tre andra lokaler (Mellanfjärden, norra Storhjälmaren och södra Storhjälmaren) insamlades, vilket utfördes av yrkesfiskare. Status Fisk i vattendrag Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status.. (tabell 2). Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner. Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar. Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan. Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1. 4

7 Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser. VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007). Status VIX-värde Kod Hög 0,749 H God 0,467 och < 0,749 G Måttlig 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande 0,081 och < 0,274 O Dålig < 0,081 D Ej bedömd Eb Tabell 2. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via Vattendag/Sjö Vattenförekomst EU-ID Status VIX Bondabrobäcken och Mogruvälven (a) Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån SE G 0,58 (3) Brunnshyttebäcken mellan Vasselsjön och Brunnshyttebäcken Lundsfjärden SE H 0,85 (1) Fagerbobäcken Övrigt vatten NW M 0,45 (1) Grytebäcken Övrigt vatten NW O (b) 0,13 (2) Grytsjöbäcken Grytsjöbäcken SE D (b) 0,00 (1) Hammarskogsån Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE G 0,51 (2) Håkanbolbäcken Håkanbolbäcken SE H 0,81 (1) Högforsälven Högforsälven mellan Södra Hörken och Björken SE M (b) 0,37 (1) Knäppabäcken Övrigt vatten NW G 0,58 (1) Kråkån Kråkån SE D (b) 0,01 (2) Kölsjöån Kölsjöån SE H 0,82 (1) Långsmoån Långsmoån SE D (b) 0,00 (1) Meshattbäcken Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE G 0,58 (1) Spettån Övrigt vatten NW D (b) 0,00 (1) Tomsjöälven Tomsjöälven SE D (b) 0,00 (3) Visjöbäcken Övrigt vatten NW D (b) 0,00 (1) Å mellan Ö och V Laxsjön Å mellan Ö Laxsjön och V Laxsjön SE M (b) 0,37 (1) Gränsjön Gränsjön-Hällefors SE M Expertbed. Hjälmaren- Hemfjärden Hjälmaren-Hemfjärden SE Eb Stor-Björken Stor-Björken SE G Expertbed. Not. a = Både Bondabrobäcken och Mogruvälven visar God status. b = Syftet med fisket är inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. 5

8 Karta Fiskstatus Åtta av de 18 undersökta vattendragen bedöms som Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället, tre som Måttlig, en som Otillfredsställande och sex som Dålig status. Statusbedömning av sjöarna har utförts som s.k. expertbedömning på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). 6

9 Inledning Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 18 vattendrag (totalt 22 stationer) och två sjöar (mört) samt fiskinsamlingsresultat för senare analys av metaller och organiska miljögifter från Hjälmaren-Hemfjärden i Örebro län (Tabell 3). Sjöarna och 13 av de undersökta vattendragen är definierade som Vattenförekomst (SFS 2004:660). De resterande fem vattendragen är s.k. Övrigt vatten. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten som senast fastställdes december 2009 och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. *Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009). 7

10 Tabell 3. Undersökta vattendrag. Station = Namn på sjön/vattendraget/stationen/ och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y- koordinat = stationens läge eller sjöns utlopp enligt Rt90. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst. Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Nätfiske VF Bondabrobäcken Stn Ja Bondabrobäcken Stn Ja Brunnshyttebäcken Ja Fagerbobäcken Nej Grytebäcken Norra Nej Grytebäcken Södra Nej Grytsjöbäcken Ja Hammarskogsån Stn Ja Hammarskogsån Stn Ja Håkanbolbäcken Stn Ja Högforsälven Ja Knäppabäcken Nej Kråkån Ja Kölsjöån Ja Långsmoån Ja Meshattbäcken Stn Ja Mogruvälven Ja Spettån Nej Tomsjöälven Norra Ja Tomsjöälven Södra Ja Visjöbäcken Nej Å mellan Ö och V Laxsjön Ja Gränsjön Ja Hjälmaren-Hemfjärden Ja Stor-Björken Ja Summa: 22 3 Andra fiske- och biologiska undersökningar 2014 Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön ( ) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEUprogrammet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet IKEU kalkavslut som innebär att sjön inte kalkas längre. Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning. Elfisken har även utförts av Sävenfors vattenbruksskola, Hushållningssällskapet och konsulter (SLU, 2015). 8

11 På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult undersökning av fiskfaunan vid 28 vattendragsavsnitt (Länsstyrelsen, 2015). I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 2002). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013)). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. 9

12 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året. Gränsjön, Fisket utfördes med 5 bottensatta nät. Vid fisket fångades 5 mörtar, 3 benlöjor och 39 abborrar. Antalet mört och särskilt småmört är mycket lågt. Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan 10

13 miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Måttlig med hänsyn till mörtsamhället. Mörtkontrollfiske utfördes även 2004 med ungefär samma resultat. 3 MÖRT (n=5) Gränsjön ANTAL LÄNGD cm Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90): Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Nät Gränsjön (374 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stora Bredsjön, sedan Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2012 t.o.m. våren 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,7. Stor-Björken, Fisket utfördes med 7 bottensatta nät. Vid fisket fångades 21 mörtar, 25 benlöjor, 19 gersar och 63 abborrar. Sjöns fisksamhälle är inte påverkat av försurning. Antalet mört mindre än 10 cm är fler än 1 st per nät vid provfisket. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle inte är allvarligt påverkat av försurning. Sjöns status bedöms som God med hänsyn till mörtsamhället. Mörtkontrollfiske utfördes även 2003 med ungefär samma resultat. Vanliga provfisken har utförts 1976 och I VISS (VISS, 2015) har dock sjön bedöms som Måttligt för parametern fisk med motiveringen att sjöns reglering påverkar gäddleken negativt under vårarna genom effekter på Gäddans lekområden. 11

14 6 MÖRT (n=21) Stor-Björken ANTAL LÄNGD cm Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90): Nät nr Xkoord Ykoord Nät Nät Nät Nät Nät Nät Nät Stor-Björken (438 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Stor- Björken, sedan Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2012 t.o.m. våren 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,4-6,7. Fiskinsamling för analys av miljögifter Inledning och syfte Nedan redovisas vissa resultaten av ett nätfiske i Hjälmaren-Hemfjärden,. Detta var en av fyra provlokaler som ingick i en större insamling av Hjälmarfisk med syftet att ta redo på halter av metaller och organiska miljögifter i fisk. För att resultaten skulle vara jämförbara på en nationell nivå, ansluts provtagningen till Naturhistoriska Riksmuseets (NRM) årliga analyser. Hemfjärden fiskades av Länsstyrelsens personal medan fisk från de andra tre lokalerna (Mellanfjärden, norra Storhjälmaren och södra Storhjälmaren) insamlades av yrkesfiskare. I denna text redovisas bara resultaten av artbestämningen som utfördes för provfisket i Hemfjärden. Metod Till NRMs analyser behövdes minst 12 abborrar i storleksklassen cm. Fisken skulle fångas på hösten (augusti september) och vara frisk 12

15 samt utan synliga skador. För detta ändamål sattes ut tio bottensatta nät (19,5 mm maskstorlek, 30 m långa, kopplades två och två). Näten lades ut under eftermiddagen på den 3 september 2014 och togs upp följande morgon. Alla fiskar som fångades i Hemfjärden artbestämdes. Lämpliga abborrar behandlades enligt instruktioner från NRM; de förpackades individuellt i plastpåsar och förvarades i en kylväska tills det var möjligt att frysa in dem. Nätens placering vid fisket i Hemfjärden. Resultat Totalt fångades 1152 individer av 9 olika arter under provfisket. Fångsten dominerades av björkna/braxen, vilka stod för 67 % alla fiskar som togs upp. 25 av abborrarna uppfylldes NRMs krav och har skickats vidare för analys av metaller och organiska miljögifter. Artsammansättning och artfördelning i Hjälmaren-Hemfjärden Art Antal Björkna/Braxen 776 Abborre 179 Mört 126 Gös 40 Gers 14 Asp 13 Benlöja 2 Sarv 2 Total

16 Sammanfattning av alla 84 elfisken 2014 Under 2014 har 84 lokaler, som berör 60 vattendrag, elfiskats av bl.a. Länsstyrelsen, SLU, Sävenfors vattenbruksskola, konsulter (SLU, 2015). Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan. Efter tabellen visas de 84 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från undersökningarna Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar Vattenförekomst (Exb): Expertbedömning. Vattenförekomst (GM): Gränsfall mellan god och måttlig status. EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, NW är Övrigt vatten (VISS, 2015). Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde). Vattenförekomst EU-ID Status VIX Aspaån SE D 0,07 (1) Aspaån biflöde nedströms N Asplången (Exb) SE D 0 (1) Aspaån biflöde nedströms S Asplången (Exb) SE O 0,04 (1) Aspaån biflöde uppströms N Asplången SE D 0 (1) Brohyttebäcken NW M 0,43 (1) Brunnshyttebäcken mellan Vasselsjön och Lundsfjärden SE H 0,85 (1) Bäck till Söderhavet NW D 0 (2) Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och Lyren (Exb) SE O 0,03 (1) Fagerbobäcken NW M 0,45 (1) Flosjöbäcken NW G 0,68 (3) Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen och Unden SE G 0,49 (3) Garhytteån SE O 0,25 (1) Grepsjöbäcken EU-ID saknas i VISS M 0,31 (2) Grytebäcken NW O (a) 0,13 (2) Grytsjöbäcken SE D (a) 0,00 (1) Göljebäcken NW G 0,59 (3) Haddeboån mellan Glottrabäcken och Avern SE D 0,01 (1) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE G 0,51 (2) Hjortsbergabäcken EU-ID saknas i VISS D 0 (1) Håkanbolbäcken SE H 0,81 (1) Högforsälven mellan Södra Hörken och Björken SE M (a) 0,37 (1) Jonagårdenbäcken EU-ID saknas i VISS D 0 (1) Knäppabäcken NW G 0,58 (1) Kråkån SE D (a) 0,01 (2) 14

17 Tabell 4. Fortsättning Vattenförekomst EU-ID Status VIX Kråkån SE D (a) 0,01 (2) Kölsjöån SE H 0,82 (1) L Myggsjöbäcken (Exb) NW D 0,00 (1) Långbrobäcken EU-ID saknas i VISS G 0,52 (1) Långsmoån SE O (a) 0,00 (1) Lövsjöälven mellan Lövsjön och Mången (Exb) SE O 0,00 (1) Marstrandsbäcken EU-ID saknas i VISS M 0,46 (1) Mellansjöbäcken (Exb) EU-ID saknas i VISS M 0,00 (1) Mettjärnsbäcken NW G 0,57 (1) Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån SE G 0,58 (3) Moån NW G 0,58 (1) Näsbygraven/Frogestabäcken (Exb) SE O 0,24 (1) Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE G 0,49 (3) Rävsjöbäcken/Brostugubäcken (Exb) SE O 0,26 (1) Rönnhöjdsbäcken EU-ID saknas i VISS G 0,60 (1) Rösjöbäcken mellan Fagertärn och Södra Aspaån (Exb) SE G 0,74 (1) Sandån från Kälktjärnen till inloppet i Kölsjön (Exb) SE O 0,06 (1) Sannaån EU-ID saknas i VISS M 0,37 (1) Sibbasbäcken NW G 0,57 (1) Sikforsån mellan Norr-Älgen och Sör-Älgen (Exb) SE D 0,35 (1) Skagersholmsån SE M 0,35 (2) Sköllerstabäcken/Hammarsån SE D 0 (2) Spettån NW D (a) 0,00 (1) Stenebäcken (Exb) SE O 0,29 (1) Svenshyttebäcken (Exb) NW G 0,58 (1) Sågsnårsälven från Stora Grytsjön till inloppet i Älvlången (Exb) SE M 0,54 (1) Sågån (Exb) SE O 0,01 (1) Sörbybäcken (Exb) SE D 0 (1) Tomsjöälven SE D (a) 0,00 (3) Trösälven SE G 0,57 (3) Tybblebäcken NW D 0 (1) Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE G 0,58 (1) Vattendrag mellan Lilla Högsjön och Norr- Älgen (Exb) SE M 0,01 (1) Venabäcken/Kånstabäcken NW D 0 (2) Visjöbäcken NW D (a) 0,00 (1) Ykullaån (Exb) SE O 0,00 (3) Å mellan Ö Laxsjön och V Laxsjön SE M (a) 0,37 (1) Not. a = Syftet med fisket är inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. 15

18 Samtliga 84 lokaler där elprovfiske utförts 2014 och de berörda 60 vattendragens status med hänsyn till fisksamhället. Vädret 2013/2014 Källa: SMHI 2013 fick vi fick vänta till mitten av april innan våren behagade komma på riktigt. Men resten av året dominerades av övervägande varmt väder blev ett varmt år. Men bland annat ovanligt kyligt väder i mars bidrog till att 16

19 året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. Generellt blev 2013 något nederbördsfattigare än normalt i länet. Bland enskilda månader sticker mars ut som torr eller mycket torr och juni som nederbördsrik på de allra flesta håll var vintern som helhet mild eller mycket mild. Våren var ovanligt varm och kom tidigt. Nederbörden var något mindre än normalt. Sommaren bjöd på väldiga kast med en regnrik juni till en varm och torr julimånad som i sin tur följdes av en regnig augustimånad och en torrare september samt något högre temperatur än normalt.. Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. De elfiskeaggregat som använts redovisas i respektive elfiskeprotokoll, se bilaga. Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts tre gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar i detta sammanhang med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringsfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. 17

20 I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2015). Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010). Resultat - elfiske Primärdata redovisas i bilaga. Bondabrobäcken, Vid elfisket, station 1, fångades 33 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 21 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 26 flodkräftor. Skattad täthet/100 m 2 i Bondabrobäcken, station 1 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid station 2, fångades 64 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 30 öringar per 100 m2. Vattendragets status bedöms, inklusive ett elfiske nedström (Mogruvälven), som God med hänsyn till fisksamhället. 18

21 Skattad täthet/100 m 2 i Bondabrobäcken, station 2 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bocksbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Sjöarna uppströms har kalkats sedan Bäcken har sitt utflöde i Mogruvälven. Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,0-6,6 och alkaliniteten 0,09-0,10 mekv/l. Elfiskestationerna i Bondabrobäcken. 19

22 Brunnshyttebäcken, Vid elfisket fångades 100 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 140 öringar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Bunnshyttebäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Vasselsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,5-7,0 och alkaliniteten 0,08-0,16 mekv/l. Elfiskestationen i Brunnshyttebäcken. 20

23 Fagerbobäcken, Vid elfisket fångades 15 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 10 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 38 stensimpor, 20 signalkräftor, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Fagerbobäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid elfisket så var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,16 mekv/l. Bäckens vatten kommer främst från Sibbosjön och Fagerbosjön och har sitt utflöde i Mogruvälven. Sjöarna har varit med i länets kalkningsprogram sedan Under 2007 utfördes restaureringsåtgärder genom utläggning av lekgrus på lämpliga lokaler. Elfiskestationen i Fagerbobäcken. 21

24 Grytebäcken, Vid fisket fångades 1 gädda i Grytebäckens norra del och ingen fångst erhölls nedströms i Grytebäckens södra del. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fiskena är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Grytebäcken. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Spettåns nedre del sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 4,7-5,2 och alkaliniteten har varit 0 mekv/l. Vid fisketillfället bedömdes vattennivån vara låg till medel. Vattnet var klart men kraftigt färgat. Grytebäcken är ett tillflöde till Visjöbäcken som rinner via Stor-Trysslingen och Spettån till Toften. Elfiskestationerna i Grytebäcken. Grytsjöbäcken, Vid fisket erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Vid ett elfiske 2013 fångades 3 lakar och vattendragets status bedömdes då som God med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. 22

25 För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Grytsjöbäcken. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Grytsjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,7 och alkaliniteten 0,09-0,14 mekv/l. Grytsjöbäcken rinner från Grytsjön i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979, till Västra Laxsjön i norr. Elfiskestationen i Grytsjöbäcken. Hammarskogsån, Vid elfisket, station 1, fångades 2 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 0 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 26 stensimpor, 15 elritsor, 1 mört och 1 gädda. 23

26 Skattad täthet/100 m 2 i Hammarskogsån, station 1 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid station 2, fångades 10 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 öringar per 100 m2. Stationen har tidigare inte elfiskats. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Hammarskogsån, station 2 0+öring >0+öring 3 Antal Resultat från 2014 års elfiske. Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,5-6,8 och alkaliniteten 0,06-0,12 mekv/l. Åns vatten kommer huvudsakligen från ett relativt stort sjösystem, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Under 2008 utfördes restaureringsåtgärder genom ytläggning av sten och lekgrus på rensade lokaler från Danshyttan och uppströms i vattensystemet. Nästan samtliga forsande sträckor i vattensystemet uppströms Danshyttan har restaurerats 24

27 från flottledsrensning. Under 2009 bytte Vägverket ut vägtrumman vid Danshyttan till valvbåge vilket gör att ett vandringshinder eliminerats. Elfiskestationerna i Hammarskogsån. Håkanbolbäcken, Vid fisket fångades 97 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 63 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 10 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Håkanbolbäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Från de tio vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 5,9-6,9 och alkaliniteten 0,06-0,24 mekv/l. 25

28 Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Björksjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Våtmarkskalkning har utförts 2012 och Under 2008 utfördes restaureringsåtgärder genom utläggning av lekgrus och sten på lämpliga lokaler i vattendraget. Elfiskestationen i Håkanbolbäcken. Högforsälven, Vid fisket fångades 7 öringar, vilket utgör en täthet av knappt 1 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 33 elristor, 174 stensimpor, 2 mörtar och 1 gädda. Med tanke på att sträckan är lämpad för strömlevande fisk och att en mycket lång sträcka provfiskades var visserligen antalet öringar mycket få, men antalet elritsor och stensimpor medför att vattendragets status bedöms som Måttlig till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. I Högforsälven har den ekologiska statusen tidigare bedömts som Otillfredsställande, baserade på fiskklassificeringen. Detta grundades på elfiske på tre lokaler som utfördes 2011 av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen Örebro. På samma lokal som fiskades 2014 fångades då endast en stensimpa och en mört. Trots att vattendraget bedömts väl lämpad att hysa fisk, var fångsten sämre än förväntad. Uppgifter i VISS indikerar att delar av vattendraget periodvis kan torrläggas beroende på vattenreglering från kraftverksdammarna i systemet. Från de nio vattenundersökningar som utförts sedan 2013 t.o.m. juni 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,9-7,0 och alkaliniteten 0,19-0,36 mekv/l. 26

29 Högforsälven rinner från Södra Hörken i norr via Hånsjön till Björken i söder. Elfiskestationen i Högforsälven. Knäppabäcken, Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 10 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 50 stensimpor, 4 signalkräftor, 3 nejonögon och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Knäppabäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 5,6-6,8 och alkaliniteten 0,03-27

30 0,15 mekv/l. Från sex vattenundersökningar från hösten 2013 t.o.m. våren 2014 varierade halten oorganiskt aluminium mellan 20 och 50 µg/l. Knäppabäcken samt den uppströms belägna Dammsjön ingår i länets kalkningsprogram. Dammsjön har kalkats sedan Våtmarkskalkning har utförts Dessutom har kalkning utförts med doserare i Knäppabäcken Elfiskestationen i Knäppabäcken. Kråkån, Vid fisket fångades 1 signalkräfta. Ett elfiske utfördes av konsult på en annan station som gav resultatet 1 abborre, 5 gäddor och 5 lakar. Vattendragets status bedöms från de båda undersökningarna som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Kråkån. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Kråksjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 5,9-6,5 och alkaliniteten 0,06-0,11 mekv/l. Kråkån rinner från Kråksjön i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1982, till Borasjön i norr. 28

31 Elfiskestationen i Kråkån. Kölsjöån, Vid elfisket fångades 64 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 45 öringar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Kölsjöån 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,1-6,7 och alkaliniteten 0,02-0,09 mekv/l. 29

32 Åns vatten kommer främst från Kölsjön som ingår i länets kalkningsprogram sedan Kölsjöån har sitt utflöde i Storån mellan Norrsjön och Sörsjön. Elfiskestationen i Kölsjöån. Långsmoån, Vid fisket fångades 6 abborrar, 2 mörtar, 1 gädda och 1 lake. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. Långsmoån. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Långens utlopp sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,9 och alkaliniteten 0,05-0,0,17 mekv/l. Långsmoån rinner från Lången i söder, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983, via Kråkån till Borasjön i norr. 30

33 Elfiskestationen i Långsmoån. Meshattbäcken, Vid elfisket fångades 8 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 6 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 51 stensimpor, 1 nejonöga och 8 lakar. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Meshattbäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Vid elfisket så var ph-värdet 7,3 och alkaliniteten 0,19 mekv/l. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Meshatten, som ingår i länets kalkningsprogram sedan

34 Elfiskestationen i Meshattbäcken. Mogruvälven, Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 11 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 27 stensimpor och 1 signalkräfta. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Skattad täthet/100 m 2 i Mogruvbäcken 0+öring >0+öring Antal Resultat från 2014 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar. Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2013 t.o.m. elfisket 2014 så har ph-värdet varierat mellan 5,4-7,0 och alkaliniteten 0,02-0,25 mekv/l. 32

35 Sjöarna i Mogruvälvens avrinningsområde ingår i länets kalkningsprogram sedan Elfiskestationen i Mogruvälven. Spettån, Vid fisket fångades 2 abborrar och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. I Spettån har den ekologiska statusen tidigare bedömts som Dålig, baserade på fiskklassificeringen. Detta grundades på elfiske som utfördes 2013 av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen Örebro. På samma lokal som fiskades 2014 fångades då tre abborrar, vilka var väl spridda inom lokalen. Av miljön både vid sidan av och i ån borde fler fiskarter ha kunnat påträffas. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Spettåns nedre del. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Spettåns nedre del sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 4,7-5,2 och alkaliniteten har varit 0 mekv/l. Vid fisketillfället bedömdes vattennivån vara låg till medel. Vattnet var klart men kraftigt färgat. Spettån rinner från Stor-Trysslingen till Toften. 33

36 Elfiskestationen i Spettån. Tomsjöälven, Vid fisket fångades 7 abborrar i norra delen och 1 abborre i södra (nedströms). Ett elfiske utfördes av konsult ca 1 månad tidigare i norra delen som gav resultatet 18 abborrar. Vid denna station fångades 1 elritsa och 4 abborrar Vattendragets status bedöms från de tre undersökningarna under 2014 som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket 2014 är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Tomsjöälvens ekologisk status har tidigare bedömts vara Otillfredsställande på grund av fisktillståndet. Ett elfiske utfördes bl.a av en konsult på uppdrag av Länsstyrelsen på en kort sträcka i Tomsjöälven. Trots att vattendraget ansågs som en fin biotop för fisk, fångades ingen fisk. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Stora Tomsjöns utlopp sedan maj 2013 t.o.m. maj 2014 så har ph-värdet varierat mellan 6,4-6,8 och alkaliniteten 0,08-0,12 mekv/l. Tomsjöälven rinner från Stora Tomsjön i norr, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981, till sjön Flaxen i syd. Båda sjöarna är reglerade vilket har en betydande påverkan på vattendraget. Det finns uppgifter i VISS som tyder på att delar av älven kan torrlagas under vissa perioder beroende på vattenreglering från kraftverksdammar i systemet. Vid elfisketillfället var vattennivå hög, vilket gjorde vattendraget svårfiskat. 34

37 Elfiskestationerna i Tomsjöälven. Visjöbäcken, Vid fisket fångades 1 abborre. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Spettån avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. i Visjöbäcken. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Spettåns nedre del sedan maj 2013 t.o.m. mars 2014 så har ph-värdet varierat mellan 4,7-5,2 och alkaliniteten har varit 0 mekv/l. Vid fisketillfället bedömdes vattennivån vara låg till medel. Vattnet var klart men kraftigt färgat. Visjön rinner till Visjöbäcken som rinner via Stor-Trysslingen och Spettån till Toften. 35

38 Elfiskestationen i Visjöbäcken. Å mellan Östra och Västra Laxsjön, Vid fisket fångande 3 gäddor. För gädda fungerar tydligen ån, som sannolikt är för flack med för korta strömsträckor för att fungera för strömfiskfauna. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. För att få en bättre bild av vilka fiskarter finns i Laxåns avrinningsområde, elfiskades olika lokaler, bl.a. ån mellan Östra och Västra Laxsjön. Från de tre vattenundersökningar som utförts från Östra Laxsjön så har ph-värdet varierat mellan 6,9-7,0 och alkaliniteten 0,12-0,13 mekv/l. Elfiskestationen i ån mellan Östra och Västra Laxsjön. 36

39 Elfiskeprotokoll I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Havs och Vattenmyndigheten, Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Länsstyrelsen, Elfiske av 28 vattendragssträckor Publ. nr 2015:8. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket, Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SLU, Databasen för provfiske i vattendrag: Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Västerhavet, Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt VISS, Vattensysteminformation Sverige: Bilaga - Elfiskeprotokoll Elfiskeprotokoll med bl.a. längdfördelningsdiagram för öring. 37

40

41 Bilaga till Länsstyrelsens fiskundersökningar i 18 vattendrag och tre sjöar Innehållsförteckning Inledning... 1 Elfiskeprotokoll... 2 Bondabrobäcken, station Bondabrobäcken, station Brunnshyttebäcken...6 Fagerbobäcken...8 Grytebäcken Grytsjöbäcken Hammarskogsån, station Hammarskogsån, station Håkanbolbäcken Högforsälven Knäppabäcken Kråkån Kölsjöån Långsmoån Meshattbäcken Mogruvälven Spettån Tomsjöälven Visjöbäcken Å mellan Östra och Västra Laxsjön... 29

42

43 Inledning I denna rapportbilaga redovisas resultatet från Länsstyrelsens elfiskeundersökningar i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Karta Elfiskeundersökningar Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året. 1

44 Elfiskeprotokoll Bondabrobäcken, station 1 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Bondabrobäcken Nyberg & Gateman Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 1 Skjutfältet kilsbergen grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 67 2,8 187,6 Block Mossa Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0-59 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 20 6,5-21,5 1 Flodkräfta 2 5,5-7,0 2 Öring 8 7,0-17,5 2 Flodkräfta 16 2,0-9,0 3 Öring 5 7,0-16,5 3 Flodkräfta 8 3,0-9,0 2

45 Bondabrobäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Stn 1 Skjutfältet kilsbergen Koordinater Avfiskad yta m 2 187,6 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,7 Totalt 33 12,2 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 18 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 15 >0+ öring 23 Antal per 100 m öring 8 >0+ öring 12 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 3

46 Bondabrobäcken, station 2 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Bondabrobäcken Nyberg & Gateman Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn 2 Högaforsen grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 82 2,6 213,2 Sten, block Påväxtalger Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0-50 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 49 6,5-18,5 2 Öring 15 7,0-14,5 4

47 Bondabrobäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Stn 2 Högaforsen Koordinater Avfiskad yta m 2 213,2 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,4 > ,4 Totalt 64 10,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 30 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 27 >0+ öring 37 Antal per 100 m öring 13 >0+ öring 17 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 5

48 Brunnshyttebäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Brunnshyttebäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Uppströms vägen grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 70 1,2 84 Sten, grus, block Mossa Vattenföring 49 l/s Vattendjup 0-48 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 57 4,5-16,5 2 Öring 30 4,5-15,0 3 Öring 13 5,0-14,5 6

49 Brunnshyttebäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Uppströms vägen Koordinater Avfiskad yta m 2 84 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,0 Totalt 100 7,2 ÖRING Fångst antal öring / 100 m Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 93 >0+ öring 25 Antal per 100 m öring 110 >0+ öring 29 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring Längd cm 7

50 Fagerbobäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Fagerbobäcken Mikael Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Söder Mon (Nya dammbäcken) grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation Sten, grus Påväxtalger, slingeväxter Vattenföring 15 l/s Vattendjup 0-32 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 13 5,5-16,0 1 Stensimpa 19 3,0-8,5 1 Signalkräfta 10 2,5-11,5 2 Öring 2 6,0-9,5 2 Stensimpa 19 3,0-8,0 2 Signalkräfta 10 2,0-8,0 2 Gädda 1 19,0 2 Lake 1 27,0 8