Transkript

1 Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 2012 Publ. nr 2013:7

2 Information Titel: Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tfn växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telnr e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län Citering: Framsidefoto: Grahn, P./Red. (2013): Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012 (2013:7) Elprovfiske i vattendrag, Länsstyrelsen i Örebro län

3 Förord Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 14 vattendrag som utförts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elprovfiskeundersökningar som genomförts i länet under Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalkningsoch fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag för effektuppföljning i kalkade vatten. Ansvariga för undersökningarnas genomförande i de 14 vattendragen har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Örebro i februari 2013 Peder Eriksson Enhetschef för Vattenenheten 1

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Status Fisk i vattendrag... 3 Karta Fiskstatus... 5 Inledning... 6 Andra fiske- och biologiska undersökningar Sammanfattning av samtliga 91 elfisken Vädret 2011/ Elfiske Metoder Resultat - elfiske Brattforsbäcken, Bronaån, Flosjöbäcken, Forsaån, Gladhöjdsbäcken, Lerkesån, Lillsjöbäcken, Lillån (Multen), Mörttjärnsbäcken, Orobäcken, Rastälven - Grängshytteforsarna, Svartån, 122-1b Sågkvarnsbäcken, Åsebolsbäcken, Elfiskeprotokoll Referenser Bilaga

5 Sammanfattning Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även kiselalger i sju av vattendragen. Elva av de undersökta vattendragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elfiskeundersökningar som genomförts i länet under Åtta av de 14 undersökta vattendragen bedöms ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Kiselalger är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån kiselalger kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalkningsoch fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Status Fisk i vattendrag Av de 14 vattendragen bedöms åtta ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status (tabell 2). Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner. Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar. Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan. 3

6 Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1. Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser. VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007). Status VIX-värde Kod Hög 0,749 H God 0,467 och < 0,749 G Måttlig 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande 0,081 och < 0,274 O Dålig < 0,081 D Ej bedömd Eb Tabell 2. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via Vattenförekomst EU-ID Status VIX Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken SE G 0,74 (1) Bronaån SE D 0 (1) Flosjöbäcken NW H 0,75 (2) Forsaån NW H 0,77 (1) Gladhöjdsbäcken SE D 0 (1) Kvarnbäcken-Lerkesån *SE G 0,63 (1) Lillsjöbäcken *SE G 0,54 (1) Lillån vid Mullhyttan SE M 0,32 (1) Mörttjärnsbäcken mellan Barnfallsmossen och Stora Kumlan SE G 0,56 (1) Orobäcken SE D 0 (2) Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången SE G 0,65 (1) Svartån från Lindbacka till Hjälmaren SE M 0,34 (2) Sågkvarnsbäcken mellan Bosjön och Unden SE G 0,58 (1) Åsebolsbäcken NW G 0,56 (2) Kommentar: *Kvarnbäcken-Lerkesån och Lillsjöbäcken är s.k. preliminära vattenförekomster. **Flosjöbäcken, Forsaån och Åsebolsbäcken är s.k. övrigt vatten. Gladhöjdsbäcken och Orobäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. 4

7 Karta Fiskstatus Av de 14 vattendragen bedöms åtta ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status. 5

8 Inledning Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk 14 vattendrag (totalt 18 stationer) i Örebro län (Tabell 3). Förutom fisk i vattendragen undersöktes även kiselalger i sju av vattendragen (Länsstyrelsen, 2012a). Nio av de undersökta vattendragen är definierade som vattenförekomst (SFS 2004:660) och två av vattendragen är definierade som preliminär vattenförekomst. De resterande tre vattendragen är s.k. övrigt vatten. Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalkningsoch fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten som senast fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. *Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009). Tabell 3. Undersökta vattendrag. Station = Namn på stationen/vattendraget och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget. X- och Y-koordinat = stationens läge enligt Rt90. Elfiske, Kiselalger = 1 om undersökning har utförts. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst. Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Kiselalger VF Brattforsbäcken X Bronaån X Flosjöbäcken Flosjöbäcken Forsaån Gladhöjdsbäcken X Lerkesån X Lillsjöbäcken X Lillån (Multen) X Mörttjärnsbäcken mitt X Orobäcken X Orobäcken X Rastälven-Grängshytteforsarna X Svartån-Karlslundsforsarna a X Svartån-Karlslundsforsarna a X Sågkvarnsbäcken X Åsebolsbäcken Åsebolsbäcken Summa

9 Andra fiske- och biologiska undersökningar 2012 Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön ( ) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet IKEU kalkavslut som innebär att sjön inte kalkas längre. Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning. Bottenfaunaundersökning har genomförts på tre lokaler i Tisaren och på två lokaler i Estaboån. Sammanvägd status för bottenfauna: Enligt den expertbedömning som utförts så är det Otillfredsställande status i Tisaren och Måttlig status i Estaboån (Länsstyrelsen, 2013a). Kiselalgundersökning har genomförts i 19 vattendrag. Ekologisk status: Enligt den bedömning som utförts så är det Hög status i Allmosälven, Brattforsbäcken, Flosjöbäcken, Gladhöjdsbäcken, Jonsbobäcken, Kvarnsjön/Lövsjöns utlflöde, Lerkesån, Lillsjöbäcken, Lillån (Mullhyttan), Mörttjärnsbäcken före St Kumlan, Sandån före Kölsjön, Saxhyttälven, Sikforsån, St Hällsjön utflöde, Stensjön utlopp, Svarthavsbäcken och God status i Estaboån, Fågelsjön utlopp och Måttlig status i Torpabäcken (Länsstyrelsen, 2012a). Växtplanktonundersökning har genomförts i fem sjöar. Ekologisk status: Enligt den expertbedömning som utförts är det Måttlig status i Sottern, Tisaren och Tysslingen, Otillfredsställande status i Vibysjön, och Dålig status i Norra Lången (Länsstyrelsen, 2012b). Dykinventering av musslor har genomförts i några av länets större vattendrag. Bland annat hittades flodpärlmusslor på nya lokaler där det tidigare saknats uppgifter om förekomst, t.ex. i Järleån, Sverkestaån, Svartälven och Rastälven. Utöver detta har en översiktlig musselinventeringen utförts i Flosjöbäcken, vilket resulterade att 4-5 levande flodpärlmusslor noterades (SLU, 2013a). I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Elfisken har utförts av Sävenfors vattenbruksskola i 5 vattendrag, Lekebergs kommun i 2 vattendrag och konsulter på uppdrag av andra uppdragsgivare i 4 vattendrag (SLU, 2013b). På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult elfisken på 47 nya lokaler, varav 12 i näringspåverkade och 35 i regleringspåverkade vattenförekomster. Elfiskena visar på starkt störda fisksamhällen i både näringspåverkade (Länsstyrelsen, 2013b) och regleringspåverkade (Länsstyrelsen, 2013c) vattendragssträckor. Av 47 elfiskade lokaler 7

10 bedömdes 42 ha sämre än god status. I näringspåverkade vattendrag bedömdes alla sträckor ha sämre än god status. Sammanfattning av samtliga 91 elfisken 2012 Under 2012 har 91 lokaler elfiskats av bl.a. Länsstyrelsen, Sävenfors vattenbruksskola, konsulter, m.fl. (SLU, 2013b). Aldrig tidigare har så många elfiskeundersökningar genomförts under ett år i Örebro län (inklusive Åsebolsbäcken) som under Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan. Efter tabellen visas de 91 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från 2012 års undersökningar. Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, *SE är Preliminär vattenförekomst, NW är Övrigt vatten och är vatten som saknas i VISS (VISS, 2013). Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. * betyder att vattendragets status har klassats enligt en expertbedömning, vilket kan avvika från det värde som presenteras i kolumn VIX. VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde). Vattenförekomst EU-ID Status VIX Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön SE O* 0,22 (1) Bornsälven SE O* 0 (1) Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken SE G 0,74 (1) Brevensån SE O* 0,12 (1) Bronaån SE D 0 (1) Byabäcken SE D* 0,28 (1) Dohnaforsån SE D* 0,29 (1) Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och Lyren SE O* 0,44 (1) Finnåkersån SE O* 0,30 (1) Flosjöbäcken **NW G 0,57 (6) Forsaån **NW H 0,77 (1) Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen och Unden SE M 0,28 (2) Garhytteån SE G* 0,69 (1) Garphytteån-Falkabäcken SE M 0,36 (5) Getryggsån mellan Gryssjön och Glien SE G* 0,70 (1) Gladhöjdsbäcken SE D 0 (1) Gränsjöälven/Grönsjöälven mellan Gränsjön och Stora Grängen SE O* 0,67 (1) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE G 0,59 (3) Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE M 0,44 (1) Kaggabäcken **NW D 0 (1) Klockarbäcken SE D* 0,02 (1) Kumla älv SE D* 0,42 (1) Kvarnbäcken-Lerkesån *SE G 0,63 (1) Kvarntorpsbäcken SE M 0,39 (1) Kviddtjärnsbäcken - G 0,54 (1) Kölsjöån SE D* 0,59 (1) 8

11 Tabell 4. Fortsättning Vattenförekomst EU-ID Status VIX Laxån från V Laxsjön med utlopp i Svartån vid Ågrena SE D* 0 (1) Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE G 0,59 (2) Lekhytteån-Garphytteån SE M 0,43 (3) Lillsjöbäcken *SE G 0,54 (1) Lillån med utflöde i Ässingån SE D* 0 (1) Lillån vid Mullhyttan SE M 0,32 (1) Mörttjärnsbäcken mellan Barnfallsmossen och Stora Kumlan SE G 0,56 (1) NW (Igelbäcken) **NW G 0,69 (1) Orobäcken SE D 0 (2) Ralaån SE D* 0 (1) Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången SE G 0,65 (1) Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE M 0,35 (2) Rönnesån från St Axsjön till inloppet i Skyllbergsån SE D* 0,01 (2) Rönnhöjdsbäcken - G 0,60 (1) Skedviån SE O* 0,20 (1) Stavån SE G 0,47 (2) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen SE M 0,31 (2) Svartån från Lindbacka till Hjälmaren SE M 0,34 (2) Svartån mellan Borasjön och Toften SE D* 0 (1) Svartån mellan Lillåns utlopp och Lekhytteån/Garphytteåns utlopp SE O* 0,26 (2) Svartån mellan Ölen och Stor-Björken SE D* 0,34 (1) Svartälven mellan Malmlången och Imälvens inlopp SE G 0,51 (2) Sverkestaån mellan Sörmogen och Ullersättersbäcken SE M 0,41 (3) Sågkvarnsbäcken mellan Bosjön och Unden SE G 0,58 (1) Timsälven inlopp i Möckeln SE D* 0,02 (2) Torpabäcken SE D* 0,29 (1) Torsbroån från Åmmen till inloppet i Östersjön SE D* 0,00 (1) Trösälven SE G 0,59 (3) Täljeån (Kvismare kanal) från Kumlaåns utlopp till Näsbygravens utlopp SE D 0,02 (2) Täljeån från Vibysjön till Torpabäckens utlopp SE D* 0 (1) Ullersättersbäcken SE D* 0,29 (1) Vattendrag mellan Trunhatten och Letälven SE D* 0,01 (1) Västansjöbäcken från Björken till inloppet i Sällingsjön SE D* 0,01 (1) Åsebolsbäcken **NW G 0,56 (2) Ässingån mellan Lillån och Arbogaån SE O* 0,25 (1) 9

12 Samtliga 91 lokaler där elprovfiske utförts 2012 och vattendragens status med hänsyn till fisksamhället. 10

13 Vädret 2011/2012 Senhösten 2011 var ovanligt mild och vi fick vänta ända till en bit in i januari innan vintern gjorde sitt inträde. Snötäcket var kortvarigt och mestadels mindre än 5 cm. Enligt SMHI hade Örebro län 34 snödagar 2011/2012. En normal vinter brukar vi ha i genomsnitt 105 snödagar här i länet. I slutet av mars 2012 fick vi en period av torrt och varmt väder. I mitten av april fick vi ta del av en regnperiod. Sommaren och hösten blev nederbördsrik. Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har bl.a. varit motordrivet elfiskedon. Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2013b). Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010). 11

14 Resultat - elfiske Primärdata redovisas i bilaga. Brattforsbäcken, Vid elfisket fångades 108 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 80 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 4 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, måttligt surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Bäckens vatten kommer huvudsakligen från sjön Aspen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Bäcken har sitt utflöde i Usken. Under juli 2001 utplanterades öringyngel. Under 2003 utfördes arbeten med att uppföra en tröskel vid sjön Aspen som ska ge bäcken en bättre vattenföring under torrperioder utfördes biotopförbättrade åtgärder som innebar undanröjande av partiellt vandringshinder. Dessutom utfördes utplantering av öringyngel. Från de tre vattenundersökningar som utförts i Brattforsbäcken under 2011 och t.o.m. våren 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,9. Vid elfisket så var ph-värdet 5,1. Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. 12

15 Elfiskestationen i Brattforsbäcken. Bronaån, Vid elfisket fångades en signalkräfta, men ingen fisk. Vattendraget har inte elfiskats tidigare. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Åns vatten kommer huvudsakligen från sjöarna Anten och Kvarnsjön och rinner via sjön Viken ut i Alsen. Från de elva vattenundersökningar som utförts i Bronaån under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,8-7,5. Ett hydrauloljeutsläpp (slangbrott på en timmerlastbil) på ca 100 liter skedde den 20 juli 2012 (X-Rt90 = , Y-Rt90 = ) i ett tillflöde i Bronaån, ca 500 m nedströms Kvarnsjön och ca 800 m uppströms dess utflöde i Bronaån. Räddningstjänsten la ut flytlänsar och flytande absorptionsmedel (Nerikes Allehanda, 2012). Hur utsläppet påverkat faunan lokalt och i Bronaån är osäkert. 13

16 Elfiskestationen i Bronaån. Flosjöbäcken, Vid elfisket, station 3, fångades 74 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 32 öringar per 100 m 2. Vid samma tidpunkt avfiskades även station 4, där 9 öringar fångades, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 9 öringar per 100 m 2. Station 4 är uppströms ett vandringshinder för bl.a. öring. Någon övrig fisk fångades inte vid de båda stationerna. Elfisken på fyra olika stationer i bäcken utfördes ca en månad senare av Sävenfors vattenbruksskola, där resultat hänvisas till Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2013b). Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Inventering av flodpärlmussla har utförts i Flosjöbäcken bl.a. 1986, 1994 och Vid något av dessa tillfällen har tomma skal påträffats men inga levande musslor utfördes en översiktlig musselinventeringen, vilket resulterade att 4-5 levande flodpärlmusslor noterades (SLU, 2013a). Från de sju vattenundersökningar som utförts i Flosjöbäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,1-6,6. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Store Flosjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Bäcken har sitt utflöde i Halvarsnoren utsattes ca st ögonpunktad öringrom och 1995 utplanterades respektive öringyngel. 14

17 Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. Elfiskestationerna i Flosjöbäcken. Forsaån, Vid elfisket fångades 372 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 214 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 14 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället. Från den vattenundersökning som utfördes i Forsaån i samband med elfisket så var phvärdet 7,3. Forsaån rinner från Övre Forsasjön och mynnar till Forsaviken i Vättern utfördes restaurering på flera platser i ån. Ån är 4 km lång och reproduktion av Vätteröring kan 15

18 idag efter undanröjande av tre vandringshinder, anläggande av lekbottnar och anläggande av ny vattenföringshushållande självregelerande damm vid Övre Forsasjön leka i hela vattendraget mot tidigare 300 meter i åns nedre del, se Stn 1 i diagram nedan. Elfiskeundersökningarna 2012 visade tydligt att öring vandrat förbi tidigare vandringshinder och lekt på nya platser uppströms i ån, se Stn 2 i diagram nedan. Resultat från elfisket år 2012 vid station 2 jämfört med tidigare år vid station 1. Elfiskestationen i Forsaån. Gladhöjdsbäcken, Vid fisket erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället på grund av att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. 16

19 Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, mycket surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2011 t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 5,6-5,9. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från våtmarker och har sitt utflöde i St Högsjön. Från och med 2013 planeras kalkningsåtgärder ske på våtmarker i tillrinningsområdet. Elfiskestationen i Gladhöjdsbäcken. Lerkesån, Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 15 öringar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt nära neutralt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). 17

20 Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. Från de fyra vattenundersökningar som utförts i Rammsjöns utlopp och Lerkesån under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,2-6,6. Åns vatten har sitt utflöde i Norasjön och kommer huvudsakligen från Rammsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Elfiskestationen i Lerkesån. Lillsjöbäcken, Vid elfisket fångades 29 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 14 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 94 stensimpor, 3 gäddor och 5 nejonögon. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. 18

21 Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt nära neutralt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. Från de fyra vattenundersökningar som utförts i Lillsjöbäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,5-7,0. Elfiskestationen i Lillsjöbäcken. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lillsjön och har sitt utflöde i Hammarbyån (Järleån). 19

22 Lillån (Multen), Vid elfisket fångades 8 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 öringar per 100 m 2. Dessutom fångades 29 stensimpor, 3 signalkräftor, 3 abborrar och 2 lakar. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, nära neutralt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. Från den vattenundersökning som utfördses i samband med elfisket så var ph-värdet 7,1. Åns vatten kommer huvudsakligen från Multen som endast har kalkats Ån har sitt utflöde i Svartån. 20

23 Elfiskestationen i Lillån. Mörttjärnsbäcken, Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 16 öringar per 100 m 2. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, mycket surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a). Resultat från elfisket år Från de tre vattenundersökningar som utförts i Mörttjärnsbäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 4,8-5,1. 21

24 Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora Mörttjärn och har sitt utflöde i Stora Kumlan. Våtmarkskalkning i bäckens tillrinningsområde planeras ske för första gången under Elfiskestationen i Mörttjärnsbäcken. Orobäcken, Vid fiskena erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället på grund av att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning. Från de tre vattenundersökningar som utförts i Orobäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 4,6-5,2. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från våtmarker och har sitt utflöde i Aspen. Kalkning på två våtmarker inom bäckens avrinningsområde har utförts för första gången under juli

25 Elfiskestationerna i Orobäcken. Rastälven - Grängshytteforsarna, Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 4 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 signalkräfta, 42 stensimpor, 9 elritsor och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år. Från de två vattenundersökningar som utförts i Grängen och Rastälven vid Grängshyttan under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,7-7,0. Denna del av älvens vatten, som även kallas Grängshytteforsarna, kommer huvudsakligen från Grängen och har sitt utflöde i Sången. I Rastälven har utplantering utförts 23

26 1987 av ca 400 st Brunnshytteöringar i storleken cm, 1996 av Brunnshytteöring och 2002 av st 1-2 åriga Brunnshytteöringar. Elfiskestationen i Rastälven-Grängshytteforsarna. Svartån, 122-1b Följande arter fångades vid elfisket: abborre, benlöja, bäcknejonöga, gers, gädda, lake, mört, signalkräfta, stensimpa och öring. Fångsterna dominerades kraftigt av stensimpa och totalt fångades ca 900 simpor. Stensimpa är strömlevande men påträffas även i sjöars strandzon. Höga tätheter av stensimpa hör troligen samman med avsaknaden av predatorer i vattenmiljön. I övrigt dominerade sjölevande arter som mört och abborre vilket är vanligt i regleringspåverkade forsmiljöer och tyder på att vattenhastigheten periodvis är låg. Ett fåtal lakar fångades och den största laken var över 30 cm. Lake betraktas som nära hotad på rödlistan och är precis som stensimpan både strömlevande och sjölevande. Den trivs i regel i djupare vatten med lägre vattenhastighet. En vuxen öring fångades vid elfisket (längd 17,6 cm). Bland de arter som fångades är öring och bäcknejonöga de mest karaktäristiska för strömmande vatten. Särskilt öring har höga krav på vattenkvalité, lek- och uppväxtmiljö. Eftersom endast en öring fångades förekommer sannolikt endast ett fåtal öringar i Karlslundsforsen. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället. Endast en fiskomgång genomfördes med en total en sträcka på ca 488 m och en bredd på ca m vilket innebär att en yta av m 2 av forsens norra sida provfiskades d.v.s. sidan mot kraftverkskanalen. Alla kvillområden på norra sidan fiskades. Vid elfisketillfället var vattenföring i Svartån ca 2-3 m3/s och flödet hade varierat mellan 1-4 m3/s under veckan innan. Vid fisket var även kraftverket avstängt och all tillrinning släpptes till naturfåran d.v.s. Karlslundsforsen. 24

27 Elfiskesträckor i Svartån-Karlsundsforsarna. Vattenmiljön bedöms som påverkad av vattenkraft och jordbruk. Vid provtagningen var vattnet mycket grumligt och vattenhastigheten bedömdes som strömt (0,2-0,7 m/s). Förutom påverkan från vattenkraft och jordbruk är forsmiljön nästintill opåverkad och bedömdes hysa en god uppväxtbiotop för laxfiskungar. Bottensubstratet dominerades av medelstora block (20-40 cm) och sten (10-20 cm) men det fanns även grus, sand och finsediment. Beskuggningen från omgivande lövskog var %. Mossa och påväxtalger dominerade vegetationen i vattnet. Från de elva vattenundersökningar som utförts i Svartån vid Karlslund under 2011 och t.o.m. juni 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,6-7,4. Svartåns avrinningsområde vid Karlsund är ca km 2 och tillförs vatten från en stor mängd sjöar och vattendrag. Vattenmiljön i Karlslundsforsarna och andra strömsträckor i Svartån saknar sedan tidigare provfiskeundersökningar och även andra biologiska inventeringar. Sötvattenslaboratoriet har dock vid flera tillfällen genomfört elfisken i Karlslundsforsarna i utbildningssyfte under sent 1990-tal. Örebro kommun har under senare tid uttryckt önskemål om elfiskeprovtagningar i Svartån och särskilt i Karlslundsforsarna. Under 2012 genomfördes även standardiserade elfisken i strömsträckor vid Kvistbro ca 30 km uppströms Örebro men även på andra ställen i avrinningsområdet (Länsstyrelsen, 2013b och Länsstyrelsen, 2013c). Sågkvarnsbäcken, Vid elfisket fångades 470 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 233 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 1 signalkräfta och 1 abborre. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. 25

28 Från de elva vattenundersökningar som utförts i bäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 6,0-6,7. Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år och andra närliggande stationer. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sävsjön med Bergvattnet, som ingår i länets kalkningsprogram sedan Bäcken har sitt utflöde i Unden. Under 2009 utfördes följande restaureringsåtgärder: Fem vandringshinder för Undens öring åtgärdades. Därutöver restaurerades nästan 1 km av de nedersta forsområdena genom återförsel av sten och grus. Forsarna var rensade på grund av flottledsverksamhet och kraftutvinning. Elfiskestationen i Sågkvarnsbäcken. 26

29 Åsebolsbäcken, Vid elfiskestation 3 fångades 18 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 11 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 6 signalkräftor, 1 gädda och 1 lake. Vid elfiskestation 4 fångades 40 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 15 öringar per 100 m 2. Vid fisket fångades även 4 signalkräftor, 8 lakar, 1 nejonöga och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Resultat från elfisket år 2012 vid station 3 jämfört med tidigare år. Resultat från elfisket år 2012 vid station 4 jämfört med tidigare år. Under våren 1990 utplanterades st yngel av Brunnshytteöring. Yngel av Brunnshytteöring utplanterades även våren 1991 och 1992 inom området. Vid ett elfiske 1997 noterades att det fanns hålor som var djupare än 160 cm i bäcken p.g.a. att det förekom guldvaskning under sommaren. Vattendraget kommer från Gårdsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1978, och har sitt utflöde i Unden. Dessutom har det tidvis tillförs kalk fr.o.m från en kalkdoserare belägen ca 700 m uppströms elfiskestation 3. 27

30 Från de elva vattenundersökningar som utförts i bäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har ph-värdet varierat mellan 5,4-7,0. Elfiskestationerna i Åsebolbäcken. Elfiskeprotokoll I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Länsstyrelsen, 2012a. Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:43. Länsstyrelsen, 2012b. Växtplankton i 5 sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:44. Länsstyrelsen, 2013a. Bottenfauna i Tisaren och Estaboån Statusbedömning av miljötillståndet. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:1. Länsstyrelsen, 2013b. Elfiske i näringspåverkade vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:2 28

31 Länsstyrelsen, 2013c. Elfiske i regleringspåverkade vattendrag i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:3. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket, Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Nerikes Allehanda, SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SLU, 2013a. Musselportalen: SLU, 2013b. Databasen för provfiske i vattendrag: Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten Västerhavet, Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt VISS, Vattensysteminformation Sverige: Bilaga Elfiskeprotokoll med längdfördelningsdiagram för öring. 29

32 Bilaga till Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 1 Karta Elfiskeundersökningar... 1 Elfiskeprotokoll... 2 Brattforsbäcken...2 Bronaån...4 Flosjöbäcken, Station Flosjöbäcken, Station Forsaån...9 Gladhöjdsbäcken Lerkesån Lillsjöbäcken Lillån (Multen) Mörttjärnsbäcken Orobäcken, Station Orobäcken, Station Rastälven Grängshytteforsarna Svartån (Karlslund) Sågkvarnsbäcken Åsebolsbäcken Stn Åsebolsbäcken Stn

33 Inledning I denna rapportbilaga redovisas resultatet från elfiskeundersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Karta Elfiskeundersökningar Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året. 1

34 Elfiskeprotokoll Brattforsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Brattforsbäcken M. Engström Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Nedströms väg Garphyttan ,5 grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 66 2,5 165 Slagg, block Påväxtalger,mossa, slingerväxter Vattenföring 7 l/s Vattendjup 0-41 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 59 6,0-18,5 2 Öring 35 6,5-20,0 2 Signalkräfta 4 2,0-10,0 3 Öring 14 7,0-25,5 2

35 Antal öring Brattforsbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Lindesberg Lokal Nedströms väg Garphyttan Koordinater Avfiskad yta m Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,7 > ,5 Totalt ,1 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 65 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 73 >0+ öring 59 Antal per 100 m öring 44 >0+ öring 36 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 3

36 Bronaån ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Mindre vattendrag till VätternLän Örebro Kommun Askersund Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Bronaån M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg 60m nedströms väg Ängatorp ,5 grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 68 2,8 190,4 Block, sten Mossa Vattenföring 395 l/s Vattendjup 0-65 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Signalkräfta 1 6,5 4

37 Flosjöbäcken, Station 3 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Flosjöbäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 3 Karlstorpsbäcken ,0 grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 76 3,4 258,4 Sten, grus,block Påväxtalger Vattenföring 163 l/s Vattendjup 0-56 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 45 5,0-22,0 2 Öring 21 5,0-19,5 3 Öring 8 5,5-18,0 5

38 Antal öring Flosjöbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn. 3 Karlstorpsbäcken Koordinater Avfiskad yta m 2 258,4 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,7 Totalt 74 8,4 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 29 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 60 >0+ öring 22 Antal per 100 m öring 23 >0+ öring 9 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 6

39 Flosjöbäcken, Station 4 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Flosjöbäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 4 Sträckan mellan sjön och vägen grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 33 3,2 105,6 Block, grus, sten Påväxtalger Vattenföring 114 l/s Vattendjup 0-44 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 7 7,5-29,5 2 Öring 2 6,5-22,0 7

40 Antal öring Flosjöbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Gullspångsälven 138 Kommun Hällefors Lokal Stn. 4 Sträckan mellan sjön och vägen Koordinater Avfiskad yta m 2 105,6 Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,6 > ,9 Totalt 9 13,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 9 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 9 0+ öring 5 >0+ öring 4 Antal per 100 m öring 5 >0+ öring 4 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 8

41 Forsaån ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Mindre vattendrag till VätternLän Örebro Kommun Askersund Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Forsaån Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 2 Nedströms bro Stenhult grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 81 2,7 218,7 Sten, grus, block Mossa Vattenföring 8 l/s Vattendjup 0-57 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 228 4,5-28,5 1 Signalkräfta 4 6,0-11,0 2 Öring 100 5,0-17,5 2 Signalkräfta 5 2,0-12,0 3 Öring 44 5,0-20,5 3 Signalkräfta 5 6,0-12,0 9

42 Antal öring Forsaån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 67 Kommun Askersund Lokal Stn. 2 Nedströms bro Stenhult Koordinater Avfiskad yta m 2 218,7 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,7 > ,3 Totalt 372 8,3 ÖRING Fångst antal öring / 100 m Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 343 >0+ öring 70 Antal per 100 m öring 178 >0+ öring 36 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 10

43 Gladhöjdsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Gladhöjdsbäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Uppströms stig till ödehus grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 80 1,4 112 Sten, grus, block Mossa, påväxtalger Vattenföring 71 l/s Vattendjup 0-41 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm Ingen fångst 11

44 Lerkesån ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lerkesån M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 2 Norra landsvägsbron grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 67 2,2 147,4 Sten, block Sparsamt med slingerväxter, mossa Vattenföring 211 l/s Vattendjup 0-50 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 14 7,5-21,0 2 Öring 7 7,5-15,5 3 Öring 0 12

45 Antal öring Lerkesån ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Stn. 2 Norra landsvägsbron Koordinater Avfiskad yta m 2 147,4 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,4 > ,3 Totalt 21 12,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 14 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 10 >0+ öring 12 Antal per 100 m öring 7 >0+ öring 8 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 13

46 Lillsjöbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lillsjöbäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 1 Vid vägbommen grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 69 3,4 234,6 Grus, sten, block Mossa Vattenföring 146 l/s Vattendjup 0-72 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 14 6,0-24,5 1 Stensimpa 50 2,5-8,5 1 Gädda 2 11,0-16,5 2 Öring 12 6,5-22,5 2 Stensimpa 24 2,5-9,0 2 Gädda 1 23,0 2 Nejonöga 1 9,5 3 Öring 3 6,0-7,5 3 Stensimpa 20 2,5-8,5 3 Nejonöga 4 8,5-10,0 14

47 Antal öring Lillsjöbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Stn. 1 Vid vägbommen Koordinater Avfiskad yta m 2 234,6 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,1 > ,9 Totalt 29 12,6 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 12 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 13 >0+ öring 19 Antal per 100 m öring 6 >0+ öring 8 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 15

48 Lillån (Multen) ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Lekeberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Lillån (Mullhyttan) M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 1 Nedströms banvall grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 63 4,4 277,2 Sten, grus, sand Saknas Vattenföring 275 l/s Vattendjup 0-79 cm Anmärkning Endast två fisken FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 6 7,5-23,0 1 Stensimpa 12 3,0-10,5 1 Signalkräfta 1 9,5 1 Abborre 3 12,5-17,5 1 Lake 1 16,0 2 Öring 2 8,5-17,5 2 Stensimpa 17 3,5-10,5 2 Signalkräfta 2 12,0 2 Lake 1 19,5 16

49 Antal öring Lillån (Mullhyttan) ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Eskilstunaån 121 Kommun Lekeberg Lokal Stn. 1 Nedströms banvall Koordinater Avfiskad yta m 2 277,2 Antal avfiskn. 2 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,0 > ,3 Totalt 8 14,4 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 3 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 9 0+ öring 4 >0+ öring 5 Antal per 100 m öring 1 >0+ öring 2 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 17

50 Mörttjärnsbäcken ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Ljusnarsberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Mörttjärnsbäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg 50 m uppströms kalkdoserare grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 48 3,8 182,4 Block, sten Påväxtalger Vattenföring 0,32 l/s Vattendjup 0-58 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 10 5,5-19,0 2 Öring 7 5,5-17,0 3 Öring 2 6,5-18,5 18

51 Antal öring Mörttjärnsbäcken ELFISKEUNDERSÖKNING Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Ljusnarsberg Lokal 50 m uppströms kalkdoserare Koordinater Avfiskad yta m 2 182,4 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm ,2 > ,2 Totalt 21 10,4 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 12 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal öring 17 >0+ öring 13 Antal per 100 m öring 9 >0+ öring 7 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Längd cm 19

52 Orobäcken, Station 1 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Orobäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 1 Laggarmyren grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation Finsediment, grus Övervattensväxter Vattenföring 23 l/s Vattendjup 0-37 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm Ingen fångst 20

53 Orobäcken, Station 2 ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Orobäcken M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Stn. 2 Nedströms väg till Orotorp grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 55 0,9 49,5 Sten, grus Mossa Vattenföring 10 l/s Vattendjup 0-23 cm Anmärkning Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm Ingen fångst 21