Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
|
|
- Lisa Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Dnr 13/2005 Stockholm den 21 mars 2005 Utrikesdepartementet Rättssekretariatet för EU-frågor Stockholm Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Expertgruppen för EU-frågor, vars styrelse fattat beslut om att myndigheten skall kalla sig Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), anför följande. Sieps har sedan sin tillkomst lagt ner mycket möda på att följa och förstå det arbete som lett fram till EU:s nya fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Vi har till dags dato publicerat 24 studier i vilka 26 experter ger sin syn på ett antal centrala frågor. Samtliga studier finns tillgängliga på Sieps hemsida ( Även om ytterligare studier kommer att presenteras under de närmaste månaderna anser vi oss nu ha en klar bild av vad fördraget, i sin helhet, innebär. Eftersom det nya fördraget i stor utsträckning innebär en omorganisation av EU kan det vara svårt att i den omfattande regelmassan skilja på vad som verkligen är nytt och vad som är avsett att förtydliga rådande förhållanden. Vårt yttrande kommer därför att redovisa de förändringar som vi ser som viktigast och bedöma dessa i förhållande till det nuvarande samarbetet inom EU. Med hänsyn till att departementspromemorian särskilt behandlar de konstitutionella förutsättningarna för att Sverige skall kunna ratificera fördraget, kommer även denna fråga att tas upp. Svenska institutet för europapolitiska studier Besöksadress: Stockholms universitet (Expertgruppen för EU-frågor) Frescati, Hus F, plan 6 Universitetsvägen 10 F, 6 tr Tfn: Stockholm Fax: info@sieps.se
2 Konstitution eller fördrag? Det nu föreliggande fördraget har titulerats Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. Enligt vissa är det förhållande att titeln både innehåller ordet fördrag och konstitution motsägelsefullt. Sieps kan dock inte se någon motsättning i denna begreppsanvändning. Den konstitution som åsyftas skall upprättas enligt bestämmelserna om fördragsändringar i det befintliga EU-fördragets artikel 48: genom ett folkrättsligt fördrag och i enlighet med medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser. Att man valt att kalla det nya fördraget för konstitution hänger samman med att det har ansetts problematiskt att befintliga fördrag saknar tydliga anvisningar om hur EU fungerar och hur EU-rätten förhåller sig till medlemsstaternas rättsordningar. I avsaknad av skrivna regler har domstolarna inom EU utvecklat ett antal koncept och principer som sammantaget bildar en form av konstitutionellt ramverk. Genom det nya fördraget blir de grundläggande principerna för EU:s verksamhet mer synliga. Framför allt införs bestämmelser som tydliggör, begränsar och kontrollerar maktutövning och klargör vilka rättigheter EU-medborgarna har. Att EU får en konstitution innebär dock inte att EU:s natur förändras. Till sin natur skiljer sig inte det nya fördraget från EU:s tidigare fördrag. De viktigaste nyheterna i det nya fördraget Enligt Sieps bedömning kan de viktigaste nyheterna i det nya fördraget sammanfattas i fyra typer: förändringar som syftar till klargöra vad EU redan handlar om och hur EU redan fungerar, förändringar som syftar till att effektivisera beslutsfattandet och det institutionella samspelet inom EU, förändringar som syftar till att demokratisera beslutsfattandet inom EU och, slutligen, förändringar som syftar till att ge EUmedborgarna ett ökat rättighetsskydd. Förändringar som syftar till att klargöra Det framgår av den förklaring om EU:s framtid som fogades till Nicefördraget och den så kallade Laekenförklaringen att ett huvudsakligt syfte med det nya fördraget var att klargöra vad EU redan handlar om och hur EU redan fungerar. Utan tvekan fyller många förändringar i det nya fördraget också detta syfte. Särskilt kan nämnas de nya kategorierna av rättsakter (framförallt lagar, ramlagar, förordningar och beslut) och införandet av en begreppsmässig distinktion mellan ett ordinarie och ett särskilt lagstiftningsförfarande. Andra förändringar i förtydligande syfte är kompetenskatalogen och företrädesklausulen. Även bestämmelsen om nationell identitet (som i dag är antydd i EU-fördragets artikel 6.3) samt bestämmelsen om ensidigt utträde (som i dag är underförstådd) bör betraktas i detta sammanhang. Att försöka klargöra, svart på vitt, hur EU fungerar är emellertid inte okomplicerat. När man gör det aktualiseras nya frågeställningar. De förändringar som införs i förtydligande syfte kan därför inte reduceras till simpla frågor om semantik eller kodifiering: namnbytet på rättsakterna innebär en juridisk omkvalificering som får konsekvenser på skilda sakområden, förenklingen av lagstiftningsförfarandet innebär att beslutsprocessen kommer att se annorlunda ut inom vissa områden och 2
3 kodifieringen av den befintliga företrädesprincipen och den gällande kompetensfördelningen skapar en helt ny situation vars konsekvenser är svåra att överblicka. I dessa delar saknar departementspromemorian i huvudsak analys. Tvärtom görs bagatelliserande uttalanden, som till exempel följande i fråga om företrädesklausulen: att principen nu fördragsfäst innebär endast att domstolens praxis kodifieras (s 77). Detta ger en alltför förenklad bild av vad som faktiskt händer när den befintliga företrädesprincipen fördragsfäst. Den exakta innebörden av principen är omstridd och det har länge funnits två, delvis konkurrerande, synsätt: ett som hävdats från nationellt håll och ett som hävdats av EU:s domstol. Att företrädesprincipen nu uttrycks i ett fördrag som i demokratisk ordning skall ratificeras av samtliga medlemsstater innebär rimligen något nytt. En konsekvens av att företrädesprincipen skrivs in i fördraget är att det synsätt som hävdats av EU:s domstol blir förhärskande i hur principen motiveras. Uttalanden av typen om ett EU-organ beslutar en rättsakt som ligger utanför det område som Sverige har överlåtit till gemenskapen bör den inte vara giltig i Sverige vilka förekommer på flera håll i departementspromemorian blir därmed missvisande. Det är naturligtvis riktigt att om ett EU-organ inte håller sig inom de ramar som anges i det nya fördraget kan den rättsakt som blir följden därav ogiltigförklaras av EU:s domstol. Men det är väl knappast denna enkla sanning som så noga betonas i departementspromemorian? Vad som menas, får man förmoda, är att denna fråga skulle kunna bedömas i Sverige av svenska organ. Det är i vart fall rimligen så uttalandet kommer att tolkas. Detta är dock inte korrekt. Av det nya fördraget framgår med all önskvärd tydlighet att det är EU:s domstol som ensam avgör om en rättsakt ligger inom det område som har överlåtits till unionen, oavsett om en enskild stat skulle anse att så inte är fallet. Ett svenskt organ som gör bedömningen att en EUrättsakt är ogiltig kan därför som enda lagliga åtgärd begära ett förhandsavgörande från EU:s domstol. Om denna sedan finner att rättsakten är giltig kan nationella organ inte hävda motsatsen. Sieps ser dock inget problem i att det är EU:s domstol som avgör sådana frågor, något som redan följer av nuvarande rättspraxis. Tvärtom är detta en förutsättning för att EU skall kunna fungera. Dessutom finns det skyddsmekanismer i det nya fördraget som ger enskilda medlemsländer ett tydligare skydd för sina egna konstitutionella ordningar än i dag: För det första förstärker det nya fördraget EU:s rättighetsskydd. De grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för grundläggande fri- och rättigheter och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, sägs utgöra en del av EU-rätten (artikel I-9.3). Vidare förtydligas och förstärks skyddet genom att den så kallade stadgan om de grundläggande rättigheterna integreras i det nya fördraget. Slutligen förklaras att EU skall ansluta sig till Europakonventionen, vilket innebär att EU:s institutioner och organ blir föremål för en extern kontroll. För det andra förstärker det nya fördraget bestämmelsen om nationell identitet. Enligt bestämmelsen är EU (och därmed även EU:s domstol) skyldig att respektera medlemsstaternas nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det regionala och lokala 3
4 självstyret. EU skall vidare respektera medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner, inbegripet funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten (artikel I- 5.1). En medlemsstat som har regler som av någon anledning kommer i konflikt med EU-rätten kan alltså ytterst hävda att dessa regler är ett uttryck för landets nationella identitet. Det kan till exempel röra sig om förbud mot abort i något land eller en mycket långtgående offentlighetslagstiftning i ett annat; det viktiga är att bestämmelsen om nationell identitet tydligt visar att alla medlemsstater inte behöver dela exakt samma värderingar. För det tredje framgår av det nya fördraget att om en medlemsstat inte kan acceptera företrädesprincipen, har den möjlighet att utträda ur EU (artikel I-60). Även om det rör sig om ett worst case scenario förmedlar detta budskapet att ingen medlemsstat skall kunna tvingas att acceptera en situation som man inte har räknat med och skapar därmed en yttersta motvikt till företrädesprincipen. Förändringar som syftar till att effektivisera Ett skäl till att det har bedömts nödvändigt med ett nytt fördrag är att antalet medlemsstater i EU ökat kraftigt. EU utformades ursprungligen för sex medlemsstater och även om de fördrag som reglerar samarbetet reviderats flera gånger präglas de institutionella lösningarna fortfarande av gamla förutsättningar. Flera förändringar i det nya fördraget syftar därför till att effektivisera beslutsfattandet och det institutionella samspelet inom EU genom en anpassning till de förutsättningar som råder med tjugofem eller fler medlemsstater. Ett exempel på sådana förändringar är att antalet kommissionärer på sikt blir färre än antalet medlemsstater. Detta gör att kommissionen blir mindre tungrodd. Ett annat exempel rör utrikespolitiken. EU förses med en utrikesminister. Denna person skall genom sin förankring i såväl rådet som kommissionen kunna bidra till större samstämmighet i den samlade utrikespolitiken, som ju består av såväl handels- och biståndspolitik som utrikes- och säkerhetspolitik. Härtill kommer att Europeiska rådet får en ordförande som väljs för en period om två och ett halvt år. Syftet med detta är bland annat att skapa större kontinuitet i den förda politiken. En annan förändring i effektivitetssyfte är att den nuvarande ordningen med tre pelare försvinner. Detta förefaller förnuftigt och bidrar till att skapa en enhetligare och tydligare konstitution. Den mest betydelsefulla konsekvensen är att det polisiära och straffrättsliga samarbetet inlemmas i det allmänna EU-samarbetet. Därmed gäller i princip samma beslutsregler och domstolskontroll som på andra områden. Detta är sannolikt den förändring som i praktiken har störst betydelse för Sverige. Det skall dock framhållas att det rör sig om de delar av straffrätten som har ett samband med EU-rätten i övrigt. Sannolikt kommer det främst att röra sig om straffrätt med tydliga gränsöverskridande inslag. I fördraget uppräknas särskilt ömsesidigt erkännande av domar och beslut och minimiregler när det bland annat gäller terrorism, människohandel, narkotika, vapen och organiserad brottslighet. Utöver detta gäller särskilda undantag och kontrollmekanismer (som redovisas på s 93 och 94). 4
5 Det skall slutligen påpekas att man i likhet med vad som har varit fallet vid tidigare fördragsändringar nu övergår till kvalificerad majoritet på en rad områden där beslutsfattande i rådet tidigare krävde enhällighet. Detta måste betraktas som en naturlig utveckling med tanke på att antalet regeringar som finns representerade i rådet ökat. Kravet på enhällighet riskerar idag att förlama EU:s verksamhet och bör därför inte förekomma annat än undantagsvis. Även de så kallade passerellerna (se till exempel artikel IV-444 och IV-445) har tillkommit för att underlätta och effektivisera samarbetet. Denna typ av bestämmelser medger en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet, utan att de normala reglerna för fördragsändring iakttas. Tekniken är inte ny utan har använts flera gånger tidigare (första gången 1966). Av särskilt intresse denna gång är att nationella parlament givits en uttrycklig möjlighet att motsätta sig passerellernas tillämpning. Enligt Sieps bedömning skall passerellernas praktiska betydelse inte överskattas. Förändringar som syftar till att demokratisera I det nya fördraget har en rad åtgärder införts som syftar till att demokratisera beslutsfattandet inom EU. Här märks principen om representativ demokrati och principen om deltagandedemokrati samt bestämmelserna om medborgarinitiativ (s 181 ff). En annan förändring som syftar till att demokratisera finner man i bestämmelserna om nationella parlaments subsidiaritetskontroll (protokoll 2 som fogats till det konstitutionella fördraget). Denna förändrig är betydelsefull, eftersom det är just de folkvalda församlingarna, vilka avhänt sig lagstiftningskompetens till EU-institutionerna, som skall kontrollera hur den överlåtna kompetensen utnyttjas av institutionerna. De nationella parlamenten är mot denna bakgrund ett lämpligare kontrollorgan än EU-institutionerna själva, vilka hittills varit ansvariga för subsidiaritetskontrollen. Det kan dock invändas att ansvaret för den förda politiken riskerar att bli otydligare. De nationella parlamentens roll inom EU-samarbetet är primärt att kontrollera sina egna regeringars agerande och att försöka påverka innehållet i EU- lagstiftningen genom de egna ministrarna. Genom subsidiaritetskontrollen kommer emellertid de nationella parlamenten även att kontrollera EUinstitutionernas maktutövning. Det ligger ett ansvar på de nationella parlamenten att använda subsidiaritetskontrollen till något konstruktivt och ändamålsenligt och inte som ett ytterligare vapen i inrikespolitiska tvister. Förändringar som syftar till att öka rättighetsskyddet EU-medborgarnas rättighetsskydd stärks i det nya fördraget. Detta sker främst genom att det befintliga rättighetsskyddet, som främst framgått av rättspraxis från EU:s domstol, nu synliggörs i en separat del av det nya fördraget. Att rättighetsskyddet får en framträdande plats har sannolikt inte störst betydelse för EU:s domstol. Snarare minskar dess fria tolkningsutrymme när det gäller att utveckla grundläggande rättigheter. Viktigast torde istället vara att nationella domstolar ges tydliga anvisningar om vilka rättigheter EU- medborgarna har. Det nya fördragets rättighetskatalog blir den naturliga tolkningsbakgrunden till all EU-rätt. Härtill kommer en förklaring att EU skall ansöka om anslutning till Europakonventionen om skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Detta innebär att EU:s 5
6 rättsordning i allmänhet och dess dömande verksamhet i synnerhet underställs en extern kontroll i fråga om skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Anslutningen ger framför allt EU-systemet ytterligare legitimitet, eftersom EU-institutionerna underställer sig kontroll av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Det är däremot mer tveksamt om en anslutning till Europakonventionen verkligen innebär mer skydd för enskilda medborgare än de redan får i det nya fördraget. Avslutningsvis skall påpekas att det nya fördraget bör leda till att juridiska och fysiska personer får utökad talerätt vid nationella domstolar (artikel I-29). Fördraget kan i denna del ses som en uppmaning till medlemsstaterna att se över sina nuvarande rättsmedel; både för att få prövat om en EU-rättsakt är förenlig med EU-rätten och om nationell lagstiftning eller andra nationella åtgärder står i överensstämmelse med EUrätten. Genom det nya fördraget utvidgas också rätten för juridiska och fysiska personer att väcka talan vid EU:s domstol (artikel III-365 och III-376). De konstitutionella förutsättningarna i Sverige Regeringsformen (RF) 10:5 första och andra stycket har följande lydelse: 5 Inom ramen för samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 2. En fråga som behandlas ingående i departementspromemorian är om ett svenskt godkännande av det nya fördraget kan anses innebära att beslutanderätt överförs som rör principerna för statsskicket. Regeringens slutsats är att överlåtelsen varken i sak eller omfattning är av sådant slag att den kan sägas röra principerna för statsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits till EG är överlåtelsen av sådan omfattning att den kan anses röra principerna för statsskicket. Det finns därmed inga konstitutionella hinder för Sverige att tillträda det nya fördraget (s 95). Sieps anser att denna bedömning sammanhänger med svaret på två frågor: vad menas med principerna för statsskicket och vad menas med rör principerna för statsskicket? När det gäller den första frågan bör vägledning kunna hämtas i regeringsformens första kapitel. I RF 1:1 anges fem grundläggande principerna för vårt statsskick, nämligen principerna om demokratin, om det representativa statsskicket, om parlamentarismen, om den kommunala självstyrelsen och om maktutövningens lagbundenhet. Andra principer som kan utläsas av första kapitlet RF är riksdagens och regeringens respektive ställning, normgivningsmakten, domstolarnas roll och myndigheternas ställning. Av förarbetena till RF 10:5 framgår vidare att den i tryckfrihetsförordningen skyddade meddelarfriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar hör till principerna för statsskicket. När det gäller den andra frågan skall sålunda bedömas om det nya fördraget innebär att beslutanderätt överlämnas till EU:s organ i en utsträckning som rör dessa principer. 6
7 Det kan knappast förnekas att EU-medlemskapet har påverkat den demokratiska beslutsprocessen i Sverige och därmed också principerna för vårt statsskick. Förhållandet mellan regering och riksdag har förändrats. Regeringskollektivet i rådet och Europaparlamentet beslutar nu på områden som det tidigare ankom på riksdagen att besluta om. Riksdagen införlivar visserligen EU-rättsakter när svensk lagstiftning erfordras, men detta är ingen reell maktbefogenhet. Ett försenat eller felaktigt införlivande innebär ett brott mot EU-rätten som kan leda till både skadeståndsansvar och i förlängningen bötessanktioner. Dessutom skall EU-regler som inte har införlivats i Sverige ändå tillämpas av svenska domstolar och myndigheter om de allmänna villkoren för så kallad direkt effekt är uppfyllda. Ett annat tydligt exempel på förändringar i vårt demokratiska system är att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet i RF 11:14 inte är tillämpligt när svenska domstolar genomför lagprövning med stöd av EU-rätten. Detta visar att folksuveränitetstanken och principen om maktutövningens lagbundenhet i RF 1:1 har påverkats och att domstolarnas roll har förändrats. Det är viktigt att framhålla att detta är förändringar som följer av Sveriges medlemskap i EU och inte introduceras eller orsakas av det nya fördraget som sådant. Däremot innehåller det nya fördraget förtydliganden, till exempel företrädesklausulen och kompetenskatalogen, som gör att det blir än mer uppenbart att det svenska medlemskapet i EU rör principerna för statsskicket. Den ökade användningen av medbeslutandeförfarandet (nu omdöpt till det ordinarie lagstiftningsförfarandet ), övergången från enhällighet till kvalificerad majoritet i rådet samt den förutsedda överlåtelsen av beslutanderätt på det straffrättsliga området rör likaså principerna för statskicket, eftersom riksdagens ställning därigenom än en gång påverkas. I departementspromemorian hänvisas emellertid till de förarbeten som legat till grund för skrivningen om att överlåtelsen av beslutanderätt inte får röra principerna för statsskicket. Förarbetena och RF 10:5 är inte likalydande. Det uttalande som den aktuella skrivningen främst faller tillbaka på tycks vara ett uttalande av Konstitutionsutskottet i samband med ändringen av RF 10:5 inför EU-inträdet. Utskottet uttalade att beslutsbefogenheter inte får överlåtas i sådan omfattning att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder upphör att vara giltiga. Överlåtelsen fick heller inte beröra andra bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system, till exempel den fria åsiktsbildningen. Om detta är den verkliga innebörden av lokutionen rör principerna för statsskicket, är det naturligtvis inte i strid med vår grundlag att vårt demokratiska system och statsskick påverkas av det nya fördraget. Att medlemskapet i EU är ett naturligt inslag i vårt statsskick och formar detsamma är inte liktydigt med att grunder för det upphör att vara giltiga. Om det är denna tolkning av RF 10:5 som avses i departementspromemorian kan Sieps dela slutsatsen att det saknas konstitutionella hinder för Sverige att ratificera det nya fördraget. Detta borde dock ha uttryckts tydligare och bör dessutom uttryckas tydligare framöver förutsatt att det är denna tolkning som avses. 7
8 Slutsatser Av ovanstående genomgång har framkommit att det nya fördraget i stor utsträckning klargör vad EU redan handlar om och hur EU redan fungerar. Vi har vidare konstaterat att uppgiften att klargöra hur EU fungerar inte är okomplicerad, men att det nya fördraget på det hela taget ger en rättvis bild av rådande förhållanden inom EU. Vi har också konstaterat att vissa förändringar införs som syftar till effektivisering, demokratisering och ökat rättighetsskydd. Det är vår bedömning att dessa förändringar skapar bättre förutsättningar för ett tydligare, mer demokratiskt och effektivare EU än dagens fördrag. Om utgångspunkten är att Sverige skall vara med i EU bör Sverige därför tillträda det nya fördraget. Det motstånd som uttalats mot det nya fördraget bottnar sannolikt i ett motstånd mot själva EU-medlemskapet eller bygger på missförstånd av fördragets syfte och innehåll. Detta kan givetvis ses som ett problem men också som en möjlighet. Då det aldrig tidigare varit så tydligt vad EU handlar om och hur EU fungerar erbjuder det nya fördraget ett utmärkt tillfälle för regering och riksdag att en gång för alla försäkra sig om att det finns demokratiskt stöd för den verklighet vi redan lever i. Om tillräckligt stöd kan uppbådas öppnas nya möjligheter att föra samarbetet framåt. Utgångspunkten blir ett konstitutionellt fördrag som mer tydligt än tidigare anger vilka rättsliga begränsningar som gäller för politiskt samarbete. Sieps vill i detta sammanhang understryka att EU:s nya fördrag i likhet med varje annan konstitution har till uppgift att definiera politikens spelregler och begränsningar. Vad detta sedan leder till är beroende av den kollektiva politiska viljan: hur Sverige och andra medlemsstater väljer att agera inom de konstitutionella ramarna. Mot denna bakgrund måste frågan om ratificering av det nya fördraget tas på stort allvar. De medlemsstater som har svårt att uppbåda tillräckligt stöd för det nya fördraget kommer utan tvekan få stora problem framöver, såväl på hemmaplan som internationellt. Detta innebär dock inte att en folkomröstning är det lämpligaste sättet för ratificering. Sieps gör bedömningen att komplexiteten i det nya fördraget samma komplexitet som man finner i andra fördrag eller, för den delen, grundlagar är svår att reducera till en fråga som lämpar sig för folkomröstning. Dessutom befarar vi att det alternativ till det nya fördraget som en folkomröstning skulle förespegla i verkligheten inte kan erbjudas. Istället finns det en avsevärd risk att ett svenskt nej till det nya fördraget skulle innebära ett ofrivilligt nej till hela EU-medlemskapet. Den slutsats detta leder oss till är att frågan bör avgöras av våra politiska representanter men att det vilar ett stort ansvar på dem att uppmärksamma betydelsen av det nya fördraget, förklara vad det innebär och ärligt redovisa sina respektive bedömningar av både för- och nackdelar. Endast därefter finns det förutsättningar för riskdagen att slutgiltigt ta ställning. 8
9 I detta ärende har Carl Fredrik Bergström beslutat. Jörgen Hettne har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Fredrik Langdal och Josefin Almer deltagit. Carl Fredrik Bergström Tf kanslichef 9
Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU
Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning
Läs merSammanfattning 2018:1
Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att
Läs merStockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET
R-2008/0103 Stockholm den 25 mars 2008 Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 23 januari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merJorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK
Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar
Läs merEUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT
Särtryck ur EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT NUMMER 1 2004 ÅRGÅNG 7 Företrädesfrågan nya björntjänster i författningsdebatten? FÖRETRÄDESFRÅGAN NYA BJÖRNTJÄNSTER I FÖRFATTNINGSDEBATTEN? Ulf Öberg Om regering och
Läs merREMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merAdvokatsamfundet koncentrerar sina synpunkter på konstitutionella frågor, rättighets- och rättssäkerhetsfrågor samt frågor rörande domstolsväsendet.
R-2005/0012 Stockholm den 16 mars 2005 Till Utrikesdepartementet UD2004/67713/ERS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Fördraget om upprättande av
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Läs mer1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merRevisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan
Revisionsrapport Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Datum Dnr 2007-04-11 32-2006-0638 Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan Riksrevisionen har som ett led i den årliga
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs mer1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
Läs merEU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Läs merLissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?
Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
Läs merTentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011
Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011 Tentamenskommentaren är inte uttömmande och andra resonemang än de som tas upp här kan också vara relevanta. Examinator konstaterar att många tentander drar
Läs merPrincipen om tilldelade befogenheter
Artikel 3, FEU 1. [...] 2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt
Läs mer6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merRAPPORT Ordföranden i diskussionscirkeln om domstolen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 16 april 2003 (23.4) (OR. fr) CONV 689/1/03 REV 1 CERCLE I 16 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden i diskussionscirkeln om domstolen Konventsledamöterna
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merRAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott
Läs merFörslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)
YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merInnehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Läs merEn kort sammanfattning av hovrättens synpunkter
YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merYttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2017- 0970 ERT DATUM: 2017-06- 08 ER REFERENS: 673-2016/17 Riksdagsförvaltningen Juridiska enheten 100 12 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Läs merRP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merEUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 14 juni 2016 (OR. en) 2015/0906 (COD) PE-CONS 22/16 JUR 214 INST 212 COUR 28 CODEC 644 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS
Läs merÄndringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol
Konstitutionsutskottets betänkande Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 2004/05:167. I propositionen
Läs merStockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO
R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet
Läs merSubsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel
Konstitutionsutskottets yttrande Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel Till socialutskottet
Läs merAllmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60)
YTTRANDE Dnr 155/2009 Stockholm den 4 januari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2009/7196 Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Ds 2009:60) Svenska institutet för europapolitiska studier
Läs merKrav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning
KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs merRemissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden
2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Läs merPolitisk information i skolan
Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Fiskeriutskottet 31.3.2015 2015/0001(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande
Läs merFjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik
Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014
Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)
Läs merKommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92
Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté
Läs merRiksdagens EU-arbete
Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och
Läs merREMISSYTTRANDE. Datum Ert datum
REMISSYTTRANDE Datum 2018-03-12 Ert datum 2018-01-24 Dnr FST 2018/4-4 och FST 2018/4-5 Ert diarienr UD2018/00831/HI Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merRådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018
Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets
Läs merPUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE
ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2014 COM(2014) 382 final 2014/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 604/2013 när det gäller att avgöra
Läs merFör delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.7.2011 KOM(2011) 443 slutlig 2011/0192 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid SV SV MOTIVERING 1.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-06-19 Närvarande: F.d. justitierådet Severin Blomstrand samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Thomas Bull Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0103/2013) Ärende: Motiverat yttrande från Cyperns parlament om förslaget till rådets förordning om inrättande
Läs merInrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I
P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merBeskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan
Läs merGrundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Läs merC 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor
Läs merKriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
KKV2000, v1.2, 2011-02-05 YTTRANDE 2014-02-12 Dnr 9/2014 1 (7) Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Mål nr 1871-13 Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merBetänkande av kommittén för en översyn av grundlagen
10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 9.12.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (33/2010) Angående: Motiverat yttrande från sejmen i Republiken Polen om förslaget till Europaparlamentets
Läs merNya regler för att öka Europadomstolens effektivitet
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen
Läs merSammanfattande not från kontaktgruppen för regionala och lokala organ
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 januari 2003 (5.2) (OR. fr) CONV 523/03 INFORMERANDE NOT från: Sekretariatet till: Konventet Ärende: Sammanfattande not från kontaktgruppen för regionala
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0102 (CNS) 8741/16 FISC 70 ECOFIN 378 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv
Läs merYttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder
YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder (Ds 2015:57) Sammanfattning Hovrätten tillstyrker med de påpekanden
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare
Läs merUtrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Läs merTill detta kommer en rad materiella tillkortakommanden som anges i det följande.
R-2008/0094 Stockholm den 27 februari 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/499/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 januari 2008 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om Sveriges
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 juni 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2011/0901B (COD) 9375/1/15 REV 1 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: JUR 341 COUR 21 INST 181 CODEC 797 PARLNAT
Läs merMotiverat yttrande från Sveriges riksdag
BILAGA 2 Motiverat yttrande från Sveriges riksdag Riksdagen anser att den föreslagna rättsliga grunden, artikel 33 i FEUF, inte är korrekt och att kommissionen inte har visat att en reglering av gemensamma
Läs merYttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12)
YTTRANDE 1 (6) Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12) Allmänna synpunkter Hovrätten välkomnar förslaget om en ny patentlag och tillstyrker i allt väsentligt de förslag som lämnas
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt
Läs mer