REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Transkript

1 REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/ Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA (Ds 2004:52, del 1-4) UD2004/67713/ERS Allmänna synpunkter Utifrån SACO:s synvinkel framträder den sociala dialogen, den ekonomiska politiken, socialpolitiken, sysselsättningspolitiken, rättighetsstadgan samt den öppna samordningsmetoden som fördragets centrala delar eftersom det är områden som har direkt betydelse för det fackliga arbetets utformning. Förslaget i dessa delar välkomnas av SACO och det medför inte att några grundläggande maktförhållanden mellan unionen och medlemsstaterna ändras. De nuvarande fördragen har stegvis blivit ohållbara och svåra att överblicka, varför det är positivt att de ersätts med ett enda nytt fördrag vars uppbyggnad är mer överskådlig och enhetlig än tidigare. Viktigt ur demokratisynpunkt är att fördragstexten förenklats och därigenom gjorts mer tillgänglig för medborgarna. Reformerna till trots måste dock språkbruket alltjämt betecknas som svårförståeligt för den som saknar grundläggande kunskaper om hur EU:s begreppsapparat fungerar. Fördraget banar väg för ett EU som förmår svara mot de krav som en större union ställer på handlingskraft och effektivitet. SACO kan dock konstatera att de sysselsättningspolitiska målen i del I och del III inte överensstämmer med varandra. Av del I framgår att målet för unionen för första gången är full sysselsättning men i del III heter det istället att målsättningen precis som idag är begränsad till en hög sysselsättningsnivå. SACO anser dock att målen i

2 2 del I, den konstitutionella delen, ska ses som överordnade dem i del III, politikdelen. Ett annat centralt mål, vilket tillskrivs hög prioritet i del I men som likväl inte tillåts lämna lika stort avtryck i del III, är unionens främjande av en social marknadsekonomi. Sammantaget välkomnar dock SACO de mål som förs in i det nya fördragets första del under artikel I-3. Utöver att verka för full sysselsättning, konkurrenskraft och sociala och miljömässiga framsteg förbinder sig unionen att bekämpa socialt utanförskap och diskriminering. Därtill ska den främja social rättvisa och socialt skydd samt jämställdhet mellan kvinnor och män, för att bara nämna några av de mål som SACO tillskriver hög prioritet. Vidare anser SACO att det är av vikt att den ekonomiska politiken och sysselsättningen behandlas på ett likvärdigt sätt i unionens olika bestämmelser. Konventets öppna arbetsmetoder och uppmaning till deltagande och dialog har gett avtryck i det nya EU-fördraget. Det illustreras bland annat av principen om deltagandedemokrati och möjligheten till medborgarinitiativ (artikel I-47). Detta välkomnas av SACO. Vad gäller beslutsfattandet på våra områden av facklig relevans ser SACO inga större risker med ett utökat användande av kvalificerad majoritet i syfte att effektivisera styrningen och beslutsgången. Arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen Att parternas roll tydliggörs i det nya fördraget är tillfredsställande, liksom att det sociala trepartsmötet fördragsfästs. Grundläggande i sammanhanget är artikel I-47 om principen om deltagandedemokrati samt artikel I-48 som behandlar arbetsmarknadens parter och den självständiga dialogen dem emellan. Därutöver återfinns mer allmänt hållna bestämmelser om arbetsmarknadsparternas samråd i artikel III Artikel I-47 säger att institutionerna på ett lämpligt sätt skall ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Det understryker betydelsen av en aktiv medverkan i EU-samarbetet från arbetsmarknadens parter. Artikel I-48 slår vidare fast att unionen skall erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och därvid ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Den skall underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet. Det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning skall bidra till den sociala dialogen.

3 3 Det är positivt att den sociala dialogens roll förstärks ytterligare och att den på ett tydligt sätt länkas samman med EU:s sysselsättnings- och ekonomiska politik. Som SACO tidigare påpekat i sitt remissvar gällande europeiska konventet om EU:s framtid (Ds 2003:36) utgår vi från att med nationella system avses också olika system för kollektivavtal. För att undvika missförstånd och begreppsförvirring skulle det ha varit önskvärt om fördragstexten i artikel I-48 på ett tydligare sätt klargjorde vad som avses med begreppet nationella system. Unionens rättsakter För att parternas autonomi ska kunna respekteras ligger det i sakens natur att ett europeiskt avtal som förhandlats fram av de europeiska arbetsmarknadsparterna inte ska kunna bli föremål för ett medbeslutandeförfarande. Innehållet i det avtal som parterna förhandlat fram måste fullt ut respekteras. I det nya EU-fördraget har det inte heller föreslagits att ett avtal ska kunna bli föremål för ett medbeslutandeförfarande. Istället föreslås att ett avtal ska kunna genomföras genom europeiska förordningar eller europeiska beslut, det vill säga genom ickelagstiftningsakter. En europeisk förordning kan få samma rättsverkningar som dagens direktiv, vilket är bra. Samtidigt är det olyckligt att ett sådant avtal i enlighet med den föreslagna systematiken inte kan genomföras genom en så kallad lagstiftningsakt (se avsnittet om unionens rättsakter under artikel I-33-39). Detta skulle kunna uppfattas som att parternas framförhandlade regler har en lägre dignitet än regler som beslutats inom ramen för medbeslutandeförfarandet. Det skulle i förlängningen kunna få till följd att regler på arbetslivets område inte får samma tyngd som regler på andra områden som omfattas av EG-rätten. Sysselsättningspolitiken Vad gäller sysselsättningspolitiken regleras den i artikel III i överensstämmelse med den öppna samordningsmetoden (se nedan). SACO välkomnar som nämnts att full sysselsättning och social marknadsekonomi skrivs in i fördraget som centrala mål för EU. Den höjda ambitionsnivån är en klar förbättring från det nuvarande fördraget men det är beklagligt att full sysselsättning inte återfinns i fördragets alla delar. Jämfört med konventets förslag tycks ingenting ha hänt vad gäller den bristande överensstämmelsen mellan målen i del I och del III.

4 4 Grundläggande rättigheter I och med att unionens grundläggande rättigheter införlivas i fördraget (avd II) övergår rättighetsstadgan från att enbart vara en politisk förklaring till att bli en juridiskt bindande del av fördraget. Därutöver har EU för avsikt att också ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (artikel I-9.2). Innehållet i rättighetsstadgan och Europakonventionen är till övervägande del detsamma. Likväl kan motstridiga tolkningar av grundrättigheter uppkomma mellan EU-domstolen och Europadomstolen eftersom fler rättigheter också ger upphov till fler konfliktpunkter. Asyl och migration utgör ett område där båda domstolarna kan komma att ha anledning att gripa in och konkurrera med varandra om tolkningsföreträdet. Det väcker frågor om hur problemet med framtida konflikter på det rättsliga området ska hanteras. SACO efterlyser därför en principiell diskussion kring vilka effek-terna kan tänkas bli av att EG-rätten villkoras av andra rättsliga system. Utifrån ett fackligt perspektiv är den del av rättighetsstadgan som berör solidaritetsaspekter av särskild relevans eftersom den knyter an till rättigheter och skyldigheter som är kopplade till arbetsmarknaden och de förhållanden som råder där (artikel II-87-98). I och med att rättighetsstadgan förs in i fördraget blir bland annat förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder samt arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget fördragsfästa områden. Därutöver sorterar konsumentskydd, hälsoskydd och miljöskydd under avsnittet om solidaritet. Sammantaget är det med stor tillfredsställelse som SACO kan konstatera att de fackliga organisationernas krav på att införliva rättighetsstadgan i fördraget har slagits fast. Tillämpningen av stadgan får emellertid inte bli för snäv. Det är viktigt att det även fortsättningsvis ges utrymme för skillnader i nationella system. Till exempel får rätten till kollektiva åtgärder sitt innehåll också från nationell praxis och lagstiftning (artikel II-88). Öppna samordningsmetoden Den öppna samordningsmetoden innebär till skillnad från gemenskapsmetoden att medlemsstaterna och EU fattar beslut som inte är juridiskt bindande. Beslutsfattandet sker istället i processer som kännetecknas av frivillighet och gemensamt utmejslade riktlinjer och rekommendationer. Samordning genom gemensamma mål och utvärdering, istället för lagstiftning och kompetensöverföring, är vanligt förekommande på det socialpolitiska området där arbets-

5 5 marknadens parter spelar en betydande roll. Inte minst av den anledningen välkomnar SACO att den öppna samordningsmetoden skrivs in i fördraget och erhåller fördragsfäst status som regleringsinstrument i EUsamarbetet (artikel III-213 tydliggör samordningen inom socialpolitiken). Samtidigt som SACO har positiva erfarenheter av metoden i den europeiska sysselsättningsstrategin kan konstateras att arbetsbördan för oss som part på arbetsmarknaden blir betydligt tyngre i takt med att den öppna samordningsmetoden börjar användas allt mer frekvent, inte minst på det omfattande socialpolitiska området. För att säkerställa arbetsmarknadsparternas fortsatta medverkan i processen krävs därför att kommissionen underlättar parternas arbete genom att understödja, organisera och främja samordningen utan att för den skull yrka på en harmonisering av nationella system i form av kompetensöverföring från medlemsstaterna till unionen. SVERIGES AKADEMIKERS CENTRALORGANISATION Per Åkesson Åke Zettermark