Svensk Trafiktidning. Lönebildningen vid SJ AB. Tappade affärer vid Infraord. Förbundsstyrelsen spårat ur. Årgång 92

Transkript

1 Svensk Trafiktidning 1 Februari 2011 Årgång 92 Lönebildningen vid SJ AB Tappade affärer vid Infraord Förbundsstyrelsen spårat ur En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg

2 ledare Förändringens vindar De avtalsrörelser som genomförts och avslutats 2010 innebär en hel del förändringar för TJmedlemmar på både spårtrafikavtalsområdet och det statliga området (på bussidan körde parterna på i invanda hjulspår). Alla är inte odelat positiva till nymodigheter som decentraliserad lönebildning, sifferlösa avtal, lönesamtal, tillsvidareavtal o s v, o s v. Det är inget att förvånas över. Det är mänskligt att känna osäkerhet inför förändringar. Medlemmarna i TJ har dock som regel kvalificerade arbetsuppgifter och viktiga funktioner i de verksamheter där de verkar. Det är ett faktum att just sådana kategorier har mest att vinna på att den egna lönen fastställs i samtal med chefen och att löneökningsnivån ska bestämmas utifrån det egna företagets förutsättningar. Arbetsgivarna har länge velat ha nya former för lönebildningen och sett lönen som ett verksamhetsstyrningsinstrument. Lönesystemen ska bidra och stimulera till ökad produktivitet. Arbetsgivarna vill av tradition att det löneutrymme som finns ska fördelas rättvist och efter kompetens och inte smetas ut lika för alla oberoende av arbetsinsats och engagemang. Ur individens perspektiv är spegelbilden av detta att hög ambition och engagemang över det vanliga måste löna sig och ge utdelning i lönekuvertet. Det nya ställer nya krav på förtroendevalda och anställda på den fackliga sidan. På samma sätt ställs nya och högre krav på företagen/myndigheterna och på de chefer som är satta att för arbetsgivarens räkning ta ansvar för lönebildningen. Jag är ganska säker på att också de sistnämnda ofta känner osäkerhet inför det nya. De steg mot nytänkande som tagits är nödvändiga. Fackliga organisationer (förutom Sacoförbunden) har de senaste åren tvingats konstatera vikande medlemstal och svårigheter att få med de unga in i facket. När det gjorts attitydundersökningar bland unga har det varit tydligt att den nya generationen på gott och ont är mer individualister än oss äldre. Man är mindre trakterad av generella lösningar och mer inriktad på möjligheten att i samtal med sin chef kunna påverka både lön och arbetsinnehåll m m. Inledande enkäter visar att de nya modellerna hittills fungerat bättre än belackarna befarat, om än inte perfekt på alla håll. Samma erfarenhet har tidigare gjorts på områden där de nya modellerna prövats längre än hos oss. Det finns på ömse sidor ett motstånd initialt. Man lär sig och blir duktigare allteftersom. Den viktigaste erfarenheten som gjorts på andra områden är emellertid: Inom ramen för ett system med decentraliserad lönebildning är det sådana kategorier medarbetare som TJ organiserar som blir vinnare. redaktion Svensk Trafiktidning Nr 1. Årgång 91. Februari 2011 Redaktion: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: Mail: kansli@tj.nu Ann-Charlott Juliusson Mail: ann-charlott.juliusson@tj.nu Björn Karlsson Mail: bjorn.karlsson@tj.nu Mail: jan.sandgren@tj.nu Stig Blomberg Mail: stig.blomberg@infranord.se Sören Svensson Mail: soren.svensson@trafikverket.se Ansvarig utgivare: Hemsida: Produktion: Exaktaprinting AB Tryck: Exaktaprinting AB Omslagsbild: Sundsvalls busstation, Navet Foto: Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. 2

3 Ny lönebildning inom spårtrafiken På försommaren förra året träffades ett nytt centralt spårtrafikavtal med TJ som part. Avtalet som gäller perioden från den 1 april 2010 till den 1 april 2012 berör mer än 1600 TJ-medlemmar vid en rad bolag. En viktig nyhet i avtalet var att parterna överenskommit om lokal lönebildning genom lönesamtal. Det innebär att medarbetarens lön sätts genom samtal och diskussion mellan medarbetaren och hans/hennes chef. Vid lönesamtalet bör också medarbetarens roll och utveckling i företagen behandlas. Ytterligare en nyhet i avtalet var att parterna centralt inte fastställde något löneutrymme. Ett av TJ skäl till detta var att tidigare har löneutrymmet då det fastställts centralt tenderat till att anpassas till minsta gemensamma nämnare. De centrala parterna överenskom om att lönerevisionerna skulle ske den 1 juni 2010 och den 1 juni 2011, men lämnade också utrymme för lokala parter att ändra tidpunkten och/ eller slå samman två förhandlingar till en. I det centrala avtalet redovisas en fyrstegsmodell över hur den lokala lönebildningen ska organiseras: Steg I: inledande genomgång mellan lokala parter av förutsättningarna för den lokala lönebildningen Steg II: lönesamtal Steg III: lokal förhandling mellan lokala parter där plösta problem löses och där överenskomna löner fastställs genom ett kollektivavtal Steg IV: lokala parter följer upp lönerevisionen En vital fråga för TJ medlemmar och förbundet är hur avtalet kommit att tillämpas och hur tillämpningen kan bli ännu bättre. Rom byggdes ju inte på en dag! För att få ett bra underlag för att gå vidare ställde TJ ett batteri av frågor till de TJ-föreningar och enheter som tillämpar spårtrafikavtalet. Frågorna ställdes i början av december och svaren strömmade in veckorna före jul. Efter sammanställning och analys av svaren kommer TJ att bjuda in fackliga företrädare inom området till en lönebildningskonferens där tilllämpningen av avtalet kommer att aktualiseras och diskuteras. Exempel på frågor som ställdes var Har några gemensamma aktiviteter (typ seminarier genomförts mellan chefer och lokala förtroendevalda för att processa avtalet? Upprättade de lokala parterna någon tidsplan för förhandlingsprocessen? Har överenskommelser träffats om andra revisionstidpunkter än vad som anges i det centrala avtalet? Vilka medlemsreaktioner har du mött avseende de lönesamtal medlemmarna ska ha/har haft med sina chefer? Sammanfattningsvis visar svaren att parterna genomgående var och en på sin kammare förberett sig för förhandlingarna. Det behöver inte vara fel, men det finns en del att vinna på om bolagen också tar initiativ till att lönesättande chefer och fackliga företrädare gemensamt och i seminarieform går igenom avtalet som innebär en radikalt ändrad lönebildning och diskuterar hur man bäst lägger Foto: Olle östman upp processen. Här borde man kunna bjuda till lite det kostar ju inget, eftersom det inte är en förhandling! Beträffande tidsplan så är det ju ofrånkomligt att bestämma tidpunkt för förhandlingarna! Men tidsplan kan vara mycket mer. Det borde ankomma på arbetsgivaren att snarast efter att det centrala löneavtalet undertecknats kalla den fackliga organisationen till möte och planläggning inklusive tidsättning av hela processen. Vid ett flertal bolag initierades detta inte ens innan sommaren. Parterna gemensamt har i ett flertal fall överenskommit om andra tidpunkter än de som framgick av det centrala avtalet ( och ). Det forts sid 6 3

4 I den ständigt aktuella frågan om tågförseningar uttalar sig Trafikverket enligt Metro på följande sätt: Vi mörkar ingenting. Vi räknar tåg som ankommer till slutstationen inom fem minuter. Inställda avgångar redovisas på en annan plats i statistiken. Vad man avser med detta kryptiska uttalande är att i fjärrtrafik räknas tågen som rättidiga om de ankommit till slutstation i tid eller högst fem minuter försenade. Under snökaoset i december kom sju av tio tåg i tid enligt Trafikverket. Men då hade man ju förstås inte räknat med inställda tåg! De finns ju på annan plats i statistiken. Trafikverkets sätt att hantera informationen i denna viktiga fråga måste förfinas. Syftet med förseningsinformation bör vara att ge kunder ett relevant underlag för att bedöma i vilken grad man kan lita på vad som anges i tidtabeller och köpeavtal (biljetter). Den kund som fryser på plattformen blir lika kall per tidsenhet oberoende om tåget är försenat eller inställt. Den som vill se hur det verkligen ser ut kan gå in på i marginaleninställt är inte försenat! Lönebildningen vid SJ AB Nu har det gått drygt ett halvår sedan det nya löneavtalet skrevs under. Som flera av deltagarna på de senaste lönekonferenserna kanske kommer ihåg var jag mycket positiv till konstruktionen och pläderade för denna. Men vad hände och hur blev utfallet? Och vad tycker medlemmarna? Det stora arbetet för TJ-föreningen vid SJ AB blev inte att gå in och förhandla kronor och ören på gammalt manér utan har varit att skapa ett nytt kollektivavtal Spåra SJ. Här har det varit många och långa möten. Orsaken till omfattningen har varit att vi också redigerat Spåra SJ vad beträffar språket med syftet att rätta rena felaktigheter, ta bort sådant som inte längre gäller och att göra texten mer lättläst. Så långt ett tufft arbete som varit värt besväret. När det gäller själva löneavtalet påbörjades arbetet med att tillsammans med arbetsgivaren och komma överens om tillvägagångssättet. Här kom vi snabbt överens och arbetsgivaren gick ut med en information till de lönesättande cheferna och vi till medlemmarna. Föreningsstyrelsen fick snabbt indikationer på att medlemmarna var undrande och några hörde av sig till kretsombuden med frågor. Därför tillverkades snabbt en frågor och svar som skickades ut till alla medlemmar och som dessutom lades in på föreningens nyhetssida. På grund av den tidsbrist som uppstod kunde någon utbildning av medlemmar eller lönesättande chefer ej genomföras vilket hade varit att föredra. Så småningom kom de lönesättande samtalen igång och kunde slutföras utan alltför många signaler om att man inte var nöjd med samtalen. Detta medförde ett mer handgripligt arbete med att fråga medlemmarna om man haft sitt lönesättande samtal och om hur det gått. Antalet medlemmar som hörde av sig och ville ha hjälp var förvånansvärt få och de ärenden som dök upp hanterades genom särskild överläggning där TJ föreningen tillsammans med medlemmen, den lönesättande chefen och HR genomförde ett nytt samtal. I vissa fall kom vi fram; i andra inte. I steg tre enligt avtalet gick vi tillsammans med arbetsgivaren igenom de föreslagna I-lögnerna och skrev under avtalet. Man kan konstatera att processen genomförts med förvånansvärt få problem. Dock kan man efteråt notera att flera medlemmar sagt sig vara missnöjda med utfallet men av olika anledningar inte hört av sig. Här känns det som att det finns mer att göra och att om vi ska fortsätta på den inslagna vägen måste vi få till en bättre dialog med medlemmarna under lönerevisionen. Här vilar ett stort ansvar på den lokala förtroendemannen som har att rapportera till föreningen. För att följa upp lönerevisionen har styrelsen beslutat att göra en lokal löneenkät och fråga medlemmarna vad de tycker. Detta för att alla skall få en chans att säga sitt. Enkäten genomförs som en så kallad websurvey och består av sju frågor i ett webbformulär. Frågan om deltagande går ut via mejl till samtliga Saco-medlemmar och en länk kommer också att finnas på föreningens nyhetssida. Resultatet av enkäten, som är anonym, kommer att publiceras i TJ Aktuellt SJAB och på nyhetssidan. Det sammanställda resultatet ligger till grund för hur vi forts sid 6 4

5 Verksamhetsplan för TJ Ny modell för TJ utbildning, fortsatt hög servicegrad, rekrytering av ombudsman, vässad kommunikation och nytt rekryteringsmaterial, styrelsen fastställde verksamhetsplan 2011 vid sitt möte i december. Kortare kurser, en till två dagar, tydligare målgrupper och möjlighet att avropa utbildningar när behov uppstår. Utbildningsverksamheten är mycket viktig för TJ. Vi ökar kompetensen, bygger TJ nätverken och ger alla ett ansikte på förbundet. Under första halvåret 2011 planerar vi att genomföra följande utbildningar: TJ i ett nötskal, kretsombudsutbildning (nybörjare), försäkringskurs, löneseminarium, Trygghetsutbildning (Trafikverket) Under andra halvåret 2011 planerar vi: TJ i ett nötskal, kretsombudsutbildning (vidareutbildning), arbetsmiljöutbildning (rehabfrågor) Var är veckokursen? Tillfälligt tjänstledig, skulle jag vilja svara. Vi har under de senaste åren märkt att alltfler får allt svårare att ta ledigt en hel vecka från jobb och familj. Kursen har genom åren betytt väldigt mycket för oss, många har fått vänner för livet men vi är övertygade om att det är dags att ta nya tag nu. Vi kommer att presentera en utbildningskatalog, allt kommer inte att genomföras varje år, med mindre moduler som kan kombineras efter de behov vi ser. Vi kommer att jobba mycket med vår kommunikation, en del har ni redan sett som t.ex. TJ-aktuellt direkt till alla medlemmar. Vår tidning ska genomlysas, nya mötesformer ska testas Öppet hus på kansliet och mellanårs träffar är exempel på det. Utan medlemmar inget TJ, nyrekryteringen är vital för oss. Vi ska ta fram ett nytt rekryteringsmaterial som kan bli ett bra stöd i det viktiga arbetet med rekrytering av nya medlemmar. Vi är duktiga, når bra resultat och finns där när våra medlemmar behöver oss. Det ska vi bygga vidare på i vårt rekryteringsarbete. Det nära förbundet, korta vägar och snabba svar. Stöd till våra förtroendevalda och medlemmar när det behövs är bland det viktigaste vi har. Vi fortsätter att ha hög servicenivå. Planen är lagd, kartan är ritad. Verkligheten brukar inte alltid överensstämma med kartan. Vi ser fram emot ett nytt verksamhetsår och kommer att rita om kartan om det behövs men också slipa kanterna på verkligheten om den blir alltför vass. Lotta Juliusson TJ trygghetsutbildning TJ genomförde januari en trygghetsutbildning tillsammans med Sveriges Ingenjörer. Utbildningen riktade sig till Saco förtroendevalda inom Trafikverket. Vi kunde samla 25 deltagare från olika delar av landet och från flera Saco-förbund. Upplägget var att gå igenom en förändringsprocess. Föredragningar om gällande lagar och avtal samt riktlinjer för omställningsarbetet inom Trafikverket genomfördes. Verksamhetsförhandling, konstatera arbetsbrist, omplaceringsskyldighet, turordningsförhandling, uppsägning, företrädesrätt till återanställning samt efter uppsägningstiden slut var de olika skeden som diskuterades. Deltagarna fick under utbildningen utarbeta checklistor för varje skede. Fokus var vilket ansvar och roll man har samt vad man som facklig företrädare ska tänka på i de olika skedena. Kursledningen bestod av Björn Karlsson och Sören Svensson från TJ samt Erik Lardenäs och Eva Lindquist från Sveriges Ingenjörer. Sören Svensson i marginalen Kurser Introduktionsutbildning Kretsombudsutbildning Trygghetsutbildning Förhandling och förhandlingsteknik Tvisteförhandlingar Arbetsmiljö Pensionsutbildning Försäkringar Förhandlingar och samverkan Lönebildning Styrelserepresentant; allt i olika nivåer har vi lagt in i grundutbudet. Utöver dessa utbildningar ordnar vi kurser när/om det behovs i andra frågor. 5

6 I samband med förbundsstyrelsens sammanträde den 9-10 december i Stockholm företogs om aftonen en spårvagnsfärd från Norrmalmstorg och ut på Djurgårdsslingan. Ekipaget utgjordes av ett dragfordon med släpvagn av typ Göteborgare, dvs museivagnar från 1950-talet som gått i Göteborg. Hela styrelsen befann sig i släpvagnen där av en händelse buffé serverades. I vändslingan vid Waldermarsudde illustrerades på ett påtagligt sätt den spårbundna trafikens svårigheter vid backtagning i snö med hala spår hjulen spann loss och trots tappra försök gick backen inte att forcera. Efter mera hjulspinn blev det att backa för att ta sats. Nu funkade det så tillvida att vagnarna i god fart faktiskt i alltför god fart tycktes besegra backen. Släpvagnen med styrelsen valde spårvägen medan dragfordonet förflyttade sig i tangentens riktning ut över vägen, stannade och blockerade! All spårvagnstrafik bortom Skansen bröts och förbundsstyrelsen erbjöds men avböjde ersättningsbuss mot civiliserade trakter. Styrelsen sågs sedermera i väl samlad tropp fotledes bege sig mot staden. Ingen hade kommit till skada. TJ-representanter från Nobina hävdade med emfas att gummihjul är bättre och att aldrig Nobina varit ur spår. Fan tro et! PS. Vid sammanträdesbordet visade styrelsen god vilja och debattlusta. Sålunda antogs kommunikationsplan för TJ liksom verksamhetsplan för förbundet för Man diskuterade ekonomin och redovisade allsidigt utvecklingen av verksamheten vid företagen där TJ har medlemmar. DS i marginalenförbundsstyrelsen spårat ur Forts. från sid 3 Ny lönebildning inom spårtrafiken var väntat beroende på att det centrala avtalet undertecknades så sent att den lokala processen hade varit svår att genomföra åtminstone vid de större bolagen före sommaren och framför allt före den 1 juni. Ett flertal lokala parter har överenskommit om sammanslagna revisionstidpunkter, till en revision t ex per eller Medlemmarna tycks överlag har reagerat positivt på lönesättning genom lönesamtal. Men en del ofta äldre medlemmar har känt en viss Forts. från sid 4 Lönebildningen vid SJ AB ska gå vidare vid kommande lönekonferenser och hur vi ska lägga upp vårt arbete inför nästa avtalsperiod. Än en gång kan vi konstatera att det varit en lång resa men att det gått förvånansvärt smärtfritt. Dock finns det förbättringar att göra varvid följande exempel kan noteras: vi bör sammanställa ett infomaterial (manual) som medlemmarna och förtroendemän kan använda inför och under det lönesättande samtalet. vi måste vara mer aktiva och skanna vad medlemmarna upplever under själva revisionen och vid de lönesättande samtalen. vi måste säkerställa att de lönesättande samtalen verkligen blir av och att de kommer igång i tid så att det inte blir tidsnöd i slutänden. vi måste säkerställa att de lönesättande samtalen protokollförs så att parterna vet vad man kommit överens om. Detta har inte gjorts i någon större omfattning den här gången. osäkerhet att förhandla själva. Behovet av att TJ förtroendevalda kan vara bollplank i såväl lönebildning som andra frågor har ökat. I vidstående artikel redovisar TJföreningen vid SJ AB hur man arbetar med det nya avtalet lokalt. Den är lästvärd för alla de som är intresserade av lokal lönebildning där man ersätter traditionella löneförhandlingar med löne(sättande) samtal. vi ska inte medverka i en procentdiskussion utan konsekvent hänvisa till att avtalet är sifferlöst och vilka principer lönen skall sättas efter. Så återstår frågan om vi skall fortsätta på den inslagna vägen. Vad medlemmarna tycker lär framkomma i enkäten och är det någon som frågar mig så är jag övertygad om att vi inte kan eller ska vika av från den inslagna vägen i varje fall inte ännu. Detta arbete måste vara långsiktigt och kräver att man vänjer sig vid formerna. Jag är också övertygad om att på sikt kommer det faktiska resultatet i kronor bli bättre men framför allt ger avtalet möjlighet att få till andra lösningar än bara pengar. Jag ser därför fram emot de kommande lönekonferenserna för att diskutera förbättringar och ta del av era erfarenheter. Olle Östman 6

7 TJ står bakom tillsvidareavtal på statens område Saco statliga förhandlingsorganisation Saco-S gjorde sent i höstas upp med Arbetsgivarverket om s k tillsvidareavtal. Det innebär att avtalsperiodens längd inte är definierad utan att avtalet gäller just tills vidare. TJ har ställt sig positiv till avtalskonstruktionen. ST förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar säger i Lag och Avtal 11/10 sig vara bekymrad inför kommande avtalsrörelser: Den största konsekvensen är att vi inte kommer att vara tre organisationer som byter fredsplikt mot löneökningar, vi blir bara två som kan jobba med den kraften. Med två avser hon Seko och ST. Så lät det under det kalla kriget och så tycks ST resonera även idag. Saco-S hotar inte med konflikt för att uppnå en vettig lönebildning för de statliga medlemmarna. Vi tror istället att lönebildning och lönesättning ska medverka till att målen för den statliga verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. En avgörande förutsättning för en väl fungerande verksamhet är att arbetsgivaren kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Lönesättningen är ett instrument för att säkerställa detta och ska stimulera till engagemang och utveckling i arbetet. Saco-S och Arbetsgivarverket har samsyn i dessa frågor och tror på samverkan kring lönebildning och konsensus i utvecklingsarbetet. Mot denna bakgrund har det varit enkelt för TJ att ställa sig bakom tillsvidareavtal och argumentera för detta i Saco-S styrelse och representantskap. I motsats till ST tror vi att våra statliga medlemmars kompetens och förmåga kan leda till en god löneutveckling. Saco-S och TJ tror på medlemmarna och avser vidareutveckla möjligheterna för lönesättande samtal och enskilda överenskommelser. Lönesättande samtal innebär att medarbetarens lön sätts i samtal mellan chef och medarbetare samtidigt som medarbetarens roll och utveckling diskuteras. Erfarenheterna av tillsvidareavtal från den kommunala sektorn är goda. Saco förhandlingsorganisation Akademikeralliansen har ett tillsvidareavtal sedan 2001, men förhandlar likväl löne- och villkorsfrågor parallellt med övriga arbetstagarparter. Även ett tillsvidareavtal är naturligtvis uppsägningsbart. Det centrala statliga tillsvidareavtalet kan sägas upp per den 1 oktober. Uppsägningstiden är sex månader. Utsikten att få ett av Arbetsgivarverket starkt önskat tillsvidareavtal uppsagt är en nog så kraftig påtryckning som andra åtgärder som andra arbetstagarorganisationer kan vidta. Medlemmarna i Saco-S har ökade möjligheter till en relevant utveckling av lön och anställningsvillkor. Det nya avtalet stödjer detta. Medlemsavgiften till TJ I Saco-Posten står följande att läsa. Saco-förbunden har de lägsta avgifterna på svensk arbetsmarknad. Ordinarie medlemsavgift till de vanligaste förbunden är för 2011: SRAT 225 kr i månaden, Sveriges Ingenjörer 228 kr, Civilekonomerna 273 kr, JUSEK 222 kr, DIK-förbundet 242 kr, Akademikerförbundet SSR 240 kr, Naturvetarna 230 kr, Trafik och Järnväg 190 kr och Lärarnas Riksförbund 300 kr. Till a-kassan (AEA) är avgiften densamma (90 kr) för medlemmar i alla de nämnda förbunden. I samtliga avgifter ingår en inkomstförsäkring (kompletterande inkomstskydd vid arbetslöshet). Trots att TJ leder avgiftsligan är medlemmarna mycket nöjda med förbundet. Detta gäller särskilt de medlemmar som på ett mer konkret sätt fått hjälp av någon av våra förtroendevalda eller ombudsmän. Omvittnat är att TJ är ett nära förbund med korta kontaktvägar och där medlemmarna alltid ska få snabb och kompetent hjälp. TJ har haft oförändrad avgift under en längre tid trots att kostnader av olika slag hela tiden ökar och trots att vi under lågkonjunkturen p g a höga arbetslöshetstal tvingades skjuta till medel till inkomstförsäkringen. Förklaringen till detta är bl a att vi hela tiden sakta men säkert växer och att vi kämpar för att vara kostnadseffektiva. Ett orosmoln är att medelåldern i förbundet är ganska hög. Under 2011 kommer ett stort antal medlemmar att gå i ålderspension och det gäller att vi kan fylla på med medlemmar i den yngre generationen. Det kan naturligtvis inte uteslutas att vi tvingas höja medlemsavgiften men med största säkerhet skulle vi även om vi tvingades till detta kunna stoltsera med att ligga i topp jämfört även med andra kostnadseffektiva Saco-förbund. Björn Karlsson i marginalen 7

8 I tidigare nummer av tidningen samt i TJ-Aktuellt har vi riktat kritik mot att Nobina Sverige AB utestänger de många TJmedlemmarna i bolaget från inflytande och delaktighet. Stingsligt påminner bolaget om att man följer de lagar som finns och att TJ borde respektera detta!! Framgångsrika bolag brukar inte slå sig för bröstet och nöja sig med att man följer lagar och avtal. TJs medlemmar i bolaget känner inte igen sig i de värderingar Nobina Sverige AB säger sig stå för. Förutom hänvisningen till att Nobina följer lagen har vi inte fått någon godtagbar förklaring till att det största tjänstemannafacket i bolaget stängs ute från samtal. Faktum är att bolaget under många år tidigare har förhandlat med TJ samt låtit TJ vara representerat i bolagsstyrelsen. Det är således först nu man utesluter TJ och i stället strikt följer de lagar som faktiskt varit i kraft 24 respektive 35 år. Nobina Ert agerande är inte någon framgångsfaktor! i marginalennobina igen! BJörn karlsson SL skiftar organisation från 1 maj Diskussioner och förhandlingar om ändrad huvudorganisation vid SL har pågått under en stor del av 2010 och fortsätter. Datum för ikraftträdande av den nya organisationen har flyttats fram och nu fastställt till den 1 maj. Genom intresseanmälaningar som Saco-förbunden ställt sig bakom får parterna en bra bild över medarbetarnas kompetenser, motivation och lämplighet inför förhandlingar om inplaceringar och tillsättningar. Parterna har bedömt att en övertalighetssituation uppkommer efter att det den nya organisationen bemannats. Därför har parterna efter förhandlingar överenskommit om särskilda trygghetsåtgärder som bland annat innebär förlängda uppsägningstider, hjälp att söka nytt arbete samt avtalspension. Tillsvidareanställda medarbetare som blir oplacerade och övertaliga sägs upp p g a arbetsbrist. Uppsägningstiden förlängs i dessa fall med sex månader. Det innebär uppsägningstider från åtta månader för dem med kort anställning till arton månader för dem med lång anställning. Avsikten är att uppsagda medarbetare snarast under uppsägningstiden ska befrias från arbetsuppgifter och kunna söka nya arbeten. Om medarbetaren får ny anställning under uppsägningstiden sker ej någon samordning, dvs det blir möjligt att utkvittera dubbla gager. Det är en bra stimulans. En tillsvidareanställd medarbetare som senast 31 december 2011 har fyllt 61 år kan komma att erbjudas särskild avtalspension, som innebär pension på nivån 75 % fram till och med månaden före den under vilken medarbetaren fyller 65 år. Under tiden med särskild avtalspension fullföljer arbetsgivaren inbetalningarna av pensionsavgifter, vilket innebär att man undviker negativa framtida konsekvenser på pensionen. En eventuell ny anställning utanför Stockholms Läns Landsting, SLL innebär så kallad samordning. En samordningsbefrielse upp till fyra basbelopp beviljas dock. TJ anser att de trygghetsskapande åtgärder som förhandlats fram utgör ett tämligen gott skyddsnät. TJ har ett knappt 40-tal medlemmar vid SL. Alla berörs dock inte av omorganisationen. Vid SL finns en sedan länge etablerad Saco-förening, men p g a det omfattande förändringsarbetet arbetar också en ombudsmannadelegation i frågan bestående av en ombudsman från vardera TJ, Jusek och Sveriges Ingenjörer. Delegationen bevakar även de intressen som andra Saco-förbund har. jan sandgren 8

9 Tappade affärer TJ frågar Hur tänker du fira jul? Är du nöjd med vintern? Foto: Sören Svensson Ralf Hägglund, arbetsledare Infraord, Sundsvall. Infranord har förlorat drift och underhållskontraktet på Mittbanan och Ådalsbanan till VR-Track. Kontraktstiden sträcker sig över perioden 1 juni 2011 till 31 maj 2016 med möjlighet att utlösa en option på maximalt ett plus ett år. VR-Tracks anbud var klart lägre än Infranords anbud. Infranords personal som direkt berörs av det tappade kontraktet finns bl.a. i orterna Sundsvall, Sollefteå, Ånge och Östersund. Eftersom det är en stor affär är det många personer som berörs och dessa måste nu fundera på sin framtid. Går det att stanna kvar inom Infranord eller ska jag söka mig till VR- Track? Hur kommer Infranord att agera? Blir det uppsägningar på grund av arbetsbrist eller kommer det att finnas möjlighet att acceptera jobb åt Infranord på annat håll i landet och på så sätt ha anställningen kvar? Kommer VR-Track att vara intresserade av att anlita Infranord som under entreprenör? Den tappade affären gör att jag ställer mig några frågor. Är det rimligt att tiden mellan tilldelningsbeslut och övertagande ska vara mindre än sex månader? Är det rimligt att ha så korta kontraktstider som fem år (som kanske blir sju)? Häromdagen hörde jag ett samtal som handlade om busstrafiken i en ganska stor ort. Där var kontraktstiden tio år, däremot vet jag inte hur långt i förväg entreprenören fick reda på att han fått uppdraget. Rimligen bör det vara ganska lång tid i förväg för att kunna anställa och utbilda personal, åstadkomma turlistor, ordna reparationer och service för bussarna, kanske skaffa nya bussar mm. Av samtalet framgick mycket tydligt att bussföretaget ansåg att en lång kontraktstid gav mycket bättre möjligheter att genom planering och investering på lång sikt göra trafiken bättre och billigare. Så åter till Mittbanan och Ådalsbanan. Skulle det inte vara lättare för att företag att satsa på personal och maskiner om man visste att man fick behålla affären under lång tid? Skulle det inte vara lättare för en person att byta till en ny arbetsgivare om man visste att anställningen hos den nye arbetsgivaren kommer att vara längre tid än fem år? Kanske kan det vara lättare att välja en ny arbetsgivare om man som i bussbranschen varit med om flera byten av entreprenörer men för anställda inom Infranord som berörs av förändringen och som varit Infranord trogna under lång tid måste det kännas svårt att byta arbetsgivare och därför finns risk att en ny entreprenör kommer att få svårt att fylla personalstyrkan. Dessutom kan den som tappat affären få svårt att på kort tid anpassa personalstyrkan och andra kostnader till en nivå som passar för kvarvarande arbeten. Eventuella extrakostnader måste på något sätt hanteras och det kan bara tas igen genom större vinst i andra affärer. Enligt min åsikt borde en ny entreprenör få lång tid på sig innan ett nytt uppdrag påbörjas och dessutom bör kontraktstiden vara ordentligt tilltagen. Stig BLomBerg Åke Ryman, 51 år, Sundsvall, platschef vid Infranord Svar: Eftersom jag gillar skidåkning är det här en bra Ingemar Fors, 65 år, vinter med mycket snö, men Södertälje, pensionerad kanske i kallaste laget. driftledare vid Nobina Jag kommer att fira jul i Stuvsta med mina barn och barnbarn. Malin Nyman, 38 år, Hjärnarp, marknadsansvarig vid Järnvägskolan i Ängelholm Mats Bylund, 51 år, Svar: Vintern har varit helt Härnösand, arbetar underbar med mycket snö som arbetsledare vid och mycket pulkaåkning. Infranord. Härligt! Det blir i vanlig ordning en vit jul med familjen, barn, syskon och syskonbarn hemma i Härnösand., 66 år, Tumba, ombudsman vid TJ Svar: Utifrån personliga utgångspunkter har det varit en kanonvinter med Susanne mycket längdskidåkning. Alemyr, 48 år, Nol, Ur branschsynpunkt assistent vid har Trafikverket. det varit en katastrof. Det Jag behövs tänker mer fira snöskottning julen hemma med och fler familjen spår! där alla barn, barnbarn, föräldrar och svärföräldrar träffas. Tomten kommer och det blir mycket god julmat. Foto och intervjuer: Sören Svensson Foto och intervjuer: Sören Svensson 9

10 i marginalen Förhandlingar DSB Uppland fortsätter DSB tar som bekant över trafiken på Upptåget från SJ AB med trafikstart den 12 juni och gör det under bolagsnamnet DSB Uppland AB. Förhandlingar inleddes i december och har fortsatt under januari och februari. Nästa förhandlingstillfälle är den februari. DSB finns sedan tidigare i Sverige genom DSB Sverige Öresundståg, DSBFirst Väst, DSB Småland samt Roslagståg. Varje bolag har eget organisationsnummer och är unik medlem i arbetsgivarorganisationen Almega och tillämpar spårtrafikavtalet. DSB Uppland AB har nu sökt medlemskap i Almega. LAS 6b ska tillämpas vid övertagandet av verksamheten, vilket innebär att nu anställd personal erbjuds övergång till det nya bolaget. Trafikverket ska finnas på färre orter Planen på att ha färre kontorsorter i framtiden står fast. Det menar Gunnar Malm som är generaldirektör vid Trafikverket. Det är en av de planerade förändringar som berör många av våra medlemmar. Uppsägningar ska begränsas så mycket som möjligt enligt Gunnar Malm. Han pekade bland annat på stora pensionsavgångar och en aktiv omställningsorganisation som ska göra att de förändringar som sker går så bra och smidigt som möjligt. Hela effektiviseringsprogrammet, som Trafikverket nu satt igång, innebär en minskning av ca 1500 årsarbeten, varav 700 är anställda och 800 är konsulter. Av minskat antal konsulter avses ca 400 årsarbeten växlas till egna anställda. Sören Svensson Sista tåget har gått TGOJ är nu en del av Green Cargo. Sedan årsskiftet är verksamheten vid TGOJ inkorporerad i Green Cargo. Administrationen i Eskilstuna hårdbantad. Green Cargo satsar på att utveckla verkstaden men allt drivs under namnet Green Cargo. Det tuffa beskedet kom en solig dag i augusti Knappt hade semestrarna tagit slut innan vi kastades in i en förändringsprocess som inte liknade något annat vi varit med om. Mikael Stöhr, Vd Green Cargo informerade oss om sina planer vilka bl. a. innebar att all trafik skulle in i Green Cargo-systemen, administrationen minimeras och expansion av verkstaden i Eskilstuna. Renodling av verksamheten, all produktion under en hatt och resultatförbättring var nödvändig anförde Mikael Stöhr. Allt skulle vara förhandlat och genomfört till mitten av december. Slutresultatet blev att lokförarna och verkstadspersonalen nu är överförda till Green Cargo. Vissa administratörer och specialister har fått nya befattningar på Green Cargo. MA-loken har bytt hemvist, från TGOJ till Green Cargo. Verkstaden har fått visst utökat administrativt stöd men i övrigt pågår fortfarande nedmonteringen av ett ärevördigt bolag som har sina rötter 1850-talets Sverige. Järnvägsbolaget TGOJ har ingen egen trafik längre. TGOJ har sina rötter i den blomstrande verksamheten i Bergslagen under 18oo-talets mitt. Ett antal mindre banor, OFWJ, FLJ, ÖKJ tidigare KHJ (vad det står för hittar du på nätet) slogs 1931 samman och bildade Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds järnvägar, TGOJ. Malmen från gruvorna skulle till den toppmoderna Östersjöhamnen för vidare transport ut i världen. Bolaget nöjde sig inte med malmtransporter, såväl persontrafik på räls som busstrafik fanns också på menyn. Stora investeringar gjordes i bolaget under 1950-talet då ett avtal hade tecknats med SJ. Banan elektrifierades, rälsen rustades upp och fjärrstyrning infördes. Nya moderna fordon köptes in, MA-loken var revolutionerande när de började rulla. Det sista malmtåget kördes den 19 april Under åren har många olika ägare och företagslösningar passerat förbi TGOJ. De senaste åren har bolaget bedrivit nationell spårbunden trafik med inriktning på kundanpassade transportlösningar inklusive fordonsunderhåll. TGOJ var ett smidigt och kompetent järnvägsföretag. Det lilla bolagets fördelar, närhet och stenhårt engagemang tilltalade kunderna. Vi har mycket att lära av TGOJ, låt oss ta med oss det som är bra in i Green Cargo, sa Mikael Stöhr vid ett av våra möten. Jag håller med Mikael, enkla beslutsvägar, nära till kunden, nära till medarbetaren, fokus på lösningar inte på problem. Vi tar emot det med öppna armar. Lotta Juliusson 10

11 Ny styrelse i TJ-föreningen vid SJ AB Fackliga företrädare diskuterar TJ och SJ AB framtid. Stående fr vä Hans Lagerkvist, Anders Eriksson, Per Hammarqvist föreningsordförande, Håkan Österlig, Anders Bolander, sittande fr vä Håkan Dahl, Thomas Vallgren. Det nya löneavtalet är färdigförhandlat och skall följas upp och utvärderas tillsammans med arbetsgivaren. Arbetsgivaren vill också förändra verksamheten. Det normala MBLförhandlandet och arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande. En rivstart på 2011 är det minsta man kan säga! Mitt i den hektiska situationen står föreningen dessutom inför att Nils Gunnar Nyholm, skall gå i pension efter många år som föreningsordförande och som facklig företrädare för TJ. Detta faktum innebar att en ny ordförande valdes på höstmötet, men det är nu verksamheten skall sättas igång. Det är många tankar som kommer över en när man skiftar ordförande särskilt en som suttit länge. Hur gör vi nu och ur går vi vidare? Vi kom fram till att det vore bra att samla styrelsen under ett par dagar för att diskutera de frågeställningar som kan sammanfattas under rubriken var är vi och vart vill vi?. Med start den 11 januari genomförde styrelsen en tvådagars konferens för att få möjlighet att teambilda och diskutera framtiden. Dessutom genomfördes ett konstituerande styrelsemöte. Fackliga företrädare och skyddsombud från TJ-föreningen vid SJ AB inledde övningarna i Saco-huset på Lilla Nygatan i Gamla stan, där TJ har sitt kansli. Efter en kort presentationsrunda där även och Björn Karlsson från kansliet deltog påbörjades ett grupparbete vars syfte var att titta i kristallkulan inför framtiden och analysera situationen. Här diskuterades allt ifrån var vi som förening har för utmaningar till vad respektive facklig förtroendeman eller Foto: Olle Östman skyddsombud har för ambition med sitt eget uppdrag. Sent på eftermiddagen kunde vi sammanfatta diskussionen och slå fast en strategi och ett övergripande mål för föreningen. Senare kunde vi med detta som grund konstituera oss och så var dags för årets första styrelsemöte med beslut om fastställande av verksamhetsplan för 2011 samt beslut om att gå ut med en löneenkät till samtliga Saco-medlemmar på SJ AB. Löneenkäten kommer att genomföras på webben som en så kallad websurvey. Detta för att få ett underlag till kommande lönekonferenser inom TJ. De två konferensdagarna vill jag sammanfatta på följande sätt: Syftet med förändringsarbetet är att skapa ett team av fackliga företrädare som efter sina förutsättningar tar ansvar för sitt förhandlingsområde och på så sätt får en stor delaktighet i föreningens beslut, agerande och inflytande på arbetsplatsen. På detta sätt kommer vi också närmare våra medlemmar och kan genom detta höra och se vad som händer och får dessutom reda på vad medlemmarna tycker. För att lyckas med uppdraget behövs viss kompletterande facklig utbildning. Styrelsens arbetssätt kommer i viss utsträckning att förändras genom en mer tydlig uppdelning av arbetsuppgifterna på förtroendevalda såväl inom som utom föreningsstyrelsen. Inflytandet sprids därigenom på fler händer och föreningen blir mindre sårbar om någon händer. Olle Östman 11

12 POSTTIDNING B Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, Stockholm Arriva Skandinavien organiserar om Arriva bedriver tåg- och bussverksamhet i Sverige liksom busstrafik i Danmark. Bland annat körs Pågatågen lokaltrafiken med tåg i södra Sverige av Arriva. TJ har styvt tjugotalet medlemmar inom Arriva tågverksamhet och knappt tio inom Arriva bussverksamhet. Arriva Skandinavien är ett dotterbolag till engelska Arriva med huvudkontor i London. Arriva togs under hösten över av Deutsche Bahn DB, men företagsnamnet Arriva avses behållas för verksamhet utanför Tyskland. Arriva är Danmarks största bussoperatör med över 1700 bussar och en marknadsandel som överstiger 50 %. Busstrafiken i Sverige omfattar ca 650 bussar företrädesvis i Stockholm och södra Sverige. DB Regio Sverige AB tog från december 2010 över Östergötatrafiken från SJ AB. DB Regio Sverige AB driver även Botniatåg AB ägandeandel 60 % - tillsammans med SJ AB. Förhandlingar pågår för närvarande om etablering av lokala kollektivavtal inom spårtrafikavtalets ram. DB Regio Sverige AB trafikerar Jönköping Foto: Sören Svensson Efter DB övertagande av Arriva samordnas vissa verksamheter samtidigt som Arriva Skandinavien delas med separata huvudkontor - ett för Danmark och ett för Sverige. Det danska huvudkontoret är beläget vid Kastrup och det svenska placeras Stockholm, men med filialkontor i Malmö. Personalförflyttningar ska undvikas. TJ och övriga fackliga organisationer har förhandlat med Arriva om den nya organisation och om tillsättning av ett flertal chefstjänster. Arriva Sverige delas upp på en tågdivision och en bussdivision. Inom tågdivisionen opererar Pågatågen, Kinnekullebanan, Östergötapendeln och Botniabanan. i marginalen Nytt från EuroMaint Rail Till ny verkställande direktör i Euro- Maint Rail har utsetts Ove Bergkvist. Han efterträder tillförordnade VD:n Petter Arvidsson senast den 30 juni. Ove Bergkvist kommer närmast från Cardo, där han ansvarat för divisionen Entrance Solutions. Underhållsföretaget Mantena, ägt av Norges Statsbaner, har tecknat avtal med EuroMaint Rail om underhållstjänster på NSB:s motorvagnar BM73. Motorvagnarna trafikerar sträckan Oslo Göteborg. Underhållet utförs nattetid i EuroMaint Rails verkstad i Göteborg. Ett ramavtal har tecknats med VGT avseende revisioner av tankvagnar och upparbetning av godsvagnshjul i Sverige. VTG är Europas största privatvagnsägare. Ramavtalet innebär att EuroMaint Rail etablerar en pool för hjulaxlar för godsvagnar, ansvarar för upparbetning, förrådshållning, löpande inventering och kontroll av VTG hjulaxlar i Sverige. Hjulpoolen hanteras av EuroMaint Rails verkstad i Örebro Ramtalet omfattar dessutom fortsatta revisioner av tankvagnar vid EuroMaint Rails VPI-certifierade godsvagnsverkstad i Landskrona. Karin Nyberg TraffiCare går ur SJ-avtal Den 25 januari sa TraffiCare upp affärsavtalen med SJ AB avseende X2 och loktåg. Uppsägningstiden är 12 månader. Bolaget konstaterar att detta kan leda till uppsägningar av ca 150 tillsvidareanställda. Affärerna motsvarar ungefär en femtedel av TraffiCare omsättning. Uppsägningen av affärsavtalen motiveras av kraftig olönsamhet. TJ känner sedan en längre tid till de omfattande förlustaffärerna som gjort att TraffiCare blöder sedan en längre tid tillbaka. Mot den bakgrunden anser TJ att det fattade beslutet är riktigt och i annat fall skulle riskera TraffiCare totala verksamhet. Under en längre period har TJ medverkat i strukturella förändringar och effektiviseringar vid TraffiCare. Dessa har dessvärre inte varit tillräckligt framgångsrika. TJ har i förhandlingar med bolaget markerat vikten av att omställningsarbetet omedelbart inleds och det nödvändiga i att bolagsledningen kontinuerligt informerar de anställda om vad som händer. Trygghetsrådet måste kopplas in på ett tidigt stadium. TJ hävdar vidare att medel måste tillskjutas för att omställningsarbetet ska bli framgångsrikt. Bolaget måste beakta att omställningsarbetet för de som sägs upp noga följs av de som får vara kvar i bolaget.