Projekt Gullspångslaxen

Transkript

1 Projekt Gullspångslaxen Uppföljningsdokument 216 Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat

2 Innehåll INLEDNING OCH SYFTE... 3 GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING... 3 EKOLOGI... 4 Laxens och öringens livscykel... 4 Laxens och öringens krav på vattenkvalitet... 5 UPPFÖLJNINGSDATA... 5 Ekologisk status... 5 Vattenföring... 5 Vattenkemi... 6 Kväve... 6 Fosfor... 7 Kväve/fosforkvot... 8 Syreförbrukande material... 9 ph och alkalinitet... 9 Metaller... 9 Stora Åråsforsen... 1 Gullspångsforsen Utsättning av lax- och öringungar års lek Fiskundersökningar DNA-undersökningar Lekgropsräkningar TILLSYNSINSATSER... 2 HÄNDELSER OCH UTFÖRDA ÅTGÄRDER Arbeten med reservatet... 2 IPN i Vänern... 2 Genbank KOMMANDE ARBETEN Gullspångsforsen Gullspång River Action Plan KÄLLFÖRTECKNING Omslagsfoto: Gullspångsforsen. Foto: Håkan Magnusson. 2

3 INLEDNING OCH SYFTE Projekt Gullspångslaxen genomfördes under åren för att förbättra möjligheterna att bevara det vildlekande beståndet av Gullspångslax i Vänern. Projektet har inneburit en minskad korttidsreglering, restaurering av Gullspångsforsen samt en utökning av lek- och uppväxtområden i Åråsforsarna. Efter att projektet avslutats bildades en förvaltningsgrupp under ledning av Länsstyrelsen. Uppföljning sker årligen för att övervaka miljön och för se hur lax- och öringpopulationerna utvecklas. Även fisketillsynen följs upp eftersom otillåtet fiske är en faktor som allvarligt begränsar laxens- och öringens möjligheter att utveckla livskraftiga bestånd. GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING Gullspångslax och Gullspångsöring har efter istidens slut stängts inne i Vänern och anpassat sig till att leva helt och hållet i sötvatten. Det finns i nuläget två kända stammar av lax och tre kända stammar av insjööring i Vänern. Dessa är förutom Gullspånglaxen och Gullspångsöringen, Klarälvslax och Klarälvsöring vilken leker i Klarälven och Tidanöring vilken vandrar upp i Tidan. Respektive lax- och öringstammar kan fortfarande korsas med varandra, men har med tiden utvecklat lokala anpassningar till de vattendrag de lever i. Genomförda genstudier visar på att Vänerns stammar är mer släkt med stammar från Östersjön, främst Finska Viken, än med bestånden vid västkusten. 1 Årsungar av Gullspångslax i september Palm S. m.fl

4 EKOLOGI Laxens och öringens livscykel Efter att ha levt 4-5 år i Vänern återvänder laxen och öringen till sina uppväxtområden i älvarna för att leka. En mindre andel fiskar väntar ännu längre. En årsklass återvänder således första gången spridd under olika år. Detta gör att den genetiska variationen breddas genom blandning av årsklasserna samt att sårbarheten vid en spolierad leksäsong minskar. Gullspångslax och Gullspångsöring återvänder till lekområden vid Stora och Lilla Åråsforsen samt numera även till Gullspångsforsen. Orientering sker främst med lukt- och smaksinnet. Kortare dagslängd och lägre vattentemperatur sätter igång vandringen. Höstregn med ökad vattenföring och starkare ström som följd stimulerar också fisken att stiga. Öringen stiger först i september till oktober och laxen något senare. I mitten av december är leken avslutad. Många av fiskarna vandrar ut och kan återkomma och leka igen. För leken krävs strömmande vatten och lämpligt grusmaterial. Honorna skapar lekgropar vari rommen läggs. När fisken har lagt sin rom så täcks gropen över, vilket bildar en lekhög. Rommen övervintrar i gruset och är beroende av en konstant vattengenomströmning för att få tillräcklig syretillförsel. Överlagring av sediment kan därför skada rommen. När kläckning sker bestäms av vattentemperaturen. Milda vintrar gör att rommen kläcks tidigt på våren då tillgången på föda är för liten. Under de första veckorna stannar ynglen nere i gruset och livnär sig på sina gulsäckar. Sedan letar de upp en plats i skydd av ett block, där strömhastigheten är lägre, och lever av vad som förs förbi med strömmen. I början är det plankton som utgör föda, men ungarna övergår successivt först till insektslarver och puppor och sedan till småfisk allt eftersom de växer. En god tillgång till bottenfauna, i synnerhet vattenlevande insekter, är därför av stor vikt. Även vattentemperaturen är viktig eftersom varmare vatten innehåller mindre syre. En skuggande vegetation vid uppväxtplatserna är därför mycket viktig. Lekfisk i Gullspångsforsen 28 Foto Dan Thorsén. 4

5 Ungarna stannar i ett eller två år i älven innan de genomgår smoltifiering, d.v.s. anpassning till ett liv i öppet vatten, och vandrar ut i Vänern. Här lever fiskarna i de öppna vattenmassorna där de jagar mindre fiskar, framförallt siklöja och nors. Laxens och öringens krav på vattenkvalitet Lax och öring är beroende av en god vattenkvalitet. God tillgång på syre och ett neutralt ph är viktigt för rommens överlevnad. Laxen är något känsligare för ph än öringen. Om omgivande mark har lågt ph (<5,4) kan giftigt aluminium fällas ut till vattendragen. En annan viktig parameter är halten av ammoniumkväve. Detta då ammonium kan övergå till giftig ammoniak. Enligt gällande miljökvalitetsnorm för fisk och musselvatten bör ammoniumhalten inte överstiga 4 g/liter, men problem kan uppstå redan vid halter kring 2 g/liter. UPPFÖLJNINGSDATA Ekologisk status Gullspångsälven nedströms Skagern har måttlig ekologisk status enligt klassningen från 216. Det är hydromorfologiska parametrar som drar ner statusen, då främst vattenregleringen. 2 Strandzonen är påverkad och saknar många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Elfisket visar på måttlig status. Vattenföring Medelvattenföring i Gullspångsälven vid mynningen i Vänern var under perioden 1981 till 21, enligt SMHIs uppgifter, 66 m 3 /s. Medelhögvattenföringen under samma period var 167 m 3 /s medan medellågvattenföringen var c:a 15 m 3 /s. 3 Gällande vattendom för Gullspångs kraftverk innebär en minimitappning på totalt 9 m 3 /s, varav c:a 3 m 3 /s tappas genom Gullspångsforsen. Det finns även möjlighet att tappa 5 m 3 /s extra som lockvatten under sammanlagt 2 dygn. Figur 1 Vattenföringen, månadsmedelvärden, i Gullspångsälven vid kraftverket, m 3 /s, åren 27 till VISS SMHI SMHI

6 År 216 präglades av låg vattenföring och årsmedelvärdet var på c:a 53 m 3 /s. Med undantag av maj och juni låg vattenföringen under medelvärdena för perioden 28 till 216. Årets högsta dygnmedelvärden på 88 m 3 /s inträffade den 2 till 4 maj. Det lägsta dygnsvärdet låg på 15 m 3 /s och denna vattenföring rådde under stora delar av perioden juli till och med oktober. Inga perioder med minimitappning förekom under 216. Figur 2 Vattenföringen, dygnsmedelvärden och stationskorrigerade värden, vid mynningen i Vänern, m 3 /s, år 216 samt medelvärde dygn för dygn Medel Vattenkemi Mätningar sker månadsvis vid en punkt (kallad Södra Råda) i Gullspång, uppströms vattenkraftverket, i regi av SLU. Mätning sker på,5m djup. Kväve Medelvärdet för totalkväve under 216 var 531 g/liter. Högst halt av totalkväve, 577 g/liter, uppmättes i februari och lägsta uppmätta halt var 456 g/liter, vilket uppmättes i augusti. Således var det ingen större fluktuation i halterna under året. Ammoniumhalterna är låga, medelvärdet för 216 var 11 g/liter. Högst halter av ammonium vid den aktuella mätpunkten uppkommer mestadels i augusti. Detta år inföll också ett av de högre värdena i augusti, men toppnoteringen på 24 g/liter uppmättes dock i juni. Det syns en nedåtgående trend för totalkväve i den aktuella punkten mellan 1994 och 216. Det finns även en nedåtgående trend när det gäller ammoniumkväve. 5 SMHI

7 Figur 3 Årsmedelvärden av totalkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. Figur 4 Årsmedelvärden av ammoniumkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 22 till Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten har ett riktvärde på 4 g/liter. Tabell 1 Halter av totalkväve och ammonium 216, g/liter. 8 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-N NH4-N 5 7 < Fosfor Fosforhalterna är genomgående låga. Medelvärdet för totalfosfor under 216 var 11 g/liter. Totalfosfor uppvisade små variationer under året. Högsta värde, 15 g/liter, uppmättes i juni. Under perioden har de högsta värdena vanligen uppmätts i maj. Minvärdena uppmäts normalt i november eller december. Så även 216 då lägsta värde, 7 g/liter, uppmättes i december. Trenden för totalfosfor är nedåtgående mellan 1994 och SLU SLU SLU

8 Figur 5 Årsmedelvärden av totalfosfor i Gullspångsälven, g/liter, för åren 22 till Gränsen för Höga halter enligt SNV går vid 25 g/liter. Tabell 2 Halter av totalfosfor 216, g/liter. 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-P Kväve/fosforkvot I den aktuella mätpunkten råder ett stort kväveöverskott vilket gör att fosformängden styr den biologiska produktionen i vattendraget. Framförallt i Åråsforsarna är det kraftig påväxt på bottensubstratet. Figur 6 Kväve/fosforkvot, %, under Blå linje anger gränsen för kväveöverskott medan det mellan grön och blå linje råder balans mellan näringsämnena Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 9 SLU SLU SLU

9 Syreförbrukande material Halterna av syreförbrukande material, mätt som totalt organisk kol, i Gullspångsälven är låga till måttliga. Detta indikerar goda syreförhållanden. Halterna låg på en jämn nivå även under 216. Medelvärdet låg på 8,2 mg/liter. Det högsta värdet, 9,3 mg/liter, uppmättes i maj och det lägsta värdet, 7,5 uppmättes i december. Det finns en trend mot ökande halter mellan 1994 och 216. Figur 7 Årsmedelvärden av TOC, mg/liter åren 22 till Gränsen för "Hög halt" går vid 12 mg/liter enligt SNV:s bedömningsgrunder. Tabell 3 Halter av totalt organiskt kol, g/liter, år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC 7,6 8,1 8, 8,6 9,3 8,2 8,5 8,6 8,6 8, 7,7 7,5 ph och alkalinitet Gullspångsälven har ett stabilt neutralt ph. År 216 låg medelvärdet för ph på 6,9 i SLU:s mätningar. Lägsta uppmätta ph under 216 var 6,8 vilket uppmättes i februari och i april. Alkaliniteten ligger inom intervallet God buffringskapacitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 14, medelvärdet för 216 var,17 mekv/liter. Metaller Halterna av metaller i vattnet mäts 12 gånger per år, av SLU vid provpunkten Södra Råda, och låg 216 genomgående i intervallet Låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. (För aluminium saknas sådana bedömningsgrunder.) Det syns svaga uppåtgående trender för aluminium, bly, kadmium, och zink mellan 23 och 216. Krom har en nedåtgående trend. För koppar och nickel syns inte några särskilda trender. 12 SLU SLU Naturvårdsverket

10 Tabell 4 Årsmedelvärden av metaller i vatten, g/liter, Koppar 1,14 1,34,81,84,89,84,98,73,9 Zink 2,7 3,5 2,4 2,7 2,8 2,4 3,2 2,5 3,6 Kadmium,9,1,8,7,7,8,9,1,12 Bly,26,24,15,19,17,22,33,2,22 Krom,4,42,33,34,32,32,31,31,32 Nickel,7,85,65,68,58,63,67,81 2,41 Aluminium Bottenfaunaundersökningar Stora Åråsforsen Undersökningar av bottenfaunan vid Stora Åråsforsen sker i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Provtagning sker i november månad. Bottenfaunan är mycket artrik och individrikedomen varierar från måttligt hög till mycket hög. Förekomster av föroreningskänsliga arter indikerar obetydlig påverkan. Området hyser höga till mycket höga naturvärden och ovanliga arter förekommer. Tabell 5 Bottenfauna vid provytan Åråsforsarna åren 28 till Antal taxa Individer per m Diversitetsindex 4,26 4,12 3,69 3,78 3,49 3,97 3,66 3,76 4,49 Figur 8 Bottenfauna, antal individer/m 2 i Stora Åråsforsen åren 22 till Lax- och öringungar äter främst olika slags insekter och kräftdjur. I Åråsforsarna domineras bottenfaunan av nattsländor, men det finns även dagsländor, skalbaggar och tvåvingar. Vissa grupper, såsom skinnbaggar, förekommer knappt. Kräftdjur har inte heller påträffats, utom i undantagsfall, vid de utförda undersökningarna. Vid undersökningen 216 var nattsländor återigen den dominerande gruppen, men antalet individer/m 2 var lägre än medel för perioden 26 till SLU Alcontrol Laboratories 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och Alcontrol Laboratories 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och

11 Tabell 6 Bottenfauna av olika taxa av betydelse för lax och öring vid provyta Åråsforsarna åren , individer/m Gråsuggor Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Skalbaggar Tvåvingar Snäckor Figur 9 Bottenfauna, medelfördelning (andel individer) mellan olika taxa i Stora Åråsforsen, åren 26 till Skalbaggar 12% Gråsuggor Tvåvingar 8% Dagsländor 1% Snäckor 13% 3% Bäcksländor % Nattsländor 54% Gullspångsforsen I samband med restaureringen av Gullspångsforsen påbörjades 24 undersökningar för att följa återetableringen av bottenfauna. Åren 24 till 26 användes SIS metod medan det fr.o.m. 27 användes en metod kallad M 42. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund tog över ansvaret för undersökningarna 216 varvid det skedde en återgång till SIS-metoden. (SS-EN ISO 187 samt NV:s Handledning för miljöövervakning). Ett betydligt högre värde på individer/m 2 uppmättes 216. Särskilt antalet nattsländor var mycket högt jämfört med medelvärdet för perioden 24 till 216. Det är oklart om det beror på metodbytet eller om det är en verklig variation. De dominerande grupperna 216 var nattsländor, dagsländor och tvåvingar. Tabell 7 Bottenfauna, individer/m 2, i Gullspångsforsen vid en återkommande provyta åren 28 till Antal taxa Individer per m DJ-index ASPT-index 5,91 5,47 5,58 5,69 5,63 5,31 5,31 5,52 6,1 18 Alcontrol Laboratories 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och Alcontrol Laboratories 27, 29:1, 29:2, 21, 211, 212, 213, 214, 215, 216 och Limnia 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215:1 och 215:2, Alcontrol Laboratories

12 Figur 1 Bottenfauna, antal individer/m 2 i Gullspångsforsen 26 till Tabell 8 Bottenfauna av olika taxa, individer/m 2, av betydelse för lax och öring i Gullspångsforsen, vid en återkommande provyta, åren 28 till Gråsuggor Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Skalbaggar Tvåvingar Snäckor Figur 11 Bottenfauna, medelfördelning (andel individer) mellan olika taxa i Gullspångsforsen, åren 26 till Skalbaggar % Tvåvingar 16% Gråsuggor 11% Dagsländor Snäckor 8% 1% Bäcksländor 1% Nattsländor 63% Utsättning av lax- och öringungar I projekt Gullspångslaxen har det skett försöksutsättning av lax- och öringungar i Gullspångsforsen under åren 24 till 26 samt år 28. Totalt sattes 14 laxungar och 13 öringungar ut. Syftet har främst varit att undersöka möjligheterna för naturlig produktion av lax- och öring i forsen. I Åråsforsarna har det inte skett några utsättningar. 21 Limnia 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215:1 och 215:2, Alcontrol Laboratories Limnia 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215:1 och 215:2, Alcontrol Laboratories Limnia 28, 29, 21, 211, 212, 213, 214, 215:1 och 215:2, Alcontrol Laboratories

13 216 års lek Första lek observerat av Länsstyrelsens tillsyningsman var den 17 oktober. Tabell 9 Datum för av Länsstyrelsen tillsyningsman första observerade lek, åren 29 till 216. År Datum År Datum 29 9 oktober oktober oktober 215 Ej dokumenterat oktober oktober oktober oktober Fiskundersökningar Elfiskena 216 genomfördes den 2 till 22 september. Sedan 215 har undersökningarna utökats med en provyta i Gullspångsforsen, tre ytor i Lilla Åråsforsen och två ytor i Stora Åråsforsen för att bättre täcka in forsarna och deras olika biotoper. För jämförelse skull redovisas nedan resultat dock endast från de tidigare ytorna. Antalet utfiskningar varierade mellan 1 och 3 beroende på fångst. På varje provyta har noterats avfiskad areal, strömkaraktär och typ av botten. Fångad laxfisk har artbestämts, räknats, längd mätts och protokollförts i fält. Antalet fångade individer av övriga arter har också noterats. Bl.a. arten stensimpa, vilken är listad i artskyddsförordningens bilaga 1 och 2 till art- och habitatdirektivet, har påträffats. Fisken har sedan satts tillbaka i älven inom den provyta där de fångats. Havs- och vattenmyndighetens tabell för fångstkoefficienter har avvänts vid beräkningar av täthet. Vid elfiskena togs prover för DNA-analys ut på flertalet av de fångade individerna. Vid elfiskena hösten 216 var antalet påträffade individer/1 m 2 i Gullspångsforsen mycket högt. Även i Åråsforsarna var antalet påträffade individer högre än medelvärdet för perioden 24 till 216. I skötselplanen för Naturreservatet Gullspångsälven anges mål för tätheten av lax- och öringungar till 5 individer/1 m 2 för alla tre forsarna. I Gullspångsforsen är medelvärdet för den beräknade tätheten 128 individer/1 m 2 för perioden 24 till 216. I Stora Åråsforsen är motsvarande medelvärde 22 individer, medan Lilla Åråsforsen har mycket lägre tätheter, endast 4 individer/1 m 2 som medelvärde för perioden. Vid fiskena påträffades 2 individer i Stora Åråsforsen och 3 individer i Gullspångsforsen vilka i fält misstänktes vara hybrider mellan lax och öring. (Se vidare under avsnittet DNAanalyser.) 13

14 Figur 12 Beräknad täthet av lax- och öringungar, individer/1m 2, på undersökta provytor i Gullspångsforsen samt Lilla och Stora Åråsforsen, åren 24 till Gullspångsforsen Hybrid Öring Lax Lilla Åråsforsen Öring Lax Stora Åråsforsen Hybrid Öring Lax 24 Fiskeriverket 28, 21 och 211, Havs- och vattenmyndigheten 212, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1, 214:1, 215:1 och 216:1. 14

15 Merparten av den fisk som fångas vid elfiskena i september bedöms vara årsungar, s.k. +. Fisken uppvisar snabb tillväxt. Figur 13 Storleksfördelning mellan fångade individer, antal och mm, vid elfiskena i Gullspångsforsen samt Lilla och Stora Åråsforsen. 8 Gullspångsforsen lax < > 15 Gullspångsforsen öring < > 15 Lilla Åråsforsen lax < > 15 15

16 6 Lilla Åråsforsen öring < > 15 Stora Åråsforsen lax < > 15 Stora Åråsforsen öring < > 15 16

17 DNA-undersökningar Prov insamlades även för DNA analys. Samtliga laxfiskungar i Stora och Lilla Åråsforsen provtogs och analyserades. I Gullspångsforsen insamlades 85 prover av 382 fångade laxfiskungar. Vid fiskena påträffades 2 individer i Stora Åråsforsen och 3 individer i Gullspångsforsen vilka i fält misstänktes vara hybrider mellan lax och öring. Efter DNA-analys från de flesta årsungar (n=283) visade sig endast en av de misstänkta vara hybrid. Däremot fanns totalt fem hybrider bland analyserna, alla fångade i Gullspångsforsen. Tre var bedömda som lax, en bedömd som öring och en var korrekt bedömd som hybrid vid elfiskena. Dessutom visade sig en individ som bedömts som lax i själva verket vara öring. Resultaten visar att det förekommer hybridisering framförallt i Gullspångsforsen. Hybridfrekvensen går inte att fastställa med säkerhet men var knappt 6 % av de analyserade laxfiskungarna från Gullspångsforsen. Utifrån DNA-analyserna går det även att skatta lekpopulationens storlek. Den genetiskt effektiva populationsstorleken per generation (Ne, med 95% konfidensintervall) skattas för 216 års data till 17 (1-34) för lax och 36 (24-56) för öring. För 215 års analyser var skattningen 12 (6-26) för lax och 29 (18-47) för öring. Det är alarmerande låga värden, framförallt för lax. Risken för inavel och förlust av genetisk variation är stor. Värdena för lax är dessutom lägre än vad som redovisats tidigare (Aqua reports 212:4). För att inte försämra statusen ytterligare behöver antalet laxar i beståndet snabbt ökas. Figur 14. En korrekt bedömd hybrid från Gullspångsforsen. 17

18 Figur 15. En felaktigt bedömd hybrid från Stora Åråsforsen. DNA-analys visar att det är en lax. Lekgropsräkningar Inventering av lekgropar utfördes den 6 till 8 december. De lekgropar som påträffades mättes in med GPS och har markerats på karta. I samband med lekgropsräkningarna togs det ut romkorn från de flesta groparna för DNA-analys. I samband med lekgropsräkningarna genomfördes även detta år mer ingående studier kring kopplingen mellan groparnas storlek och den lekande fiskens storlek av forskare från universitetet i Jyväskylä, Finland. Antalet observerade lekgropar under 216 var mycket högt, det näst högsta noterade sedan Gullspångsforsens restaurering. Totalt påträffades 92 lekgropar i de tre forsarna jämfört med medel för perioden på 55 gropar. Fördelningen mellan forsarna var 33 påträffade gropar i Gullspångsforsen, 35 i Lilla Åråsforsen och 24 i Stora Åråsforsen. Tabell 1 Antal påträffade så kallade säkra lekgropar åren 28 till Ingen räkning har kunnat utföras i Åråsforsarna år Stora Åråsforsen 2 * Lilla Åråsforsen 35 * Gullspångsforsen Summa Fiskeriverket 28, 21 och 211, Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 212, 213:2, 214:2, 215:2, och 216:2. 18

19 Figur 16. Kartor över påträffade lekgropar 214, 215 och 216 i Gullspångsforsen samt Lilla och Stora Åråsforsen. Gullspångsforsen Underlagskartan är missvisande eftersom forsens utbredning inte är korrekt återgiven. Lilla Åråsforsen 19

20 Stora Åråsforsen TILLSYNSINSATSER Fisketillsyn bedrivs av Länsstyrelsen och fiskevårdsområdet. Under året gjorde Länsstyrelsen sammanlagt 5 tillsynsbesök. Det har varit problem med olovligt fiske under hösten 216. Ett ingripande gjordes där tre personer ertappades. Tabell 11 Antal ingripande av Länsstyrelsen Ingripanden HÄNDELSER OCH UTFÖRDA ÅTGÄRDER 216 Arbeten med reservatet Ingen grusutläggning eller likande praktiska arbeten har utförts i forsarna under 216. Kommunens arbetslag har ställt ut nya bord på en plats utmed vandringsleden samt vid Amneholme. IPN i Vänern I samband med rutinprovtagning vid avelfiskestationen i Forshaga upptäcktes i december 216 IPN (infektiös pancreasnekros) i ett samlingsprov från 8 honor av Gullspångsöring. IPN är en virussjukdom som drabbar ungar av lax och öring, där vissa former av sjukdomen har mycket hög dödlighet. Vuxna individer kan bära på smittan. Sjukdomen har tidigare inte påträffats i Vänern och hur smittan kommit in är ännu oklart. Följande åtgärder planeras: Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland kommer hösten/vintern 217 inleda ett provtagningsprogram för att kunna bedöma smittans omfattning. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) ska försöka bestämma hur pass aggressivt den nu påträffade varianten av virus är. Detta då det rör sig om en stam som tidigare inte identifierats. 2

21 Länsstyrelsen kommer att vara restriktiv när det gäller att ge tillstånd till flytt av fisk från Vänern till andra vatten. I nuläget har inte Jordbruksverket eller Havs- och vattenmyndigheten beslutat om några ytterligare försiktighetsmått. I nuläget påverkas inte de kompensationsutsättningar av lax och öring som sker i Vänern. Genbank Under året dök det upp en diskussion kring hur genmaterial (mjölke från Gullspångslax) vilket ursprungligen kommit från fiskodlingen vid Tjälarne skulle hanteras. Bakgrunden var att materialet skulle kasseras eftersom finansiering för dess förvarande dragits in. Efter diskussion mellan Länsstyrelsen, SLU och Hav- och vatten finns materialet nu tillsvidare kvar hos SLU. Materialet skulle kunna nyttjas för att öka den genetiska bredden hos Gullspångslaxen. KOMMANDE ARBETEN Gullspångsforsen En översyn av lekgrusbankar i Gullspångsforsen ska göras under 218. Därtill kommer det att öppnas upp en ny vattenström i forsens nedre del (nära kraftledningen) för att förbättra vattenflödet över den lekgrusbank som finns här på forsens högra sida. Vidare kan det eventuellt komma att anläggas en ny sidokanal i forsens nedre del, på den vänstra sidan. Här lades det upp mycket sten och lekgrus i samband med den höga vattenföringen vintern , vilket nu kan användas för att skapa ytterligare uppväxtområde liknade det som redan finns i denna del av forsen. En förutsättning är att vattnet räcker till. För att styra in vatten i en sådan sidokanal så behöver en del stora block läggas ut i forsens mittfåra. Gullspång River Action Plan Länsstyrelserna i Västra Götaland, Värmland och Örebro län har av Havs- och vattenmyndigheten fått sammanlagt 1,5 miljoner kronor för perioden för att inhämta den kunskap som krävs för att genomföra väl avvägd och kostnadseffektiv miljöanpassning av vattenkraftproduktionen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Ett speciellt syfte är att göra en fördjupad utredning kring vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att rädda den akut utrotningshotade Gullspångslaxen, både på kort och lång sikt. Projektet (kallat Gullspång River Action Plan ) innebär samverkan med berörda aktörer som kraftproducenter, fiskevattenägare, kommuner, lokala organisationer m.fl. Möjligheter att bygga ut projektet med hjälp av annan finansiering, t.ex. EU-medel eller medel från Fortums miljöfond, kan finnas. 21

22 KÄLLFÖRTECKNING Alcontrol Laboratories 27 Gullspångsälven 26 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 29:1 Gullspångsälven Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 29:2 Gullspångsälven 28 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 21 Gullspångsälven 29 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 211 Gullspångsälven 21 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 212 Gullspångsälven 211 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 213 Gullspångsälven 212 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 214 Gullspångsälven 213 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 215 Gullspångsälven 214 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 216 Gullspångsälven 215 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 217 Gullspångsälven 216 Alcontrol Laboratories, Karlstad 22

23 Fiskeriverket 28 Fiskevårdsåtgärder i Gullspångsforsen perioden Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 21 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 29 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 211 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 21 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 212 Fältanteckningar från lekgropsräkningar och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:1 Elfiskeprotokoll från och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 213:2 Fältanteckningar från lekgropsräkningar och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 214:1 Elfiskeprotokoll från och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 214:2 Fältanteckningar från lekgropsräkningar och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 215:1 Elfiskeprotokoll från , och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 215:2 Fältanteckningar från lekgropsräkningar , och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 216:1 Elfiskeprotokoll från , och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat 216:2 Sammanställning från lekgropsräkningar , och Verksamhet miljö och bygg, Mariestad 23

24 Havs- och vattenmyndigheten 212 Gullspångsälven, elfiske sept. 212 (Sammanställning av resultat) Havs och vattenmyndigheten, Göteborg Limnia 28 Småkryp i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 29 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 21 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 211 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 212 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 213 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 214 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 215:1 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Limnia 215:2 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Naturvårdsverket 1999 Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag Naturvårdsverket, Solna 24

25 Palm S. mfl. 212 Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax SLU (institutionen för akvatiska resurser), Uppsala 212 SLU Internet SLU, Uppsala SMHI Internet SMHI, Norrköping VISS Internet VISS 25

26 KARTA 26

27 Mer information om Gullspångslaxen och projektet kan fås från: Avfall/Naturvard/Gullspangslaxen.html Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Stagen Gullspångs kommun Robert Skogh