Projekt Gullspångslaxen. Uppföljningsdokument 2011

Transkript

1 Projekt Gullspångslaxen Uppföljningsdokument 2011

2 Innehåll INLEDNING OCH SYFTE... 3 GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING... 3 EKOLOGI... 3 Laxens och öringens livscykel... 3 Laxens och öringens krav på vattenkvalitet... 5 UPPFÖLJNINGSDATA... 5 Ekologisk status... 5 Vattenföring... 5 Högvattenföring vintern Vattenkemi... 6 Kväve och fosfor... 6 Syreförbrukande material... 8 ph och alkalinitet... 9 Metaller... 9 Utsättning av lax- och öringungar års lek Fiskundersökningar Lekgropsräkningar FAUNAOBSERVATIONER OCH UNDERSÖKNINGAR Noterad förekomst av predatorer Alger Inventering av stormusslor Övriga särskilt noterade arter TILLSYNSINSATSER UTFÖRDA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER KÄLLFÖRTECKNING Omslagsfoto: Fisktrappan sedd från fundamentet till järnvägsbron. Foto Håkan Magnusson. 2

3 INLEDNING OCH SYFTE Projekt Gullspångslaxen genomfördes under åren för att förbättra möjligheterna att bevara det vildlekande beståndet av Gullspångslax i Vänern. Projektet har inneburit en minskad kortidsreglering, restaurering av Gullspångsforsen samt en utökning av lek- och uppväxtområden i Åråsforsarna. Resultaten ska enligt planerna följas upp för att se hur laxoch öringpopulationerna svarat på de utförda åtgärderna eller om ytterligare åtgärder behövs. Det är planerat att uppföljningen ska ske årligen fram till och med år Även fisketillsynen behöver följas eftersom otillåtet fiske är en faktor som allvarligt begränsar laxens- och öringens möjligheter att utveckla livskraftiga bestånd. GULLSPÅNGSLAX OCH GULLSPÅNGSÖRING Gullspångslax och Gullspångsöring har efter istidens slut stängts inne i Vänern och anpassat sig till att leva helt och hållet i sötvatten. Det finns i nuläget två kända stammar av lax och tre kända stammar av insjööring i Vänern. Dessa är förutom Gullspånglaxen och Gullspångsöringen, Klarälvslax och Klarälvsöring vilken leker i Klarälven och Tidanöring vilken vandrar upp i Tidan. Respektive lax- och öringstammar kan fortfarande korsas med varandra men har med tiden utvecklat lokala anpassningar till de vattendrag de lever i. Årsungar av Gullspångslax i september EKOLOGI Laxens och öringens livscykel Efter att ha levt 4-5 år i Vänern återvänder laxen och öringen till sina uppväxtområden i älvarna för att leka. En mindre andel fiskar väntar ännu längre. En årsklass återvänder således 3

4 första gången spridda under två olika år. Detta gör att den genetiska variationen breddas genom blandning av årsklasserna samt att sårbarheten vid en spolierad leksäsong minskar. Gullspångslax och Gullspångsöring återvänder till lekområden vid Stora och Lilla Åråsforsen samt numera även till Gullspångsforsen. Orientering sker främst med lukt- och smaksinnet. Kortare dagslängd och lägre vattentemperatur sätter igång vandringen. Höstregn med ökad vattenföring och starkare ström som följd stimulerar också fisken att stiga. Öringen stiger först i september till oktober och laxen något senare. I mitten av december är leken avslutad. Många av fiskarna vandrar ut och kan återkomma och leka igen. För leken krävs strömmande vatten och lämpligt grusmaterial. Honorna skapar lekgropar vari rommen läggs. När fisken har lagt sin rom så täcks gropen över för att bilda en lekhög. Denna övervintrar i gruset och är beroende av en konstant och tillräcklig syretillförsel. Överlagring av sediment kan därför skada rommen. När kläckning sker bestäms av vattentemperaturen. Milda vintrar gör att rommen kläcks tidigt på våren då tillgången på föda är för liten. Under de första veckorna stannar ynglen nere i gruset och livnär sig på sina gulsäckar. Sedan letar de upp en plats i skydd av ett block, där strömhastigheten är lägre, och lever av vad som förs förbi med strömmen. I början är det plankton som utgör föda men ungarna övergår successivt först till insektslarver och puppor och sedan till småfisk allt eftersom de växer. En god tillgång till bottenfauna, i synnerhet vattenlevande insekter, är därför av stor vikt. Även vattentemperaturen är viktig eftersom varmare vatten innehåller mindre syre. En skuggande vegetation vid uppväxtplatserna är därför mycket viktig. Lekfisk i Gullspångsforsen 2008 Foto Dan Thorsén. Ungarna stannar i ett eller två år i älven innan de genomgår smoltifiering, d.v.s. anpassning till ett liv i öppet vatten, och vandrar ut i Vänern. Här lever fiskarna i de öppna vattenmassorna där de jagar mindre fiskar, framförallt siklöja och nors. 4

5 Laxens och öringens krav på vattenkvalitet Lax och öring är beroende av en god vattenkvalitet. God tillgång på syre och ett neutralt ph är viktigt för rommens överlevnad. Laxen är något känsligare för ph än öringen. Om omgivande mark har lågt ph (<5,4) kan giftigt aluminium fällas ut till vattendragen. En annan viktig parameter är halten av ammoniumkväve. Detta då ammonium kan övergå till giftig ammoniak. Enligt gällanden miljökvalitetsnorm för fisk och musselvatten bör ammoniumhalten inte överstiga 40 g/liter men studier från fiskodlingar visar på problem redan vid halter kring 20 g/liter. UPPFÖLJNINGSDATA Ekologisk status Statusklassning enligt EU:s vattendirektiv har utförts av Vattenmyndigheten för Västerhavet år Denna visar på måttlig ekologisk status och god kemisk status. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig utifrån elfisken i Lilla Åråsforsen. Klassningen är gjord utifrån de kriterier som gäller för naturvatten men Gullspångsälven kan komma att klassas som modifierat vatten p.g.a. vattenkraften. Detta innebär i så fall att andra krav ställs. Vattenföring Medelvattenföring i Gullspångsälven i huvudfåran vid kraftverket i Gullspång är 59 m 3 /s. 1 Maxflödet är c:a 500 m 3 /s medan reglering av tappning ger en minimivattenföring på 9 m 3 /s. Genom Gullspångsforsen råder en minimitappning på 3 m 3 /s. Under hösten finns även möjlighet att tappa 5 m 3 /s som lockvatten under sammanlagt 20 dygn. Figur 1 Vattenföringen, månadsmedelvärden, i Gullspångsälven vid kraftverket, m 3 /s, åren 2002 till ,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Under år 2011 var årsmedelvärdet 51 m 3 /s. Det högsta dygnmedelvärdet 201 m 3 /s inträffade den 9 oktober. Från 15 maj till 15 augusti var vattenföringen lika med minimitappningen på 9 m 3 /s. I samband med en reparation i mitten av oktober till mitten av november låg också vattenföringen kring 9 m 3 /s. 1 Alcontrol Laboratories 2009:1 2 SMHI 2012, Fortum

6 Figur 2 Vattenföringen, dygnsmedelvärden, i Gullspångsälven vid kraftverket, m 3 /s, år ,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Högvattenföring vintern Under perioden 11 december 2011 till 14 januari 2012 stod kraftverket i Gullspång still p.g.a. av reparation. Detta inträffade samtidigt som vattennivån i Skagern var hög vilket gjorde att det inte fanns marginaler att dämma upp mer vatten. Istället tappades hela vattentillförseln från Skagern genom Gullspångsforsen i enlighet med gällande vattendom. Som mest var vattenföringen över 160 m 3 /s. Eftersom flödena inträffade efter 2011 års lek bedöms det mesta av den lagda rommen ha förstörts. Vid elfiske i juni 2012 vid den minst påverkade provytan konstaterades dock att såväl lax- som öringungar överlevt och fanns i ungefär halva tätheten jämfört med normala nivåer. Vattenkemi Mätningar sker månadsvis vid en punkt (kallad Södra Råda) i Gullspång, uppströms vattenkraftverket, i regi av SLU. Mätning sker på 0,5m djup. Kväve och fosfor Kvävehalten förefaller ligga på en något lägre nivå de senaste åren jämfört med slutet av 1990-talet. Medelvärdet för totalkväve under 2011 var 600 g/liter. Variationerna under året var ganska små. Högst halt av totalkväve uppmättes i december, 640 g/liter, och lägsta uppmätta halt var 508 g/liter, vilken uppmättes i augusti. Inga värden finns för juli månad. Ammoniumhalterna är låga, medelvärdet för 2011 var 7 g/liter. Det högsta värdet för ammonium, 20 g/liter, uppmättes i augusti. Kväve tillförs Gullspångsälven framförallt från biflödena Hovaån och Skagersholmsån. Inga värden finns för juli månad. 3 Fortum

7 Figur 3 Årsmedelvärden av totalkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 1997 till Linjen anger gräns för Höga halter (625 g/liter) enligt SNV. Figur 4 Årsmedelvärden av ammoniumkväve i Gullspångsälven, g/liter, åren 1997 till Miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten har ett riktvärde på 40 g/liter. Tabell 1 Halter av totalkväve och ammonium 2011, g/liter. 6 Inget värde finns för juli. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-N NH4-N Fosforhalterna är genomgående låga. Medelvärdet för totalfosfor under 2011 var 10 g/liter år. Totalfosfor uppvisade endast små variationer under året. Högsta värde, 14 g/liter, uppmättes i maj. Lägsta värde, 8 g/liter, uppmättes i november. Inga värden finns för juli månad. 4 SLU SLU SLU

8 Figur 5 Årsmedelvärden av totalfosfor i Gullspångsälven, g/liter, för åren 1997 till Gränsen för Höga halter enligt SNV går vid 25 g/liter. Tabell 2 Halter av totalfosfor 2011, g/liter. 8 Inget värde finns för juli. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total-P Syreförbrukande material Halterna av syreförbrukande material, mätt som totalt organisk kol, i Gullspångsälven är låga till måttliga. Detta indikerar goda syreförhållanden. Medelvärdet för 2011 låg på 8,9 mg/liter och högsta värdet, 9,7 mg/liter, uppmättes i februari. Vattnet syresätts i forsande vatten vilket påskyndar nedbrytningen av organiskt material. Figur 6 Årsmedelvärden av TOC, mg/liter åren 1997 till Gränsen för "Hög halt" går vid 12 mg/liter enligt SNV:s bedömningsgrunder. Tabell 3 Halter av totalt organiskt kol, g/liter, år Inget värde finns för juli. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC 9,2 8,7 9,1 8,8 9,3 9,7-8,7 8 8,4 8,2 8,3 7 SLU SLU SLU SLU

9 ph och alkalinitet Gullspångsälven har ett stabilt neutralt ph. År 2011 låg medelvärdet för ph på 7,0 i SLU:s mätningar. Lägsta uppmätta ph under 2011 var 6,8 vilket var i februari och augusti. Alkaliniteten ligger inom intervallet God buffringskapacitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 11, medelvärdet för 2011 var 0,17 mekv/liter. Metaller Halterna av metaller i vattnet mäts 12 gånger per år, av SLU vid provpunkten Södra Råda, och ligger genomgående i intervallen Låga halter (koppar och krom) eller Mycket låga halter (zink, kadmium, bly och nickel) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. (För aluminium saknas bedömningsgrunder.) Det syns heller inga särskilda trender. Tabell 4 Årsmedelvärden av metaller i vatten, g/liter, Koppar 0,89 0,84 0,62 0,87 0,81 1,14 1,34 0,81 0,84 Zink 2,4 2,2 1,7 2,6 2,5 2,7 3,5 2,4 2,7 Kadmium 0,008 0,006 0,006 0,008 0,009 0,009 0,010 0,008 0,007 Bly 0,15 0,19 0,14 0,19 0,22 0,26 0,24 0,15 0,19 Krom 0,55 0,52 0,40 0,58 0,53 0,40 0,42 0,33 0,34 Nickel 0,70 0,65 0,52 0,67 0,74 0,70 0,85 0,65 0,68 Aluminium Bottenfaunaundersökningar Undersökningar av bottenfaunan sker vid Stora Åråsforsen i regi av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Provtagning sker i november månad. Bottenfaunan är mycket artrik och individrikedomen varierar från måttligt hög till mycket hög. Förekomster av föroreningskänsliga arter indikerar obetydlig påverkan. Området hyser höga till mycket höga naturvärden och ovanliga arter förekommer. Tabell 5 Bottenfauna vid provytan Åråsforsarna åren 2003 till Antal taxa Individer per m Diversitetsindex 3,21 3,66 3,67 3,89 4,41 4,25 4,26 4,12 3,69 Lax- och öringungar äter främst olika slags insekter och kräftdjur. I Åråsforsarna domineras bottenfaunan av dagsländor, nattsländor och tvåvingar. Vissa grupper såsom skinnbaggar förekommer knappt. Kräftdjur har inte heller påträffats, utom i undantagsfall, vid de utförda undersökningarna. Mellanårsvariationen mellan grupperna är stor. Vid undersökningen 2010 var individtätheten den lägsta sedan Nattsländor utgjorde den största gruppen men dominerade inte lika mycket som vid undersökningen Naturvårdsverket SLU Alcontrol Laboratories 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2009:1, 2009:2, 2010 och

10 Tabell 6 Bottenfauna av olika taxa av betydelse för lax och öring vid provyta Åråsforsarna åren , individer/m Gråsuggor Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Skalbaggar Tvåvingar Snäckor I samband med restaureringen av Gullspångsforsen påbörjades 2004 undersökningar för att följa återetableringen av bottenfauna. Åren 2004 till 2006 användes SIS metod medan det fr.o.m.2007 använts en metod kallad M 42. Undersökningarna visar på en snabb återetablering av bottenfaunan. Redan 2004 fanns det gott om framförallt nattsländor. Till 2005 ökade individantalet men den genomsnittliga storleken hos individerna minskade. År 2010 var antalet taxa likvärdigt med vad som återfanns i Stora Åråsforsen men antalet individer/m 2 var fortfarande lägre. Skillnaden bedöms bero på att Gullspångsforsen fortfarande är nyetablerad. En större individtäthet av lax- och öring kan också påverka genom ett högre predationstryck. Tabell 7 Bottenfauna, individer/m 2, i Gullspångsforsen vid en återkommande provyta (benämnd VG 612), åren 2004 till Antal taxa * * Individer per m 2 * * * Inga värden finns framräknade för år 2004 eller De dominerande grupperna 2010 var tvåvingar och nattsländor. Andelen nattsländor och skalbaggar är lägre än vad den är i Stora Åråsforsen. Gruppen gråsuggor saknades även under Tabell 8 Bottenfauna av olika taxa, individer/m 2, av betydelse för lax och öring i Gullspångsforsen, vid en återkommande provyta (benämnd VG 612), åren 2004 till Gråsuggor Dagsländor Bäcksländor * * Nattsländor Skalbaggar * * Tvåvingar Snäckor *Inga uppgifter finns redovisade. 14 Alcontrol Laboratories 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2009:1, 2009:2, 2010 och Limnia TerraLimno Gruppen AB 2005 och Limnia

11 Utsättning av lax- och öringungar I projekt Gullspångslaxen har det skett försöksutsättning av lax- och öringungar i Gullspångsforsen. Syftet har främst varit att undersöka möjligheterna för naturlig produktion av lax- och öring i forsen. I Åråsforsarna har det inte skett några utsättningar. Tabell 9 Försöksutsättningar av lax- och öringungar (individer) i Gullspångsforsen som gjorts under perioden 2004 till Lax * * * * Öring * * * * Totalt * * * * *Inga utsättningar gjordes års lek Första datum då uppstigande fisk observerades av Länsstyrelsen tillsyningsman var den 26 september. Första datum för observerad lek var den 13 oktober. 18 Fiskundersökningar Elfisken har skett med normal elfiskemetodik på vissa utvalda provytor. Elfiskena utfördes under september vid minimitappning. Fiskena har vanligtvis skett med en fiskeomgång. På varje provyta har noterats avfiskad areal, strömkaraktär och typ av botten. Fångad laxfisk har artbestämts, räknats, längdmätts och protokollförts i fält. De har sedan satts tillbaka i älven inom den provyta där de fångats. Antalet fångade individer av övriga arter har också noterats. Bl.a. den rödlistade arten stensimpa har påträffats. Under 2011 var antalet påträffade individer/100 m 2 i Gullspångsforsen ungefär på samma nivå som I Lilla Åråsforsen var tätheten i nivå med tidigare år medan den i Stora Åråsforsen var något lägre. Vid elfiskena noterades inga lax/öringhybrider. Tabell 10 Resultat, antal påträffade individer/100m 2, från utförda elfisken 2003 till Stora Åråsforsen Lax Öring Lilla Åråsforsen Lax * * Öring * * Gullspångsforsen Lax * Öring * Hybrid * Fiskeriverket Länsstyrelsen Västra Götaland Fiskeriverket 2008, 2010 och 2011, Havs- och vattenmyndigheten

12 *Inga utförda elfisken. - Inga påträffade individer. Figur 7 Täthet av lax- och öringungar, påträffade individer/100m 2, på undersökta provytor i Stora Åråsforsen, åren 2000 till Öring Lax I skötselplanen för reservatet är målet för Åråsforsarna en täthet på 50 individer/100 m 2 för båda arterna tillsammans. Lekgropsräkningar Kontroll av iordningställda lekplatser har skett visuellt i samband med laxfiskens lekperiod. Spår efter lek har noterats. Även eventuella observationer av lekfiskar har medtagits. För Gullspångsforsen var antalet lekgropar i paritet med tidigare år. I Stora Åråsforsen förefaller det vara stor variation mellan olika år. Endast ett räkningstillfälle utföras under Tabell 11 Antal påträffade så kallade säkra lekgropar åren 2003 till Stora Åråsforsen * 3 20 * Lilla Åråsforsen * * 37 6 Gullspångsforsen * Summa * * Ingen räkning har kunnat utföras. - Före Gullspångsforsens restaurering. FAUNAOBSERVATIONER OCH UNDERSÖKNINGAR Noterad förekomst av predatorer Under år 2011 har häger och storskrake då och då observerats i såväl Gullspångsforsen som i Åråsforsarna. Inga observationer av skarv gjordes. Det totala antalet observationer var lägre högre 2011 än I genomsnitt observerades 0,3 fåglar/tillsynsbesök i Gullspångsforsen och 0,6 fåglar/tillsynsbesök i Stora Åråsforsen. 20 Fiskeriverket 2008, 2010 och 2011, Havs- och vattenmyndigheten Fiskeriverket 2008, 2010 och 2011, Miljö- och byggnadsförvaltningen

13 Tabell 12 Antal individer av fiskätande fåglar observerade av Länsstyrelsens tillsyningsman under 2011 samt antal tillsynsbesök och antal observerade fåglar i medeltal/tillsynsbesök. 22 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Gullspångsforsen Häger Skarv Storskrake Antal tillsynsbesök Antal observerade fåglar/tillsynsbesök Stora Åråsforsen Häger Skarv Storskrake Antal tillsynsbesök Antal observerade fåglar/tillsynsbesök Alger Under den tidiga våren 2010 konstaterades riktlig påväxt av alger på stenar och grusbankar i såväl Gullspångsforsen som i Åråsforsarna. Algerna provtogs och Medins Biologi AB utförde en artbestämning. Resultatet var att algen bestämdes till Ulothrix zonata och den i sin tur ofta visade sig vara bevuxen av mikroskopiska kiselalger. Enligt Medins är det vanligt att denna alg växer till kraftigt på våren om förutsättningarna är de rätta. Algförekomsterna minskade senare under våren/försommaren. Algerna förekom även under våren 2011 men i mindre omfattning. Ingen undersökning av alger gjordes under Inventering av stormusslor Under 2008 inventerades stormusslor i Västra Götalands län, bl.a. i Gullspångsälven, i regi av Länsstyrelsen. Tre lokaler inom Gullspångsälvens naturreservat undersöktes. En lokal (Kullen) belägen på den vänstra sidan av älven c:a 250 m nedströms divergeringsdammen och två lokaler belägna i Stora Åråsforsen. Resultatet vara att allmän dammussla, spetsig målarmussla och flat dammussla påträffades. Övriga särskilt noterade arter Under 2011 har observationer av strömstare gjorts regelbundet under slutet av oktober (4 st.) och november (16 st.). Inga observationer av forsärla eller kungsfiskare gjordes. TILLSYNSINSATSER Fisketillsyn bedrivs av Länsstyrelsen och fiskevårdsområdet. Ett fall av olovligt fiske uppdagades under Länsstyrelsen Västra Götaland

14 Tabell 13 Antal ingripande av Länsstyrelsen Ingripanden UTFÖRDA ÅTGÄRDER 2011 Kompletterande utläggning av lekgrus har skett i Gullspångsforsen. Dels i mittfåran vid utsiktsplatsen, dels under kraftledningen strax uppströms trappan. Totalt har c:a 150 m 3 grus lagts ut. Viss omflyttning av stenblock skedde också i syfte att leda strömmen. En ny sidokanal har anlagts på den högra sidan i Lilla Åråsforsen. Stenblock har placerat vid inloppet som strömkoncentratorer. Kanalen inrymmer c:a 100 m 2 uppväxtområde. Träd på båda sidor om kanalen ger skugga och skydd mot predation från fåglar. ÅTGÄRDER 2012 I och med de skador på Gullspångsforsen som uppkom vintern 2011/2012 kommer det mesta av arbetena under 2012 och även 2013 att handla om återställning och återuppbyggnad. Flödena orsakade dels att grus och sten i forsen flyttades eller spolades bort, dels rasade material ned i forsen från slänterna på flera platser. Forsens utseende och strömfårornas lopp förändrades och fisktrappan skadades. Reparationsarbeten bekostat av Fortums Miljöfond har inletts och kommer att pågå under För detta arbete har en ny karta tas fram med den nya strandlinjen samt läget för en del storblock inmätta. Kartan kommer att kompletteras med lägen för lekgrusbvankar och proytor för elfiske och bottenfauna. Karta visande Gullspångsforsens utseende 2012 samt ungefärlig strandlinje före det höga vattenflödet vintern 2011/

15 Den 19 juni genomfördes en inspektion av laxtrappan där skadorna undersöktes mer i detalj. Detta gjordes genom att vattenföringen sänktes ned till c:a 200 liter/s under en dag. I samband med detta togs även utstickande armeringsjärn bort och det trasiga steg två reparerades med hjälp av en träkonstruktion. Trappan rensades från stenblock och grus så att alla steg fick ett minimidjup på 40 cm. Ungefär 150 m 3 lekgrus kommer att läggas ut i Gullspångsforsen under 2012 och ytterligare mängder under 2013 för att återskapa de bortspolade lekbankarna. Placering och utformning av grusbankar ska ske med hänsyn till de erfarenheter som finns efter de höga vattenflödena. Gullspångs kommuns arbetslag kommer att komplettera staketet vid utsiktsplatsen med ett nät som förhindrar att barn kan krypa under. Vidare ska gångbroarna vid Amneholme ses över. KÄLLFÖRTECKNING Alcontrol Laboratories Gullspångsälven Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga Alcontrol Laboratories Gullspångsälven 2003 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga Alcontrol Laboratories 2005 Gullspångsälven 2004 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga Alcontrol Laboratories 2006 Gullspångsälven 2005 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Karlskoga Alcontrol Laboratories 2007 Gullspångsälven 2006 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 2009:1 Gullspångsälven Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 2009:2 Gullspångsälven 2008 Alcontrol Laboratories, Karlstad Alcontrol Laboratories 2010 Gullspångsälven 2009 Alcontrol Laboratories, Karlstad 15

16 Alcontrol Laboratories 2011 Gullspångsälven 2010 Alcontrol Laboratories, Karlstad Fiskeriverket 2008 Fiskevårdsåtgärder i Gullspångsforsen perioden Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 2010 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 2009 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 2011 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 2010 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fiskeriverket 2012 Gullspångsälven fiskeribiologiska undersökningar 2011 Fiskeriverket utredningskontoret, Göteborg Fortum 2012 Q Gullspångs krv (uppgifter från vattenflödesmätningar) Fortum, Sveg Miljö- och byggnadsförvaltningen 2011 Fältanteckningar från lekgropsräkning 2011 Gullspångs kommun, Gullspång Havs- och vattenmyndigheten 2012 Gullspångsälven, elfiske sept (Sammanställning av resultat) Havs och vattenmyndigheten, Göteborg Limnia 2011 Bottenfauna i Gullspångsforsen Limnia, Skövde Länsstyrelsen Västra Götaland 2012 Uppgifter från Länsstyrelsen tillsyningsman Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestad Naturvårdsverket 1999 Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag Naturvårdsverket, Solna 16

17 SLU Internet (databank/databas) SLU, Uppsala SMHI Internet vattenweb.smhi.se (S-Hype) SMHI, Norrköping TerraLimno Gruppen AB Bottenfauna i Gullspångsforsen hösten 2005 TerraLimnogruppen AB, Falköping 17

18 KARTA 18

19 19

20 Mer information om Gullspångslaxen och projektet kan fås från: (f.n. under omarbetning) Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Stagen Gullspångs kommun Robert Skogh