Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation

Transkript

1 Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation PM oktober 003

2 Förord I föreliggande PM redovisas en översiktlig plan för åtgärder i Gullpångsälvens gamla åfåra (den sk torrfåran) i anslutning till Gullspångs kraftstation. Syftet med åtgärderna är att, tillsammans med framsläppande av en minimitappning på ca 3 m 3 /s i den aktuella fåran, skapa lämpliga förhållanden för naturlig lax- och öringreproduktion. Åtgärderna ingår som en del i det projekt som har till syfte att säkerställa fortlevnaden av de värdefulla laxfiskbestånden av Gullspångslax och Gullspångsöring. Möjligheterna att i den gamla åfåran återskapa lekbiotoper, uppväxtområden ungar mm studerades i fält under januari 003. Aktuell plan har därefter arbetats fram under våren. Den är i första hand ämnad att utgöra en del i underlaget till kommande fiskevårdsarbeten i älven. Detaljutformningen av åtgärderna inkluderande markering av platser i älvfåran för grusutläggning mm kommer att ske nära samverkan med anlitad entreprenör i samband med arbetenas start. Planen för åtgärder har framtagits av Fiskeriverkets utredningskontor tillsammans med TerraLimno Gruppen AB. Arbetet ingår som en del i den utredning Fiskeriverket utför på uppdrag av Kammarkollegiet inför omprövningen av nuvarande vattendom. Oktober 003 Arne Johlander Fiskeriverkets utredningskontor Lars Pettersson TerraLimno Gruppen AB

3 3 Innehållsförteckning Förord... Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Torrfåra nulägesbeskrivning... 4 Föreslagna åtgärder... 5 Anläggande av lekbankar... 5 Öppningar i gamla trösklar... 5 Utläggning av block- och stenmaterial... 5 Anläggning av en vall tvärs gamla utloppet från kraftverket... 5 Omflyttning av blockmaterial... 5 Anläggande av lekbankar... 5 Utläggning av block- och stenmaterial... 6 Anläggning av vall tvärs gamla utloppet från kraftverket... 6 Öppningar i gamla trösklar... 6 Omflyttning av blockmaterial... 7 Reparation av äldre fiskväg... 7 Upplagsplatser och transportvägar... 8 Tidplan och Kostnader... 8 Effekter... 8 Övrigt... 8 Bilagor

4 4 Inledning Bestånden av Gullspångslax respektive Gullspångsöring har ett mycket högt värde ur fiske- och naturvårdssynpunkt och ses som unika i såväl nationellt som internationellt perspektiv. Kvarvarande reproduktionsområden för de båda laxfiskstammarna finns idag i den nedre delen av Gullspångsälven och älven har därigenom en avgörande betydelse för forlevnaden av de båda laxfiskbestånden. De åtgärder som föreslås här utgör en del i arbetet med att för framtiden bevara livskraftiga stammar av de båda arterna. Genom att restaurera och förbättra laxens och öringens naturliga reproduktionsområden, samt förändra vattenregleringen, bedöms produktionen av laxfisksmolt kunna öka på ett mycket betydelsefullt sätt. Projektet med restaureringen av laxstammen i Gullspångsälven utgör grunden i ett kommande avtal med kraftbolaget Fortum. Nedströms kraftverket har tidigare älvens botten rensats och fördjupats i omgångar. Goda lek- och uppväxtområden för laxfisken har under 900-talet på olika sätt försvunnit eller drastiskt försämrats. Till dessa områden hör den ursprungliga åfåran, i höjd med regleringsdammen, som idag är torrlagd. Genom att säkerställa en viss minimivattenföring, möjliggöra för laxfiskuppvandring, samt genom biotopjusteringar återskapa lek- och uppväxtplatser för laxfisken, bedöms att en naturlig produktion av lax- och öringsmolt kan återfås i den gamla åfåran Torrfåra nulägesbeskrivning Den gamla åfåran, som löper från kraftverksdammen ned till kraftverksutloppet, är idag i stort sett torrlagd. Åfårans botten består till stor del av grövre block och sten. Vissa berghällar förekommer också. De övre delarna av fåran innehåller mycket sprängstensmaterial. Inslaget av naturligt grusmaterial är litet. En översikt av området redovisas i bilaga. Med en minimivattenföring i gamla åfåran på ca 3 m 3 /s bedöms ca. ha potentiellt värdefulla laxfiskbiotoper kunna återskapas. De försöksutsättningar av lax- och öringyngel, som gjordes sommaren 000, visade på en god överlevnad och god tillväxt. Redan idag bedöms det finnas lämpliga uppväxtområden, för laxfiskungar, som i viss mån kan förbättras. Förekomsten av naturliga grusbottnar är sparsam. Genom grusutläggning bedöms lämpliga lekbottnar kunna öka. Det erosionskydd som finns längs fårans sidor är på några platser nedrasat och behöver eventuellt restaureras. Bilder över åfåran redovisas i bilaga 3.

5 5 Föreslagna åtgärder Genom att släppa 3 m 3 /s via regleringsdammen i den gamla, numera torrlagda, åfåran skall minimivattenföringen i älven kunna ökas till 9 m 3 /s. För att underlätta och möjliggöra uppvandring av lekfisk till den gamla älvfåran skall vattenföringen under lekvandringstiden i september-november kunna ökas utöver nämnda 3 m 3 /s under en period av ca 0 dygn. En minimitappning via denna gamla fåra innebär att dessa områden åter kan komma att fungera som lek- och uppväxtområde för lax och öring. För att på ett bra sätt nyttja den produktionspotential som finns i åfåran bör vissa biotopjusteringar genomföras. De fysiska åtgärderna som föreslås i åfåran är följande : Anläggande av lekbankar Öppningar i gamla trösklar Utläggning av block- och stenmaterial Anläggning av en vall tvärs gamla utloppet från kraftverket Omflyttning av blockmaterial Anläggande av lekbankar Lekbankarna kommer att anläggas genom tillförsel av naturligt rundat sten- och grusmaterial. (Kornstorlek ca 6-80 mm med inslag av finare och grövre material, se nedan). Materialet läggs i ett ca cm tjockt lager. Lekplatserna anläggs med omväxlande finkornigare och grövre material för att stabilisera bädden. En rad av större block och sten kan läggas omedelbart nedströms grusbanken för att stabilisera och minska erosion/transport. Se skiss i figur. Figur. Principfigur visande uppbyggnad av en lekbank. Efter: Fiskevård i rinnande vatten. Faktablad från Fiskeriverket nr 7, 993. Det grus- och stenmaterial som skall användas bör om möjligt hämtas från täkt i närheten av Gullspång och likna det naturmaterial som finns i älven. Det skall vara naturligt rundat och bestå av något varierade fraktioner. De fraktioner och proportioner som nyttjats vid tidigare åtgärder i huvudfåran framgår av nedanstående uppställning. Lekbankar anläggs på platserna A-E, G, I-O enligt bilaga.

6 6 Naturgrus (-00 mm): ca % Siktat grus (6-80/0-70 mm) : ca % Sten, mindre block (70-00 mm) : ca 0-5 % Fraktionerna blandas på lämpligt sätt, på plats, i samband med utläggningen. Viss anpassning får ske på respektive utläggningsplats i förhållande till vattenhastighet mm. Utläggning av block- och stenmaterial Åtgärden består i att naturstensmaterial i storleksordning mm flyttas och läggs ut inom vissa partier. Detta material finns till stor del inom nuvarande fåra, men en viss mängd kan behöva tillföras. Det material som beräknas tillföras anges i tabell. När material omfördelas i åfåran skall detta ske enligt anvisningar med fiskesakkunnig. Sten och block läggs ut på platserna F, H, P enligt bilaga. Åtgärden syftar i första hand till att skapa goda uppväxtområden för laxfiskungar, men åtgärden kan även syfta till att skapa ståndplatser för större fisk. Anläggning av vall tvärs gamla utloppet från kraftverket Över poolen som finns vid gamla utloppet från det gamla kraftverket bör anläggas en vall för att utestänga fisk från de djupaste delarna. Syftet är att minska de gynnsamma miljöerna för rovfisk som gädda och lake. Vallen byggs förslagsvis med en kärna av tätare material men en täckning av grövre sten och block som erosionsskydd. Naturliknande förhållanden skall eftersträvas. Se åtgärd T bilaga. Öppningar i gamla trösklar I torrfåran har tidigare anlagts några sten- och betongtrösklar. Ett par av dessa har redan delvis försvunnit men på två ställen görs öppningar i den gamla befintliga tröskeln. Öppningen görs med en bredd av ca m vardera. Alternativt görs en större öppning. Åtgärden syftar till att utöka biotoper med strömmande vatten. Se även figur i bilaga.

7 7 Omflyttning av blockmaterial På de områden som markerats på kartan skall en viss omfördelning av bottenmaterial göras för att åstadkomma en mer gynnsam flödesfördelning. Åtgärden syftar till att utöka och optimera uppväxtområden för yngre fisk. I den övre delen, omedelbart nedströms dammen, görs fåran svagt V-formad, samtidigt som en del av vattenflödet styrs mot den del av åfåran där den äldre fiskvägen är belägen. Reparation av äldre fiskväg Reparation av äldre fiskväg skall utföras genom att äldre betongväggar lagas och pågjutes till sin ursprungliga krönhöjd. Omfattningen av reparationen bestäms i samråd med entreprenör. Åtgärder - översikt Tabell Översikt av åtgärder Plats Åtgärd Mängd material/plats A Utläggning lekgrus ca 5 m 3 B Utläggning lekgrus ca 5 m 3 C Utläggning lekgrus ca 6 m 3 D Utläggning lekgrus ca 6 m 3 E Utläggning lekgrus ca 5 m 3 F Utläggning sten/block ca5 m 3 G Utläggning lekgrus ca0 m 3 H Utläggning block ca 3 m 3 I Utläggning lekgrus ca 6 m 3 J Utläggning lekgrus ca 6 m 3 K Utläggning lekgrus ca 8 m 3 L Utläggning lekgrus ca 6 m 3 M Utläggning lekgrus ca 6 m 3 N Utläggning lekgrus ca 8 m 3 O Utläggning lekgrus ca 0 m 3 P Utläggning sten/block ca 0 m 3 Q Öppning i Mur ca m (avser storlek på öppning) R Flyttning av stenmaterial ca 0 m 3 S Flyttning av stenmaterial ca 0 m 3 T Vall vid ga: turbinutloppet ca 00 m 3 U Reparation äldre fiskväg ca 0 m (avser mängd som åtgärdas)

8 8 Den totala mängden material av olika fraktioner som behöver tillföras anges i tabell nedan. Tabell Skattning av mängden material av respektive fraktion som beräknas få tillföras. Specifikation Kornstorlek (mm) Mängd (m 3 ) Naturgrus Siktat grus 6-80/ Sten, mindre block Mindre block Summa 5 Upplagsplatser och transportvägar Det bör finnas möjlighet att lägga upp tillfört grus- och stenmaterial i anslutning till den gamla åfåran. Eventuellt kan materialet få tillföras i ett par omgångar om det är svårt att finna plats. Utgångspunkten har varit att ovan angivna åtgärder i huvudsak skall ske maskinellt. Det är då viktigt att transporter sker på sådan sätt att skador utmed stränder eller i ån inte uppkommer. Några möjliga nedfartsvägar till älven har rekognocerats. (Se karta i bilaga.) Tidplan och Kostnader Arbetena med biotopåtgärderna enligt ovan påbörjas i början av oktober och beräknas vara slutförda i slutet av november 003. Enligt avtal med entreprenör uppgår kostnaderna för biotopåtgärderna till kr. Effekter De föreslagna åtgärderna beräknas medföra ett mycket viktig tillskott till produktionen av laxfiskungar och smolt i älven genom tillkomsten av ca ha lek- och uppväxtområden. Övrigt Den ursprungliga gamla åfåran vid Gullspångs kraftverk utgjorde innan kraftverksutbyggnaden en naturlig vandringsled för laxfisk. Genom anläggandet av kraftverksdammen i Gullspång i början av 900-talet hindrades dock laxfisken i sin vandring upp genom Skagern. För att möjliggöra fortsatt uppvandring anlades en

9 9 fisktrappa i dammen. Denna fisktrappa stängdes enligt uppgift sedan i mitten av 90- talet då fortsatt kraftverksutbyggnad ovan Skagern hindrade laxfisken att nå sina lek- och uppväxtområden. För att bereda lax och öring vandringsväg upp i den aktuella älvfåran planeras en fiskväg anläggas i den nedre och brantaste delen. Åtgärden är en grundförutsättning för lekuppvandring och smoltproduktion i den gamla älvfåran och därmed även för de biotopförbättringar som planeras inom detta område. Strax ovan mitten på torrfåran finns idag forfarande kvar en gammal fiskväg som anlagts i syfte att underlätta laxfiskuppvandringen förbi en starkt strömmande passage. Denna fiskväg bedöms inte som nödvändig för att laxfisken skall nå de övre delarna av torrfåran. Den bedöms dock som fiskerihistoriskt intressant och det föreslås att den bevaras i sitt nuvarande läge. Viss renovering betongväggar mm kan i sammanhanget behövas. Utmed älvfårans norra sida finns, som beskrivits ovan, utlagda block mm som är avsedda att fungera som erosionsskydd vid höga flöden mm. På ett par platser är detta erosionsskydd något skadat. Det bör, innan vattenflöde släpps på, kontrolleras huruvida denna erosionssäkring behöver förbättras. Sådan förbättring kan i så fall lämpligen ske i samband med ovan beskrivna arbeten, innan minimivattenföringen börjar släppas genom fåran. Dessa sistnämnda åtgärder har dock inte tagits med i föreliggande plan.

10 s( 6-SÖ M-7) Bilaga Översiktskarta :34 LÖK S TA D S :33 :33 :6 : 5 :5 s( 6 -SÖ M-7 ) :8 LÖK S TAD : 3 :9 : : Kronkvarnsberget :30 GU LL SPÅN G :9 7 Kraftstn 5 :4 : 4 :3 :57 5 :3 :5 5 : :8 5 :3 5 : 8 6 :8 :7 5 :3 4 5 : MI LAN 3 7 : 5 : S :3 0:9 4 5 : : : : :5 0:5 :90 KNEKTEN ORGELBYG GAREN : 3 0: :0 5 : :3 0:8 48 m :7 3 :7 3 GU LL SPÅN G S : s (6 -SÖM -4 ) Torrfåra/Område som omfattas av åtgärder. Figur Översikt av område som omfattas åtgärder.

11 Bilaga Detaljplan åtgärder

12 Bilaga 3 Fotobilga Bild Område där block och sten skall tillföras. Bild Utloppet från det gamla kraftverket en vall anlägg tvärs det gamla utloppet Bild 3 Gjuten tröskel intill gamla fiskvägen öppnas på två platser

13 Bilaga 3 Fotobilaga Bild 4 Område nedströms dammfästet med stor andel sprängsten. Nytt bottenmaterial tillförs samtidigt som bottenmaterialet omfördelas. Bild 5 Brant parti i torrfårans nedre del där en fiskväg föreslås anläggas.