Linnés lärjungar åk 4-6

Transkript

1 Örebro Naturskola Linnés lärjungar åk 4-6 Naturskoledagen tips och innehåll Metodtips till för- och efterarbete Växter kan både vara stora och små från pyttelilla andmat med bara ett blad och en rottråd till stora träd som ekar och almar. Variationen och mångfalden är stor liksom skönheten hos många blommor. Vi lär oss några arter och funderar på vad växter behöver för att leva bl.a. genom att göra en systematisk undersökning. Nyckelord: fotosyntes, ekosystem, arter, icke levande miljön, anpassningar, ekosystemtjänster, fältstudie, dokumentation av undersökning. Förutsättningar: Vi håller till i området kring Naturens hus och naturskolans lokaler där. Naturskolans hus ligger precis bakom restaurangen. De flesta klasser kommer till oss med buss nr. 22 till Naturens hus. Vi har försökt att få dubbla turer hit till naturskolan för att få hit klasser parallellt. Tyvärr så har vi inte lyckats med det. Därför bestämmer vi vilka busstider ni ska boka för att se till att det inte ska krocka. Vi tänker att årskurserna F-3 ska komma hit 9.20 och åka tillbaka och årskurserna 4-6 ska komma 9.50 och åka tillbaka De dagar som vi inte bokat in dubbla klassbesök eller om någon klass cyklar, går eller har egen buss hit så kan vi vara flexibla med tiden. Det är viktigt att ni bokar de busstider som vi skriver in i ert utskick så fort ni kan. Många skolor väljer att ha aktiviteter i området och det kan göra att busstiderna blir uppbokade av andra. Vi kommer att vara ute hela tiden och vi kommer att förflytta oss i området. Örebro kommun Kommunstyrelseförvaltningen orebro.se/naturskolan Instagram: naturskolan Örebro naturskola Oljevägen 15, Örebro , naturskolan@orebro.se

2 Vi gör avbrott för förmiddagsfika och lunch. Förmiddagsfika (t.ex. frukt, smörgås och dryck) och lunch (förslagsvis: sallad/ baguetter/ korv eller hamburgare och dryck) tar ni med själva från skolan. Beställ i god tid från skolköket. Kommunens riktlinjer för kostnadsfri skola har bidragit till att klasser ibland inte har haft fika med sig till förmiddagen. Detta har gjort att eleverna blivit väldigt hungriga och tappat orken innan lunch. Det vore toppen om ni tar med förmiddagsfika från skolan! Riktlinjerna för kostnadsfri skola finns på grundsarskola/kommunal-skola--fritidshem-utan-extra-kostnader.html Meddela om ni behöver grillmöjligheter till lunchen. I så fall plockar vi fram ved, grillgaller/muurikka och grilltänger. Ni får själva grilla. Av arbetsmiljöskäl, måste naturskolans pedagoger undvika att stå i rök dagligen. Under dagen står vi för det pedagogiska innehållet. Vi ansvarar också för att dagen är så säker som möjligt och att en riskanalys är gjord på dagens moment. Din/Era roller som medföljande pedagoger är under naturskoledagen: att ha ansvar för gruppen och stötta de elever som har svårt att följa verksamheten samt att, så långt det är möjligt, delta i övningarna. Då får du en bra bild av vad eleverna har för erfarenheter med sig efter dagen och kan följa upp dagen på bästa sätt. att ta ansvar för och informera naturskolan om eventuella sjukdomar och andra riskfaktorer som bedöms relevanta hos barnen såsom astma, diabetes, epilepsi, allergi, fobier mm. att medföra klasslista med relevanta kontaktuppgifter. Att tänka på inför naturskolebesöket: Boka buss så fort det är möjligt. Kläder för utomhusverksamhet förbered barnen väl kring detta innan (se Föroch efterarbete - Allmänt) Förmiddagsfika t.ex. smörgås, frukt och dryck. Rejäl matsäck till lunch. (grillmöjlighet ordnar vi om ni behöver). Istället för festis som dryck föreslår vi att ni tar med koncentrerad juice och kåsor/muggar. Vi har vatten, kannor och dunkar så att ni kan blanda här. På så sätt slipper ni bära vatten hit och det blir färre sopor vilket är bättre för miljön. Kamera (att dokumentera med inför efterarbetet) Vill ni cykla hit? Kommunen kan låna ut cyklar till skolor. De kan lämnas och hämtas på olika ställen och den här servicen är kostnadsfri. Ring för att boka.

3 Dagens innehåll och hur vi kopplar det till målen i kursplanen Allt vi gör ute är kopplat till kursplanen men vi ger ofta råvarorna. Sedan är det upp till dig som lärare att förvalta detta genom reflektion och efterarbete. Förslag på hur hittar du på nästa sida. Dagens innehåll Carl von Linné välkomnar och introducerar sina nya lärjungar inför dagens uppdrag. Efter fikapausen gör vi i smågrupper en naturvetenskaplig undersökning: Var finns det flest växtarter i skogen eller på ängen? Därefter blir det en stunds artrace Hur många olika växtarter kan vi hitta och vad heter de? Lunchdags Efter lunch formar vi tillsammans en naturvetenskaplig undersökning till: vad skiljer platserna åt (skogen/ängen)? Hur undersöker vi det? Dagen avslutas med t.ex. en lek för att befästa det vi jobbat med under dagen: Vad behöver växter för att leva? Centralt innehåll ur kursplanen i biologi som berörs under dagen: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. äldre tiders naturvetenskap Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Sedan kommer naturligtvis innehåll från andra ämnen in under dagen. Verkligheten är ju inte uppdelad i ämnen! Till exempel: Idrott och hälsa Friluftsliv och utevistelse Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

4 För- och efterarbete kopplat till kursplanens centrala innehåll Målsättningen är att besöket blir en del av skolarbetet och inte bara en enskild händelse. Det är bra om naturskoledagen förarbetas och det är jätteviktigt att den bearbetas efteråt. Här får du tips på hur. ALLMÄNT Om man är blöt och kall är det svårt att vara koncentrerad på det vi ska göra. Då blir nästan ingenting roligt. Prata med barnen (och föräldrarna!) om hur man ska klä sig i olika väder. Visa konkreta exempel. Gå ut och träna i olika väderlekar: Idag ska vi träna på regn! Diskutera efteråt: Vilket var bra kläder? Vad kan jag ändra till nästa gång för att klara mig bättre? För de yngsta är naturligtvis föräldrarnas medverkan nödvändig så att barnen får med sig rätt utrustning. Ta gärna med kamera! Att titta på bilder efteråt eller att göra fotomontage över naturskoledagen är ett bra sätt att bearbeta det man varit med om och också visa upp för föräldrar och andra elever. Berätta gärna lite om Carl von Linné för eleverna före besöket, så att de vet vad det är för en figur de möter. Kortfattat: Carl Linnaeus föddes 1707 i Råshult i Småland där hans pappa var präst. Tanken var att Carl också skulle studera vidare och bli präst, men att sitta i skolbänken var inte det Carl önskade mest och lärarna tvivlade på att han skulle klara av att studera vidare. Han ville hellre vara ute i naturen och studera allt spännande som fanns där. Det fanns dock en lärare som såg hans snille och fick honom att börja studera medicin i Lund och sedan Uppsala. Han blev botaniker, läkare, geolog, pedagog, ornitolog och zoolog. Det som mest intresserade honom var dock botaniken och han blev Sveriges mest berömda naturforskare världsberömd faktiskt. Han gjorde den första svenska vetenskapliga expeditionen genom sin resa till Lappland och fler expeditioner blev det i Sverige. Han har namngett många växter och djur och lagt grunden till hur vi delar in växter och djur i olika grupper. Han var en inspirerande lärare. Kring sig hade ett antal lärjungar som var hans elever, men som också skickades ut på resor till andra länder för att undersöka växter och djur där. År 1757 blev han adlad och fick namnet Carl von Linné. Växten linnea (Smålands landskapsblomma) är uppkallad efter honom. Han dog 1778 i Uppsala.

5 DJUR OCH VÄXTER I NÄRMILJÖN Förbered gärna barnen genom att prata om olika växter före besöket, och lär er känna igen några av de vanligaste t.ex. genom någon av nedanstående övningar. METODTIPS Miniherbarium Att samla de växter (som inte är fridlysta!) man hittar i sitt eget herbarium är ett bra sätt att komma ihåg växternas namn. Använd ett färdigt häfte med vita sidor eller tillverka en egen pinnbok av dubbelvikta A4-blad som läggs i varandra. Klipp två jack i ryggen, trä en gummisnodd genom jacken så att öglorna tittar ut i bokryggen och trä en skogspinne genom öglorna så att det låser. Sedan är det dags att ge sig ut på upptäcktsfärd i det gröna och fylla sin växt/blom-bok! De växter man hittar artbestäms och sätts in i boken genom att täckas med bred genomskinlig tejp eller bokplast. Sätt bara in växter på ena sidan av bokens blad, så kan växterna fortsätta att torka genom den ickeplastade papperssidan. Växterna behöver alltså inte pressas och torka i förväg! Skriv namn och eventuellt plats och datum vid respektive växt. METODTIPS Blombingo Gör en bingobricka med namn och bilder på de vanligaste blommorna (eller andra växter) i er närmiljö. Kanske att eleverna kan rita eller fotografera varsin blomma, som sedan sätts ihop till bingobrickor?! Sedan är det bara att spela bingo! Antingen kryssar eleverna (ärligt!) över bilderna på de blommor de hittar eller så plockar de blommorna och lägger på brickan. Om det finns få växter (eller om vissa är fridlysta t.ex. gullvivan), så får det bli kryssvarianten. METODTIPS Växtmemory Den här övningen är bra om ni vill befästa artnamn. Låt eleverna plocka två exemplar av en växt de kan namnet på. Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp sprider ut sina växter på en duk och täcker dem med t.ex. uppochnedvända småkåsor eller muggar. Låt grupperna byta dukar och spela sedan memory. METODTIPS - Botanikern Leken är ett sätt att repetera och nöta in artnamn och utseende på de växter ni arbetat med och kanske lära sig nya. Nu får alla chansen att vara växtexperter: botaniker! Leken kan naturligtvis även användas när ni ska repetera andra artnamn t.ex. på vattendjur eller fåglar eller varför inte engelska glosor?!. Då blir det andra namn på experterna. Material: Nästan en klassuppsättning inplastade växtbilder med artnamnen på baksidan. Lekband till kullarna 3-4 rockringar eller hopprep lagda som ringar att placera botanikerna i Minikoner eller annat att markera lekplanens begränsningar med.

6 Så här går det till: I lekplanens hörn/sidor ligger 3-4 rockringar/repringar där det står en botaniker i varje ring. Utse också 2-3 kullare. Övriga är olika växter. Växterna har varsin växtbild med den växt de ska föreställa. Artnamnet står på baksidan. Det kan vara flera elever som har samma växtart. Växterna springer omkring på lekplanen. När en växt blir kullad leder kullaren den växten till en botaniker och fortsätter sedan att kulla. Den kullade växten visar sin bild för botanikern som ska tala om vilken växt det är. Om han/hon inte vet, viskar växten namnet. Sedan byter växt och botaniker roll. Botanikern får växtbilden och blir växt. Växten blir botaniker. Kullarna får inte kulla växterna som står vid botanikerna, och inte lurpassa på de nya växter som just springer därifrån. Byt kullare efter ett tag. VÄXTERS LIV METODTIPS Det här behöver växter för att leva! Låt eleverna efter naturskoledagen sammanfatta vad växter behöver för att leva genom att rita och skriva. Här handlar det förstås både om biotiska faktorer (t.ex. nedbrytning, konkurrens med andra arter, pollinatörer) och faktorer ur den icke levande miljön/abiotiska faktorer (t.ex. ph-värde i jorden, mängden närsalter i jorden, temperatur, nederbörd, vind, solljus). METODTIPS Mindre växters årscykel Hur gör växterna för att övervintra? De kan ju inte flytta till varmare länder! Följ olika växters årscykel t.ex. en ettårig växt som sätter frö för att säkra sin arts fortlevnad även nästa år eller en perenn som genom sitt rotsystem finns levande kvar till nästa år även om den ovan jord är nedvissnad. Även perenner har förstås frön för att sprida sig lite längre bort. Låt eleverna beskriva årscykeln i ord och bild. METODTIPS Fröets mysterier Samla olika slags frön när hösten kommer. Jämför dem och fundera vilken betydelse deras utseende har för spridningen t.ex. frön som lockar till att bli uppätna och sprids genom djurs spillning, frön som kan flyga med hjälp av vinden och frön som fastnar i djurens päls och transporteras till nya platser. Sortera fröna efter olika spridningsstrategier och gör ett collage. METODTIPS Odling Samla frön på hösten eller varför inte från vinterståndare (de vissna växterna som fortfarande står kvar i snön). Plantera fröna i krukor med jord i klassrummet och följ deras utveckling. Vad blir det av dem? Man kan även gro fröna på en blöt bädd av t.ex. servetter eller pappershanddukar för att följa groddens utveckling. Plantera ut växterna när våren kommer.

7 METODTIPS Trädens årscykel Träden är jätteväxter som är spännande att följa året runt. För att säkra tillgången på kväve, som är en viktig ingrediens för klorofyllet och fotosyntesen, så drar de flesta träd in den gröna färgen (klorofyllet) i trädet innan den fäller sina löv. Det är då de andra färgämnena kommer fram och bladen får höstfärger. Redan när bladen har släppts på hösten kan man se knopparna som ska bli nästa års blad. Under vintern är det som ska bli blad väl skyddat av flera lager som ibland även är håriga för att öka skyddet mot kyla. När värmen kommer spricker knoppen upp och bladet vecklar ut sig Dela in eleverna i smågrupper och låt dem följa varsitt träd gärna olika arter. Dokumentera med bild och text i trädets dagbok. EKOSYSTEMTJÄNSTER METODTIPS Pollinatörernas vardag Låt eleverna sätta sig utspridda på en äng eller nära t.ex. en sälg som blommar och studera vilka pollinatörer som dyker upp och hur de jobbar. En solig dag fungerar bäst. Vad kan det vara hos de olika blommorna som lockar till sig pollinatörerna? Är det olika typer av pollinatörer som kommer till olika arter? Hur gör de för att komma åt nektaren? Kan man se pollenkornen som fastnar på pollinatörerna? Vad har det för betydelse för oss människor att det finns pollinatörer? Vad skulle hända om alla pollinatörer försvann, som på vissa platser i t.ex. Kina? Hur kan vi göra för att behålla pollinatörerna? ÄLDRE TIDERS NATURVETENSKAP METODTIPS Vad har vi som inte Linné hade? Naturvetenskap är det vi vet just nu. I framtiden har vi fler insikter och andra tekniker som gör att vi kan undersöka vår omvärld på fler sätt än idag. Detta gör att vi hela tiden omvärderar tidigare naturvetenskapliga rön även om mycket står sig över tid (även många av Linnés upptäcker). Låt eleverna fundera över vilka möjligheter Linné hade att undersöka sin omvärld och jämföra med de möjligheter vi har idag. T.ex. så var Linné övertygad om att svalorna övervintrade under isen på botten av sjön eftersom han inte kunde se dem på vintern. Idag vet vi att det inte är så. Vad är det som har gjort att vi fått reda på det? Fantisera även kring vilka nya möjligheter som kan finnas i framtiden och hjälpa oss att få reda på mer.

8 DOKUMENTATION AV ENKLA UNDERSÖKNINGAR samt UTVÄRDERING AV FÄLTSTUDIER METODTIPS Reflektioner kring vår undersökning Gå tillsammans igenom den dokumentation av undersökningarna eleverna gjorde på naturskoledagen. Diskutera och komplettera. Exempel på frågor: Vilka tankar hade ni när ni ställde er hypotes? Hur väl stämde er hypotes? Vilka resultat fick de olika grupperna? Blev det olika resultat? Vad kan det bero på? Den sista frågan i undersökningsformuläret Om ni skulle göra om undersökningen en gång till - hur skulle ni göra då? är viktig. Kan vi göra undersökningen på ett annat sätt så att resultatet blir säkrare? En diskussion kan vara hur man i de olika grupperna valde ytan som skulle studeras (var rockringarna placerades): Valde man medvetet en plats med många/få växter? Valde man en slumpvis plats genom att t.ex. slänga iväg rockringen och välja den plats där den hamnade? Gjorde alla grupper lika och hur påverkade det det gemensamma resultatet? Hur blir undersökningen mest tillförlitlig? Vad vet vi nu efter de här undersökningarna? (= Att det är så här i just den här skogen och på den här ängen på precis de undersökningsytor vi valt där och vid den tidpunkten undersökningen gjordes) Vad vet vi om skillnaderna i antal arter på äng respektive i skog i allmänhet? Hur kan vi göra undersökningar för att vi ska komma närmare sanningen? Finns det nya frågeställningar? (se nedan) PLANERING AV ENKLA FÄLTSTUDIER METODTIPS Ny frågeställning När man gjort en undersökning dyker det oftast upp fler frågeställningar t.ex. som på naturskoledagen när vi undrade varför det finns fler blommor på ängen än i skogen. Ett av kunskapsmålen i årskurs 4-6 är just det att eleverna själva ska kunna planera och genomföra en undersökning. De nya frågeställningarna som dyker upp är en utmärkt grund för det. Hur undersöker vi det då? I början kan det vara bra att planera undersökningen tillsammans och så småningom kan eleverna klara det i smågrupper eller själva. Det är förstås alltid viktigt att vara bollplank på vägen och att gå igenom resultatet efteråt, då eleverna får berätta hur de tänkt när de planerat sin undersökning. Och så förstås den viktiga frågan: Om vi skulle göra om undersökningen hur gör vi då?

9 Bra länkar och litteratur Pålitlig fakta och bra upplägg av fakta om arter. Den nya nordiska floran, Bo Mossberg och Lennart Stenberg En bra flora med bra beskrivningar och tecknade bilder där du kan hitta det mesta. Svensk fältflora, Bo Mossberg och Lennart Stenberg Ett utdrag ur Den nya nordiska floran, som är lättade att bära med sig ut i fält. I denna finns det även en växtnyckel. Barnens flora, Bisse Falk och Lena Kallenberg Förutom bilder och fakta kring ett antal växter finns det spännande berättelser om varje växt. Svenska växter En gratis APP med tecknade bilder, lite fakta och även möjlighet till quiz. Hör av dig om det är något du undrar över! Ser fram emot att träffa er gör vi på: Örebro naturskola naturskolan@orebro.se