Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Transkript

1 Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11 Eggeby Gårds Naturskola 2012 Sammanfattning Med Naturskolans aktiviteter hoppas vi öka elevernas förmåga att utvecklas inom en rad olika ämnen i enlighet med Lgr 11. Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen utifrån egna upplevelser / fältstudier. Ett övergripande mål är att varje elev ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv och få förståelse för begrepp som hållbar utveckling och biologisk mångfald. Detta ingår under de teman vi har som handlar om naturen eller miljön på olika sätt. Vi har även ett stort antal teman inom andra ämnesområden, som t ex utematematik, friluftsliv, geologi, istid, vikingatid, växtstudier med Carl von Linné, gamla gården och julpyssel. De punkter ur det centrala innehållet som våra teman tar upp finns listade nedan. Eftersom vi har ett stort antal teman och vänder oss till många olika nivåer på besöksgrupperna får ni gärna ha önskemål om vilket centralt innehåll ni tycker att vi ska behandla, så att ni och era elever får ut så mycket som möjligt av besöket.

2 NATURORIENTERANDE ÄMNEN Följande punkter ur det centrala innehållet i NATURORIENTERANDE ÄMNEN, främst BIOLOGI, kan tas upp på våra elevteman om djur, växter, svampar, miljö och människokroppen. Året runt i naturen. Årstidsväxlingar, djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Sortering, gruppering och artbestämning av djur och växter i närmiljön. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kropp och hälsa. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans kroppsdelar, deras namn och funktioner, människans upplevelser av ljus, ljud, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Metoder och arbetssätt. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Material och ämnen i vår omgivning. Människors användning av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, t ex genom avdunstning och filtrering. Berättelser om natur och naturvetenskap samt Biologin och världsbilden. Myter som handlar om naturen. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologin i naturen och samhället. Ekosystemtjänster, funktioner i naturen som på olika sätt gynnar / påverkar människan, som t ex nedbrytning, pollinering och fotosyntes. Naturbruk, hur människor använder djur, växter och ekosystem för olika syften. Exempelvis ätliga växter, skogsbruk, svampplockning, rekreation och fågelstudier. Fotosyntes, förbränning och enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem och den icke levande miljön och namn på vanligt förekommande arter. Ekosystem i närmiljön. Djurs, växters och andra organismers liv. Fysiken i naturen och samhället. Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Fysikens metoder och arbetssätt. Mätningar och mätinstrument, t ex klockor, måttband och vågar och hur de används i naturvetenskapliga undersökningar.

3 Kemin i naturen. Vattnets egenskaper och kretslopp. Fotosyntes, förbränning och några grundläggande kemiska reaktioner. Kemin i vardagen och samhället. Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Följande punkter ur det centrala innehållet i SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN kan tas bl.a upp under våra elevteman om istid,vikingatid,gamla gården, vatten och miljö. Att leva i närområdet. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, t ex mark, vatten och klimat. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Att leva i världen. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkligt uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i nordisk mytologi. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, t ex frågor om energi och matvaror. Livsmiljöer. Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av naturens egna processer, t ex plattektonik och erosion. Jordens naturresurser och vad de används till. Vattnets betydelse och kretslopp. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kring forntiden och medeltiden. Nordens kulturmöten genom t ex vikingatidens resor. Vad arkeologiska fynd, t ex myntskatter och fynd av olika föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och olikheter i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Religioner och andra livsåskådningar. Berättelser från fornskandinavisk religion. Religion och samhälle. Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

4 BILD Följande punkter ur det centrala innehållet i BILD kan tas upp under våra teman om konst ur naturen och gamla gården. Bildframställning.Teckning och måleri. Redskap för bildframställning. Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Några verktyg för teckning och måleri. Plana och formbara material, t ex papper, lera och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Bildanalys. Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, t ex dokumentära bilder från hemorten och konstbilder. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. SLÖJD Följande punkter ur det centrala innehållet i SLÖJD tas bl.a upp under våra teman om träd, gamla gården, tovning och friluftsliv. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden. Handverktyg och redskap, hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Enkla former av några hantverkstekniker, t ex sågning och tovning. Slöjden i samhället. Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål. Några slöjdmaterials ursprung, t ex ull och svenska träslag. MATEMATIK Följande punkter ur det centrala innehållet i MATEMATIK kan tas upp främst under elevbesök med temat utematematik. Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

5 Algebra. Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Obekanta tal och deras egenskaper. Geometri. Grundläggande geometriska objekt och egenskaperna hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Metoder för hur omkrets och area hos tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida metoder. Samband och förändringar. Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemlösning. Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. IDROTT OCH HÄLSA Följande punkter ur det centrala innehållet i IDROTT OCH HÄLSA kan tas upp bl a under elevbesöken med tema friluftsliv och miljö. Under många av våra teman ingår även en liten del med olika lekar och spel utomhus. Hälsa och livsstil. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, natur- och utevistelser. Friluftsliv och utevistelse. Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Allemansrättens grunder samt rättigheter och skyldigheter i naturen. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Följande punkter ur det centrala innehållet i HEMKUNSKAP kan tas upp under elevbesöken med tema friluftsliv, miljö/hållbar utveckling, växter och vikingar. Mat, måltider och hälsa. Bakning och matlagnig och olika metoder för detta. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. Miljö och livsstil. Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

6 TEKNIK Följande punkter ur det centrala innehållet i TEKNIK kan bl.a tas upp under elevbesöken med tema Gamla gården, miljö/hållbar utveckling och papperstillverkning. Teknik, människa, samhälle och miljö. Hur föremål i elevens vardag har förändrats över tid. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, t ex för- och nackdelar med olika tekniska lösningar för belysning. Tekniska lösningar. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall, t ex papperstillverkning.