Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!"

Transkript

1 Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen, Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad områdestabell visar hur de kommunala förskolorna och skolorna arbetar mot målen i Lgr11 och Lpför98 rev2010, vilka arbetsområden de valt att lägga bland annat centralt innehåll i samt vilka verktyg de använder. I tabellen anges när och vad alla ska arbeta med inom naturvetenskap, teknik, energi- resurs- och klimatfrågor samt ytterligare möjligheter att nå målen. Det finns en grön tråd i tabellen som visar på områden som tydligt behandlar energi-, resurs- och klimatfrågor, en viktig del för att uppnå en Hållbar utveckling. Bilagor till tabellen är en förklarande bild på vad som menas med energi-, resurs- och klimatfrågor, länkbilagor för att finna verktygen som ges exempel på, gamla pedagogiska planeringar som kan vara stöd vid detaljplaneringen av ett arbetsområde. Lycka till med arbetet!

2 Grön tråd från fsk-åk 9, ett samarbete i område Ekholmen (med Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Förskolan Ur Lpfö98 reviderad 2010 står uttryckliga mål för naturvetenskap och teknik. Område Ekholmen har ett tydligt miljöperspektiv, där grön text speciellt markerar när eleverna arbetar med energi-, resurs- och klimatfrågor. Vad som kan ingå i energi-, resurs- och klimatområdet framgår av bilagan Vad är energi-, resurs- och klimat? Ur läroplanen, Lpfö98, rev 2010: 2.2 Utveckling och lärande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Genom olika arbetssätt under aktiviteten i tabellen uppnås även övriga mål i Lpfö 98 rev. 2010, Normer och värden, Utveckling och lärande och Barns inflytande. (se Lpfö 98 rev. 2010). Ålder 1-5-åringar Vi arbetar med arbetsområde Men du kan utveckla genom att även arbeta med (exempelvis genom att) Naturcentrum. Bilaga V - Målen beror på området som väljs. Arbeta med Hållbar utveckling (energi-, resurs- och klimatfrågor) genom att

3 1-5-åringar Naturupplevelser på gården Arbete på förskolegården och i närmiljön. Bilaga Y. 1-5-åringar Regelbundna besök i naturen nära förskolan Visa varsamhet gällande djur (även insekter), träd och deras livsmiljö. Bilaga Y. 1-5-åringar Allemansrätten. Bilaga A Vara rädd om natur och miljö Ta hjälp av Friluftsfrämjandet. Bilaga W. Bygga/synliggöra enkla vindkraftverk, vattenkraft, solcellslampor Använda naturens resuser till lärande material Våra resurser: skräpa inte ner i naturen. Det förorenar växter och djur. Förnuftig: ta sparsamt av naturens tillgångar ex svamp, bär, älg (jakt), blommor osv 1-5-åringar Nedbrytning. Bilaga B Gräva ned saker under 3 år och gräva upp varje år för att dokumentera nedbrytning samt fylla på med nya saker. En planka med olika föremål lämnas upp och ned i naturen 1-5-åringar Kompostering. = använda slutprodukten från komposten till något nytt ex matresterna som blir jord används i det nya grönsakslandet Barn i en hållbar stad Bilaga X Gråsuggekompost eller maskkompost Upplysa om fridlysta växter/djur Sopsortering, synliggör vad som ska sorteras dvs inte kan tas om hand av naturen själv. Närprincip: bättre att äta frukt från egen trädgård än att köpa importerad (oftast besprutad = gift i jorden) Energiomvandling: gråsuggan/masken får energi från maten för att leva 1-5-åringar Källsortering Leta litteratur, fakta, bilderböcker Sopornas väg från soptunnan via sopbilen till förbränning/värme Inte överkomsumera, äta upp det man tagit, färre förpackningar slängs, mindre sopor Energiomvandlingar: sopförbränning ger värme till våra bostäder

4 osv Ex playdoo återvinning (synliggöra)? Återvinning av tidningar, plast etc. Ex BAMSE. Bilaga C. Synliggöra skräp genom kreativ återvinning (ex skapa av smörkartonger, mjölkkartonger etc). Bilaga Z. Göra eget papper 1-5-åringar Experiment. Bilaga E Bertas experimentbok. Bilaga D Boken 365 roliga experiment. Bilaga E. 18 experiment för förskolan Av: Johan Nyman. Bilaga E i förskolepärmarna. NTA lådor utan förklaringar. Bilaga F. 1-5-åringar Teknik Se boken Teknik i förskolan. Bilaga F. Teknik tillsammans från Cetis. Bilaga Å. Konstruktion Bygglek (duplo, lego, kaplastavar, klossar) Konstruera med skräp, papper, tape, lim c. Lego Education Center. Bilaga I. Var rädd om resurserna Sopberget minskar Användra närmiljöns resurser som experimentsmateriel Smälta snö, titta på is Närprincipen: vi får använda naturens tillgångar istället för att köpa transporterade varor/livsmedel i affären Klimatfrågor: minskade transporter Energitjuvar Visa olika lampor ex lågenergi- solceelslampor. hur de fungerar Luftföroreningar/växthuseffekt, samåk och gå/cykla så mycket som möjligt 3-5-åringar Snilleblixtarna från FramtidsFrön. Bilaga H. 4-5-åringar NTA Luft: Experiment ur temalådan Visa modeller för vindkraft/vattenkraft,

5 med förklaringar. Bilaga F NTA Vatten: Experiment ur temalådan med förklaringar. Bilaga F luftballonger, solceller Luft/vattenföroreningar Växt/djurlivs förutsättningar förändras Vädermätningar Grön tråd från fsk-åk 9, ett samarbete i område Ekholmen (med Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Årskurs 1-3 I nämnda arbetsområden som område Ekholmen arbetar med finns nedanstående övergripande mål med som en del i arbetsområdena. Område Ekholmen har ett tydligt miljöperspektiv, där grön text speciellt markerar när eleverna arbetar med energi-, resurs- och klimatfrågor. Ur läroplanen, Lgr11: 2.2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

6 har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. År Vi arbetar med följande arbetsområde med innehåll och verktyg ÅRET RUNT I NATUREN 2 Rymden Jorden, solen och månen med dygn, månader, år och årstider. Du kan utveckla genom att även arbeta med: Landerydsobservatorium Ämnesspecifika mål Genom undervisningen i ämnet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik. (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) Centralt innehåll Undervisningen i ämnet ska behandla följande centrala innehåll: -jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tidpunkter på året. (no) -årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (no) -enkla naturvetenskapliga undersökningar. (no) Kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av år: 3 Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. (no) 1-3 Årstider Jorden, solen och månen med dygn, månader, år och årstider. -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (bi) -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) -årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (no) I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. (no) Regelbundna besök i naturen nära -genomföra systematiska -enkla naturvetenskapliga Eleven gör enkla observationer av

7 skolan NTA-tema Fjärilars livscykel. NTA-tema Från frö till frö. undersökningar i biologi. (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället. (bi) undersökningar. (no) -enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (no) -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) -djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (no) -enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. (no) årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. (no) 1-3 Djur och växter i närmiljön Regelbundna besök i naturen nära skolan Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. NTA-tema Fjärilars livscykel. Du kan utveckla genom att även arbeta med: -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi. (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället. (bi) -djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (no) -enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. (no) Eleven namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper, samt beskriver och ger exempel på kopplingar dem i enkla näringskedjor. (no) Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. (no) I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. (no) Eleven namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper, samt beskriver och ger exempel på

8 Fenomenmagasinets program: Livet i vattnet, Natur och miljöpärmen steg 1-3 (gratis undervisningsmateriel elevuppsättningar bör finnas på skolan) KROPP OCH HÄLSA 2-3 Kropp och hälsa Människokroppen: Hälsa, kropp och livsstil - Vad människan behöver för en fysisk och psykisk hälsa, t ex hygien, kost, sömn/vila, stress, motion, värdegrund/social kompetens. - Några kroppsdelars form och yttre funktion, koppla till sinnena. - Hur vi rör oss med hjälp av vårt skelett - Energi för kroppen: Energi in -> energi ut. Kost och motion. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. KRAV-märkt Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Inneklimatet, energimätningar. -använda kunskaper i biologi och fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (bi,fy) -genomföra systematiska undersökningar i biologi och fysik. (bi,fy) -använda biologins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (bi,fy) -betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. (no) -människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (no) -människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (no) -enkla naturvetenskapliga undersökningar. (no) -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) kopplingar dem i enkla näringskedjor. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) Eleven berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. (no) Eleven kan berätta om ljus och ljud och relatera till egna iakttagelser. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program

9 Experiment i sinnenas värld KRAFT OCH RÖRELSE 1 Kraft och rörelse Friktion: underlag, halt på is, dubbdäck, vinter/halka, rörelse och konstruktion. Åka pulka nedför backe. Vad går fortast? Pulka, sopsäck, jutesäck? NTA-tema Balansera och väga. Du kan utveckla genom att även arbeta med: Dino_Skolverkets hemsida- Diagnoser i no - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (fy) - genomföra systematiska undersökningar i fysik. (fy) - använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) - använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. (tk) - tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, t ex i gungor och rutschbanor. (no) -balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras vid lek och rörelse, t ex vid balansgång och på gungbrädor. (no) -enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (no) -enkla naturvetenskapliga undersökningar. (no) -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) -Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. (tk) Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. (no) Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av andra undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) -Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. (tk) -Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. (tk) MATERIAL OCH ÄMNEN I VÅR OMGIVNING 1 Material och ämnen i vår -använda kunskaper i fysik och kemi -vattnets olika former, fast, flytande Utifrån tydliga instruktioner kan eleven

10 omgivning NTA-tema Fast eller flytande. Vi måste även arbeta med lampa, sladd och batteri för ledningsförmågan. Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program. Luft och vatten. Flygvapenmuseum- skolprogram: Så fungerar luften år Natur och Miljöpärmen (gratis undervisningsmateriel elevuppsättningar bör finnas på skolan) 2 Vattnets olika former NTA-tema Förändringar Du kan utveckla genom att även arbeta med: Dino_Skolverkets hemsida- Diagnoser i no Concept cartoons/grubletegningar för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (fy, ke) -genomföra systematiska undersökningar i fysik och kemi. (fy, ke) -använda fysikens och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska och kemiska samband i naturen och samhället. (fy, ke) -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö hälsa och samhälle. (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi. (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i naturen och samhället. (ke) och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (no) -materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. (no) -enkla naturvetenskapliga undersökningar. (no) -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) -luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. (no) -enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, t ex genom avdunstning och filtrering. (no) -vattnets olika former, fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (no) -enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, t ex genom avdunstning och filtrering. (no) -enkla naturvetenskapliga undersökningar. (no) utföra fältstudier och andra typer av andra undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. (no) Eleven kan ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. (no) Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separera lösningar och blandningar med enkla metoder. (no) I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. (no) Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separera lösningar och blandningar med enkla metoder. (no) Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av

11 d= dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (no) 3 Källsortering Från forntiden till nutid. Källsortering: papper, plast, aluminium, glas, batterier -använda kunskaper i fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (fy,ke) -använda fysikens och kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska och kemiska samband i naturen och samhället. (fy,ke) -värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. (so) -människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (no) -Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (so) -Aktuella samhällsfrågor i olika medier. (so) sin dokumentation i diskussioner och samtal. (no) Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. (no) Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. (so) BERÄTTLESER OM NATUR OCH NATURVETENSKAP 1-3 Naturvetenskap i ett historiskt perspektiv Ronja Rövardotter naturskildringar. Hedvig och Max Olov Frida Nilssonnaturskildringar jorden är platt, älvor som dansar, vättar och troll, näcken myter Drottning Omma, Åskguden Tor mm John Bauer, Elsa Beskow Forntiden -analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, (sh) -skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. -berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

12 Grön tråd från fsk-åk 9, ett samarbete i område Ekholmen (med Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Årskurs 4-6 I nämnda arbetsområden som område Ekholmen arbetar med finns nedanstående övergripande mål med som en del i arbetsområdena. Område Ekholmen har ett tydligt miljöperspektiv, där grön text speciellt markerar när eleverna arbetar med energi-, resurs- och klimatfrågor. Ur läroplanen, Lgr11: 2.2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. År Vi arbetar med följande arbetsområde med innehåll och verktyg Ämnesspecifika mål Genom undervisningen i ämnet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga Centralt innehåll Undervisningen i ämnet ska behandla följande centrala innehåll: Kunskapskrav Kunskapskrav för årskurs 6

13 NATUR OCH SAMHÄLLE 4-6 Från frö till frö NTA-tema Från frö till frö. att: -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi, och (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (bi) - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (bi) - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. (bi) Se Lgr11 bi. - Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. (bi) - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (bi) - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (bi) - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (bi) -Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (bi)

14 4-6 Hållbar utveckling Du kan utveckla genom att arbeta med: Natur och Miljöpärmen (gratis undervisningsmateriel elevuppsättningar bör finnas på skolan) Fenomenmagasinets program Klimatet- växthuseffekten -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi, och (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (bi) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (bi) - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (bi) - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. (bi) Se Lgr11 bi, fy och ke. Kompostering Sopsortering, städdagar, Tekniska verken studiebesök Ullstämma återvinningsstation, studiebesok/anlaggningar/ Vattnets kretslopp, Reningsverket studiebesok/anlaggningar/ Näringskedjor, näringsvävar, försurning, övergödning och biologisk mångfald, Stångån-naturen i området -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (bi) - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (bi) -Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (bi) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (bi) -Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt

15 Berggrund, jordmån, klimat, väder, bränder, salt, ph-värde och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) energianvändningen i samhället. (fy) -Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (ke) -Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. (ke) -Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (ke) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (ke) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (ke) 4-6 Naturen i närmiljön Allemansrätten Du kan utveckla genom att även arbeta med: Natur och Miljöpärmen (gratis undervisningsmateriel elevuppsättningar bör finnas på skolan) -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi, och (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i -Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (ke) - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (bi) - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till Se Lgr11 bi, ke och id.

16 Fenomenmagasinets program Klimatet- växthuseffekten Kompostering Fenomenmagasinets program - Livet i vattnet (bilaga finns med äldre ped plan) Sopsortering, städdagar, Tekniska verken studiebesök Ullstämma återvinningsstation, studiebesok/anlaggningar/ människokroppen, naturen och samhället. (bi) -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) -genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, (id) exempel för jordbruk och fiske. (bi) - Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. (bi) -Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (bi) - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (bi) -Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. (bi) - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (bi) - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (bi) -Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (bi) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (bi)

17 -Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. (bi) -Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. (ke) -Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. (id) -Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. (id) -Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (id) 4-6 Tema Vatten Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program - Livet i vattnet (bilaga finns med äldre ped plan) Vattnets kretslopp, Reningsverket studiebesok/anlaggningar/ Näringskedjor, näringsvävar, försurning, övergödning och biologisk mångfald. -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (bi) -Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och utevistelser. (id) -Vattnets egenskaper och kretslopp. (ke) - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (bi) - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. (bi) - Ekosystem i närmiljön, samband Se Lgr11 bi och ke.

18 -genomföra systematiska undersökningar i biologi, och (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (bi) mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. (bi) - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (bi) - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (bi) -Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (bi) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (bi) -Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. (bi) 4-6 Väder och klimat Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Vad blir det för väder och/eller Klimatet -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska -Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. (ke) - Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. (fy) - Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka Se Lgr11 fy och ke.

19 växthuseffekten och/eller Dunder och brak. Flygvapenmuseumet undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) VARDAGSLIVET -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) -Luftens egenskaper och sammansättning. (ke) 4-6 Kretsar kring el NTA-temat, Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Laddat tillstånd : varför hår blir elektriskt, elektricitet hos vikingarna, elektricitetens grunder och/eller Elektriska uppfinningar : varför inga lampor f Kr, Volta, Symmer, Franklin, elektricitetens historia. -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) -identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, (tk) -identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta - Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (fy) - Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) Se Lgr11 fy och tk.

20 4-6 Magneter och motorer NTA-temat, Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Klistrigt järn förslag till lösningar, (tk) -använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (tk) -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (tk) - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (tk) -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) -Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (tk) -Konsekvenser av teknikval, till exempel för-och nackdelar med olika tekniska lösningar. (tk) - Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) Se Lgr11 fy och tk. -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) -identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, (tk) -identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (tk) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) -Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (tk) -använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (tk) -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (tk) -Konsekvenser av teknikval, till exempel för-och nackdelar med olika tekniska lösningar. (tk) - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har

21 4-6 Rörelse och konstruktion NTA-temat, förändrats över tid. (tk) -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) - Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) Se Lgr11 fy och tk. -identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, (tk) -identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (tk) -använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (tk) -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (tk) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) -Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (tk) -Konsekvenser av teknikval, till exempel för-och nackdelar med olika tekniska lösningar. (tk) - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (tk) 4-6 Ljud Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Ljudets hemligheter -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller - Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder Se Lgr11 fy och tk.

22 och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) -identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, (tk) -identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, (tk) -använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (tk) -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (tk) och enkla skriftliga rapporter. (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) -Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (tk) -Konsekvenser av teknikval, till exempel för-och nackdelar med olika tekniska lösningar. (tk) - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (tk) 4-6 Ljus Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Ljus och mörker -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) -identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, (tk) -identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta - Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) Se Lgr11 fy och tk.

23 förslag till lösningar, (tk) -använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (tk) -värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och (tk) -Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. (tk) -Konsekvenser av teknikval, till exempel för-och nackdelar med olika tekniska lösningar. (tk) - analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (tk) 4-6 Kemiförsök NTA-temat, -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) -Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. (ke) -Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. (ke) -Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (ke) Se Lgr11 ke -Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (ke) -Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. (ke) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,

24 myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (ke) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (ke) -Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. (ke) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (ke) 4-6 Matens kemi NTA-temat, -använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (ke) -genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (ke) -använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (ke) -Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (ke) -Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. (ke) -Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (ke) -Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. (ke) Se Lgr11 ke -Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt

25 hur de är märkta och bör hanteras. (ke) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (ke) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (ke) KROPP OCH HÄLSA -Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (ke) 4-6 Kropp och hälsa Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program ANT och/eller Frågeport i sex och samlevnad och/eller Hjärtespalten Lions Quest EQ-mtrl, -använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, (bi) -genomföra systematiska undersökningar i biologi, och (bi) -använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (bi) -Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. (bi) -Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. (bi) -Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (bi) Se Lgr11 bi och id - Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (bi) - Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (bi)

26 - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (bi) -Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (bi) -Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (bi) -Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. (id) -Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. (id) -Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. (id) VÄRLDSBILDEN, Ej ett eget arbetsområde utan ingår i samtliga de andra. 4-6 Mäta tid NTA-temat, -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, -Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. (id) - Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Se Lgr11 fy.

27 (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) (fy) - Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (fy) 4-6 Rymden Du kan utveckla genom att även arbeta med: Fenomenmagasinets program Hur får vi människan att trivas i universum? -använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (fy) -genomföra systematiska undersökningar i fysik, och (fy) - Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. (fy) - Människan i rymden och användningen av satelliter. (fy) Se Lgr11 fy. -använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (fy) - Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. (fy) -Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (fy) -Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (fy) -Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och

28 Grön tråd från fsk-åk 9, ett samarbete i område Ekholmen (med Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Årskurs 7-9 I nämnda arbetsområden som område Ekholmen arbetar med finns nedanstående övergripande mål med som en del i arbetsområdena. Område Ekholmen har ett tydligt miljöperspektiv, där grön text speciellt markerar när eleverna arbetar med energi-, resurs- och klimatfrågor. Ur läroplanen, Lgr11: 2.2 Kunskaper Mål (undervisningen i NO kan bidra till att nå de gulmarkerade målen) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Ur kursplanen, Lgr11: 3.9 Biologi Syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

NoT och centralt innehåll i Lgr 11 Kroppen Kroppen Ljud Ljud Ljus Ljus Luft Luft Vatten Vatten NoT och centralt innehåll i Lgr 11 som delvis eller helt behandlas av NoT. KR KR LD LD LS LS LF LF VA VA Årskurser: F-3 4-6 F-3 4-6 F-3 4-6 F-3

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 1

Läs mer

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11 2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11 Miljöspanarna Linköpings Kommun 2012/13 Lgr11 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. 3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Övergripande mål En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik. Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11 Trafik. Ämne: Tk, Bi, Fy, Ke, Idh Årskurs/termin: År7 Inledning Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11 Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11 Eggeby Gårds Naturskola 2012 Sammanfattning Med Naturskolans aktiviteter hoppas vi öka elevernas förmåga att utvecklas inom en rad olika ämnen i enlighet med Lgr

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Naturskolan Kom Ut - LGR 11 - LGR 11 Barmark Paddling kanadensare kajak Paddelteknik, Orientering, säkerhet, historia, (samarbetspartners) turteknik med övernattning. Vandring friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, vatten,

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Tema matavfall Lärarhandledning

Tema matavfall Lärarhandledning Tema matavfall Lärarhandledning 1 Lärarhandledningen innehåller fakta och guide till lektioner och byggnation av er egen klasskompost. Innehåll Hur kan ni arbeta med temaarbetet?... 3 Tips... 3 Fakta...

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen.

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med litet äldre barn behöver man förklara vad färg är, och hur vi ser dem och visa hur de kan förändras

Läs mer

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP 5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson www.lektion.se

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson www.lektion.se 1 LGR 11 Åk 4 6 The compact version Planeringstöd för lärare 2 Hej Kollega! Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en klasslärare har åtta eller flera

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskolan Trollsländan

Förskolan Trollsländan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk

Läs mer

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. Arbetsmaterial Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9 Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt. 1 Inledning Denna plan (delplan 7-9) är utarbetad inom ramen för

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

www.overjarvagard.se

www.overjarvagard.se Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer