Mångfald i Malmös kulturliv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfald i Malmös kulturliv"

Transkript

1 Mångfald i Malmös kulturliv

2 Text Lotta Elmros, Malmö Museer Susanne Ewert, Lunds universitet Paul Henningsson, musedia Inger Pedersen, Malmö Museer Cecilia Sering, Malmö Museer Redaktion Inger Pedersen, Malmö Museer Lotta Elmros, Malmö Museer Foto Mattias Nordgren, Malmö Museer (sid 16) Jenny Thornell, Malmö Museer (sid 6, 158, 198 och omslagsbild) Johanna Rylander, Malmö Museer (sid 4, 8, 34, 80, 142, 164) Grafisk form Åsa Dahlbäck, Åsa Dahlbäck Design Tryck CA Andersson, Malmö ISBN Malmö Kulturförvaltning Malmö Museer 2007 Box Malmö Telefon

3 Innehållsförteckning Förord Bengt Hall Inledning Mångfald i Malmös kulturliv Inger Pedersen Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete Paul Henningsson Malmö Kulturförvaltning inför Mångkulturåret Susanne Ewert Publikundersökning på kulturinstitutioner i Malmö Paul Henningsson/Lotta Elmros Testgruppen en brukarundersökning i samtalsform Cecilia Sering Blå-gula strukturer del I och II och Mångfaldsdagar Inger Pedersen Bilagor 1. Projektorganisation 2. Kulturinstitutionernas namn och titlar på de informanter som deltagit i undersökningen 3. Frågeställningar som ligger till grund för undersökningen av Kulturförvaltningens mångfaldsarbete 4. Projektpresentation, manual och enkät 5. Motiv för besök hos respondenterna i besöksenkät Tack till

4 Förord Denna undersökning ger oss kunskap om hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss och hur vi kan arbeta för att nå bättre resultat i framtiden kunskap som kommer att utgöra underlag för den plan för Kulturförvaltningens mångfaldsarbete som ska föreläggas kulturnämnden våren Betydelsen av systematiskt mångfaldsarbete understryks av det faktum att malmöborna i skrivande stund representerar 169 olika nationaliteter och att 26 procent är födda i utlandet. Eftersom Kulturförvaltningens uppdrag är att bedriva och stödja kulturverksamhet för alla malmöbor, är målsättningen att verksamheterna långsiktigt ska bli bättre på att spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i Malmö av högsta prioritet. Avsikten med denna undersökning är dels att få en värdemätare på hur bra Malmö Kulturförvaltning idag arbetar med mångfaldsfrågor, dels att utveckla nya metoder för ett framtida systematiskt mångfaldsarbete. Bengt Hall Kulturdirektör 7

5 Inledning Mångfald i Malmös kulturliv Inger Pedersen Syftet med Mångkulturåret 2006 var att:»på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. När nya aktörer involveras och får möjlighet att ta egna initiativ och samspelet mellan olika grupper och kulturer främjas, ökas utrymmet för och utvecklingen av konstnärliga och kulturella yttringar och en bredare publik kommer att kunna nås. Målet är att fler människor som känner sig distanserade från och sällan eller aldrig besöker offentligt finansierade kulturinstitutioner under detta år och därefter skall kunna finna anledning att besöka och bli delaktiga och berörda av verksamheten.«(ur regeringens direktiv 2004:169) 2006 utlystes av regeringen till»mångkulturår«. Kommuners, landstings och regioners kulturverksamheter var enligt Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 av särskild betydelse. Malmö har med sin representation av 169 länder en mångfald över riksgenomsnittet. Detta innebär stora utvecklingsmöjligheter samtidigt som det finns utmaningar. I staden finns många arenor för mångfaldsarbete, såväl inom Kulturförvaltningen som inom det»fria kulturlivet«. Flera av aktörerna på kulturområdet bedriver ett medvetet mångfaldsarbete, i val av konstnärligt innehåll, upphovsmän/utövare, personalpolicy och publikarbete. Men det finns mycket kvar att göra, inte minst eftersom Malmö är unikt i Sverige genom sin etniska mångfald. Inom Kulturförvaltningen diskuterades gemensamma strategier 9

6 och arrangemang inför»mångkulturåret«. För att ge tyngd och långsiktighet i arbetet, fastslogs att Kulturförvaltningen under Mångkulturåret skulle genomföra ett flertal förvaltningsövergripande aktiviteter. Därför söktes och beviljades medel från Malmö kommunstyrelse för att genomföra ett projekt för att mäta hur verksamheterna lyckas arbeta med den mångfald som finns i staden och samtidigt utveckla nya metoder för en sådan mätning. En del av projektet skulle bestå av utbildning och kompetenshöjning inom mångfaldsområdet. Denna rapport är en redogörelse av metoder, verktyg och resultat som framkom under projektets gång. Den kommer att lägga grunden till en mångfaldsplan för Kulturförvaltningens arbete. Rapporten vänder sig främst till politiker och beslutsfattare men även till medarbetare på kulturinstitutioner, aktörer inom det»fria kulturlivet«och andra med intresse för kultur- och mångfaldsfrågor. Projektet Mångfald i Malmös kulturliv Under hösten 2005 inleddes planeringen av projektet»mångfald i Malmös kulturliv«. Det huvudsakliga arbetet genomfördes från januari till december Projektet omfattade en undersökande del och en kunskapshöjande del. Malmö Museer fick i uppdrag att ansvara för utförandet av det förvaltningsövergripande projektet. (Projektorganisation, se bilaga 1.) I projektet ingick Malmö Kulturförvaltning som består av Malmö Museer, Malmö Stadsbibliotek, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Malmö Kulturstöd, Malmö Kulturskola, Malmö Konsthall och Malmö Stadsarkiv. Dessutom ingår Malmö Dramatiska Teater, Malmö SymfoniOrkester och Sommarscen Malmö och de tre aktörerna ur det»fria kulturlivet«i undersökningen: Dansstationen, Panora/Folkets Bio och Victoriateatern. Valet av de tre aktörerna i»fria kulturlivet«har gjorts dels utifrån att de har en stabil organisation har funnits ett antal år och har personal som arbetar heltid och året runt med verksamheten, dels har ett relativt stort utbud så att undersökningen är möjlig att genomföra och därigenom få ett så stort antal svar som möjligt under en begränsad period. Organisationerna i det»fria kulturlivet«och Sommarscen Malmö ger tillsammans ett genomsnitt av det»fria kulturlivets«utbud (Sommarscen är i första hand en arrangerande/ samproducerande enhet). Syfte och mål Det övergripande syftet för projektet Mångfald i Malmös kulturliv var att i samband med Mångkulturåret 2006 skapa ett samlat och fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet för att ge bättre möjligheter för alla invånare i Malmö att på ett bestående sätt delta i kulturlivet både som brukare och utövare. Förväntade resultat För att nå det övergripande syftet med projektet bestämdes följande mål i form av förväntade resultat: Mäta hur verksamheterna lyckas arbeta med den mångfald som finns i staden, avseende kulturell och social mångfald utifrån kön, ålder, klass och ursprung/etnicitet.¹ Undersöka hur verksamheterna förhåller sig till etnisk och kulturell mångfald avseende organisation, produktion och publik. Undersöka vilken publik som använder sig av verksamheterna och deras upplevelse av de olika verksamheterna. I samband med mätningar och undersökningar utveckla verktyg och nya metoder inför kommande undersökningar. ¹»Kulturell mångfald«kan definieras som en mångfald av uttryck, stilar, genrer och konstformer. På så vis låser man sig inte vid en innebörd utan kan ha flera parallella förhållningssätt som verkar var för sig eller tillsammans. Det är dock viktigt att understryka att de parallella förhållningssätten bör utgöra distinkta hållningar som skall motverka att man rutinmässigt eller godtyckligt väljer vilka perspektiv som skall lyftas fram respektive väljas bort. Parallella förhållningssätt kan innebära: Att estetiska uttrycksformer ses som frikopplade från utövarens ursprung, dvs inte kopplas samman med ett antropologiskt präglat kulturbegrepp. Att utövaren kan representera olika grupper och traditioner samtidigt om den så önskar. Att man betonar pluralism, med flerfaldiga och alternativa uttryck för grupper och för det nationella. Att man tolkar och behandlar kulturella uttryck som blandformer (kreolisering, hybrider) skapade i en unik samtida kontext, ofta utifrån globala influenser (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:29). (Fortsättning följer på nästa sida.) 10 11

7 Arrangera seminarier och internutbildningar, för allmänheten och för Kulturförvaltningens chefer och medarbetare, för att bland annat öka förståelsen av ett genomgripande mångfaldsperspektiv inom varje verksamhet. Bidra till ökad förståelse av vikten av ett genomgripande mångfaldsarbete i hela regionen genom ett regionalt seminarium Sprida kunskap kring metoder, arbetssätt och resultat i samband med undersökningar och mätningar i form av tryckt rapport samt hålla seminarium i anslutning till färdigställande av rapport. Metod, disposition och avgränsning Den undersökande delen av projektet bestod av tre delar: en enkätundersökning, en intervjuundersökning och en testgruppsundersökning. Genom dessa tre undersökningar med olika angreppssätt och fokus var tanken att kartlägga och analysera verksamheternas mångfaldsarbete i relation till besökaren och hans/hennes upplevelse. På så vis kan förbättringsområden upptäckas inom till exempel kompetenshöjning, marknadsföring och rekrytering samt resultat mellan olika typer av institutioner jämföras, för att dra lärdom av varandras erfarenheter. Den kunskapshöjande delen bestod av två seminarier, dels ett nationellt, dels ett internt, samt så kallade mångfaldsdagar som vände sig till hela personalgruppen på två av Kulturförvaltningens institutioner. Fokus vid alla tillfällen var att vända blicken inåt mot den egna verksamheten för att förhålla sig till de formella och informella normsystem som kan verka exkluderande för personer/grupper med utländsk bakgrund. I rapporten redogörs för de fyra delarna av projektet i nedanstående ordning. I anslutning till varje avsnitt redovisas slutsatser och förslag på åtgärder. Rapporten inleds med en sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete. forts.»social mångfald«definieras av samhällets sociala kategorier som kön, ålder, sexuell läggning, klass, ursprung/etnicitet och funktionshinder. Etnisk mångfald är alltså en av dessa sociala kategorier. Etnisk mångfald ses exempelvis som något som står för människors olika ursprung men inte för att beteckna majoritets- och minoritetsmedlemmars egenskaper och kultur (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005:29). Projektets fyra delar: En intervjustudie kring hur kulturinstitutionerna inom Malmö Kulturförvaltning, Malmö Dramatiska Teater och Malmö SymfoniOrkester samt tre aktörer ur det»fria kulturlivet«förhåller sig till och arbetar med mångfald ur etnicitets-, köns-, klass- och åldersperspektiv. Störst vikt har lagts vid mångfald kopplat till etnicitet. En kvantitativ undersökning i form av en enkät som delades ut på Kulturförvaltningens institutioner, Malmö Dramatiska Teater och Malmö SymfoniOrkester samt tre aktörer ur det»fria kulturlivet«. Enkäten skulle identifiera besökaren beträffande kön, klass, etnicitet och så vidare. Dessutom frågor kring uppfattning om det arrangemang man just besökt. Varför har man valt att göra just detta besök? Kan man identifiera sig med innehållet? Var fick man information om arrangemanget? Kommer man att återkomma? Vad var det bästa med besöket respektive det sämsta med besöket? Dessutom frågor om vilka andra institutioner man besökt/inte besökt det senaste året och varför/varför inte. En nyskapande kvalitativ undersökning som fokuserar på en testgrupps tankar och upplevelser kring besök på kulturinstitutioner. Samtalen har byggts upp kring begreppen tillgänglighet, hinder och möjligheter. Utbildning och kompetenshöjning i form av nationellt seminarium och internseminarium för Kulturförvaltningens chefer och medarbetare samt två mångfaldsdagar för personal på Malmö Museer och Malmö Kulturskola. Självklart kan inte projektet ge en heltäckande bild av mångfalden i Malmös kulturliv. Vi har ur ett perspektiv valt ett brett angreppssätt utifrån att arbeta med flera metoder och frågeställningar, men till exempel har inte mål- och styrdokument granskats och analyserats, inte heller har den politiskt valda nämnden deltagit i intervjuundersökningen. Men de områden som har undersökts har haft specifika, tydliga och fördjupade fokus. Stor vikt har lagts vid att undersöka den interna verksamheten utifrån vad som faktiskt genomförs och förhållningssätt till kulturell och etnisk mångfald i relation till vem som är brukaren och hans/hennes upplevelse av utbud, innehåll, tillgänglighet och så vidare. Därför menar vi att 12 13

8 materialet påvisar relevanta slutsatser och tendenser som kan bidra till att förbättra mångfaldsarbetet inom och mellan de olika verksamheterna. Därmed blir verksamheterna än mer relevanta och intressanta för fler grupper i Malmö både utövare och brukare

9 Sammanfattande diskussion och förslag till fortsatt arbete Paul Henningsson Utgångspunkter Under hösten 2005 påbörjade Malmö Kulturförvaltning planeringen för projektet Mångfald i Malmös kulturliv som en del av Mångkulturåret Syftet var att skapa ett samlat och fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet för att ge bättre möjligheter för alla invånare i Malmö att på ett bestående sätt ta del av kulturen. Projektet utgjordes av en undersökande del samt en kunskapshöjande del bestående av seminarier och internutbildningar för bland annat verksamhetschefer. Den undersökande delen av mångfaldsprojektet har resulterat i tre studier; en kvalitativ intervju-undersökning av personal vid totalt tolv kommunala och»fria kulturinstitutioner«i Malmö, en kvantitativ enkätundersökning av publiken på samma institutioner samt en pilotstudie med en testgrupp, bestående av studerande vid en SFI-utbildning. Gemensamt för de tre undersökningarna var målsättningen att skapa en bild av befintliga förhållanden inom förvaltningen, med betoning på frågeställningar som berör mångfald kopplad till ett etnicitetsperspektiv. Genom intervjuer med sammanlagt 26 chefer, informations- och marknadsföringsansvariga samt producenter vid kulturinstitutionerna, har avsikten varit att kartlägga hur verksamheterna förhåller sig till och arbetar med mångfald ur etnicitetsperspektiv, men även utifrån köns-, klass- och åldersperspektiv. Enkätundersökningen genomfördes som en tryckt enkät som distribuerades till besökare vid de 12 kulturinstitutionerna med syfte att kartlägga publikens sociala och kulturella sammansättning, besöksfrekvens samt besökarnas uppfattning om utbudet och dess kringinformation. 17

10 Som ett led i att utveckla nya metoder för utvärdering av verksamheter, genomfördes slutligen ett test i form av en avgränsad kvalitativ studie med en grupp vuxenstuderande invandrare. Genom olika diskussionsövningar och besök på valda institutioner kartlades gruppens preferenser och önskemål kring kulturutbudet. Av naturliga skäl har projektets undersökande delar haft sinsemellan olika upplägg, anpassade efter vad som varit syftet med undersökningarna. Genom att ställa frågor till såväl personal som till publik och brukare, har avsikten varit att belysa verksamheten från såväl ett inifrån- som ett utifrånperspektiv. Slutsatser Resultatet av de tre undersökningarna, som berikats av en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder, visar att Malmö Kulturförvaltning har tagit ett viktigt steg mot att identifiera befintliga lokala förhållanden. Dels gäller detta representation av social och kulturell mångfald inom organisationen, dels hur denna kan sägas återspeglas genom dess utbud. Kulturförvaltningen har därmed tagit ett initiativ till ett publikutvecklingsarbete på en lokal, samhällsnära nivå, något som har lyfts fram som särskilt betydelsefullt av mångkulturårets kommitté (Agenda för mångkultur, SOU 2005:91). Studierna visar även att ansatsen att prova nya metoder har lyckats. Undersökningen med testgruppen utföll positivt, menar testgruppsansvarig Cecilia Sering, med engagerande diskussioner. Dessutom identifierades ett antal väsentliga frågeställningar rörande förutsättningar för personernas besök, vilket kan relateras dels till faktiska besökssituationer, dels till programutbud och språkligt framförande samt tillgänglighet. Intervjuer med verksamhetsansvariga och utvecklare inom kulturverksamheterna har resulterat i ett rikt material, som belyser problematiken med mångfaldsbegreppet och hur det kan relateras till ett praktiskt värdegrundsarbete inom en organisation, med delvis olika premisser för förmedling av kulturupplevelser. Undersökningen genomfördes efter modell från»tid för mångfald en studie av statliga kulturinstitutioners arbete med etnisk och kulturell mångfald«(pripp, Plisch & Printz Werner 2005). Även besökarenkäten har skapat en viktig bild av den befintliga publiksammansättningen vid kulturinstitutioner i Malmö, som nu kan jämföras med övriga undersökningar liksom kommande utvärderingar av verksamheterna. Paradox Men projektets undersökningar förmedlar även en bild av en kritisk obalans inom kulturverksamheterna, som berör dess organisation, publiksammansättning samt utbud. Personalintervjuerna vid de medverkande kulturinstitutionerna illustrerar paradoxer i verksamheten; å ena sidan en hög medvetenhet bland personalen om uteslutande mekanismer i ett omgivande samhälle, å andra sidan en homogen social och etnisk personalstruktur inom den egna organisationen, som genom sin homogenitet kan verka självbevarande. Det senare kan också bidra till att förstärka sociala, könsmässiga, kulturella och professionella barriärer i samhället. Frågan om mångfald ur ett etnicitetsperspektiv är inte oproblematiskt, menar intervjuaren Susanne Ewert. För en del av informanterna i undersökningen är frågan laddad. Ewert uppfattar att en del ger uttryck för en viss skepsis mot en alltför styrd hållning till frågor som rör tillgänglighet, mångkultur och kulturell representation inom offentlig förvaltning. I sin studie lyfter Ewert fram en grundproblematik med begreppet»mångfald«, som med sin inneboende mångtydighet behöver definieras och tydliggöras, för att kunna formulera gemensamma målsättningar för Kulturförvaltningen. Det finns en risk att väl valda ord om»mångfald«inte bara blir uddlösa, utan även kan väcka negativ respons just på grund av detta. Samtidigt som»öppenhet«ses som ett ledord för att utveckla verksamheten mot en större mångfald, saknas i praktiken tid inom den nuvarande arbetsorganisationen för att djupare sätta sig in i frågeställningen, att tillägna sig ny kunskap och nya metoder, samt att gå utanför de vanliga yrkesramarna. Här finns med andra ord en önskan att finna verkningsfulla instrument att förnya verksamheten mot en större öppenhet vid såväl personalrekrytering som vid utformning av 18 19

11 utbud. Ewert menar i sitt slutord att institutionerna behöver reflektera över sina rekryteringsrutiner och även tillämpa nya metoder att avläsa och värdera kompetenser. Heterogen organisation En del av problematiken kan bottna i en delvis heterogen organisation, där verksamheter som är tydligt rotade i akademiska och vetenskapliga traditioner (såsom inom arkiv, museum, arkeologi och kulturmiljövård, där formella kompetenskrav hos individer ofta är hög re) har sammanförts med friare, experimentella och tydligt samtidsinriktade verksamheter såsom inom konst, media och fritt skapande för unga (där processperspektiv och aktivt gränsöverskridande är en förutsättning för kreativitet). Kulturförvaltningen kan sägas representera en kultur, vars egen mångfald behöver göras tydlig för alla inom organisationen. Inom till exempel konstverksamheter förekommer i högre grad ett naturligt utbyte med omvärlden, vilket också förmedlas av en del informanter. Den samtida konstscenen, vilken även inkluderar dans och performance, har en tydlig internationell inriktning. Gästande konstnärer och producenter medverkar inte enbart genom utställningar och föreställningar, utan kommer olika grupper till del genom till exempel workshops, gästprojekt och talks. Konst- och scenverksamheternas internationella nätverk utgör i detta avseende en resurs för förvaltningens övriga verksamheter och publik. Internationella programinslag skulle kunna samordnas med gemensamt temautbud, till exempel genom att i samband med ett visst tema spegla litteratur, film, konst samt historiskt, biografiskt material och så vidare. Jämfört med friare konstverksamheter har minnes- och arvsinstitutioner, såsom museer, arkiv och kulturarvsinstitutioner traditionellt sett betydligt mer givna referensramar för arbetet och utgör dessutom ett område där verksamheten är direkt knuten till olika lagbestämmelser. Bevarande av historiska samlingar, vilka i praktiken ärvts av tidigare organisationer eller individuella samlare, anger inte bara vissa villkor för arbetet. Det har medfört att museal verksamhet historiskt sett har riktat uppmärksamheten inåt i organisationen, genom olika former av tekniskt säkerställande av dokument, föremål och bebyggelsemiljöer, snarare än att vända sig utåt och intressera sig för olika brukare och deras eventuella behov och förhållningssätt. Frågor om vad som skall räknas till kulturarv, vem som äger tolkningsföreträdet och vad som kan anses tillhöra arv på en viss plats jämfört med en annan, har också kommit att utgöra en brännpunkt för synen på»det egna«i motsats till»det andra«, vilket kan relateras till begrepp som kulturell identitet eller klass. Susanne Ewert föreslår också att kulturarv kan bilda en utgångspunkt för diskussioner om mångfaldsbegreppet, dess betydelse och värde. I sammanhanget är det viktigt att nämna att Malmö Museer tillhör en verksamhet inom förvaltningen som uppmärksammats utanför staden för sin behandling av mångkulturfrågor utsågs museet till Årets museum med motiveringen att det har»verkat för att öka och sprida kunskapen om andra kulturer och folkgrupper, och därigenom underlättat integration och allas delaktighet i samhället«. Utmärkelsen ledde till ett politiskt beslut om att ett tidigare projekt om romer kunde permanentas inom museiverksamheten. Även museets erfarenheter av lokalt mångfaldsarbete utgör en viktig resurs för förvaltningens övriga verksamheter, vilket också har uppmärksammats i samband med projektet»mångfald i Malmös kulturliv«. 1 Publiken Hur kulturarv och kultur upplevs bland Malmös kulturpublik och vilka publiken består av, har varit utgångspunkten för både enkätundersökningen och testgruppen med SFI-studenterna. Den höga svarsfrekvensen i besökarenkäten, som i stora drag överensstämmer med statistiska förhållanden i Malmö stad, ger anledning att tro att enkätresultatet i väsentliga delar ger en trovärdig bild av den befintliga publiksammansättningen vid kulturinstitutionerna. Undersökningen visar dock att denna bild är snedfördelad ur etnicitetsperspektiv. Majoriteten av besökarna är svenskfödda personer med svenska föräldrar med hög utbildning och till övervägande del bosatta i centrum eller i småhusområden. 1 Under producerandet av rapporten tilldelades Malmö Stadsbibliotek»Nationalencyklopedins Kunskapspris för offentlig verksamhet«och precis till tryckningen tilldelades Stadsbiblioteket även Malmö stads»mångfalds- och integrationspris 2006«

12 Grupper av personer med mångkulturell bakgrund är idag till största delen underrepresenterade bland besökarna till kulturverksamheter i Malmö, något som också kunnat bekräftas indirekt genom diskussioner om besöksvanor i testgruppen. Det faktiskt låga antalet respondenter i enkätstudien med ursprung i andra kulturer än den svenska, har dessutom bidragit till svårigheten att mäta eventuella preferenser rörande vissa kulturinstitutioner hos dessa grupper. Vid vissa institutioner förekommer inga som helst personer med utomeuropeisk bakgrund, varken bland dem som besvarat enkäten eller dem som har angett vilka verksamheter som besökts under den senaste 12-månadersperioden. Skolan som inkörsport När jämförelser gjorts mellan bland annat respondenternas ålder och kulturella bakgrund, tycks det som att skolan utgör en viktig väg att komma i kontakt med kulturutbudet. Särskilt bland yngre åldersgrupper där andelen förstagångsbesökare är som störst. Diskussioner med testgruppen, bestående av vuxenstuderande vid SFI, tycks också peka på att kulturverksamheterna är en viktig resurs för att komma det svenska samhället närmare. Skolan har traditionellt utgjort en viktig inkörsport till kulturverksamheter för alla, oavsett bakgrund (Pripp, Plisch & Printz Werner 2005). Skolan har en viktig roll även i fortsättningen och skulle kunna utvecklas ytterligare. Samtidigt är det kanske än viktigare att identifiera och bearbeta grupper som av olika anledningar står utanför de formella utbildningssystemen, eftersom dessa grupper är svagt representerade bland kulturbesökare överlag (se vidare nedan). De mest effektiva resurserna för ett livslångt lärande är inte i första hand den formella skolundervisningen eller senare gymnasie- och vuxenutbildning. Kulturinstitutioner räknas till informella upplevelseoch lärandemiljöer, det vill säga miljöer som är en del av vår vardag och som vi möter i sociala sammanhang utan särskilda intagningssystem, styrda utbildningsplaner eller förväntade betygsresultat (Falk, Dierking 1992). Till skillnad från skolundervisning, där en pedagog (lärare) leder och följer en individs kunskapsinhämtning, präglas det informella lärandet av att individen leder sig själv till lärande. Genom att ägna sig åt det som han eller hon finner intressant, på ett sätt som är naturligt för henne själv (lärostil), tillägnar hon sig ny kunskap baserat på vad hon känner till sedan tidigare. Förståelse för olika människors lärostilar och strategier för att skapa mening och sammanhang är en central del i utveckling av mångfald i kulturverksamheter. Kulturutbud för vem? Hos flera grupper av människor saknas dock en tidigare vana att»besöka«kultur, något som också kan vara kulturellt betingat. Genom SFI-utbildningen i studien introducerades för första gången flera av personerna i testgruppen till Malmö stads kulturutbud. Upplevelserna av några teaterföreställningar samt utställningsbesök hämmades dock av ett alltför svårt språk och några av deltagarna efterlyste bland annat informationsmaterial på lätt svenska. Den socialt och kulturellt homogena sammansättningen bland dem som idag väljer att besöka kulturinstitutioner i Malmö kan jämföras med en liknande sammansättning av personalen inom organisationen. Finns det några direkta samband mellan en socialt, kulturellt och professionellt homogen yrkesgrupp inom förvaltningen och det utbud som produceras? Predikar utbudet till de redan frälsta? För vem producerar vi egentligen ett kulturellt utbud och hur? Bilden av en homogen personal- och publiksammansättning på offentliga kulturinstitutioner är inte unik för Malmö stad. Mönstret förekommer på nationell nivå, vilket naturligtvis är en av anledningarna bakom utlysningen av Mångkulturåret 2006:» att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige.«Under det senaste decenniet har frågan om demografisk snedfördelning bland dem som besöker och nyttjar kultur och konst vid publika kulturinstitutioner uppmärksammats på flera nivåer av många olika aktörer, både nationellt och internationellt. Resultaten från undersökningarna i Malmö kan här jämföras med erfarenheter från övriga Sverige och Europa

13 Tillgänglighet och bemötande I svensk kulturpolitik har frågan om tillgänglighet till kultur stått i fokus under en längre period, något som har direkt beröring med mångfaldsarbete och som har spelat en väsentlig roll för att lyfta mångfaldsfrågan bildades till exempel Nordiska Handikappolitiska Rådet som ett rådgivande organ inom Nordiska ministerrådet, som bland annat uppmärksammat tillgänglighetsfrågor inom kulturområdet. I en serie utredningar om bland annat museer, teater- och konsertscener samt turism har handikapprådets arbete och forskning vidgat frågan till att även innefatta bemötandefrågor, samt multisensorisk tillgänglighet inom kulturområdet:»förmedling av innehåll i till exempel en teaterföreställning eller utställning sker inte regelmässigt i media eller former som möjliggör tillgodogörande hos besökare med funktionshinder. Bemötandet i en reception eller biljettkassa kan ibland ha en repellerande effekt för besökaren. Merkostnader för den enskilde, brister i assistans och transport är andra hindrande faktorer.«(»från projektpolitik till en inkluderande kulturpolitik?«2004) Vem kommer? Även i utvärderingar på riksnivå bekräftas mönster som har kunnat observeras i projektets publikundersökningar, bland annat att kulturbesök i Sverige domineras av biblioteksbesök följt av konserter, teaterföreställningar samt museer. Överlag är det fler kvinnor än män som besöker kulturverksamheter eller som ägnar sig åt kultur. Inom föreningsliv och idrott är dock män mer aktiva än kvinnor (»Kulturbarometern«2003). Det finns vidare en tendens att det befintliga kulturutbudet i första hand lockar dem som redan har stor förhandskunskap om området och kan sägas besitta ett»kulturellt kapital«, men även att denna grupp långtifrån representerar samhällets mångfald ur köns-, ålders-, utbildnings- och etniskt/kulturellt hänseende.»opinions- och medborgarundersökningarna som gjorts inom Agenda kulturarv visar att de som anser det vara viktigast att bevara olika kulturarv för framtiden, de som oftast besöker kulturmiljöer eller museer och som i störst utsträckning känner till hur kulturarvsarbetet är organiserat är äldre personer med hög utbildningsnivå. För att förnya kulturmiljövårdens demokratiska förankring behövdes därför metoder och arbetssätt för att nå de grupper i samhället som kulturmiljösektorn mest sällan når.«(slutrapport. Agenda kulturarv 2004) Problematiken är i högsta grad närvarande även inom scenkonstoch teaterverksamheter, där repertoaren, vad som står på programmet, hänger intimt samman med hur väl utbudet kan marknadsföras till nya publikgrupper, till exempel till personer som inte har för vana att besöka teaterföreställningar. Repertoaren måste spegla dem som scenverksamheterna vill se som sina besökare (Torch 2001). Internationella erfarenheter Det finns samtidigt europeiska studier som tyder på att det förekommer olika besökarprofiler inom kulturområdet. Äldre, högutbildade individer hör till dem som i första hand besöker kulturhistoriska miljöer, såsom slott, gårdar, kulturminnen, kyrkor och ruiner. Andelen turister är också störst inom kulturhistoriska miljöer, jämfört med till exempel konstmuseer, teatrar och musikscener. Yngre och lägre utbildade personer besöker i högre grad konsthallar samt tar del av fria dans-, performance- och konstscener (Richards 2001). Storbritannien hör till ett av de länder som under 1990-talet arbetat praktiskt med frågor om mångfald inom kulturområdet. Särskilt ett fokus på exkluderande processer kontra social inclusion har hög relevans och kan bilda ett viktigt referensmaterial för kulturförvaltningens fortsatta arbete (Dodd, Sandell 2001).»The Museums, Libraries and Archives Council«(MLA), det vill säga den statliga myndigheten för arkiv, bibliotek och museer i Storbritannien, har utvecklat en»access for All Toolkit«som är ett instrument för självdiagnos för statliga kulturarvsinstitutioners publika arbete (» Access For All Toolkit. Enabling inclusion for museums, libraries and archives«2004). Instrumentet är utformat som en checklista som innehåller sju delmål. Varje delmål rymmer ett antal nyckelfrågor som kartläggs enligt checklistans frågeställning och därefter besvaras med ett»ja«,»har börjat ta itu med frågan«eller ett»nej«. I Sverige har liknande 24 25

14 instrument bland annat utvecklats för anpassning av stat och kommun till 24-timmarsmyndigheter (Verket för förvaltningsutveckling besökt oktober 2006). Målsättningen med MLA:s instrument är att hjälpa institutioner utveckla en handlingsplan för tillgänglighet och mångfald, enligt checklistans rekommendationer. De sju delmålen är: Ethos (etisk grundsyn) Policy and Planning (inriktning och planering) Collections and Stock (samlingar och inventering) Users and Potential Users (befintliga och potentiella användare) Marketing and Publicity (marknadsföring och information) Staffing and Training (personal och kompetensutveckling) Partnerships and Networking (samarbetspartners och nätverk) Poängen med instrumentet är att frågorna ställs till samtliga medarbetare inom en organisation, såväl verksamhetsledning som utförande personal, heltidsanställda och tillfälligt anställda. Avsikten är för det första att hela organisationen skall göras medveten om de konkreta steg som kan tas för att utveckla verksamheten mot en ökad social, kulturell, fysisk och ekonomisk tillgänglighet. För det andra ger instrumentet en möjlighet att kartlägga hur olika kompetenser/yrkesgrenar inom organisationen förhåller sig till värdegrunden och vilken kunskap som de besitter. Modellen är inte begränsad till bibliotek och museer utan metodiken kan anpassas även för andra kulturverksamheter med ett publikt utbud. Det finns ytterligare internationella exempel, bland annat från Storbritannien men även USA och Australien, som kan utgöra referenser som planeringsverktyg eller fallstudier för ett mera mångfaldigt kulturliv. Även rekommendationer som förs fram i rapporten»tid för mångfald«är värdefulla, inte minst förslag till fördjupad kompetensutveckling och human resursutveckling. Förslag till fortsatt arbete Audience Development Hur skall resultaten av undersökningarna summeras? Hur skall Malmö Kulturförvaltning skapa större mångfald i kulturlivet? Med vilka metoder? De processer som har uppmärksammats i projektet»mångfald i Malmös kulturliv«, liksom avsikten att producera en mångfaldsplan för Malmö Kulturförvaltning, kan alla relateras till begreppet Audience Development (ungefär:»publikutveckling«). Audience Development (A.D.) är ett samlande utvecklingsbegrepp för organisationer som bedriver publikinriktad service och där intresset ligger i att utbudet skall kunna nyttjas av och vara tillgängligt och lockande för en bred publik. Exempel på organisationer och företag som kan bedriva A.D. är radio- och TV-stationer, tidningsutgivare, teatrar, konserthus, konsthallar, museer, natur- och kulturarvsorganisationer, vetenskapscentra, djurparker, turistanläggningar med flera. A.D. är en operativ styrmetod som berör flera nivåer, både internt och externt: marknads-/brukarundersökning, metodutvecklingsarbete, strategisk planering, lärande, information och marknadsföring samt kompetensutveckling. Kärnan i A.D. är ett kund-/brukarorienterat perspektiv, med syfte att med hjälp av strukturerade metoder (lära) känna sin organisation genom sina brukare/gäster, samt låta organisationen anpassas så att det producerade utbudet upplevs som relevant, lockande och intressant för sina målgrupper, vilket är en form av kvalitetssäkrande arbete (Ling Wong 2002). Målgrupper i en Audience Development-modell kan definieras som tre grupper eller kategorier: 1. de som utgör befintliga brukare 2. de som utgör icke-brukare 3. de som utgör potentiella brukare av utbud/tjänster Arbetet utgörs med andra ord av att få kunskap om sina existerande brukare och behålla dem även i framtiden, samtidigt som man successivt utvecklar vägar att nå dem som (ännu) inte är brukare. Arbetet med att nå dessa olika målgrupper kräver både kvantitativa och kvalitativa metoder, som kopplas till en större målformulering om för vem eller vilka målgrupper man vill rikta sin verksamhet till. Möjligheten att utvärdera framgångar i verksamheten ökar genom att först precisera målsättningar, till exempel att försöka nå en viss målgrupp eller öka besökarantalet på en viss institution, och sedan utvärdera. Inom kultur-, konst- och museiområdet fungerar A.D. som en central komponent för att förnya förmedlings- och programinnehåll 26 27

15 så att det blir lockande och relevant för flera. Detta eftersom publikutvecklingsperspektivet inte enbart handlar om att bli bättre på att»producera«innehåll för»andra«, utan i lika hög grad om att låta sig formas av dem som är brukare av kulturinstitutioners utbud:»we are all challenged by a combination of demography, self-interest, and the principles of equality and human rights to build local and global communities in which the strengths of all cultures join together in common enterprise...it is important to understand that working with excluded minority cultural groups is not about doing a favour to small groups of people. It is about working towards a vision of an equal and sustainable society of which we can be proud and which underpins all our futures. The role of multicultural interpretation cannot be underestimated in advancing the cause of social inclusion. Its power lies in the shaping of the big picture of culture and heritage against which we all see ourselves...«(ling Wong, 2002) Audience Development-perspektivet kan med fördel appliceras på Malmö Kulturförvaltnings arbete, och dess målsättning att bli en mer mångfaldig organisation, med ett utbud som är tillgängligt för alla oavsett individers bakgrund och behov. En mångfaldsplan kan därför utgöra ett viktigt steg att tillämpa en förvaltningsövergripande policyutveckling om tillgängligare kultur för brukare och i organisationen. Följande punkter är förslag på aspekter som om möjligt bör integreras i utarbetningen av en mångfaldsplan och en tydligare målgruppsorientering för Malmö Kulturförvaltning. Förslagen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan lämnas här som underlag för en fortsatt diskussion. Punkterna berör fortsatta publikundersökningar, utveckling av innehåll, planeringsarbete samt kunskapsspridning. Problematisering av publikbegreppet Kulturinstitutionerna spänner över ett brett fält, från minneskultur till fria konster, från upplevelser och mänskliga möten till lärande och informationsspridning. Inom organisationen ryms inte enbart en»publik«som passivt beskådar ett visst framförande. Här finns i högre grad människor som har olika behov, förväntningar och kunskaper. Publikarbetet är ett möte med hela skalan av besökare användare medskapare, något som till exempel kan illustreras av de olika besökarprofilerna i enkätundersökningen. Identifiering av användare /icke-användare Med ledning av undersökningsresultatet i projektet kan målgrupper för verksamheterna identifieras genom att fokusera på följande: A. Behålla och stimulera återbesök av befintliga grupper genom att specifikt utveckla och anpassa innehåll/utbud på de olika institutionerna efter dessa gruppers behov och önskemål. B. Definiera icke-besökare/brukare genom utgångspunkt från typisk(a) besökarprofil(er). Det kan finnas personer som hör till segmentet (till exempel kön och åldersgrupp) men som trots allt inte besöker institutionen. C. Rikta in sig på socialt eller kulturellt underrepresenterade grupper, till exempel en etnisk minoritet, genom viss programaktivitet eller riktad marknadsföring (ungdomar i förortsmiljö, idrottsföreningar och så vidare). D. Utföra ovanstående successivt, grupp för grupp, eller som en kombination av samtliga punkter. Utvärdering Kvantitativa publikundersökningar, liknande den enkätundersökning som har genomförts i projektet bör följas upp vartannat år, om inte årligen, för samtliga institutioner. En kvantitativ demografisk och besöksvaneundersökning är ett verktyg som ger värdefulla resultat på sikt, när det finns tidigare resultat att jämföra med. Enkätformulär kan med fördel dessutom kompletteras med telefonintervjuer med grupper av både befintliga och icke-befintliga besökare, genom ett slumpmässigt urval eller genom att särskilda målgrupper bearbetas, såsom Öresundsturister och så vidare. Intervjuer kan även göras på stan eller på andra platser där människor samlas som till exempel gallerior, men även marknader, idrottsanläggningar och föreningshus. Vid personliga intervjuer finns dessutom möjlighet att visa åskådningsmaterial och testa uppfattningar om till exempel annonser, logotyper, programblad och liknande. Slutligen föreslås en kvantitativ undersökning av användandet av 28 29

16 Malmö Kulturförvaltnings webbplatser, till exempel genom analyser av serverloggar samt enkla webbenkäter. Undersökning av Internetanvändare av kulturutbudet kan med fördel också upprepas. Utbud och innehåll Kvantitativa studier av befintliga besökar/användarmönster bör kompletteras med kvalitativa dialogbaserade undersökningar, som integreras i informations-, program- och utställningsverksamhet samt i digital publiceringsverksamhet. Av särskild vikt är att på ett tidigt stadium (Front-end Evaluation) formulera tänkt(a) målgrupp(er) och testa den avsedda produktionen/innehållet/temat på målgruppsrepresentanter, till exempel genom testgrupper, innan det egentliga arbetet startar. Ett exempel kan vara skapa referensgrupper som får medverka vid programläggning och agera»ambassadörer«för verksamheten, såväl gentemot ett visst kulturinnehåll (filmer, litteratur, konst), som gentemot den eller de brukargrupper som personen är en del av. Kvalitativa förstudier ger inte bara indikation om hur tänkta målgrupper förhåller sig till planerade produktioners innehåll, utan är även ett konkret instrument att involvera målgrupper i själva arbetsflödet i verksamheten. Genom att bli en del av en verksamhets utveckling skapas viktiga förutsättningar för individer att känna ägandeskap och växa med nya erfarenheter, (empowerment), något som i sin tur ökar möjligheten att information om verksamhetens utbud kan spridas från mun till mun, utanför etablerade marknadsföringskanaler. 2 Andra metoder för besökarstudier, såsom intervjuer,»think-aloud«, observation (visitor tracking) är särskilt lämpliga i publikinriktade servicesammanhang och kan ge värdefull information om vad besökare upplever och hur de beter sig vid handhavande av hjälpmedel, förmedlingsmaterial, installationer, montrar och så vidare. Som ett led i att knyta samman förvaltningens institutioner, där olika kvaliteter kan samverka och skapa synergieffekter, bör dels en 2 Flera personer i besökarenkäten lyfte fram att de lockats av att se en vän eller släkting uppträda på scen. På motsvarande sätt kan en persons medverkan i någon del av verksamheten också hjälpa till att skapa en medvetenhet hos andra, som kanske inte vanligen besöker kulturverksamheter på egen hand. generell kartläggning genomföras över vilka befintliga pedagogiska resurser som de olika verksamheterna erbjuder, dels verksamhetskollegor, samarbetspartners och brukare tillåtas experimentera med nya metoder för att levandegöra bevarat kunskapsmaterial. Källmaterial i arkiv och samlingar, liksom historiska händelser i den lokala miljön, kan bli underlagsmaterial för ungas skapande, till exempel filminspelningar, musikkomposition, skrivarstugor eller genom konst- och webbutställningar. Tidigare utställnings- eller programmaterial som gjorts tillgängligt via nätet skulle kunna erbjudas som»digital rekvisita«(digital Objects) till lärare, skolor och föreningar, gärna synligt genom institutionernas webbplatser i avdelningar som öppnas för kollaborativa projektytor (Communities/The Social Web). Organisationen Bilden av en mångfaldig förvaltning bör integreras i förvaltningens övergripande målsättning. Genom att utarbeta och publicera utgångspunkter för verksamheten som helhet (»Mission Statement«), med ledord som talar om vad organisationen vill få brukaren att ta del av/möta/uppleva (»Core Values«), skapas ett instrument som kan användas i såväl personalarbetet som i den externa marknadsföringen.»core Values«bör utvecklas och delas av samtliga verksamheter inom förvaltningen, så att den ger uttryck för hela organisationens utbud och där även samarbetspartners och brukare kan känna igen sig i mötet med olika delar av verksamheterna. Även tillfällig personal och berörda intressenter i en verksamhet, till exempel en stödförening eller liknande, bör involveras i arbetet. Arbetet med en mångfaldsplan bör vidare vara en del av en»audience & Access Development Plan«(Strategisk publik- och tillgänglighetspolicy) och vice versa, till exempel baserad på ett kartläggningsinstrument (toolkit) som har beskrivits i ovanstående avsnitt. En väsentlig del i att utveckla publik- och tillgänglighetsplaner, är just att arbeta med kompetensutveckling inom hela organisationen, såväl för verksamhetsledning som för utförande delar. Kontinuerlig omvärldsbevakning, praktiska studiebesök på andra institutioner och orter samt praktiska worskhops med inbjudna föreläsare, föreslås som en del av arbetet att utveckla ovanstående förslagspunkter

17 Med tanke på den»interna mångfalden«i Kulturförvaltningens olika delar, bör även ett system diskuteras som innebär»intern praktik«för personalen inom andra verksamheter och på andra positioner i förvaltningen, för att därigenom synliggöra hela organisationens förutsättningar och samlade kompetens/potential. Kunskapsspridning Kulturförvaltningen bör eftersträva: Att kommunicera resultat från projektet inom hela Kulturförvaltningen, så att det förmedlas i format och framställningsformer som är tillgängliga för alla. Att bjuda till interna workshops där det finns möjlighet att lämna kommentar och feedback till genomförande och resultat. Att betrakta»mångfald i Malmös kulturliv«som ett nytt, ständigt pågående kapitel för hela förvaltningen. Projektet är en början på en process där kunskapsresan är en del av målet! 32 33

18 Malmö Kulturförvaltning inför Mångkulturåret 2006 Susanne Ewert Undersökning och metod En intervjustudie har genomförts inom Malmö Kulturförvaltning som fokuserar på frågor som handlar om hur Malmö stads kulturinstitutioner förhåller sig till och arbetar med begreppet mångfald ur ett etnicitets-, köns-, klass- och åldersperspektiv. Studien bygger på sammanlagt 26 intervjuer med personer, informanter, i olika befattningar från 11 olika institutioner. Förutom dessa institutioner har även fyra personer i ledande ställning från det»fria kulturlivet«i Malmö stad intervjuats (se bilaga 2). Redovisningen av det»fria kulturlivet«presenteras i en egen sammanfattning. Alla intervjupersoner var givna från början och utvalda av uppdragsgivaren. Utformningen har på uppdrag av Malmö Kulturförvaltning tagit sin utgångspunkt i studien»tid för mångfald«1, där också flertalet av intervjufrågorna är hämtade. Frågorna har sedan anpassats till den verksamhet som informanten arbetar inom (frågor se bilaga 3). Alla intervjuer, utom fem, har gjorts per telefon. Intervjuerna har varit öppna i så motto att jag i hög grad följt upp informanternas reflektioner kring ämnet för att sedan gå tillbaka till de uppsatta frågeställningarna. Detta är i linje med den kvalitativa metoden där man tillåter utvikningar för att på så sätt få en djupare förståelse av frågeställningen. Metoden leder till att varje intervju i viss mån får ett unikt utseende. Intervjun följer således inte ett strikt schema, men så gott som alla frågeställningar blir förr eller senare belysta. I rapporten är informanterna anonyma på så sätt att deras namn inte skrivs ut, samma sak gäller institutionerna i den mån de går att anonymisera. Citeringarna är direkta citat men jag har för läsbarhetens skull lagt till eller tagit bort småord och vad jag bedömt som ¹Oscar Pripp, Emil Plisch & Saara Printz Werner 2005:»Tid för mångfald«. 35

19 ovidkommande upprepningar eller felsägningar utan betydelse för förståelsen. En av intervjuerna är översatt från danska till svenska. Samtliga intervjuer har bandats och längden på intervjuerna varierar från 45 minuter till en dryg timme. Intervjuerna har sedan transkriberats ordagrant och analyserats på sedvanligt sätt, det vill säga lästs igenom flera gånger för att sedan delas upp i teman som därefter ytterligare undersökts. Störst vikt har lagts vid mångfald kopplad till etnicitet beroende på informanternas tolkningar och svar. Även intervjuernas längd har varit avgörande för hur»djupt«de olika begreppen undersökts. En intervjutimme kan framstå som lång men har i sammanhanget upplevts som kort då både frågorna och svaren avkrävts olika resonemang och många följdfrågor. Redovisningen av intervjustudien inleds med rubrikerna»vad betyder mångfald?«och»kulturarv och mångfald«där begreppen som sådana problematiseras. Under rubriken»organisationen«diskuteras olika teman om mångfald i förhållande till verksamheterna i sig och inleds med»att diskutera mångfald i organisationen«och följs sedan av underrubrikerna:»personalstruktur och rekryteringsvägar«,»reflektioner om förändring«,»funderingar kring klass«,»motiv till mångfald och öppna sinnen«,»i konkurrens med mångfald«. Under rubriken»produktionen«diskuteras mångfald i produktionsledet utifrån personalsammansättning och vad som produceras:»anställning i produktionsledet«,»mångfald som inspiration eller onödig pålaga«,»representation och erfarenheter«,»lokala och internationella utbyten«,»olika hinder i praktiken«. Under rubriken»publiken«diskuteras mångfald utifrån verksamheternas information och marknadsföring i»generell information«som följs av:»riktad information«,»samarbetspartners, idéer och nya platser«,»hinder för att nå en mångfaldig publik«. Rubriken»Fria kulturlivet och mångfald«inleder redovisningen av intervjuerna från det»fria kulturlivet«och åtföljs av underrubrikerna»krav och rekrytering«,»produktion och publik«,»publik och marknadsföring«samt»platsens betydelse för ny publik«. Avslutningsvis ger jag under rubriken»slutord«en kort summering av grundläggande frågor som Kulturförvaltningen kan gå vidare med. Vad betyder mångfald?»jag tänker på etnicitet, kön, jag tänker på, ja det är väl i princip de delarna ålder. Mångfald är just det, då tänker jag på himla mycket mer naturligtvis, jag tänker på hela kulturbegreppet där har du mångfald rakt igenom höll jag på säga, Malmö Konsthall, Malmö Museer etc. Mångfald i uttryckssätt, mångfald på andra sätt mångfald tillgänglighet lägger jag in i begreppet rimligheter.«som citatet ovan visar är mångfald ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och kan med andra ord sägas rymma en mångfald i sig. Förutom kultur, etnicitet och kön knyts även sociala kategorier som klass, funktionshinder och sexuell läggning till mångfald. En informant menar att»ofta kopplar man till mångkultur och då blir det plötsligt väldigt begränsat. Mångfald öppnar på ett helt annat sätt«. Den vidden kan betraktas ur flera aspekter när man som Malmö Kulturförvaltning vill synliggöra mångfald som ett arbetsredskap i verksamheterna. Å ena sidan öppnas det möjligheter för de flesta institutioner att beskriva sin verksamhet i mångfaldstermer, å andra sidan mister begreppet något av sin skärpa.»det här Mångkulturåret som vi nu har i år, har på något sätt klartgjort att man måste vara väldigt tydlig med vad man menar för annars hamnar allting under mångfald och man kan gömma sig bakom det ena eller det andra.«mångfald kan således glida över i en slags mångtydighet där gränserna för vad man talar om blir svävande och obestämbara. Konturlösheten gör det följaktligen svårt att veta vad mångfald»egentligen«betyder och vem som har tolkningsföreträde. En annan fråga handlar om hur mångfald i dess olika betydelser ska kunna kopplas till den egna verksamheten i praktiken.»det kan inte vara en fråga om representativa beteenden hos de anställda eller i repertoaren, att det finns en representant för alla upptänkliga grupperingar, det blir väldigt märkligt. Och var går gränsen och vem definierar var den där gränsen går? Men man kan säga att det viktiga är ju att det inte finns en norm för identiteter och uppträdande som stänger ute människor.«som informanten visar krävs det ett längre resonemang för att 36 37

20 komma fram till vad mångfald representerar. Mångfald förknippas många gånger, som i citatet ovan, med motsatsen till slutenhet där öppenhet blir ett ledord när verksamhetens mål skall beskrivas. Att»nå alla«eller att»många röster skall komma till tals«rymmer till exempel en mångfald sett ur det perspektivet. Öppenhet pekar också på vikten av att inte låsa fast sig i givna normeringar utan att istället reflektera och öppna upp för nya intryck. Just att skapa mötesplatser mellan olika människor för att så många som möjligt ska känna delaktighet framstår som en gemensam nämnare för flertalet institutioner. En informant beskriver målet i sig som en demokratisk skyldighet och något som därmed ingår i institutionernas uppdrag. Men mångfald beskrivs också utifrån maktrelationer där det handlar om»vem som är inne och vem som är ute, vem som är i majoritet och vem som är i minoritet. Det etablerade och välkända i förhållande till det annorlunda och okända.«för att skapa olika utbud och i förlängningen möten mellan olika människor anser en informant att det behövs nya idéer och infallsvinklar i organisationen. Ett sätt att åstadkomma en sådan skaparkraft kan vara att sammanföra personer med olika slags bakgrund. Men som en informant menar behöver det inte betyda att det per automatik uppstår mer etnisk mångfald enbart för att man anställer en person med utländsk bakgrund.»bara för det att man har en annan etnisk bakgrund är det ju inte säkert att det blir så stor etnisk mångfald, man kan ju vara extremt lik i tankesättet även om man heter Eva och Amir.«En annan informant beskriver den här typen av tankemönster som en»fälla«. Det vill säga att man tror att invandrare per automatik vill jobba med det som berör andra invandrare. Eller som citatet ovan uttrycker; att man förväntar sig att en person skall framträda som etniskt annorlunda på grund av en annan etnisk bakgrund. Flertalet informanter uttrycker en positiv hållning till begreppet mångfald i stort, men kan således samtidigt vara osäkra på vad mångfald utgör exempel på eller hur den ska uppnås. Många gånger beskrivs mångfald som ett stort utbud och man hänvisar då till en mångfacetterad produktion. Uppfattningen ligger således»nära den liberala traditionen och ideologin som säger att många olika uttryck skapar något dynamiskt och gott«(pripp, Plisch & Printz Werner 2005:186). För övrigt har informanterna lättare att tala om mångfald när det kopplas till vad som produceras på de olika institutionerna än när mångfald kopplas till vem som sitter på de högre positionerna i organisationen. Men innan jag går över till de tankegångarna vill jag diskutera begreppet kulturarv. Kulturarv och mångfald Ett annat begrepp som jag sett som relevant att diskutera när det gäller frågor ² om etnisk mångfald inom kultursektorn är tolkningen av det som kallas kulturarv. Inom Malmö Kulturförvaltning är det sammanlagt fyra institutioner som är så kallade kulturarvsinstitutioner: Malmö Stadsarkiv, Malmö Museer, Malmö Konstmuseum och Malmö Kulturmiljö. De har till uppgift att förvalta kulturarvet i form av skriftliga källor och olika föremål. Men frågan om hur man generellt ser på kulturarv och vem som ska bruka det, har varit relevant att ställa även till övriga institutioner då begreppet aktualiserar olika frågor kring mångfald. Som en informant säger associerar begreppet kulturarv till någonting som får oss att blicka bakåt, till någonting som vi har burit med oss genom historien och ska fortsätta bära med oss till kommande generationer. Kulturarv för också tankarna till något som betecknas som vårt; en samtida identitet som bygger på rötter i historien.»det västerländska kulturarvet, det går ju tillbaks på gemensamma urgrunder, från antiken i princip, när vi i skrift började formulera oss och våra tankar och dom filosofer som sedan började affektera tankar och det är utifrån det som vi har byggt det västerländska samhället.«betraktat ur ett mångfaldsperspektiv lämnar berättelsen om det västerländska kulturarvet en stor del av Sveriges befolkning utanför. Idag är således»vi«i citatet ovan problematiskt, och något som jag tolkar att informanten indirekt reflekterar över när han fortsätter sina tankegångar: ² Frågeställningen är även relevant att diskutera ur t ex ett köns-, ålders-, klass- eller funktionshindersperspektiv

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för genomförande av ett program för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för genomförande av ett program för personer med funktionsnedsättning Diarienr 2016/00628-KS nternati Handlingsplan för genomförande av ett program för personer 2017-2018 Antagen av den 2016-12-07 program policy handlingsplan riktlinje Handlingsplan för genomförande av ett

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kultur- och Biblioteksprogram för Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Riktlinjer för kulturstöd

Riktlinjer för kulturstöd Riktlinjer för kulturstöd Riktlinjerna gäller från 2017-01-01 Inledning Med kulturstöd menas Med begreppet kulturstöd avses kommunens möjlighet att på olika sätt stödja kulturverksamhet som drivs av andra

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö Malmö stad Kulturförvaltning 1 (7) Datum 2014-10-21 Vår referens Genti Cifliku Projektledare genti.cifliku@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av jag bor i Malmö KN-2014-2396 Sammanfattning Kulturförvaltningens

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer