SKRÄPRAPPORT 2015: NEDSKRÄPNINGEN I SVERIGE

Transkript

1 SKRÄPRAPPORT 2015: NEDSKRÄPNINGEN I SVERIGE

2 Unik illustration av Tove Jansson. Författarinnan och konstnären Tove Jansson älskade havet och naturen. Många av hennes berättelser och illustrationer avspeglar Östersjöns vackra skärgårdar. Under 70-talet illustrerade Tove Jansson tillsammans med sin bror Lars Jansson exklusiva Muminaffischer med miljömotiv för Håll Sverige Rents räkning. Bilden på framsidan är ett av dessa motiv. Rapporten är framtagen av Håll Sverige Rent Citera gärna, men ange källan. Håll Sverige Rent 2015 Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44, Tel: , E-post: facebook.com/hallsverigerent 2

3 INNEHÅLL SID. Förord 5 Nedskräpningen är det något att bry sig om? 7 Vanligaste skräpet 8 Var finns skräpet? 15 Vem är det som skräpar ner? 21 Konsekvenser av nedskräpning 23 Skräpet stannar kvar 30 Lagstiftning och aktörer inom nedskräpningsområdet 31 Internationell utblick 35 Om Håll Sverige Rent 38 3

4 4

5 FÖRORD Nedskräpningen är ett angeläget samhällsproblem som har många negativa konsekvenser för miljön, våra sociala sammanhang och ekonomin. Tyvärr har nedskräpningen i Sverige ökat under senare år, en trend som bekräftas av kommuner och andra aktörer. Våra hav är fyllda med plastskräp och gigantiska ansamlingar av skräp har uppmärksammats långt ute till havs. Den svenska västkusten är hårt drabbad av nedskräpning varje år flyter enorma mängder skräp upp på stränderna. Och det mesta skräpet som hamnar i havet kommer från land. Men det finns ljusglimtar. I de 19 kommuner som mäter skräp tillsammans med Håll Sverige Rent och Statistiska Centralbyrån minskar skräpmängderna, vilket visar att ett förebyggande arbete mot nedskräpning är effektivt. Riksdag och regeringen är uppmärksamma på problemet, och åtgärder vidtas även på EU-nivå för att minska nedskräpningen av framförallt plast. I Skräprapport 2015 har vi samlat fakta kring nedskräpning. Vi vänder oss till beslutsfattare, myndigheter, skolor, media och alla andra som är intresserade av nedskräpning. I rapporten finns text, diagram och figurer som på olika sätt beskriver problematiken. Statistiken kommer både från Håll Sverige Rents egna mätningar och från andra namngivna källor. Stockholm april 2015 Johanna Ragnartz, Vd Håll Sverige Rent 5

6 6

7 NEDSKRÄPNINGEN ÄR DET NÅGOT ATT BRY SIG OM? Nedskräpning är när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller i vattendrag som sjöar och hav. Det kan vara allt möjligt från fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, burkar, glas, tuggummin och plastflaskor till större föremål som vitvaror, möbler, byggavfall, trädgårdsavfall och skrotbilar. Nedskräpningen är ett problem som ökar, erfar Håll Sverige Rent. Det är troligt att det finns ett samband mellan nedskräpningen och den ökande konsumtionen i samhället. Även det faktum att det finns fler snabbmatsrestauranger och caféer ger en ökad nedskräpning. Det finns även ett starkt samband mellan kostnader för nedskräpning och befolkningsmängd. 1 Att nedskräpningen ökar i samhället bekräftas även av en kvalitativ undersökning med djupintervjuer som Håll Sverige Rent genomförde Viss nedskräpning irriterar mer än annan. Exempelvis är nedskräpning i parker och på liknande platser mer irriterande än nedskräpning i gatumiljö. Det är få människor som inte bryr sig om när det är nedskräpat och många har också noterat att nedskräpningen ökar, se figur 1 nedan. Upplevelse av nedskräpning I vilken grad upplever du att.. Andel av befolkningen 60 % 57% 40 % 35% 36% 40% 39% 34% 20 % 28% 30% 30% 15% 28% 28% Andel låga betyg Andel mellanbetyg Andel höga betyg Höga betyg instämmer inte alls. 0 %...nedskräpning är ett problem i din kommun?...nedskräpningen har ökat i din kommun det senaste åren?...din kommun är skräpigare än andra kommuner?...nedskräpade platser i din kommun kommun också är otrygga också är platser? otrygga platser? Figur 1 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska centralbyrån 1) Naturvårdsverket, Det här är ingen skräpfråga En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport samt Kommunernas kostnad för skräphantering 2) Håll Sverige Rent, Kvalitativ undersökning avseende mekanismer som styr när människor skräpar ner (genomförd av Kommunicera) 7

8 VANLIGASTE SKRÄPET Tätorter Fimpen absolut vanligast I stora tätorter är cigarettfimpen det absolut vanligaste skräpet på gator och torg (se figur 2). I genomsnitt finns det ungefär tre fimpar per 10 m 2. Det finns dock en spridning från en fimp till cirka nio fimpar per 10 m 2, beroende på vilken tätort det handlar om och var i staden mätningen gjorts. Procentuellt står fimpen för cirka två tredjedelar av allt skräp som lämnats kvar på marken i stadsmiljö och inkluderar man snus och andra tobaksrelaterade produkter så som cigarettpaket, snusdosor och liknande står tobaksrelaterade produkter för cirka 80 procent av allt skräp. Fimpen är samtidigt ett farligt litet skräp. Cigarettfiltret är gjort av cellulosaacetat, ett slags plast. I filtret fastnar tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor, ämnen som även är farliga för naturen, som bland annat kadmium som även finns i batterier. Skräpfraktioner i tätorter Annat: 2.6 % Kartong: 0.7 % Organiskt: 0.5 % Metall: 2.4 % Hårdplast: 2.6 % Mjukplast: 3.3 % Glas: 1.4 % Papper: 8.2 % Snus: 11.1 % Fimp: 67.3 % Figur 2 - Skräpfraktioner i tätorter, 2014, Håll Sverige Rent 8

9 Utan fimpen och snus Papper och plast är de fraktioner som dominerar bland skräpet när fimpen och snuset exkluderas från statistiken. 38 procent av skräpet består då av papper och 27 procent av skräpet består av plast. Den rådande trenden är att allt mera skräp är av plast. På och 70-talet var nästan allt skräp i stadsmiljö papper, men idag är nästan plasten i kapp. 3 I haven dominerar plasten totalt. Skräp i allmänhet, framförallt i stadsmiljö, består till stora delar av förpackningar. 4 Andel skräp undantaget fimpar och snus Annat: % % Kartong: Kartong: 33.0 % % Papper: Papper: 38.0 % Organiskt: 22.0 % % Metall: 11% 11.0 % Glas: % Plast: 27.0 % % Figur 3 - Skräpfraktioner i tätorter exklusive fimpar och snus, 2014, Håll Sverige Rent 3 ) Filmarkivet, Ditt Stockholm informationsfilm från 1960 som redovisar att 97 procent av skräpet är papper. 4) Malmö stad, Opublicerad rapport med plockanalys från skräp i staden 9

10 Skräpmätning på strand Skräpmätningar minskar skräpet Håll Sverige Rent har sedan 2009 genomfört skräpmätningar i större tätorter. Det har ungefär genomförts 10 mätningar per år och totalt har 19 kommuner runt om i Sverige genomfört mätningar. På hsr.se/statistik finns mer information om skräpmätningarna. Trenden från dessa mätningar är en svagt minskad nedskräpning (se figur 4). Håll Sverige Rents tolkning av dessa resultat är att de kommuner som genomför skräpmätningar även är aktiva i det förebyggande arbetet mot nedskräpning. Kommunerna arbetar aktivt med både infrastruktursatsningar med exempelvis papperskorgar och askkoppar, men också med att genomföra olika kampanjer för att påverka och förebygga nedskräpning. Det visar att kommunerna kan bidra till att minska nedskräpningen genom ett långsiktigt och förebyggande arbete. Antal skräp per 10 m 2 6,67 6,39 6,35 6 5,7 5,39 4 4, Figur 4 - Rikssnitt (Antal skräp/10 m 2 ), Håll Sverige Rent 10

11 Kommuner som mäter skräpet Skräpsamling i naturen Idag är det 19 kommuner i Sverige som mäter nedskräpningen med Håll Sverige Rents skräpmätningsmetod, som tagits fram tillsammans med Statistiska Centralbyrån. De flesta mäter skräp i stadsmiljö och parkmiljö och en del mäter även på stränder. Här följer en lista på de kommuner som mäter skräp. Syftet med skräpmätningar är att få mer kunskap om nedskräpningen och på det sättet skapa ökad medvetenhet och kunna sätta in rätt åtgärder. Med skräpmätningarna får kommunerna fram jämförbara data för nationella, regionala och lokala mål. De kan också se hur mycket skräp som finns i kommunen och var det kommer ifrån. Läs mer på hsr.se/statistik Borås Stadsmiljö Enköping Stadsmiljö , 2013 Eskilstuna Stadsmiljö 2013 Parkmiljö (Stadsparken) 2014 Gotland Strand (Sjauster,Tofta) Gävle Stadsmiljö Göteborg Stadsmiljö (Lundby, Centrum, Majorna, Hammarkullen, Opaltorget, Vårvädertorget) Parkmiljö (Slottsskogen + Haga Kyrkoplan) Strand (Lillebybadet) Helsingborg Strand (Örbyängar) 2012 Jönköping Stadsmiljö Nyköping Stadsmiljö Simrishamn Strand (Mälarhusen) Skellefteå Strand (Storsand) 2014 Stockholm Stadsmiljö (Kungsholmen, Bromma, Farsta) Parkmiljö ( Rålambshovsparken, Vasaparken, Humlegården, 2014 Drakenbergsparken) Strand (Nåttarö) Södertälje Stadsmiljö Umeå Stadsmiljö Uppsala Stadsmiljö Parkmiljö (Stadsträdgården) 2013 Valdermarsvik Strand (Eköns havsbad) Kristianstad Stadsmiljö 2014 Varberg Strand (Björkängs havsbad/suddesand) Kungsbacka Stadsmiljö 2009 Linköping Stadsmiljö Västerås Stadsmiljö 2011 Älvkarleby Strand (Rullsand) Luleå Stadsmiljö Norrköping Stadsmiljö 2010 Örebro Stadsmiljö Parkmiljö (Slottsparken, Stadsparken)

12 Utmed kusten och i havet Plastkorkar som hittades vid en strandstädning Bitar av plast från oidentifierbara föremål är det absolut vanligaste skräpet i haven, i Östersjön, i Nordsjön, ja i samtliga världshav. Det finns många olika sorters plast och alla är mer eller mindre långlivade. Men plasten försvinner inte, utan bryts egentligen bara ned till mindre och mindre bitar (se sid 24 om mikroplaster). Det mesta av skräpet utmed den svenska västkusten består av produkter av plast. En dominerande del av skräpet består av förpackningar och engångsprodukter. Det visar en analys som Håll Sverige Rent genomförde 2014 av tre kubikmeter skräp ( skräpföremål) som samlats in från tre stränder utmed den svenska kusten vid Strömstad, Göteborg och Helsingborg. 5 Sammanfattningsvis visar analysen att: 87 procent av skräpet består av produkter av plast och frigolit 75 procent av skräpet består till största del av engångsprodukter 68 procent av skräpet är förpackningar som till exempel påsar, flaskor och burkar Över 90 procent av skräpet har en nedbrytningstid på över 100 år Att plasten dominerar i det havsrelaterade skräpet visar också de skräpmätningarna som genomförs genom OSPAR (den regionala havskonventionen för Nordostatlanten) och som genomförts längs med Europas atlantkuster sedan 2001, där också den svenska Bohuskusten ingår. På Bohuskusten spolar havet i land väldigt mycket skräp (läs mer på sidan 17). 5 ) Håll Sverige Rent, Kusträddarna 12

13 De vanligaste skräpen enligt OSPAR-mätningen på Bohuskusten är: Plastbitar Plastförpackningar Bomullspinnar Förpackningar av kartong Rep, snören och nät Kapsyler och lock av plast Plastflaskor Engångsmuggar/glas Genom att mäta nedskräpningen på ett systematiskt sätt får vi svar på vad skräpet består av, och framförallt hur nedskräpningen förändras över tid. Mätningarna inom OSPAR har genomförts sedan 2001 tre till fyra gånger per år. 6 Till de viktigaste resultaten av OSPAR-mätningarna hör: 7 Skräpmängderna har varken ökat eller minskat sedan 2001, men gummiskräp och sanitärt skräp har ökat. Det är framförallt ballonger och bomullspinnar som står för den ökningen. Skräpmängderna skiljer sig över årstiderna. Under och efter vintern hittas ca procent mer plastskräp jämfört med tiden under och efter sommaren. På vintern ökar bland annat plastleksaker och fiskelinor. Efter kraftiga vindar ökar nedskräpningen av kusten med 37 procent, vilket hänger ihop med årstiderna och de kraftiga vindarna under höst och vinter. Antal skräp per 100 meter varierar kraftigt från 211 till antal skräp/100m. För hela OSPAR-området är medelvärdet 542 antal skräp per 100 meter, vilket visar att Bohuskusten är en av de mest nedskräpade kusterna i Nordsjön. Runt Östersjön ser vi en liknande bild med mycket plast och förpackningar. Här har skräpmätningarna genomförts sedan Mätningarna startade med projektet MARLIN 8, som leddes av Håll Sverige Rent tillsammans med organisationer i Finland, Lettland och Estland. De vanligaste skräpen i Östersjön (undantaget cigarettfimpar) är: Plastbitar Glas/keramikbitar Frigolit Plastpåsar Plastförpackningar Kapsyler och lock i metall Förpackningar av kartong (för mat) Sugrör, plastbestick, omrörare Rep 6 ) Ren Kust, ) Svärd, Ren kust i Bohuslän: Analys av data från OSPAR:s referensstränder åren ) MARLIN Baltic Marine Litter,

14 Spökgarnen fångar fisk i onödan. Foto: Anders Nordgren Ett annat vanligt skräp i haven är spökgarn. Det är ett begrepp för fiskeredskap som blivit kvar i havet och som fortsätter att fånga fisk och andra marina djur i onödan under lång tid. Läs mer om konsekvenserna av spökgarn på sidan 25. Håll Sverige Rent har bärgat spökgarn i två omgångar. Sommaren 2012 draggade yrkesfiskare upp 4580 km garn 9 i Sydkustens och Gotlands fiskeområden och sommaren 2014 bärgade dykare 4470 km garn från åtta olika vrak utanför Ystad. 10 Förekomsten av spökgarn på just vrak verkar vara hög. I polska och litauiska vatten har mängden spökgarn på vrak uppskattats till ton respektive ton. 11 Ett annat projekt som genomfördes år visade att det fanns garn och trålduk vid nästan samtliga vrak som undersöktes utanför Sveriges sydkust ) Håll Sverige Rent/ KIMO Baltic Sea, ) Håll Sverige Rent/ P-Dyk, ) WWF Polen, Baltic Sea ) P-Dyk/ Sveriges Lantbruksuniversitet 14

15 VAR FINNS SKRÄPET? På land Skräp finns mer eller mindre överallt i Sverige. Principen som gäller för var man hittar mest skräp är: mycket människor mycket skräp. I tätorter byggs skräphögar snabbt upp vid större knutpunkter och vid stora samlingsplatser som torg och gågator. En annan faktor som leder till mycket nedskräpning i tätorter är ofta snabbmatställen och caféer. Nedan är ett exempel från en skräpmätning i Södertälje kommun år Här syns att det centrala torget Marenplan med caféer och snabbmatställen och tågstationen är två ställen där skräpnivån är hög. På hsr.se/statistik finns kartor på fler stadskärnor runt om i landet. Skräpmätning i Södertälje Figur 5- Skräpmätning Södertälje, Skräptäthet, skräp exklusive fimpar och tuggummi, Statistiska Centralbyrån och Håll Sverige Rent När det gäller stadsmiljön anger ungefär hälften av kommunerna att problem med nedskräpning finns i stor utsträckning, enligt en undersökning från Naturvårdsverket. 13 Men det är inte bara i tätorter som det finns skräp, det visar bland Håll Sverige Rents aktivitet Clean-Up Kebnekaise, som genomfördes under 2014 i samarbete med Försvarsmakten. Hela vägen upp till toppen av Sveriges högsta berg fanns kvarlämnat 13 ) Naturvårdsverket, 2012, Det här är ingen skräpfråga En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport 6494 samt Kommunernas kostnad för skräphantering 15

16 skräp, främst matförpackningar, av fjällvandrande turister. Totalt fylldes fem stora säckar med skräp från toppturen. Sedan 2014 mäter Håll Sverige Rent hur människor upplever nedskräpning. Vid varje mätområde där skräp räknas (cirka platser per år) görs även en visuell bedömning av platsen. Skalan är femgradig och börjar på ej nedskräpad och slutar med extremt nedskräpad. Under 2014 upplevdes att cirka 50 procent av ytorna i tätorterna var nedskräpade och större delen av dessa ytor var lätt nedskräpade, fem procent var ganska nedskräpade och en procent var mycket nedskräpade. Det betyder att om man går 100 meter på en gångbana i en stor tätort i Sverige kommer 48 meter vara rena, 46 meter lätt nedskräpade, fem meter vara ganska nedskräpade och sista metern kommer man mötas av mycket skräp (se figur 6). Upplevd skräpsituation i tätorter Extremt nedskräpad: 0.0 % Mycket nedskräpad: 1.01 % Ganska nedskräpad: 5.05 % Ej nedskräpad: 48.0 % Lätt nedskräpad: 46.0 % Figur 6 - Upplevd skräpsituation i tätorter 2014, Håll Sverige Rent I skog och mark Problem med nedskräpning finns även i naturmiljön. Ungefär en femtedel av tillfrågade kommuner i en utvärdering av Naturvårdsverket uppger att det i stor utsträckning finns problem även i naturmiljö respektive längs stränder och vattendrag. Drygt 20 procent uppger också att det i stor utsträckning finns problem med illegal dumpning av större föremål (exempelvis vitvaror och bilvrak). 14 Under 2014 fick Håll Sverige Rent in 209 anmälningar av omfattande nedskräpning och 174 anmälningar av skrotbilar genom Håll Sverige Rent-appen, vilket förmodligen bara är en bråkdel av alla grövre nedskräpningsfall som sker under ett år i Sverige. 14 ) Naturvårdsverket, 2012, Det här är ingen skräpfråga En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport 6494 samt Kommunernas kostnad för skräphantering 16

17 Dumpad skrotbil i naturen Rapporter kommer in både från allmänheten och från de kommuner som är anslutna till Håll Sverige Rent-appen. Under 2014 anslöt Borås, Södertälje och Vallentuna till Håll Sverige Rent-appen internt, vilket innebär att allmänheten och tjänstemän inom kommunen kan använda systemet för att rapportera in nedskräpning direkt till kommunen. 15 Det leder givetvis till att det kommer in fler ärenden i dessa kommuner. Från allmänheten kommer det rapporter från hela landet och en stor del av dessa nedskräpningsfall sker i naturmiljö. Bilvrak i naturmiljö är ett stort nedskräpningsproblem. Hälften av landets kommuner uppger att de har problem med övergivna skrotbilar. 16 Antalet avställda men inte skrotade bilar har ökat med runt 30 procent sedan 2003, och det finns långt över en miljon avställda bilar i Sverige. 17 Naturvårdsverket utreder för närvarande på uppdrag av regeringen hur ansvaret för insamling av övergivna bilar kan förtydligas och vem som ska stå för kostnaderna för insamlingen, med syfte att minska dumpning och illegal skrotning av bilar. 18 Till havs I Sverige finns en hotspot av marin nedskräpning den svenska Bohuskusten som är ett av de värst drabbade områdena i hela Europa. Havets ytvattenströmmar för med sig skräp från hela Nordostatlanten. I Skagerack bildas en virvel och en stor del av skräpet spolas upp på längs med Bohusläns stränder. Den klippiga och buskiga strandlinjen gör att skräpet fastnar. 80 procent av skräpet längs med kusten 15) Läs mer om Håll Sverige Rents app på hsr.se/app 16 ) Telefonundersökning Håll Sverige Rent, ) Statistik från SCB, Personbilar i Sverige 18) Uppdrag om omhändertagande av övergivna uttjänta fordon samt flyttning av fordon i vissa fall, M2014/1902/Ke 17

18 uppskattas komma från havet. 19 Hela 8000 kubikmeter skräp spolas upp varje år på den bohuslänska kusten, men detta är bara en bråkdel. De stora massorna finns kvar ute till havs, uppskattningsvis finns 85 procent av skräpet kvar i havet. I svenska vatten i Nordsjön och Östersjön har ett 70-tal fiskebåtar samlat in 65 ton skräp under perioden i projektet Fishing for Litter. Projektet innebär att yrkesfiskare kan lämna det skräp som fastnar i näten utan avgift i den hamn de landar sin fångst. Särskilt trålfiskare får upp mycket skräp. Över 50 procent av skräpet som fastnar i yrkesfiskarnas fiskeredskap är plast. I jämförelse med det skräp som flyter upp på stränderna består en större del av det uppfiskade skräpet av material som är tyngre, exempelvis trä, metall och textilier. 20 De svenska gästhamnarna har också visat sig vara riktiga hotspots av skräp. Det mesta i hamnarna har dumpats på plats, från land. Vid Håll Sverige Rents skräpdyk i Östersjön hittades främst aluminiumburkar, glasflaskor, plastflaskor, cyklar, bildäck och kundvagnar. 21 Hur hamnar skräpet i havet? Hela 80 procent av skräpet i havet beräknas komma ifrån land. De övriga 20 procenten beräknas komma från sjöfart och annan maritim verksamhet ute till havs. Det visar en studie om marin nedskräpning och skräpets vägar från land till hav som The Clean Europe Network genomfört 22. Skräpet som slängs på gator, torg och stränder förs med vindar, regnvatten och snödumpning ut till havet och förvärras av bristande rutiner i renhållning, undermåliga papperskorgar och brist på förebyggande arbete för att ändra attityder och beteenden. Sanitärt skräp som tops, tamponger, kondomer och tablettkartor hamnar i havet via avlopp. I genomsnitt hamnar 54 sådana skräp/100 m längs med Bohuskusten. Detta beror på dåliga reningsverk, avsaknad av reningsverk och bräddning av avlopp. Det kan också bero på utsläpp från kryssningsfartygens gråvatten (toalettvatten). 19) Ren Kust ) Simrishamn kommun/kimo Baltic Sea, ) Håll Sverige Rent, 2013, 22 ) Dr Cris Sherrington and Dr Chiarina Darrah, 2014, Towards a Method for Monitoring Litter Pathways to the aquatic environment 18

19 Skräp som har sköljts upp på land. Floder för med sig skräp till havet. Under tre månader fastnade 8490 plastskräp i nät som forskare satt upp på olika ställer i Themsen. 20 procent av skräpet bestod av olika typer av sanitetsprodukter (och kom därmed troligen från avlopp och bristande reningsverk). 23 Sjöfarten dumpar fortfarande sopor i havet, trots förbud. Längs med den bohuslänska kusten samlade Västkuststiftelsen under fiskelådor samt oljedunkar som innehöll liter olja ton sopor beräknas dumpas i Nordsjön varje år från sjöfarten. 25 Plasten som hamnar i havet försvinner aldrig, utan bryts ned till mindre och mindre bitar. I en holländsk studie har man utifrån fem kriterier listat de främsta källorna till mikroplaster utifrån ett åtgärdsperspektiv och storlek på källan. Plastskräp, som till största delen består av förpackningar anses här som den mest prioriterade källan att åtgärda för att minska mikroplasterna i havet. 26 Andra viktiga källor och transportvägar av mikroplaster finns i vårt avloppsvatten och avrinning från land som för med sig textilfibrer från exempelvis fleece, mikroplaster som används i skönhetsprodukter samt förbränningspartiklar och slitage från vägar. Läs mer om mikroplastens konsekvenser på sidan ) Marine Pollution Bulletin 2013 Plastic in the Thames: A river runs through it 24) Västkuststiftelsen 25) EU-projektet Save the North Sea 26 ) RIVM Letter report A. Verschoor et al. 19

20 Skräpig kust I projektet Marint skräp och dess källor i Nordiska vatten har Sverige, Finland, Danmark och Norge sammanställt analyser på strandskräp. 27 Sammantaget bekräftar resultaten den bild som organisationerna tidigare har sett erfarenhetsmässigt. De analyserade stränder i Finland (Östersjön) och Danmark (Kattegatt) har en liknande skräpsituation som de svenska stränderna (Skagerack, Kattegatt), nämligen att skräpet består till uppemot 97 procent av engångsprodukter och att 66 procent av skräpet kan hänvisas till enskilda konsumenter. Det ska dock poängteras att även om skräpet till stor del kan skyllas på vår tids produktion och konsumtion (engångsförpackningar av plast) är det inte kartlagt i studien om skräpet kommer från lokala landbaserade källor eller om det har transporterats långväga ifrån och sedan nått stranden som sitt slutmål. Resultaten visar också att användningen av stranden har betydelse. I Finland undersöktes skräp från en populär badstrand nära bebyggelse och från en mer eller mindre orörd strand. Det mesta av skräpet var av plast på båda stränderna, men förpackningarna var märkbart färre på den orörda stranden. Norge gjorde analyser av skräpet från en oexploaterad strand i Oslofjorden med få besökare, och den stranden är mottagare av mycket skräp från Nordsjön. Resultaten från den undersökningen i Norge visar också att plast är vanligaste skräpmaterialet, men en större andel kommer från industrin och består av förpackningar från fiskeri-, jordbruks- och transportsektorn. Dessa består också till en större del av föremål som används mer än en gång, jämfört med de andra ländernas strandskräp. 27) Blidberg et al., Marine littering and Sources in Nordic Waters. Tema Nord 2015:524. Nordic Council of Ministers. In Press 20

21 VEM ÄR DET SOM SKRÄPAR NER? Nedskräpning sker i alla åldrar, enligt en undersökning med djupintervjuer från Trots att många blivit mer miljömedvetna och både källsorterar och köper ekologisk mat, medger människor att man skräpar ner ibland. Dock är självinsikten begränsad det är alltid någon annan som är den verklige nedskräparen. Ett annat resultat av undersökningen är alla tycker att det är de som är yngre än en själv som skräpar ner oavsett hur gammal man är. I SCB:s medborgarundersökning, se figur 7, svarade en övervägande del, 71 procent, att de aldrig lämnar eller slänger skräp på marken. 29 De som säger att de lämnat eller slängt skräp gör det mer sällan än någon gång i månaden. Ett annat resultat är att yngre i större utsträckning uppger att de slänger skräp på marken än de äldre. Kan du tänka dig att slänga eller lämna skräp på marken? Andel av befolkningen 100 % 71 % 50 % 0 % 1 % 3 % 18 % 2% 6 % Ja, varje dag Ja, varje Ja, någon gång i veckan Ja, någo Ja, någon gång i månaden Ja, någo Ja, men mer sällan än någon gång i månaden Ja, men Nej, aldrig Vet ej Uppgift saknas Nej, aldr Vet ej Uppgift Figur 7- Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska Centralbyrån Den vanligaste anledningen till att någon kan tänka sig att skräpa ner är att det inte finns någon papperskorg, eller att den papperskorg som finns är full. En annan anledning är att det redan är nedskräpat (se figur 9). Det här bekräftas av djupintervjuerna som genomförts på uppdrag av Håll Sverige Rent. Varför ska jag bry mig om inte någon annan eller samhället gör det? Se även på sidan 28 om Broken windows theory. 28 ) Kvalitativ undersökning avseende mekanismer som styr när människor skräpar ner. Håll Sverige Rent 2015 (genomförd av Kommunicera) 29) Vad tycker medborgarna om nedskräpning sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska Centralbyrån 21

22 Kan du tänka dig att slänga/lämna skräp på marken? Höga betyg instämmer inte alls. Figur 8 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska centralbyrån Över hälften av de tillfrågade i medborgarundersökningen uppger att den främsta orsaken till att de lämnat eller slängt skräp på marken är på grund av att det var komposterbart. Den näst vanligaste orsaken är att det inte fanns någon papperskorg. Utifrån ålder går det att se att de yngsta, år, i något större utsträckning än övriga uppger att de inte visste var de skulle göra av skräpet. Likt typ av skräp som man lämnar eller slänger, finns även här en tydlig trend gällande brist på tillgång av papperskorg, där denna orsak blir mindre vanlig med stigande ålder. Samma trend, om än något svagare, finns för slöhet. Orsaker till att slänga eller lämna skräp på marken Andel av befolkningen 75 % 50 % 42 % 54 % 25 % 0 % 2 % Jag bryr mig inte Jag bryr 16 % Slöhet Slöhet 18 % Visste inte var jag skulle göra av det Visste int Fanns ing Fanns ingen papperskorg Det var komposterbart Det var k 21 % Kunde inte ta det med mig Kunde in 6 % Det var redan nedskäpat Det var re 10 % Vet ej Vet ej Figur 9 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska Centralbyrån 22

23 KONSEKVENSER AV NEDSKRÄPNING Säl som skadats av skräp. Foto: Torkel Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet Skadar miljön och djurlivet Nedskräpning skadar miljön genom bland annat spridning av kemikalier i naturen, som också kan ge skador på djur och människor. En annan miljökonsekvens av nedskräpningen är att berg av plast driver runt i våra hav. Haven håller på att förvandlas till stora undervattensdeponier, en slutdestination där skräpet blir kvar för all överskådlig framtid. Djur kan också skadas och dö genom att trassla in sig eller missta plast för föda. Sjöfåglar och marina däggdjur fastnar i rep och övergivna fiskeredskap och drunknar. När djur äter skräp istället för mat blockeras mage och tarmar och djuren hindras i sin tillväxt eller förgiftas och kan till och med svälta ihjäl. I en större skala har skräpet en negativ effekt på biologiska mångfalden marina arter har påträffats skadade på grund av marint skräp, vilken är en ökning med 40 procent sedan slutet på 90-talet. 15 procent av dessa djur är också rödlistade, det vill säga utrotningshotade. Bland dessa arter ingår alla arter av sköldpaddor, hälften av alla marina däggdjur och en femtedel av alla sjöfåglar. Över 80 procent var orsakade av plastskräp, framförallt rep, nät, förpackningar och små plastbitar. 30 ) CBD Technical Series No. 67 Impact of marine debris on biodiversity 23

24 Djur till havs drabbas hårt Stormfågeln i Nordsjön är känd för att främst söka sin föda ute till havs, vilket gör den till en utmärkt indikator för marint skräp eftersom man kan vara säker på att fåglarna har fått i sig skräpet ute till havs. 95 procent av fåglarna har plastskräp i sina magar och i genomsnitt 33 bitar/fågel. 55 procent av stormfåglarna i Skagerack har plast i sina magar. Sammansättningen av plast i maginnehållet hos stormfåglarna har ändrats sedan 1980-talet där konsumtionsplast idag är vanligare än så kallad industriplast, som till exempel plastpellets. 31 Många andra djur har också plast i sina kroppar: 11 procent av undersökta sälar hade plast i sina magar olika arter av val (56 procent) har påträffats med marint skräp i sina magar. Det gäller både tandvalar och bardvalar. 33 Sill, vitling, kolja och torsk alla vanliga fiskar i Nordsjön och i alla arter påträffas plastskräp som fiskarna misstagit för mat procent av trålfångade havskräftor i Skottland hade fått i sig plast. 35 Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem. 36 Djur på land skadas av skräp En stor fara för kor är aluminiumsplitter i ensilage, till följd av att slängda aluminiumburkar i diken eller vid åkermark strimlas sönder när lantbrukaren skördar sitt foder. 37 Hundar kan skadas allvarligt av picknickrester, då exempelvis kyckling och benrester kan splittras och bli vassa föremål i hundens mage. Andra problem för djur är glassplitter. Mikroplast Mikroplast, finfördelat plastskräp, utgör ett hot mot djurlivet i olika delar i födoväven och man vet att mikroplasterna tas upp av en mängd olika djurplankton, kräftor, maskar och musslor. Man hittar också mikroplaster högre upp i näringskedjan som till exempel i fisk ) OSPAR commission Litter in the Marine Environment Plastic particles in Fulmar Stomachs 32 ) Elisa L. Bravo Rebolledo, Jan A. Van Franeker, Okka E. Jansen, Sophie M.J.M. Brasseur. Marine Pollution Bulletin: Plastic ingestion by harbour seals (Phoca vitulina) in The Netherlands 33) Clare Perry, 2014,. Marine Pollution Bulletin Evaluating the impacts of marine debris on cetaceans Sarah Baulch, 34) Edwin M. Foekema, Corine de Gruijter, Merkuria Teshome Mergia, Jan Andries van Franeker, Tinka J Murk, and Albert Aart Koelmans, Plastic in North Sea fish 35) Murray and Cowie, Plastic contamination in the decapod crustacean Nephrops norvegicus 36) School of Biological Sciences vid University of Plymouth 37) Naturvårdsverket, Det här är ingen skräpfråga. En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport ) M. A. Browne et al, Graham and Thompson, Murray and Cowie Richard C. Thompson et al Johansson, Setälä, Fleming-Lehtinen, and Lehtiniemi, Cole et al, de Sá, Luís, and Guilhermino, Watts et al,

25 Draggning efter spökgarn Mikroplasten kan dessutom transportera miljöfarliga ämnen och gifter på två olika sätt. Antingen kan olika typer av organiska miljögifter adsorbera på partiklarna eller så kan plasten själv läcka ut giftiga tillsatser, till exempel bromerade flamskyddsmedel och ftalater. Spökgarn Spökgarn är ett uttryck för fiskeredskap som blivit kvar i havet och som fortsätter att fånga fisk i onödan under lång tid. Det handlar om alla möjliga fiskeredskap, som exempelvis fiskegarn, fiskenät och trål men även burar, mjärdar och andra typer av instängningsredskap. Det är inte bara för fisk som spökgarnen har en negativ påverkan. Spökgarnen kan även fånga och utgöra fara för olika marina däggdjur, som tumlare och sälar samt olika typer av sjöfåglar som kan trassla in sig. Spökgarn som fastnat på vrak kan dessutom utgöra en livsfara för de sportdykare som dyker på vrak. Även för sjötrafik och fiskare kan spökgarnen utgöra ett problem med intrasslad utrustning och propellrar. Läs mer om spökgarn på sidan 14. Kostar pengar- men ingen vet hur mycket Kostnaden som samhället har för nedskräpningen är tyvärr svåröverskådlig och antagligen väldigt stor. Kostnaderna för nedskräpning kan ses som både direkta som för exempelvis städning, men även som indirekta såsom för minskad turism i nedskräpade områden eller minskade värden på fastigheter i områden som upplevs nedskräpade. 25

26 I Sverige är det i första hand kommunerna som har renhållningsansvaret. Håll Sverige Rent har vid upprepade tillfällen efterfrågat uppgifter från Sveriges kommuner om kostnaderna för nedskräpning, men har inte lyckats skapa en relevant bild. I en undersökning Håll Sverige Rent utförde med hjälp av Sifo år 2008 kunde enbart 16 procent av Sveriges kommuner redogöra för hur mycket nedskräpningen kostade. Se figur 10 nedan. I samband med ett regeringsuppdrag för minskad nedskräpning som Naturvårdsverket genomförde i samarbete med Håll Sverige Rent gjordes ett försök att räkna på den totala kostnaden för kommunernas kostnader vad gäller nedskräpning, främst vad gäller städning. Naturvårdsverkets miljöekonomer fick uppdraget men lyckades inte att få fram nog med data från kommunerna för att bilda en uppfattning om problematiken. 39 Enligt miljöekonomerna gick det inte att särskilja kostnaderna för städning från andra verksamheter och uppgifter. Förmodligen beror avsaknaden av kostnadsuppgifter på att informationen inte efterfrågats av politiker och tjänstemän. Bland de kommuner som ändå uppskattat vad nedskräpningen kostar fanns ett stort spann, från 50 öre/invånare till 340,9 kr/invånare och år. Vet du vad kostnaden för nedskräpning i er kommun är? Andel av befolkningen 80 % 76 % 60 % 40 % 20 % 16 % 8 % 0 % Vet ej Nej Ja Figur 10 - Kommunernas kostnad för skräphantering, PM från Naturvårdsverket 2012 Stockholms stad har nyligen beräknat att kostnaden för nedskräpningen är runt kronor årligen. Den summan är förmodligen mycket större om den skulle inkludera indirekta kostnader som skräpet kan medföra. Enligt en schablonberäkning som det europeiska nätverket The Clean Europe Network 40 genomfört kostar nedskräpningen i Europa 225 kr (25 euro) per invånare och år. 39) Naturvårdsverket, Kommunernas kostnader för nedskräpning städning och förebyggande åtgärder, en redovisning 40) Se cleaneuropenetwork.eu 26

27 Skräpig park Siffran är baserad på statistik från olika europeiska organisationers bedömningar av vad nedskräpningen kostar. Omräknat till svensk befolkningsmängd skulle detta innebära att nedskräpningen kostar drygt 2 miljarder kronor om året i Sverige. Förutom direkta kostnader som städning finns en rad indirekta kostnader för nedskräpningen. En ren och vacker natur är en viktig ekosystemtjänst med många positiva värden, inte minst ur ett rekreationsperspektiv och det finns en uppenbar risk att nedskräpade miljöer faktiskt urholkar värdet av naturen och landskapet. 41 Handel och företagande kan även drabbas negativt. Varumärken som förknippas med nedskräpning kan tappa kunder 42 och nedskräpning kan även avskräcka från besök i affärer 43. Nedskräpning kan även innebära indirekta kostnader då fastigheter förlorar i värde och att exempelvis turismen påverkas negativt. Dyrt för kommuner på västkusten Sveriges kommuner har ett ansvar för att städa upp skräpet från boende och turister längs med kusten, samt det skräp som sköljs upp av havet. 44 Kostnaderna är framförallt kopplade till strandstädningar, men kan också innebära en ekonomisk förlust för besöks- och turismnäringen samt skador på båtar och fiskeredskap. 41 ) Havs och vattenmyndigheten, God havsmiljö ) Stuart Roper, Cathy Parker, Journal of Business Research, Doing well by doing good: A quantitative investigation of litter effect. 43) Alan Lewis, Polly Turton, Thomas Sweetman. Policy Exchange, Litterbugs. How to deal with the problem with littering. 44 ) Kommunernas renhållningsansvar regleras i lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 27

28 Strandstädning på västkusten Kommunnätverket Ren Kust framhåller att enskilda kommuner inte kan hantera dessa kostnader och att det rimligen borde finnas ett delat ansvar mellan kommunerna och den svenska staten. Det främsta skälet är att majoriteten av skräpet kommer just från havet och att stora delar av skräpet kommer från andra länder än Sverige. 45 Ett belysande exempel är fiskelådor, som i de flesta fall kommer från Storbritannien och Danmark och därmed är vanligare än de svenska. 46 Tidigare hanterades strandstädning via ett stöd från Arbetsmarknadsverket, som avskaffades Nu finns det ett förslag från Havs- och vattenmyndigheten att frågan ska utredas som en del av åtgärdsplanen i havsmiljöförordningen. 47 Närmiljön skadegörelse och otrygghet Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det här visar ett flertal studier. Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. Det här kallas Broken windows theory, 48 en teori som lanserades av två kriminologer redan på 80-talet. I artikeln Spreading of Disorder, 49 som publicerades i tidskriften Science 2008, beskrivs hur nedskräpade platser lockade fler att skräpa ner, än om samma plats var städad (se även figur 11). 45) Se 46) Svärd, 2013, Ren och attraktiv kust i Bohuslän bakgrund och fakta, 47) Havs- och vattenmyndigheten, God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, Dnr , (remissversion) 48) J.Q. Wilson, G.L. Kelling, 1982, Broken windows, Atlantic Monthly 49) Kees Keizer, Siegwart Lindenberg, Linda Steg, The spreading of disorder (Faculty of Behavioral and Social Sciences, University of Groningen, Netherlands). 28

29 Lokala trygghetsmätningar visar också att nedskräpning är en av de faktorer som bidrar till att människor upplever otrygghet där de bor. I exempelvis Biskopsgården i Göteborg 50 upplever 22 procent av de boende att de känner sig otrygga, och de största problemen som nämns är bland annat nedskräpning, klotter och skadegörelse. De sociala kostnaderna för nedskräpning är svåra att mäta. En social kostnad kan exempelvis vara när en kommun bygger en ny lekplats, men ingen använder den på grund av nedskräpning och skadegörelse. En annan social kostnad kan vara den som drabbar enskilda individer i de fall de upplever sin närmiljö som osäker och därför begränsas i sitt sociala liv. Upplevelse av nedskräpning i kommunen I vilken grad upplever du att.. Andel av befolkningen 60 % 57% 40 % 35% 36% 40% 39% 34% 20 % 28% 30% 30% 15% 28% 28% Andel låga betyg Andel mellanbetyg Andel höga betyg Höga betyg instämmer inte alls. 0 %...nedskräpning är ett problem i din kommun?...nedskräpningen har ökat i din kommun det senaste åren?...din kommun är skräpigare än andra kommuner?...nedskräpade platser i din kommun kommun också är otrygga också är platser? otrygga platser? Figur 11- Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen , Statistiska Centralbyrån Nästan 40 procent upplever att nedskräpade platser är otrygga, se figur 11. I Södertälje och Botkyrka verkar det finnas en koppling mellan att nedskräpade platser också upplevs som otrygga platser. Även i Gävle, Eskilstuna och Borås verkar denna tendens finnas. I Härjedalen är sambandet däremot mindre tydligt. 50) Trygghetsundersökning som polisen och stadsdelen Västra Hisingen gjort tillsammans

30 SKRÄPET STANNAR KVAR Plasten som hamnar i havet bryts ned till mindre och mindre bitar. Foto: Anna Kärrman, Örebro Universitet Nedbrytningstiderna är uppskattade och ska tas med en nypa salt. Tiderna påverkas av lokala faktorer (värme, ph, ljus, mekanisk nötning, salthalt etc), vilket gör uppskattningen mycket osäker. Plast är ett mycket stort problem i den marina miljön, bland annat eftersom plasten stannar kvar under lång tid. Oidentifierbara plastbitar är det vanligaste skräpet i både Östersjön och Nordsjön, och samtidigt det material som har en oerhört lång nedbrytningstid, om det ens försvinner. Läs även om mikroplaster på sidan 26. Tidningspapper: Pappkartonger: Bananskal: Mjölkkartonger: Bomull: 6 veckor 2 månader 3 månader 4 månader 3-14 månader Glas: Bryts inte ned Plast: minst 400 år Aluminiumburkar: minst 200 år Fiskelina av enfibertråd: minst 600 år 30

31 LAGSTIFTNING OCH AKTÖRER INOM NEDSKRÄPNINGSOMRÅDET 51 Förbudet mot nedskräpning I 15 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om avfall. Av 15 kap. 30 MB framgår att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning. Den riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar, fimpar och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler, bilar, hemelektronik. Avfallsinnehavarens ansvar I 15 kap. 5 a MB finns bestämmelsen om avfallsinnehavarens ansvar. Av bestämmelsen framgår att den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälsooch miljömässigt godtagbart sätt. Straffbestämmelser I 29 kap. MB finns straffbestämmelser. I 7 finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpning. Av bestämmelsen framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till kan dömas för nedskräpning. Straffet för nedskräpning är böter eller fängelse i högst ett år. Exempel på sådan nedskräpning, ( nedskräpning av normalgraden ), kan vara byggavfall, möbler, bilar, bildelar och däck, hemelektronik och sopsäckar med olika typer av skräp 52. I 7 a i samma kapitel finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpningsförseelse, där mindre allvarlig nedskräpning straffbeläggs. Straffet för nedskräpningsförseelse är penningböter, som polisen kan utfärda på plats. Exempel på nedskräpningsförseelse är bortslängda snabbmatsförpackningar, ölburkar, engångsgrillar och bruksföremål på marken vid en återvinningsstation. Nedskräpningsförseelser som är ringa omfattas av nedskräpningsförbudet, men ska inte medföra straffansvar. Med ringa avses bagatellartade situationer som att man slänger t.ex. en enstaka cigarettfimp eller ett tuggummi. Det är alltså förbjudet men inte straffbart att slänga t.ex. enstaka cigarettfimpar. Vid bedömning av om nedskräpningen är ringa ska även hänsyn tas till hur känslig miljön är där nedskräpningen sker. Att en handling varit en del av en allvarlig kollektiv nedskräpning är också en 51 ) Från Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent, 2013, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning Vägledning för kommuner. Rapport ) Se prop. 2010/11:125 s

32 omständighet som ska beaktas, när det gäller om gärningen ska bedömas som ringa eller inte. 53 Antal utskrivna skräpböter I juli 2011 fick polisen möjlighet att skriva ut böter för nedskräpning, då den nya lagstiftningen kring nedskräpningsförseelse trädde i kraft. Men det är få böter som skrivs ut, och trenden är att allt färre människor blir bötfällda. Under de sex första månaderna skrevs 261 nedskräpningsböter ut i hela landet. År 2012 skrevs 289 böter ut på tolv månader. Förra året (2014) minskade antal utskrivna böter till enbart 195 i hela landet. Det enda län som skiljer ut sig från trenden är Uppsala län, där antalet utskrivna skräpböter ökat från nio böter det första halvåret till 41 böter år Totalt antal skräpböter Antal böter (juli-dec) Figur 12- Totalt antal skräpböter, Rikspolisstyrelsen Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Trots att det är förbjudet att skräpa ner hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen har under vissa förutsättningar ett ansvar för att städa gator, torg och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område. Kommunen kan också bli ansvarig att återställa andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt. Under vissa förutsättningar kan fastighetsägaren bli ansvarig för att åtgärda nedskräpning, främst när det handlar om kvartersmark och gångbanor inom detaljplanelagt område. Ansvaret finns reglerat i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 53 ) Se prop. 2010/11:125 s. 42 f. 32

33 Marint avfall Det finns nationell och internationell lagstiftning som förbjuder att exempelvis plast och annat avfall slängs i våra hav. Fast avfall får inte släppas ut från fartyg. Det gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt från svenskt fartyg oavsett var de befinner sig. 54 I EU:s havsmiljödirektiv 55 utgör marint skräp en av elva så kallade deskriptorer, vilka ska användas för att bedöma om och när havsmiljön uppnår god miljöstatus. Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning i havsmiljöförordningen (2010:1341). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön, sägs att god miljöstatus kännetecknas av att mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, inte förorsakar skada på havsmiljön och att avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer negativt ska minska. Kommunens ansvar enligt 4 gaturenhållningslagen gäller även detta avfall. Dock har Havs- och vattenmyndigheten nyligen föreslagit att det ska utredas när skräp är en kommunal angelägenhet och faller inom den kommunala renhållningsskyldigheten som finns reglerad i lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (så kallad gaturenhållningslagen), kontra när det är att betrakta som en nationell angelägenhet. 56 Nationella och kommunala avfallsplaner I Naturvårdsverkets nationella avfallsplan från 2012 är ett av de fem prioriterade områdena hushållens avfall, ett område som inkluderar nedskräpning. 57 Målet i planen är att nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kusterna. Den kommunala avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Naturvårdsverket avser att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan och då eventuellt komplettera dessa med ett krav på att avfallsplanen ska innehålla åtgärder mot nedskräpning. 54 ) Se och fast avfall 55) Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni ) Havs- och vattenmyndigheten, God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, Dnr , (remissversion) 57) Naturvårdsverket, Sveriges avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning 33

34 Centrala aktörer inom nedskräpningsområdet Här följer en lista på de centrala aktörerna i Sverige inom nedskräpningsområdet och vilka ansvarsområden dessa har. Stiftelsen Håll Sverige Rent Driver kampanjer och annat förebyggande arbete mot nedskräpning. Erbjuder kommuner verktyg som skräpmätningsmetoder, statistik och vägledning i arbetet mot nedskräpning. Icke-vinstdrivande stiftelse. Naturvårdsverket Centralt tillsynsansvar (11 gaturenhållningslagen). Ansvarar för vägledning för kommunerna kring arbete mot nedskräpning. Tillsynsvägledning 3 kap. 2 miljötillsynsförordningen (2011:13). Samlande och pådrivande i miljömålsarbetet. Havs- och vattenmyndigheten Ansvarar för genomförandet av Havsmiljödirektivet, där nivåerna av marint skräp har betydelse för om målet god miljöstatus 2020 ska uppnås. Myndigheten har tillsynsvägledningsansvar avseende miljökvalitetsnormer för bland annat havsmiljön, se 3 kap. 5 miljötillsynsförordningen. Ansvarar för miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. Boverket Kommunerna Fastighetsägare Individen Ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som innehåller preciseringar om avfall. Enligt en överenskommelse ansvarar Naturvårdsverket för underlag och vägledning om avfallsfrågorna inom God bebyggd miljö. Renhållningsansvar på allmänna platser i kommunen, enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Fastighetsinnehavare har renhållningsansvar inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik. Ansvarar för att inte skräpa ned. Ansvarar för att hantera avfall man innehar på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a MB). Producenter med särskilt utpekat producentansvar Producenter av returpapper, förpackningar, elektriska och elektroniska produkter m.fl. har ansvar för att dessa samlas in och återvinns. En producent ska se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar som är hänförliga till producenten. 34

35 INTERNATIONELL UTBLICK Havet en soptipp På senare år har gigantiska ansamlingar av skräp uppmärksammats långt ute till havs, där havsströmmarna bildar så kallade gyres, stora virvlar, där skräp från hela världen samlas i en enda stor plastsoppa. De stora ansamlingarna av skräp finns i norra och södra Stilla havet, norra och södra Atlanten samt Indiska oceanen. 58 Den största ansamlingen av skräp finns i Norra Stilla havet. När forskare vägde plasten uppgick torrvikten till sex gånger mer än biomassan av plankton i området. Det är alltså högre koncentrationer av plast än mat i detta havsområde. 59 Och ingen städar haven det är i sig en näst intill omöjlig uppgift. Skräpet färdas istället långa sträckor och skräp hittas långt upp i Arktis och djupt ned på havets botten. Nya uppskattningar visar att så mycket som 12,7 miljoner ton plastavfall hamnar i havet varje år från olika landbaserade källor. Beräkningarna grundar sig på 192 kustländer runt om i världen och statistik gällande befolkningstäthet och kvalitet på avfallshantering. Om ingenting görs för att förbättra avfallshanteringen antas siffran öka tiofalt till år De värst nedskräpande länderna är: 1. Kina 2. Indonesien 3. Filippinerna 4. Vietnam 5. Sri Lanka EU hamnar på 18:e plats. USA på 20:e plats. 6. Thailand 7. Egypten 8. Malaysia 9. Nigeria 10. Bangladesh Öppna soptippar är fortfarande ett stort problem ur ett globalt perspektiv. Många gånger används floder, liksom havets flod och ebb som naturliga sätt att göra sig av med sopor. Rankningen ovan speglar detta i kombination med hög befolkningstäthet. I Europa deponerar vi fortfarande en stor del av vårt hushållsavfall. Av Europas plastavfall hamnar fortfarande hälften på deponi (48,7 procent) motsvarande 12,1 miljoner ton per år. 61 Och hanteringen varierar stort inom Europa. I Sverige deponeras inga hushållssopor överhuvudtaget idag, utan dessa går främst till förbränning och materialåtervinning. 58 ) 5 gyres foundation 59 ) CJ Moore et al, Comparison of Plastic and plankton in the north Pacific Central Gyre 60) Jenna R. Jambeck, 2015 Science, VOL 347 ISSUE ) European commission, Green paper on a European Strategy on Plastic Waste in the Environment 35

36 The Clean Europe Network Håll Sverige Rent har sin motsvarighet i flera länder runt om i världen, som till exempel Hold Danmark Rent, Keep Australia Tidy eller Keep Scotland Beautiful gick 15 europeiska organisationer samman och bildade The Clean Europe Network, med huvudsäte i Bryssel ett stenkast bort från EU:s beslutsfattare. Och mycket har hänt det senaste året. 62 The Clean Europe Networks vision är ett skräpfritt Europa till år Utgångspunkterna är desamma som för Håll Sverige Rent att ändra attityder och beteenden och att arbeta förebyggande istället för med renhållning. Nätverket har bland annat presenterat två studier gällande nedskräpning. Den ena handlar om att ta fram en harmoniserad mätmetod av skräp i stadsmiljöer för Europa. Keep Tidy-organisationerna runt om i Europa, precis som Håll Sverige Rent i Sverige, genomför studier gällande nedskräpning och med en gemensam metod kan vi få bättre kvalitet i statistiken samt jämförbara data. Den andra studien handlar om marin nedskräpning och skräpets vägar från land till hav. 63 Studien presenterar en metod för hur kommuner kan kartlägga källor och transportvägar på lokal nivå och hur man aktivt kan arbeta för att minska dessa flöden. Plastpåsarna i Europa I mars 2002 introducerade Irlands regering en avgift på plastpåsar från att tidigare ha varit helt avgiftsfria. Anledningen var just nedskräpning och att plastpåsar återfanns både i städer, på landsbygden och inte minst i haven och på stränderna. Ca 1,2 miljarder plastpåsar konsumerades varje år, ett resursslöseri kan tyckas eftersom plastpåsarna i de flesta fall bara används för att bära hem matvaror och andra inköp och möjligen också till sopor. Inledningsvis var avgiften 15 cent, en avgift som använts för att bygga upp en miljöfond, som idag uppgår till 110 miljoner euro. Det egentliga syftet har inte varit att bygga upp miljöfonden, utan att minska användningen av plastpåsar och därmed också nedskräpningen. I Sverige tillfaller avgiften för plastpåserna i affärerna ofta handlaren. Konsumtionen av plastpåsar minskade med över 90 procent, från 1,2 miljarder till 230 miljoner (alternativt: från 328 plastpåsar per capita till 21). Innan förbudet utgjorde plastpåsarna 5 procent av allt skräp och bara 5 år senare utgjorde plastpåsarna mindre än 1 procent. På stränderna har plastpåsarna minskat från 17,7 påsar/500 m 62) Se 63) Dr Cris Sherrington and Dr Chiarina Darrah, 2014, Towards a Method for Monitoring Litter Pathways to the aquatic environment 36

37 Sedan Irland införde en avgift på plastpåsar har konsumtionen av plastpåsar minskat med över 90 procent till 5,5/500 m 64. Dessutom har 18 miljoner liter olja sparats. 65 Handlarna har också sparat pengar på detta tack vare en ökad försäljning av exempelvis tygkassar, lägre inköpskostnader och lagerkostnader av plastpåsar. Sedan dess har även Nordirland infört en avgift på 5 pence och användningen av plastpåsar har minskat med 72 procent (motsvarande en minskning på 215 miljoner plastpåsar). 66 Plastpåsar är helt förbjudna i Italien (dock är så kallade nedbrytbara plastpåsar tillåtna) och i Kalifornien. I EU-kommissionen diskuteras ett förbud alternativt en avgift för plastpåsar, och Frankrike har föreslagit ett förbud. Love where you live Nedskräpningen är ett problem med många bottnar. I England har Håll Sverige Rents systerorganisation Keep Britain Tidy under flera år arbetat med sin kampanj Love where you live 67. Kampanjen är ett sätt att sätta nedskräpningsproblemet i ett större sammanhang, det vill säga tydliggöra att det handlar om din egen trivsel och trygghet om du skräpar ner. Älska där du bor som sagt, ta ansvar för din del i att göra ditt område skräpfritt och därmed tryggare, snyggare och trevligare. 64 ) Data courtesy of Coastwatch Ireland. 65) Källa: 66) Källa: 67) 37