4/2011 VÄGLEDAREN I UTBILDNING & ARBETSLIV

Transkript

1 4/2011 VÄGLEDAREN I UTBILDNING & ARBETSLIV u t g i v e n a v s v e r i g e s v ä g l e d a r f ö r e n i n g w w w. v a g l e d a r f o r e n i n g e n. o r g Årets karriärvägledare Mia Lindberg delade priset med Örjan Albihn. sidan 37

2 reds rader Ärade läsare, Här kommer sista numret för året av medlemstidningen och jag hoppas att den är efterlängtad. Häri finns ju konferensdokumentationen så för er som inte hade möjlighet att delta så kan jag tänka mig att det är rena julklappen. Skämt åsido det är många saker man går miste om när man inte går på konferensen. Själv missade jag dag ett och har fått veta att föreläsarna var suveräna men samtidigt väldigt olika varandra. Det som var bra var också att talarna inte var trädda på samma snöre utan gav flera infallsvinklar på problematiken. Var man inte där dag två så missade man många bra och nyttiga seminarier och ett väldigt roligt pass med en föreläsare av det något yngre gardet. Många fullkomligt tjöt av skratt trots lite pekpinnar till yrkeskåren. Men det är svårt att inte skratta när vi fick bannor för att vi inte talat om att man kunde tjäna 400 kronor i timmen på att vara tomte. Ni har också annan spännande läsning som väntar på er i detta nummer. Det finns som vanligt yrkesbeskrivningar och syvporträtt men även tänkvärda insändare som både kan ses som provocerande och självklara. Vi får också följa en grundskoleelevs tankar inför gymnasievalet och även en artikel där vi hamnar på krokiga karriärvägar. En annan spännande del i tidningen är tankeexperimentet kring avsaknandet av studie- och yrkesvägledning i Sverige. Vi har alltså ingen sådan men du som individ får vara med och tycka till och bygga upp en sådan samhällsfunktion. Vad behöver vi? Hur ska det organiseras? Detta tankeexperiment fick konferensdeltagarna arbeta med och nu är det er tur vi vill att ni svarar på Anders Lovéns frågor och skickar dem till oss. En annan jättespännande sak är att flera myndigheter som arbetar med studie-, yrkes- och karriärvägledning i Sverige startar ett forum för att utbyta erfarenheter och sprida information om vägledningsfrågor. Det är första gången ett sådant bildas i Sverige. I Danmark och Finland arbetar man redan på det här sättet. forts sid 17 Agneta Söderlund redaktör Innehåll Vägledningens dag I Örnsköldsvik fanns vägledare på stan Att välja rätt kan bli fel - Att välja fel kan bli rätt! SVERIGES VÄGLEDARFÖRENING Inbjuder till Vägledarkonferens i Stockholm oktober 2011 sidan 16 Tema: skola-arbete På Skansen fick barnen bl.a. prova på att göra rödfärg. sidan 57 En årskurs 9:as funderingar Gustav Johansson står för ett viktigt val. sidan 6 Årets rikskonferens Dokumentation från två intressanta dagar. sidan 18 Jobba inom tandvården Vi tittar närmare på yrkena tandsköterska och tandhygienist. sidan 60 3 vägledaren 4/2011

3 Endast nio procent uppger att den största hjälpen inför valet kommer från studie- och yrkesvägledare. Mest information och hjälp inför valet av eftergymnasial utbildning får studenterna genom att söka på nätet, det uppger 65 procent. 27 % ångrar sitt val av gymnasieprogram. Över 30 % vet inte hur man ska gå tillväga för att läsa upp eller komplettera sina gymnasiebetyg för att få behörighet till studier på eftergymnasial utbildning. Hälften av studenterna känner att deras val i grundskolan och/eller i gymnasiet har begränsat deras möjligheter till studier på eftergymnasial nivå. 63 % känner inte till de nya antagningsreglerna eller vet vad de innebär. 68 %, känner inte till den nya gymnasiereformen eller vet vad den innebär Resultaten kommer från en undersökning som Studentum genomfört under 2011, 1130 personer har deltagit i undersökningen. Det är svar som kräver att vi reagerar. Hur det har blivit så här? Vad kan göras? Sveriges Vägledarförening har föreslagit ett nytt ämne på schemat, utbildnings- och arbetslivskunskap, i både grundskolan och gymnasiet. Studie och yrkesvägledningen är ett kunskapsområde som måste få sin egen kursplan. Det räcker självklart inte med detta. På en annan plats i tidningen finns er möjlighet att fundera över - ingen studie- och yrkesvägledning finns! Vi ser fram emot era svar! Nu har nästa satsning kommit från regeringen: 9 procent är inte mycket! 650 miljoner är ganska mycket! ordförande har ordet 650 miljoner ska stärka skolhälsovård och elevvård. Den största delen av satsningen, 625 miljoner kronor, är ett statsbidrag kommuner och skolhuvudmän kan söka för att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Statsbidraget är kronor per heltidstjänst och år under maximalt två år. Det räcker till ungefär 1250 nya heltidstjänster. Kanske en modell att ta inspiration från när studie- och yrkesvägledningen ska stärkas. Men ska det verkligen stärkas är 650 miljoner bara en första insats! Sveriges Vägledarförening har under hösten samlat in namn under parollen: Satsa på ett studie- och yrkesvägledarlyft NU! Tack alla ni som skrivit under, tack ni som sänt in listorna. Idag den 2 november är det 325 namn som kommit in. Vilka ska vi tala med om detta lyft? Det är naturligtvis utbildningsdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet. Det är de politiska partierna. Det är Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet som hittills inte prioriterat vårt lyft. Det är det kommande nationella forum för studie- och yrkesvägledning. Det är dags att säga ifrån! Säg ifrån är också titeln på en bok av Stéphane Hessel. Han skriver: Min önskan är att var och en av er ska finna något som gör er upprörda. Den värsta inställningen som finns är att säga: jag kan ändå inte göra något åt det, jag har mitt att sköta. Har man den attityden avstår man från en viktig del av sin mänsklighet, förmågan att uppröras, att säga ifrån och engagera sig. Mats Olof-Ors Ordförande Sveriges Vägledarförening 4 vägledaren 4/2011

4 rikskonferensen Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef TCO Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning alltmer lönsam Med rubriken som utgångspunkt kunde Mörtvik påvisa att en eftergymnasial utbildning lönar sig. Han började med att tala om den ökade globaliseringen som flyttar jobb och investeringar. Efter att Kina, Indien och Ryssland har trätt in på världsmarknadens ekonomiska arena har antalet löntagare fördubblats om man ser i ett globalt perspektiv. Från 1,5 miljarder till 3 miljarder. Alla jobb som inte kräver fysisk närvaro till kunden eller råvaran kan göras på annan plats. Det betyder att alla jobb som kan digitaliseras eller styckas upp, kommer att utsättas för växande global konkurrens genom att de inte är platsbundna. Som ett exempel visade Mörtvik en bild på en Husqvarna motorsåg. Den består av 150 komponenter som kommer från 250 leverantörer i 50 olika länder. Vad är kärnverksamheten? Allt övrigt kan göras på annat håll. T.ex. Kina utvecklar sin egen industri och kunskapsbas och siktar på att bli ledande. Det blir nu allt svårare att ta sig från ett jobb som avvecklas till ett annat. I början av 90-talet försvann jobb och knappt hälften nya skapades. Då tog recessionen 15 månader, år 2001 tog det 29 månader. Det gäller att ha en hög eller en färsk utbildning för att klara sig. Det händer mycket i ett yrke på 2,5 år. Brist på utbildning ger sämre utgångsläge på arbetsmarknaden. Det blir svårare att matcha kvalifikationer med arbetsuppgifter. Så här skriver Arbetsförmedlingen: Följande grupper kommer att ha fortsatta problem att etablera sig på arbetsmarknaden: Ungdomar med bristfällig utbildning Utlandsfödda, särskilt födda utom Europa (kvinnor) Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Det finns ett stort antal arbetslösa som trots de bättre tiderna kommer att få svårt att hitta arbete, ca personer finns i ovan nämnda grupper. Antalet personer i dessa grupper utgör därmed närmare 60 % av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program. I ett stapeldiagram kunde vi se hur arbetsgivare ställer sig till att anställa olika grupper. Mest positiv var man till att anställa de som är yngre än 30 år. De långtidsarbetslösa och de som var sjukskrivna från annat arbete hade sämst utsikter hos arbetsgivare. En platsannons från USA skrev (översatt): Sökande måste ha ett arbete inom branschen. Arbetslösa göre sig icke besvär att söka. Inga undantag. Att misslyckas i skolan har ett högt pris Över 20 % uppnår inte målen för slutbetyg i gymnasiet. De som inte fullföljer sin gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland långtidsarbetslösa, försörjningsstödsberoende och bland dem som beviljas aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Arbetslösheten inom OECD var år 2009 bland högskoleutbildade 4,4 %, medan genomsnittet för de med lägre utbildning var 11,5 %. Andra vinster med utbildning Utbildning ger bättre hälsa, skriver Educational and Health. En fyraårig högre utbildning reducerar risken för hjärtproblem med 2.16 % och diabetes med 1.3 %. Antalet sjukdagar minskar också med 2.3 dagar/år. Mer livsglädje kan man utläsa hos de välutbildade. De är mer engagerade i demokratiska organisationer, frivilligarbete i ideella organisationer och de röstar mer i politiska val. Men ju svagare generella välfärdssystem desto mindre tillit sätter man till makthavarna. Lägst tilltro har man i Chile, Mexico, Grekland, Italien medan man har högst i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Bra redskap eller kompetens Slutligen berättade Mörtvik en historia om två kända experter inom sitt respektive område. Den kände fotografen Irvin Penn hade fotoutställning och Ernest Hemingway kom dit och beundrade bilderna. Hemingway kunde inte låta bli att säga hur mycket han tyckte om dem, men tillade: - Ni måste ha en fantastiskt bra kamera, Mr Penn. Vad är det för sort? Varpå Penn replikerade: - och ni, Mr Hemingway skriver otroligt fina romaner. Vad är det för märke på er skrivmaskin? Text och bild: Sonja Blomkvist 32 vägledaren 4/2011

5 Är vägledning underskattat Dan Fagerlund är en underhållande man som kan berätta en historia. Det är oerhört underhållande att höra honom berätta om sin karriärbana (apropå felval och vägledning) Ett av hans livs största felval blev med facit i hand ganska rätt. Det var på den tiden det hette Skolöverstyrelsen och Dan Fagerlund var tjänstledig från sitt ordinarie arbete som rektor. Han berättar att de ringde från hans gamla arbetsplats och krävde att han bestämde sig för nu skulle han inte få mer tjänstledighet. nu kommer du tillbaka eller så säger du upp dig, sa de berättar han. Han sa upp sig. Det här hände sig runt på den tiden då Göran Persson var skolminister och en vecka efter det att Dan Fagerlund sagt upp sig från sin fasta anställning för den tillfälliga tjänsten på SÖ så meddelar Göran Persson att Skolöverstyrelsen ska läggas ned det löste sig dock med att Dan Fagerlund fick arbete på Skolverket. Innehållet i Seminariet som han döpt till är vägledning underskattat var inget nytt, inte för oss vägledare inom vux. som besökt Skolverkets turné. Det var kring nya skollagen, Sfi på folkskola, validering, rätten att få läsa till grundläggande behörighet samt om möjligheten för externa utbildningsanordnare att sätta betyg. Vissa av rubriceringarna gav upphov till en del intressanta diskussioner bland deltagarna Dan Fagerlund Foto: Johanna Möller och han gjorde vad han kunde för att svara på våra frågor ( vilket är mer än vad folket från Skolverket gjorde under sin turné), Dan Fagerlund lyckades också med konststycket att varva den intetsägande informationen från Skolverket och våra diskussioner med anekdoter från sin yrkeskarriär (han gick i pension i september detta år). Det är en djungel därute när man tittar på vilka vägar en vuxen har sedan berättar han om den gången när hans försökte förklara för sin far vad han arbetade med, som hade kommenterat hans berättelse med det konstaterandet att han var 14 år när han slutade skolan och började arbeta. Och valet det bestod mellan att arbeta i hyttan eller börja som slipare, och det var tillräckligt svårt. Johanna Möller Hästhållning Naturguide - Äventyr Teknik Djurvård Hund IT-tekniker Djurpark Hår- och makeupstylist vägledaren 4/